18101 research outputs found
Sort by
Embrace the darkness : an exploratory study on darkscapes qualities and experiential values
Get PDFI arbetet utforskas mörkrets kvaliteter. Resultatet ämnar att väcka tankar kring hur man kan planera för upplevelsevärden i mörkret och inspirera till mörkervänlig design. Detta ska ge ett handtag för planerare att använda sig av mörkret för att skapa upplevelsevärden. Resultatet presenteras som ett manifest för mörkret i sju punkter som belyser olika sätt att arbeta med gestaltning av mörkerlandskap.
Behovet av mörkervänlig design kommer från dagens överflödiga användande av artificiellt ljus, vilket skapar ljusföroreningar med negativa konsekvenser för ekologi och människors hälsa. Mörkret är på samma gång en del av vardagen i Sverige som vi ännu inte verkar bli sams med. Genom att planera för mörker och lyfta dess värden tror vi att det kan få en högre status.
Vi har tagit fram en metod som vi kallar Mörkerundersökningar, där vi genom återkommande vistelser i mörker observerat och analyserat mörkrets kvaliteter och upplevelsevärden. Vissa mörkerundersökningar utfördes intuitivt, där vi med ett öppet sinne gav oss ut i landskapet för att fritt observera de intryck och upplevelser mörkret gav. Dessa utfördes alltid i Hågadalen, ett naturreservat i utkanten av Uppsala, då vi ville undersöka mörkrets varierande uttryck på en och samma plats. För att observera specifika mörkerfenomen ytterligare utfördes tematiska undersökningar. Andra mörkerundersökningar skedde spontant genom att vi i vår vardag vistades i mörkret.
De observationer och lärdomar vi tog med oss från undersökningar och teori utforskade vi sedan vidare i ett idégenereringsstadie. De bestod främst av gemensamma skisstillfällen där vi vidareutvecklade hur man kunde använda mörkrets kvaliteter för att skapa ytterligare upplevelsevärden.
Arbetets resultat är tredelat. I första delen presenteras våra upplevelser från mörkerundersökningarna i loggboksform. Andra delen presenterar vårt arbete från idégenereringsstadiet och hur vår skissprocess sett ur. Den sista delen består av ett fristående material i form av ett manifest. Det rymmer olika teman för att skapa mörkervänlig design. I manifestet presenteras förslag på specifika tillägg för mörkret, gestaltningsprinciper och tankar om hur man kan ge positiva mörkerupplevelser.In this thesis we explore the qualities and possibilities of darkness. We aim to give a contribution on how to create dark-friendly designs. The result is presented as a manifesto for the darkness made up of seven points, that highlights different ways of designing for darkscapes. With this, we hope to give a helping hand for planners to enhance the experiential values that darkness contributes with.
The need for dark-friendly design originates from today's redundant use of artificial light, which creates light pollution that has negative impacts on the ecology and human health. Darkness is at the same time a natural part of the Swedish seasons but still remains something we haven’t come to terms with yet. By planning for darkness and focusing on its values, we believe it can get a higher status.
We have developed a method we call Darkness Explorations, in which we observe and analyze dark experiences through recurring visits in darkscapes. Some darkness explorations relied on intuition, in which we freely experienced the darkness. The Intuitive Darkness Explorations always took place in Hågadalen, a nature reserve in the outskirts of Uppsala. This gave us the possibility to explore varying expressions of darkness at a recurrent place. To observe dark qualities further, Thematic Explorations were carried out with a specific theme. We also did Spontaneous Explorations, where the observations were unplanned and happened in our everyday life.
The gained knowledge from observations and research were explored further through idea generations. These mainly consisted of sketching and writing workshops in which we explored how we can use the qualities of darkness to create additional experiential values.
The result is divided into three parts. The first part presents our logbook journals from the darkness explorations. The second part sums up the influences we got in our idea generations and our sketching process. The last part is a stand-alone material in the form of a manifesto. It is divided into different themes for darkness design. In it, we present additions and design principles for the dark and thoughts on how to create a positive darkness experience
Hållbar köttkonsumtion
Get PDFGlobal warming, declining biodiversity, overuse of natural resources and social fundamentals such as health and a secure income are all affected by our food consumption. In the last 30 years, global meat consumption has doubled, which has increased the negative effects on these issues. This study assesses the possibilities of changing the negative trend and steer towards a more plant-based diet using economic instruments. When only climate change is considered, taxing beef would be the most efficient instrument. The study, however, also highlights other sustainability aspects such as circular production and biodiversity, making the choice of which type of meat to tax more complex. Therefore, a general taxation of all meat but also a subsidy on plant-based diets is examined. The aim is to give an overview of the consequences for such a policy mix, where the tax system is relatively easy to implement. Three tax scenarios are applied to real market data from one of Sweden's largest ICA stores. Two of the scenarios are based on GHG-emission taxes, where one only includes meat and the other includes all animal protein foods. The third scenario is an increase of VAT (value-added tax) to 25 % for animal goods and a VAT-reduction to 6 % for plant-based goods. A Quadratic Almost Ideal Demand System (QAIDS) is used to estimate the change in budget shares and to estimate Marshallian demand and income elasticities. The parameters are used to construct a system of linear demand curves which then is used to calculate the change in quantities as an effect of the price change. The result indicates that an applied general meat tax has the potential to shift consumption towards an increased plant-based consumption. When the price of meat is increases by 10 and 11.6%, consumption decreases by 11.7, 10.7 and 11.87%, respectively, for the different scenarios. A subsidy on plant-based foods further increases this change by increasing plant-based consumption with 11.2 % for only a 5.4 % decrease in price. Including taxes on other animal protein foods does not show as large potential to further decrease the negative pressures. The third scenario resulted in the largest reduction in greenhouse gas emissions by 3.08 tonnes, but the difference between the scenarios is small. Including other animal goods in the analysis has almost no effect on emission reductions
Emission and Dietary Policy-interventions for Differentiated Fish Products
Get PDFInternalizing the Social Cost of Carbon (SCC) into the price of fish is a requisite action considering Sweden’s obligations under the Paris Agreement. However, bluntly taxing all seafood may conflict with Swedish authorities’ dietary recommendations. Therefore, this study investigates three different tax/subsidy policy scenarios’ efficacy at achieving reduced Greenhouse Gas (GHG) emissions whilst increasing compliance with public dietary recommendations. Taxes internalize products’ SCC, particularly bottom trawled fish, and the subsidy at 12 percent applies to less harmful eco-labelled fish to increase dietary recommendations’ fulfilment. Swedish consumers’ price sensitivity is analysed using eight seafood commodity groups in a Quadratic Almost Ideal Demand System applied to 243 days of scanner data. Increased compliance with dietary recommendations comes at the expense of less GHG emissions. Nonetheless, a ‘one-fell-swoop’ outcome is not rendered infeasible
Svenska livsmedel inom kommunal sektor
Get PDFBefolkningstätheten ökar och det blir allt fler människor att försörja med mat. Svensk livsmedelsproduktion skapar en levande landsbygd och ett stabilt näringsliv. Livsmedelsstrategin som beslutades 2017, är ett hjälpmedel med riktlinjer för Sveriges kommuner för att underlätta upphandlingen av svenska råvaror. Det finns många lagar som skall följas i den offentliga upphandlingen och det juridiska språket anses vara komplicerat och ibland svårtolkat.
Denna studie går ut på att öka förståelsen och kunskapen om självförsörjningsgraden av svenska råvaror inom kommunal sektor. För att undersöka detta har vi i vår studie använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade interjuver över zoom och telefon. Studien har undersökt hur kommunerna bland annat påverkas av den offentliga upphandlingen och vilka hjälpmedel det finns för kommunerna att upphandla svenskt. För att begränsa studien har fem semistrukturerade interjuver genomförts med forskningsfrågor.
I studien framgick det att kommunerna upplever att det finns svårigheter att upphandla vissa kategorier av livsmedel. Kommunerna försöker köpa in svenska råvaror efter säsong och hitta lokala producenter. De intervjuade kommunerna har hittat möjligheter för att kringgå den offentliga upphandlingen för att öka andelen svenska råvaror inom den kommunala sektorn.The population density is increasing and there are more people to provide with food. Swedish food production creates a living countryside, more jobs and a stable business life. The majority of Sweden's municipalities tries to purchase Swedish food for the municipal kitchens. The food strategy, which was decided by the Swedish government in 2017, is a tool with guidelines for Sweden's municipalities to purchase food produced in Sweden. There are many laws that must be followed in public procurement and the legal language is considered complicated. Sweden's municipalities find different possibilities to achieve their goals and to increase Swedish food in the municipal sector.
This study aims to increase understanding and knowledge about the degree of self-sufficiency. To investigate this, we have used a qualitative method with semi-structured interviews over zoom and telephone. The study has investigated how the municipalities are affected by public procurement and which tools there are for the municipalities to purchase food produced in Sweden. To limit the study, five semi-structured interviews were conducted with research questions
Hästen i skogsbruket – kommuners erfarenheter
Get PDFHästarna hade förr en stor betydelse i skogsbruket, då de avlastade människan när det gällde bär- och draghjälp. I början på 1900-talet fanns det cirka 600 000 hästar i Sverige som sedan kom att minska drastiskt efter andra världskriget. Den drastiska minskningen av hästar kom att bero på den mekanisering som genomfördes och år 1970 återstod cirka 42 500 arbetshästar i Sverige. Mekaniseringen innebar att maskiner utvecklades och tillverkades för att ersätta arbetshästarna.
Idag bor det många människor i och runt om Sveriges tätorter där det oftast också finns skogbeklädda arealer. Skogen bör skötas om i form av att man avverkar träd med jämna mellanrum och just i tätorterna finns det kommuner som använder sig av skogshästar i stället för skogsmaskiner. När skogsmaskiner skall utföra arbetet i skogen kan motstånd uppstå från allmänheten som anser att maskinerna förstör rekreationsområden. Det kan handla om att det blir körskador i markskiktet och att det låter mycket från maskinerna under tiden som åtgärden utförs. När hästen arbetar i skogen så minimeras risken för att körskador skall uppstå, samtidigt som att åtgärden utförs med en lägre ljudnivå. Hästen stör helt enkelt inte allmänheten på samma sätt som maskiner kan göra.
Studiens syfte var att undersöka i hur stor utsträckning som skogshästar används inom Katrineholms, Jönköpings och Nyköpings kommun. Därtill skulle studien också besvara hur allmänheten reagerar på skogsvårdsåtgärder som utförs med häst.
Studiens genomfördes med hjälp av intervjuer under sommaren 2022 med personer som är skogligt insatta inom de tre kommunerna, och som arbetar som skogsförvaltare och underentreprenörer. Dessutom har tio privatpersoner intervjuats inom Katrineholms och Jönköpings kommun.
Många respondenter var positiva till att använda hästen inom skogsbruket där det ansågs som lämpligt. Några anledningar till detta var för att det ansågs som mer skonsamt för markskiktet än om en maskin hade utfört samma jobb samt att det ansågs trevligt att se djur som utför skogsvårdsåtgärden. Flera respondenter nämnde att allmänheten ofta var och tittade på hästarna under tiden som åtgärderna utfördes, där ibland även förskoleklasser. Studien visar att vid mindre uttag av skogsråvara så kan hästen även ekonomiskt vara ett konkurrenskraftigt alternativ till en liten skogsmaskin.The horse used to have a great importance in forestry, they were man's right hand when it came to carrying and pulling. At the beginning of the 20th century, there were approximately 600 000 horses in Sweden, which then came to decrease drastically after the Second World War. The drastic reduction in horses was due to the mechanization, and in 1970 approximately 42 500 working horses remained in Sweden. Mechanization meant that machines were developed and manufactured to replace the workhorses.
Today, many people live in and around Sweden's conurbations, where there usually also are forested areas. The forest should be cared for with regular intervals and there are municipalities that are using horses instead of machines to work in the urban areas. When forest machines work in the forest, opposition may arise from the public who believe that the machines are destroying recreational areas. This could mean that there is ground damage on the soil and that there is a lot of noise from the machines during the time of the logging. When the horse works in the forest, the risk of driving injuries is minimized, and the logging takes place more silently. The horse simply does not disturb the public in the same way that machines may do.
The purpose of the study is to answer the extent to which forest horses are used within the municipalities of Katrineholm, Jönköping and Nyköping. In addition, the study will also answer how the public reacts to forest conservation measures carried out with horses.
The study is answered with the help of interviews conducted during the summer of 2022 with people who are knowledgeable about forestry within the municipality, for example forest managers and contractors. In addition, 10 private individuals have been interviewed within the municipalities of Katrineholm and Jönköping.
Many of the respondents were positive about using the horse in forestry where it was considered appropriate. Some of the reasons were that it is gentler on the soil than if a machine were to perform the same job and that people like to see animals working in the forest. Several respondents mentioned that the public often came to watch the horses while they were working, sometimes including preschool classes. The study shows that with less extraction of forest raw material, the horse can also economically be a competitive alternative to a small forest machine
The potential for large-scale implementation of biochar in the agricultural sector
Get PDFAgricultural activities are collectively one of the largest contributors to accumulation of greenhouse gasses (GHG). At the same time, agriculture is at a risk to be affected extensively by climate change. Concurrently, in conventional agriculture GHG emissions have become inevitable to maintain efficiency. Therefore, to maintain agricultural production, systems change will be paramount. Biochar is regarded a carbon dioxide removal (CDR) technology according to the IPCC and has been observed to contribute to agricultural production.
However, for biochar to be adopted in Swedish agriculture benefits need to be derived. At present, most research have been conducted in tropical regions and therefore more research is needed in temperate regions. At the same time, introducing new practices in agriculture require agricultural actors’ perception, not in the least farmers, on the intended new practice. Reading the literature on biochar, a knowledge gap was identified regarding the contemporary discussion on biochar in the Swedish agricultural sector. From these views it was decided to conduct a transdisciplinary study, including one quantitative and one qualitative part, on the potential for large-scale implementation of biochar in the agricultural sector in Sweden. The quantitative part was conducted as a pot trial and aimed at studying how different biochar concentrations (BC): 0 ton/ha (reference soil), 10 ton/ha, 20 ton/ha, 30 ton/ha and 50 ton/ha, might influence soil properties and plant growth. Soil used in the study was sandy loam.
Studies on the effect of biochar on soil properties showed that (I) bulk density decreased significantly with increasing BC (p-value 0.05) and (IV) neither did water holding capacity (WHC) (p-value > 0.05). The same went for (V) pH and (VI) conductivity showing no distinctive difference between treatments.
The study on plant growth was divided into two parts. One part was treatments with just the different BC mixtures and the other were the different BC with added NPK (equal amount of NPK in all pots), sown with spring barley. Results from the germination rate (GR) test showed that increasing amount of BC delayed GR, for both treatments with and without NPK. However, all treatments had reached at least 90% GR on the eighth day after sowing (DAS, thus the last day of counting). According to the results from plant height, in treatments without NPK plant height significantly decreased with increasing BC. In treatments with NPK, the relationship was the opposite even though not as distinct. In reference soils and BC of 10 ton/ha, both with and without NPK, there was not a significant difference in plant height. At the same time, reference soil, BC of 10 ton/ha and BC of 20 ton/ha with NPK developed more tillers than BC of 30 and 50 ton/ha. Furthermore, spring barley in treatments with BC of 20, 30 and 50 ton/ha without NPK did not develop ears by the eighth DAS, whereas reference soil and BC of 10 ton/ha did. Spring barley in treatments with NPK did all develop ears and the number of ears increased significantly with higher BC. However, considering that spring barley with lower BC developed more tillers, there is a possibility that these plants would have a greater number of ears if given more time to develop. Fresh and dry weight also showed a significant decrease with increasing BC, firmly for treatments without NPK. Treatments with NPK diverged in the dry weight test showing that there was no significant difference between treatments.
The qualitative part aimed to gain deeper knowledge on the contemporary discussion on biochar of farmers, farmer’s counsellors and biochar producers and entrepreneurs. This study was conducted through semi-structured interviews. Parameters studied were the actors’ attitude towards biochar, their view on biochar as an integrated part of agricultural systems, the role of biochar in an agricultural system. Furthermore, the aim was to identify ideas for sustainable biochar production and application systems and incentives, practically and economically, for large-scale implementation of biochar. From the interviews it was indicated that the general attitude towards biochar implementation is positive, but respondents also stressed the importance of creating a biochar system with high regards to environment and economy to ensure a long-term sustainability of both production and application. Questions regarding economic aspects were viewed upon as mostly challenging considering biochar being an expensive product and that more research is required to understand in what context biochar is mostly preferrable. Respondents mentioned contexts of light and poor soils, in production systems of speciality crops, and in animal production systems. To ensure resource efficiency respondents stressed the possibility to connect biochar with e.g., energy production and use biomasses that does not already have a primary value and thus promote research for the possibility to use societal waste products
Fjäderplockning hos sällskapspapegojor
Get PDFFjäderplockning är ett komplext problem med många grundorsaker och bidragande faktorer. Det är
ett vanligt problem med en uppskattad prevalens på 10–15 % bland sällskapspapegojor. Problemet
är även allvarligt då det kan orsaka och reflektera bristande välfärd. Denna uppsats syftar till att ta
reda på prevalensen av fjäderplockning i Sverige samt hur psykofarmaka används vid fjäderplockning. För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts, som riktade sig mot veterinärer som
arbetar med exotiska sällskapsdjur såsom papegojor.
Några exempel på orsaker till fjäderplockning är sjukdom, psykogena orsaker och miljöfaktorer.
Många sjukdomar och faktorer har associerats med fjäderplockning men i många fall finns ingen
kausalitet bevisad. Ofta kan fjäderplockning fortsätta även om den initierande orsaken avlägsnas
och beteendet är då malfunktionellt. Behandlingen beror på orsaken och kan innebära exempelvis
behandling av bakomliggande sjukdom, miljöförändringar, psykofarmaka och beteendemodifiering.
Psykofarmaka kan ha sin plats i behandlingen av fjäderplockning, men behandlingen kräver
tillräckligt med kunskap hos veterinären. Det finns flera biverkningar och generella nackdelar som
gör att psykofarmakas lämplighet noga bör betänkas i varje enskilt fall. De läkemedelsgrupper som
beskrivs i litteraturen är tricykliska antidepressiva medel (TCA), selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), antipsykotika/dopaminantagonister och opioidantagonister.
Substanser som används i praktiken är främst klomipramin (TCA), paroxetin och fluoxetin (SSRI),
men även amitriptylin (TCA) och haloperidol (antipsykotika/dopaminantagonist) kan vara lämpligt
i vissa fall. Amitriptylin kan vara användbart om inte klomipramin har effekt eller om samtidig klåda
eller neuropatisk smärta misstänks. Haloperidol bör reserveras för de fall där patientens fysiska
välbefinnande riskeras utan behandling och anses ha bäst effekt vid självtrauma. Naltrexon
(opioidantagonist) är i praktiken nästan aldrig användbart. TCA och SSRI behöver ofta flera veckors
behandling innan effekt ses, medan haloperidol förväntas ge effekt efter några dagars behandling.
Psykofarmaka ska endast användas efter att sjukdom uteslutits och endast i kombination med
beteendemodifiering. Behandling initieras alltid vid lägsta dos för att sedan titrera till effektiv dos,
för att minska risken för biverkningar. Psykofarmaka behöver ofta ges i flera månader och ibland
krävs livslång behandling, men helst ska behandlingen trappas ur efter att problemet varit stabilt i
1-2 månader.
Enkäten utformades i nätverktyget Netigate och skickades ut till 33 kliniker som enligt uppgift tar
emot papegojor samt lades upp i en Facebook-grupp för bland annat veterinärer som arbetar med
papegojor. Enkäten var öppen under 35 dagar och besvarades av 11 personer. Enskilda svar har uteslutits på grund av enkätens utformning eller då respondenten inte angett svar på frågan.
Enkätstudien bekräftar till stor del litteraturen vad gäller prevalensen av fjäderplockning. Den
relativt höga prevalensen väcker dock frågor om huruvida djurskyddslagen i Sverige efterföljs eller
om starkare reglering behövs och är oroande eftersom det speglar en bristande välfärd hos Sveriges
sällskapspapegojor. Enkätundersökningen visar även att de arter som främst drabbas av psykogen
respektive sjukdomsorsakad fjäderplockning är grå jako, ara och kakadua respektive undulat, kakadua och dvärgpapegoja. Information om vilka arter som främst drabbas av sjukdomsorsakad
respektive psykogen fjäderplockning kan vara användbar, men bör även användas med försiktighet då det lätt kan leda till att bakomliggande sjukdom missas hos en art som oftast drabbas av psykogen
fjäderplockning. Att grå jako, kakadua och ara ofta drabbas av psykogen fjäderplockning indikerar
att dessa arter behöver mycket stimulans som ofta inte tillgodoses.
Enkätstudien visar även att de psykofarmaka som främst används är klomipramin och fluoxetin,
men även haloperidol och amitriptylin används. Enkäten indikerar att resultatet är bäst för fluoxetin,
men på grund av låg svarsfrekvens är det svårt att dra några definitiva slutsatser. Enkätundersökningen bekräftar även att haloperidol bör reserveras för självtrauma. En veterinär anger att
psykofarmaka i praktiken sällan är användbart vid fjäderplockning och att hen själv inte använt det
på 11 år vid fjäderplockning.
Det är möjligt att effekten av SSRI och TCA främst är beroende av den serotoninåterupptagshämmande effekten, och om så är fallet bör en SSRI väljas i första hand då dessa är mest specifika
vad gäller denna effekt. Av de SSRI som används vid fjäderplockning verkar paroxetin vara att
föredra, även om det inte verkar användas i praktiken. Orsaken till att paroxetin bör föredras framför
fluoxetin är att paroxetin ger färre biverkningar och att en författare dessutom uppger att hen använder paroxetin som förstahandsval vid fjäderplockning.
Fjäderplockning är ett komplext problem och psykofarmaka kan vara en del av behandlingen, men
bör alltid användas med försiktighet och efter en noggrann analys om huruvida behandlingen är
nödvändig i det specifika fallet. Om psykofarmaka övervägs bör i första hand klomipramin,
fluoxetin eller paroxetin användas.Feather-picking is a complex problem with many possible underlying causes and contributing
factors. It is a common problem with an estimated prevalence of 10-15% among companion parrots.
It is also a serious problem since it can cause and reflect poor welfare. This master thesis aims to
find out the prevalence of feather-picking in Sweden and how psychopharmacological treatment is
being used in feather-picking birds. To achieve this, a questionnaire was sent to veterinarians who
work with exotic pets, such as parrots.
A few examples of causes of feather-picking are disease, psychogenic causes and environmental
factors. Many diseases and factors have been associated with feather-picking but in many cases
causality has not been proven. Feather-picking can often continue even though the initial cause has
been removed, and the behaviour is then malfunctional. The treatment depends on the cause and can
include, for example, treatment of the underlying disease, environmental changes, psychopharmacological treatment and behaviour modification.
Psychopharmacological treatment can be useful in treating feather-picking, but the treatment
requires that the veterinarian has sufficient knowledge in the subject. There are several side effects
and general disadvantages and because of this the treatments suitability must be carefully considered
in every single case. The classes of medications described in the literature are tricyclic antidepressants (TCA), selective serotonin reuptake inhibitors (SSRI), antipsychotics/dopamine
antagonists and opioid antagonists. The substances which are being used in practice are mainly
clomipramine (TCA), paroxetine and fluoxetine (SSRI), but amitriptyline (TCA) and haloperidol
(antipsychotic/dopamine antagonist) can also be suitable in some cases. Amitriptyline can be useful
if clomipramine is not efficient or if concurrent itching or neuropathic pain is being suspected.
Haloperidol should be reserved for cases where the patient’s physical well-being is at risk without
treatment and is considered to work best in cases of self-trauma. Naltrexone (opioid antagonist) is
in practice almost never useful. Psychopharmacological treatment should only be used after disease
has been ruled out and only in combination with behaviour modification. Treatment should always
be initiated at the lowest dose to then titrate to the effective dose, to avoid adverse effects. Psychopharmacological treatment often has to be continued for several months and sometimes lifelong
treatment is necessary, but preferably the treatment should be discontinued after the problem has
been stable for 1-2 months.
The questionnaire was designed in the web tool Netigate and was sent out to 33 clinics which treat
parrots and was also posted in a Facebook group for, among others, veterinarians who work with
parrots. The questionnaire was open for 35 days and was answered by 11 people. Some individual
answers have been excluded because of the design of the questionnaire or because they did not
answer the question.
The survey largely confirms the literature in regards to the prevalence of feather-picking. The high
prevalence however does raise the question about the animal protection law in Sweden and whether
it is being followed or if stronger regulations are needed. The high prevalence is also concerning
since it reflects a poor welfare in Sweden’s companion parrots. The survey also shows that the species who are mostly affected by psychogenic feather-picking are African grey parrots, macaws
and cockatoos. The species who are mostly affected by disease-caused feather-picking are
budgerigars, cockatoos and love-birds. The information on what causes are common in which
species can be useful but must be used carefully, since it can lead to diseases being missed or
overlooked in a species which is mostly affected by psychogenic feather-picking. The fact that
African grey parrots, macaws and cockatoos are often affected by psychogenic feather-picking can
mean that birds of these species require a lot of stimulation, a need not met by their owners.
The survey also shows that the psychopharmacological substances that are mostly used are
clomipramine and fluoxetine, but also haloperidol and amitryptiline. The survey indicates that the
result is best for fluoxetine, however, because of the low response rate, it is hard to draw any
definitive conclusions. The survey also confirms that haloperidol should be reserved for self-trauma.
One veterinarian stated that psychopharmacological treatment in practice is rarely useful in featherpicking, and the veterinarian her- or himself has not used this treatment in feather-picking for the
last 11 years.
It is possible that the effect of SSRI and TCA is mostly dependent on the serotonine reuptake
inhibitor effect, and if this is the case a SSRI should be used firstly since they are most specific
regarding this effect. Of the SSRI used in feather-picking, paroxetine, may be preferable, even if it
is not being used in practice. Paroxetine should be preferred to fluoxetine because it has fewer
adverse effects and one author even states that he/she uses paroxetine as a first hand choice in
feather-picking.
Feather-picking is a complex problem and psychopharmacological treatment can be useful, but it
should always be used carefully and after a thorough analysis of whether the treatment is necessary
in the specific case. If psychopharmacological treatment is considered then the first hand choice
should be clomipramine, fluoxetine or paroxetine
Inavelsgrad i stängda stamböcker
Get PDFMed hjälp av high density SNP, en metod för att kartlägga basparspolymorfism, undersöktes släktskap och inavelsgrad hos fem svenska fårraser. Inavelsgraden undersöktes med avseende på heterozygoti samt antal och längd för s.k. runs of homozygosity (ROH). Resultaten visade varierade inavelsgrad hos de olika raserna. Variationen av inavelsgrad inom några av raserna var relativt hög, något som tyder på att det finns genetiskt värdefulla individer att speciellt ta i beaktning vid utvärdering av avelsprogram. För att bidra med kunskaper om specifika genetiskt värdefulla individer behöver fler djurs genom analyseras.Through high density SNP data, a method of analyzing single neuclotide polymorphism, this study analyses kinship and inbreeding coefficient in five Swedish sheep breeds. The inbreeding coefficient was analyzed with regard to heterozygosity, number and length of runs of homozygosity (ROH). The results showed variation in coefficient of inbreeding across breeds. The variation within some breeds suggests that there are some genetically diverse individuals that are valuable to regard during evaluation of breeding programs. To identify genetically valuable individuals further genomic sequencing within the breeds is required
Diabetes mellitus hos katt
Get PDFDiabetes mellitus (DM) är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna hos katt. Den typ av DM som
vanligen drabbar katt är DM typ 2. Vid DM typ 2 fås en relativ brist på insulin som beror på en
kombination av insulinresistens och bristande betacellsfunktion. Orsaken till betacellsdysfunktionen
i pankreas är inte helt kartlagd men fetma, amyloidos i langerhanska cellöar, glukotoxicitet och
pankreatit är starkt bidragande faktorer. Kliniska tecken på DM är polyuri, polydipsi, polyfagi och
viktminskning. För att diagnostisera DM kan analys av blodglukos, serum fruktosaminkoncentrationer och glukos i urin användas. Behandling av DM i hemmet kan bestå av exogen insulinadministration, foderbyte till ett foder med låg kolhydrathalt, behandling av andra samtidiga sjukdomar,
samt monitorering av blodglukosnivåer och kliniska tecken i hemmet. Katter med DM kan gå i
remission och då klara av att upprätthålla euglykemi utan exogen tillförsel av insulin.
Syftet med denna studie var att studera egenskaper hos katter med DM samt att undersöka förekomst av samsjuklighet och behandlingsresultat. Journaler från Universitetsdjursjukhuset i Uppsala
från 1 januari 2010 till 16 april 2021 med diagnoskoder kopplade till DM och diabetesorsakad ketoacidos (DKA) samlades in, anonymiserades och analyserades.
Resultaten från den här studien är i stort samstämmiga med det som finns beskrivet i litteraturen.
Vid studiens början mötte 171 katter inklusionskriterierna. Hankatter utgjorde 59 % av katterna vid
studiens start, medelåldern var 11,4 år och medelvikten 4,9 kg. Det var 50 katter som redan hade
diagnostiserats med DM. Totalt skrevs 93 katter (54 %) in för stationärvård vid studiens start. Katter
med DKA (n=41) utgjorde 24 % av totalantalet katter. Polyuri och polydipsi förekom hos 74 %
respektive 75 % av katterna där information om urinmängd/törst fanns noterat.
Totalt avlivades 43 av 121 katter (36 %) vid tidpunkt för diagnos, av dessa hade sju DKA. Få
katter testades för IGF-I (n=11) och inga verifierades för akromegali med hjälp av bilddiagnostik.
Akromegali kunde bekräftas hos en katt med förhöjd IGF-I koncentration när ett acidofilt adenom i
hypofysen påvisades vid obduktion. Uppföljande information som möjliggjorde bedömning av remission fanns för 80 katter varav 29 (36 %) gick i remission. Totalt uppvisade 46 % av katterna
kliniska tecken i hemmet. Bland de katter där information om orsak till avlivning fanns noterat avlivades 48 % av katterna primärt på grund av DM.
Behandling utgjordes i huvudsak av injektioner med insulin av typen Lantus och foderbyte till
ett foder med låg kolhydrathalt. I kontrast till tidigare studier hade katter med azotemi inte kortare
tid från diagnos till avlivning jämfört med katter som aldrig utvecklade azotemi. Tid från diagnos
till avlivning var däremot var signifikant längre för katter som åt ett kolhydratsnålt foder jämfört
med katter som inte åt ett foder lågt på kolhydrater. Det var endast en liten andel katter (29 %) som
fullföljde ett byte till en diet låg på kolhydrater. Det finns därmed stor utvecklingspotential i denna
del av behandlingen.Diabetes mellitus (DM) is one of the most common endocrine disorders in cats. The type of DM
that most commonly affects cats is DM type 2. Type 2 DM is the result of a relative deficiency in
insulin caused by a combination of insulin resistance and beta cell dysfunction. The exact cause of
beta cell dysfunction has yet to be determined. Studies have shown that obesity, amyloidosis of the
islets of Langerhans, glucotoxicity and pancreatitis are contributing factors. Clinical signs of DM
are polyuria, polydipsia, polyphagia, and weight loss. Diagnosing DM includes establishing persisting hyperglycemia and ruling out stress hyperglycemia. To aid the clinician serum fructosamine can
be used as an indirect measurement of glucose levels over the past couple of weeks. Treatment of
DM at home can consist of exogen insulin, a diet low in carbohydrates and identifying and treating
co-morbidities. Monitoring blood glucose levels and clinical signs in the cats’ home environment
are important to gauge the patients’ response to treatment and to be able to adjust accordingly. Cats
with DM can go into remission, the proportion varies between different studies.
The aim of this study was to evaluate characteristics of the diabetic cat, prevalence of co-morbidities and treatment outcome. The study was conductive as a retrospective chart study, the charts
dated from 1 of January 2010 to 16 of April 2021 and originated from the teaching hospital at the
Swedish University of Agriculture in Uppsala.
The result of this study is in accordance with the knowledge that we already have of the diabetic
cat. At the start of the study 171 cats met the inclusion criteria, 59% were male, the average age was
11,4 years, the average weight 4,9 kg. At the start of the study 50 cats already had a DM diagnosis.
There were 93 cats (54%) admitted for stationary care and 36 had diabetic ketoacidosis (DKA). In
total there were 41 cats (24%) with DKA at the start of the study, the remaining five cats that weren’t
admitted were euthanized. Polyuria and polydipsia were observed for most of the cats 74% and 75%
respectively, where information was present regarding thirst and urine output.
At the time of diagnosis, 36% of the cats were euthanized. In samples from a small number of
cats (n=11) the IGF-I concentration was analyzed, but acromegaly was not confirmed in any living
cat. In one of three cats with elevated IGF-I concentration acromegaly was confirmed by an acidophilic adenoma in the pituitary gland found during autopsy.
Remission was achieved in 29 out of 80 cats (36%) from which follow up information was available. Owners observed clinical signs of DM at home from 46% of the cats. Close to half of the cats,
48%, in which a cause for euthanasia was noted, were euthanized primarily because of DM.
In general treatment at home consisted of insulin injections with Lantus and a low carbohydrate
diet. In contrast to earlier studies cats with azotemia did not have a shorter time from diagnosis to
euthanasia compared to cats that never developed azotemia. A significantly longer time from diagnosis to euthanasia was seen in cats who changed to a diet low in carbohydrates compared to cats
who didn’t eat a diet low in carbohydrates. In this study only 29% of the cats were successful in
changing diets, regarding this aspect of the treatment regime there is a large potential for improvement
Innan staden drunknar
Get PDFGenom användningen av fossila bränslen har klimatet förändrats, vilket bland annat
resulterat i ökad risk för skyfall. De kraftiga skyfall som inträffat de senaste åren har
inneburit förödande konsekvenser med flertalet dödsoffer och svåra skador på
infrastruktur. Översvämningar i källare, viadukter och av viktiga samhällsfunktioner
innebär stora kostnader för samhället och för den enskilda individen. I takt med att
fler människor flyttar till städerna skapar förtätningen mer hårdgjorda ytor som inte
kan infiltrera nederbörd, vilket förstärker problematiken vid kraftiga regn. Den tidigare
hanteringen av nederbörd har bestått av att leda vattnet i rör under mark, vilket
begränsat mängden vatten ledningen kan ta emot. Genom att frigöra plats för vattnet
ovan mark kan ledningsnätet avlastas och översvämningsrisken minskas. Vattnet kan då
kontrollerat ledas till grönytor och tilltänkta översvämningsplatser. Grönblå lösningar
innebär inte enbart att regnvatten tas omhand utan även att vattnet renas och inte
belastar reningsverk. Dessa lösningar ger dessutom möjligheter att skapa attraktiva
platser i staden.
De upplevelsemässiga värdena är viktiga för att en plats ska användas och uppskattas.
Tillgänglighet, trygghet, rumslighet och estetik är viktiga faktorer för att skapa offentliga
miljöer där människor vill vistas. Genom att ta hänsyn till dessa upplevelsemässiga
värdena kan en attraktiv utemiljö skapas.
Syftet med studien har varit att skapa intresse och medvetenhet kring hur anpassning till
skyfall kan ske samtidigt som de upplevelsemässiga värdena tillgodoses.
Studien har resulterat i ett gestaltningsförslag som ska visa hur skyfallshanterande
lösningar och upplevelsemässiga värden kan integreras för att skapa trivsamma
miljöer som samtidigt kan bidra till ett samhälle rustat för dagens och framtidens
skyfallsutmaningar.
Resultatet visade särskilt på vikten av att öka medvetenheten kring skyfallslösningar
genom att synliggöra vattnet i det offentliga rummet och att med hjälp av
exempelvis skyltning skapa positiva associationer till vatten i det urbana landskapet.
Gestaltningsförslaget har även skapat förutsättningar för att öka ekosystemtjänsterna i
området. Genom att bland annat öka mängden vegetation, belysning, öppet vatten och
nya gångstråk förhöjs de upplevelsemässiga värdena i området.Due to the use of fossil fuels the climate has changed which, among other things,
has led to an increase in risk of extreme cloudbursts. The extreme rainfalls that have
occurred in recent years have led to devestating consequences such as many deaths and
severe damage to infrastructure. Floods in basements, viaducts and important societal
functions means high costs both to society and the people living there. As more people
move to cities, the densification creates more hardened surfaces that cannot infiltrate
precipitation, which enhances the problem of heavy rainfall. Historically water has been
taken care of in underground pipes, which limits the amount of water the pipe can
receive. By making space for water on the ground, the pipe network can be relieved
and the flood risk reduced. The water can then be led in a controlled way to green areas
and areas that are intended to get flooded. Green-blue solutions not only take care of
the rainwater, but also purifies and eases the burden of underground pipes, as well as
creating attractive environments in the city.
For a place to be used and appreciated, the experiential values are important.
Accessibility, security, spaciousness and aesthetics are important factors in creating
public environments where people want to stay. By taking these experiential values into
account, an attractive outdoor environment can be created.
The purpose of the study has been to create interest and awareness of how adaptation to
cloudbursts can be managed at the same time as the experiential values are met.
The study has resulted in a design proposal that will show how rainfall management
solutions and experiential values can be integrated to create pleasant environments that
can also contribute to a society adapted to today’s and future rainfall challenges.
The results showed in particular the importance of raising awareness of rainfall solutions
by making the water visible in the public space and, with the help of signs, for example,
creating positive associations with water in the urban landscape. The design proposal has
also created opportunities for increasing ecosystem services in the area. By, among other
things, enhancing the amount of vegetation, lighting, open water and new walkways, the
experiential values in the area are increased