18101 research outputs found
Sort by
Foder- och ströåtgång, gödselproduktion samt arbetstid i olika stallsystem
Get PDFHästen domesticerades för omkring 6000-8000 år sedan. Ett behov av inhysning skapades sedan hästen började användas av människan. Vid inhysning av häst ska lagen följas och hästens naturliga beteenden och behov tillgodoses. Hästen ska utfodras tillräckligt med grovfoder för att tillgodoses behov av sysselsättning och växtfibrer. Strö och bäddar ska vara av god hygienisk kvalitet och bäddarna ska hållas torra, halkfria och vara konstruerade så hästen har god liggkomfort. Kraven gällande hästgödsel ska uppfyllas vid planering av ny-, om- och tillbygge av stall. Hästgödseln måste lagras så att näringsämnen inte läcker ut till närliggande vatten.
I inhysningssystemet boxstall vistas hästen individuellt lösgående i box och utfodras ofta med portionerad utfodring. I en lösdrift vistas hästarna i grupp utomhus med tillgång till ligghall och utfodras antingen med fri tillgång på grovfoder eller med portionerad utfodring. En aktiv grupphästhållning är en lösdrift med automatisk utfodring.
Idag finns många arbetsrelaterade skador inom stallarbete och därför finns ett behov av mekanisering, dock saknas ingångsdata vid planering för olika moments arbetstider och åtgång av resurser. Syftet med studien är att jämföra resursåtgång och arbetstid i olika inhysningssystem för att underlätta vid planering av ny-, om- eller tillbygge av häststallar. Detta för att upprätthålla en god arbetsmiljö och sträva efter mer hållbara hästverksamheter ur såväl hästen som skötarens perspektiv. För att besvara syftet användes två frågeställningar: Hur stor är gödselproduktionen, foder- och ströåtgången i olika inhysningssystem? Hur påverkas skötarens arbetsmiljö av arbetsmetodik och -teknik i olika inhysningssystem?
Studien genomförs genom datainsamling via intervjuer med sju stallansvariga hos tio hästanläggningar med olika inhysningssystem. I studien ingår fyra boxstallar, ett box/spiltstall, tre lösdrifter samt två lösdriftsanläggningar med datastyrd fodertilldelning (AG) aktiva grupphästhållningar. Samtliga intervjuer utgår ifrån samma protokoll som innehåller information om foder- och ströåtgång, gödselproduktion samt arbetstid för hästverksamheten under ett års tid. En statistisk bearbetning i Microsoft Excel genomfördes med gruppering, fem individuell uppstallning och fem grupphållning. T-test utfördes och signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultatet presenteras som medelvärde ± standardavvikelse.
Resultatet visade att foderåtgång i individuell uppstallning (medelvärde 11,9 kg/häst och dag) och grupphållning (medelvärde 12,2 kg/häst och dag) inte skilde sig signifikant åt, varken för grov- eller kraftfoder. Vid användande av halm som strömedel i box, syns en lägre foderåtgång än vid användande av kutterspån eller stallpellets. Ströåtgång per häst och dag är signifikant högre vid individuell uppstallning (medelvärde 6,6 kg) än vid grupphållning (medelvärde 3,5 kg). Ett samband mellan ströåtgång och gödselproduktion kan ses. Gödselproduktion per häst och dag är signifikant högre vid individuell uppstallning (medelvärde 115 l) än vid grupphållning (medelvärde 67 l). Det finns stora tidsbesparingar i stallarbetet vid användandet av grupphållning som inhysningssystem, arbetstiden är signifikant lägre (p-värde 0,001).
Slutsatsen var att grov- och kraftfoderåtgång i individuell uppstallning och grupphållning inte skiljer sig signifikant. Ströåtgång var signifikant högre vid individuell uppstallning än vid grupphållning. Ströåtgång i individuell uppstallning var lägst vid användande av stallpellets och högst vid användande av halm. Gödselproduktionen var högre vid individuell uppstallning än vid grupphållning. Arbetstiden var signifikant lägre vid grupphållning än vid individuell uppstallning. Ur ett välfärdsperspektiv för hästen och skötaren var grupphållning att föredra framför individuell uppstallning.The horse was domesticated around 6000 to 8000 years back. In conjunction with the horse being domesticated, humans created housing possibilities for horses. As a creature, horses have needs that has to be met in order to maintain welfare of the horse. There are different types of housing: single boxes, loose group housing and active stable. Stable workers have been exposed to many work-related injuries and therefore a need of mechanization is desired.
The aim of this study was to compare consumption of resources and working routines in different housing systems, in order to facilitate planning of new- and rebuilding of stables. The study had two research issues. How large is the manure production and consumption of feed and litter in different housing systems? How is the employee’s environment affected by work methodology and technology in different housing systems?
The method was interviewing seven stable managers in ten stable systems with different housing. The housing systems were divided into two groups, five individual housings and five loose housings. The interviews based on a protocol that were filled in during the interview. The protocol was later read through, summarized, and presented using charts.
The results showed that feed consumption in individual housing (average 11.9 kg / horse and day) and group housing (average 12.2 kg / horse and day) did not differ significantly, neither for roughage nor concentrates. When using straw as a litter in a box, a lower feed consumption was visible than when using cutter shavings or stable pellets. Bedding consumption per horse and day was significantly higher for individual stables (average value 6.6 kg) than for group housing (average value 3.5 kg). A connection between litter consumption and manure production could be seen. Manure production per horse and day was significantly higher in individual housing (average value 115 l) than in group housing (average value 67 l). There are higher time savings in stable work when using group keeping as a housing system, working hours are significantly lower (p-value 0.001).
The conclusion was that roughage and concentrate consumption in individual housing and group housing did not differ significantly. Bedding consumption is significantly higher for individual housing than for group housing. Bedding consumption in individual storage is lowest when using stable pellets and highest when using straw. Manure production is higher for individual storage than for group keeping. Working hours are significantly lower for group holding than for individual housing. From a welfare perspective for the horse and the employed, group housing is preferable to individual stables
Urban ruderatmark
Get PDFRuderatmarker är en vanlig syn i städer med skiftande anspråk som sträcker sig från att ses som en
markresurs vid exploatering till att vara en del av städers grönstruktur. Men upplevelsen av
ruderatmarker är ofta negativ och de ses som skräpiga och utan estetiska kvaliteter. Arbetet
undersöker genom en litteraturstudie hur man kan ingripa i den spontana vegetationen som många
gånger bildas på ruderatmarker genom att tillföra en kompletterande vegetation och göra den mer
attraktiv, sett både utifrån upplevelse och biodiversitet. Olika källor jämförs för att kunna identifiera
problematiken och belysa vilka diskussioner som förs inom det aktuella området. En översiktlig
inventering av ruderatmarker i Ängelholm görs för att sedan tillämpa det som framkommit i
litteraturstudien på en av dessa ruderatmarker. Ett förslag på en artsammansättning lämplig för
platsen presenteras för att svara på frågeställningen.
Arbetet visar att det är möjligt att tillföra kompletterande vegetation på en befintlig
ruderatmark för att höja upplevelsevärde och biodiversitet. Det finns arter som kan fungera att
etablera på ruderatmarker och här kan principer om ståndortsanpassning och växters strategier vara
till god hjälp för att kunna välja ett växtmaterial som kan förväntas klara av att etablera sig och
överleva på platsen.Ruderal sites is a common sight in cities with varying demands, ranging from being seen as a land
resource in development to being part of the cities' green structure. But the experience of ruderal
sites is often negative and they are seen as messy and without aesthetic qualities. The work examines
through a literature study how one can intervene in the spontaneous vegetation that is often formed
on ruderal sites by adding ornamental vegetation and making it more attractive, seen from both
experience and biodiversity. A general inventory of ruderal sites in Ängelholm is made in order to
apply what has emerged in the literature study to one of these ruderal sites. A proposal for a species
composition suitable for the site is presented to answer the question.
The work shows that it is possible to add ornamental vegetation to ruderal sites to increase
experience value and biodiversity. There are species that are suitable to establish on ruderal sites
and here principles of site adaptation and plant strategies can be very helpful in being able to choose
a plant material that can be expected to establish and survive on the site
Intryck av Sävsjön
Get PDFHow does one design with respect to the place?
A large part of our built environment today
has taken existing natural prerequisites into
little or no consideration, which has resulted in
a widespread loss of place – a bland expression
of architetcure.
The answer may lie in our fundamental understanding of place and how we choose to
perceive our surroundings. The phenomenological approach to architecture and the concept of genius loci as outlined by the Norwegian architect Christian Norberg-Schulz has been
the foundation for the qualitative place analysis, of which this bachelor thesis is based upon.
A naturalistic campsite by the lake Sävsjön
in Värmland is today in need of a holistic development plan. Through an understanding
of trends in nature-based tourism, a thorough
analysis of the character of the site and a study on the architecture of Louisiana Museum of
Modern Art in Humlebæk, it is the the aim of
this thesis to serve as a pre-study to this development plan.
The building of new camping huts is backed
up by the trend of soft adventure – experiencing nature without sacrificing the comfort of
modern life. The study trip to Louisiana Museum of Modern Art provided ideas for the
interplay between architecture and landscape
and the landscape analyses of Sävsjön showed
possible implementations of these ideas to strengthen the on site-experience.Hur gestaltar man med hänsyn till platsen?
En betydande del av vår byggda miljö idag visar påfallande lite hänsyn till platsens naturliga
förutsättningar, ibland ingen, vilket har lett till
en utbredd platsförlust – en intetsägande arkitektur.
Svaret kan kanske ligga i vår grundläggande
förståelse av begreppet plats och hur vi väljer
att uppfatta vår omgivning. Idén om genius
loci och den norske arkitekten Christian Norberg-Schulz’ fenomenologiska teori om arkitektur har legat till grund för den kvalitativa
stedsanalysen, den analysmetod som detta kandidatarbete tar utgångspunkt i.
En naturnära camping vid sjön Sävsjön i
Värmland är idag i behov av en holistisk utvecklingsplan. Genom en förståelse för trender inom naturturism, en grundlig analys
av platsens karaktär och en studie av konstmuseet Louisianas arkitektur, är målet med
detta arbete att vara en förstudie till denna utvecklingsplan.
Byggandet av nya campingstugor får stöd i
trenden soft adventure – naturnära upplevelser
som inte ger upp allt för mycket av det moderna
livets komfort. Studiebesöket på konstmuseet
Louisiana gav gestaltningsidéer som kan stärka
samspelet mellan arkitektur och landskap, och
landskapsanalyserna av Sävsjön visade möjligheter att implementera dessa idéer för att stärka campingbesökarnas platsupplevelse
The alteration of the winter grazing area for the Flakaberg-group within the Gällivare reindeer herding community over two generations of reindeer herders : how the grazing resource has been used for reindeer herding and affected by forestry
Get PDFThe Sámi is an indigenous people in Sweden, and they have the right to carry out reindeer herding. The knowledge that exists within reindeer herding is included in traditional Sámi knowledge, which is centred around the relationship between nature, animal and human. Today the situation between reindeer herding and forestry is relevant. Previous studies agree that forestry negatively affects the reindeer’s winter grazing. The aim of this study was to describe and document how the winter grazing area has changed over time for the Flakaberg-group within the Gällivare reindeer herding community over two generations of reindeer herders. The description was achieved qualitatively through interviews and the documentation was done with a geographical information system. The results show that the winter grazing area for the Flakaberg-group has become more
widespread over the two generations, although the grazing resource itself has decreased and become more fragmented. The alteration that has happened when it comes how the winter grazing area has been used for reindeer herding is that nowadays all the available pastures must be used every year. Regarding how forestry has altered the winter grazing area it is demonstrated that forestry has a negative impact through for example clear-cutting, soil scarification, and the establishment of Pinus contorta.
In the discussion the method is evaluated, the alteration of the winter grazing area over time is
discussed and the results are compared with previous studies. The discussion is concluded by giving
proposals on how forestry can develop and the problem with cumulative effects is highlighted.Samerna är ett urfolk i Sverige och de innehar en rätt att bedriva renskötsel. Renskötselrätten är reglerad i rennäringslagen och enligt portalparagrafen till lagen krävs det att personen är same och medlem i en sameby för att kunna utöva sin renskötselrätt. Den kunskap som finns inom renskötseln ingår i begreppet traditionell samisk kunskap, vilket är uppbyggt på relationen mellan natur, djur och människa. Idag är situationen mellan renskötsel och skogsbruk högst aktuell. Ett flertal tidigare studier är eniga om att skogsbruket påverkar renens vinterbete negativt. Vinterdieten hos renar domineras av mark- och hänglavar.
Syftet med denna studie var att beskriva och dokumentera hur vinterbetesområdet har förändrats över tid för Flakabergsgruppen i Gällivare skogssameby över två renskötande generationer. Beskrivningen utfördes kvalitativt genom intervjuer och dokumenteringen skedde digitalt med hjälp av ett geografiskt informationssystem.
Resultaten visar att vinterbetesområdet för Flakabergsgruppen har blivit mer utbrett över de två renskötande generationerna, men själva betesresursen har minskat och blivit mer fragmenterad. Den förändring som skett över tid i avseende på hur vinterbetesområdet har nyttjats för renskötsel är att numera måste alla tillgängliga betesmarker användas varje år. Angående hur skogsbruk har förändrat vinterbetesområdet över tid åskådliggörs att skogsbruket har haft och fortfarande har en negativ påverkan genom bland annat avverkning, markberedning, plantering och etablering av contortatall.
I diskussionen utvärderas valet av metod, vinterbetesområdets förändring över tid diskuteras och resultaten jämförs med tidigare studier. Diskussionen avslutas med att ge förslag på hur skogsbruket kan utvecklas samt att problemet med kumulativa effekter belyses
Prescence of roe deer and fallow deer in relation to each other : possible effects of food competition
Get PDFCompetition in ecosystems can occur in different ways and it is especially important to understand the competition due to well-functioning game management in order to predict what will happen to the competitive situation if something change in the ecosystem. Competition between herbivores can limit certain ecosystem services or lead to a reduction in the biodiversity. This essay studied how the fallow deer population corelates with the density of the roe deer population, which is done through analysis of shooting statistics and data from wildlife accidents. Further analysis was made between firing statistics and wildlife accident data to estimate how the population trends develops over time. The result in this essay showed no significant value that there is a competition between fallow deer and roe deer. The result in this essay suggest that the roe deer population do not reduce when the fallow population increase. Additionally, result from this study is that wildlife collision data and shooting statistics can be used to see trends in the development of wildlife populations over time. Previous studies have shown competition between deer and fallow deer. One reason why we have not obtained values for the competition between fallow deer and roe deer could be explained by the fact that fallow deer are often very local and the roe deer’s distribution area is much larger.Konkurrens i ekosystemen kan uppstå på olika sätt. För en väl fungerande viltförvaltning är det viktigt att kunna förutspå hur konkurrenssituationen ändras vid olika förändringar i ekosystemet. Konkurrens mellan växtätare kan begränsa vissa ekosystemtjänster alternativt leda till en minskning i den biologiska mångfalden. I denna uppsats studerades hur dovhjortsstammen korrelerar med rådjursstammens täthet, vilket görs genom analys av avskjutningsstatistik och data från viltolyckor. En ytterligare analys gjordes mellan avskjutningsstatistik och
viltolycksdata för skattning av stammarnas populationsutveckling. Resultatet visade att populationen av rådjur (Capreolus capreolus) inte minskade när populationen av dovhjort (Dama dama) ökade, dessutom visade resultatet att viltolycksdata och avskjutningsstatistik kan användas för att se trender i viltstammars utveckling över tid. Tidigare studier har påvisat konkurrens mellan rådjur och dovhjort, varför vi inte erhållit ett signifikant resultat tros bero på studiens stora areal och på grund av att dovhjortar i regel ofta är väldigt lokala, medan rådjurens utbredningsområde är större
Saponins in peas : biosynthesis and genetic regulation of soyasaponins in legumes
Get PDFEfterfrågan på proteinrika vegetabiliska livsmedel ökar och intresse finns från både konsument, politiker och industri att använda svenskodlade råvaror i större utsträckning. Ärta (Pisum sativum L.) har en lång odlingstradition i Sverige och ett högt proteininnehåll, men innehållet av soyasaponiner begränsar användningen då de ger en bitter smak till livsmedel.
Denna litteraturstudie är en del i forsknings- och växtförädlingsprojektet ”Ärtan – Garantin för framtidens gröna protein” inom SLU Grogrund, med syftet att på sikt ta fram nya ärtsorter för att möta efterfrågan på marknaden. Genom att studera befintlig litteratur besvaras frågan om vad som är känt om mekanismer bakom soyasaponininnehållet och -variationen i ärta. Studien redogör även för vad som finns dokumenterat angående soyasaponinsyntes i besläktade och närmre studerade arter. Genom att tillämpa jämförande genomik på tillgängliga sekvensdata för ärta och närbesläktade arter undersöks förekomsten av homologa sekvenser.
Soyasaponiner är saponiner av oleanan-typ och förekommer i flera arter inom familjen ärtväxter. Ett tidigt steg i soyasaponinsyntesen är cykliseringen av 2,3-oxidosqualene till β-amyrin, för vilket ett multifunktionellt- och ett specifikt enzym tidigare identifierats i ärta. Även genen för det specifika β-amyrin-syntaset har lokaliserats och uttrycksmönstret för denna samt för ackumuleringen av soyasaponiner har redogjorts för. Övriga steg i syntesen är hydroxylering av β-amyrin till aglykonen soyasapogenol B följt av inbindning av socker och andra molekyler till aglykonen, vilka i andra växter påvisats involvera enzym inom grupperna cytokrom P450-beroende monooxygenaser respektive glykosyltransferaser. Information om dessa grupper av enzym och andra relaterade gener, samt vad som är känt angående dess funktion sammanfattas för att underlätta förståelsen för hur motsvarande, hittills outforskade, mekanismer i ärta skulle kunna se ut.
Jämförande genomik är ett verktyg för identifiering av homologa gener och i studien identifieras flera protein och sekvenser i ärtgenomet som potentiellt kan kopplas till syntesen av soyasaponiner. Metoder för vidare homologianalys och validering av funktionen hos potentiella gener i ärta diskuteras. Variation i soyasaponininnehåll har konstaterats som primärt genotypberoende vilket gör det relevant, men är även en förutsättning för, att vidare undersöka ärtas genom och genetik i syfte att förbättra proteinråvarans smakkvalitet.
I syfte att uppnå de nationella- och globala hållbarhetsmålen med en effektiviserad livsmedelsproduktion och en ökad andel vegetabiliska livsmedel kan baljväxter vara en del av lösningen, och växtförädling spela en avgörande roll.The demand for vegetarian and protein rich foods are increasing, and to use locally produced crops are in the interest of both consumers, politicians, and the processing industry. In Sweden, peas (Pisum sativum L.) have been a widely grown crop and staple food throughout the history of farming and are high in protein. Due to the bitter taste of soyasaponins present in peas, the use of food products based on peas and pea protein is limited.
This literature study is a part of a research and plant breeding project on peas within SLU Grogrund, a competence center and knowledge hub for Swedish plant breeding, with a long-term goal to make new pea cultivars with desired traits available on the market. The question on what is known about genetic regulation of soyasaponins in peas and other factors affecting the saponin content is answered by studying existing literature. The report also points out what is published on more well studied soyasaponin producing species and their known genes and proteins involved in the soyasaponin biosynthesis. By comparative genomics the occurrence of homolog sequences in peas is analyzed.
Soyasaponins are oleanane-type saponins found in many leguminous plant species. In the biosynthesis, an early step is the cyclization of 2,3-oxidoqualene to β-amyrin for which one multi-functional and one specific enzyme previously has been identified in peas. The gene encoding the specific β-amyrin-synthase has been localized and the pattern for expression of this gene and for the accumulation of soyasaponins have been reported on. Following steps of the synthetic pathway is hydroxylation of β-amyrin to the soyasapogenol B aglycone and the binding of sugars and other moieties to the aglycone structure, for which no enzymes in peas have been identified. In other leguminous species these reactions have been shown to involve enzymes categorized as cytochrome P450-dependent monooxygenases and glycosyltransferases, respectively. Available information on these groups of enzymes, other genes of interest, and their known characteristics are summarized to spread some light on how equivalent, and to date undocumented, mechanisms in peas could look like.
Comparative genomics is a tool for identification of gene homologs, and in this study several proteins and sequences in the pea genome are identified as potentially involved in the soyasaponin biosynthetic pathway. Methods for further analysis of homologs, and for validating the function of potential genes in peas are being discussed. Variation has been proven to be mainly genotype-dependent, making it of interest to, but is also a prerequisite for, searching the pea genome and genetics in the aim of improving the taste of the pea protein product.
To achieve the sustainability goals set by national and global stakeholders and to make the food production more resource efficient, plant breeding on legumes could play a main role
Fragaria x ananassa Grown in Polytunnel in Scania: an Environmentally Sustainable Option to Imported Cultures? : a comparative literature study
Get PDFGWP100 [kg CO2eq/kg färska jordgubbar] har studerats för livscykelstadierna transport, förpackningar, transportmaterial samt EU-pallar utifrån två representativa system för en tunnelodling av Fragaria x ananassa i södra Europa respektive i Skåne. Studiens syfte är att utvärdera om lokalt odlade jordgubbar från Skåne är ett hållbart alternativ till Sveriges import av kulturer från södra Europa.
De förenta nationernas miljöprograms emissions gap report år 2019 och 2020 påvisar att växthusutsläppen har ökat trots aktiva åtgärder och effekter från Covid-19. Transportstadiet från importerade jordgubbar från Spanien står för en tredjedel av systemets totala GWP100 [kg CO2eq/kg färska jordgubbar] . Dessutom utgör dessa utsläppen 0,272 kg CO2eq/kg färska jordgubbar mer jämfört med transportstadiet från en tunnelodling i Skåne. Likaså förpackningsmaterialet är 0,103 kg CO2eq/kg färska jordgubbar högre från tunnelodlingen i Spanien jämfört med i Skåne. Skåne är i dagsläget det dominerande länet för jordgubbsodling till följd av det gynnsamma klimatet och tillgången på odlingsbar arrendemark. En tunnelodling i Skåne kan ge en utökad inhemsk skördeperiod från maj till och med oktober. De potentiella vinsterna i GWP100 [kg CO2eq/kg färska jordgubbar] från en tunnelodling i Skåne kan ge en reducering i GWP100 med en faktor av 4,4; baserat på utsläpp från livsstadierna transport, förpackningar, transportmaterial samt EU-pallar. Dock krävs vidare undersökning av övriga livsstadiers bidragande till GWP100 [kg CO2eq/kg färska jordgubbar] för båda av studiens system. Vid en ökad avkastning från den skånska tunnelodlingen har GWP100 potential att reduceras ytterligare.GWP100 [kg CO2eq/kg fresh strawberries] has been analysed for the lifecycle stages transportation, packaging, transportation packaging and EU pallets for two representative systems of Fragaria x ananassa grown in polytunnels in south Europe versus Scani, Sweden. The aim of the study is to evaluate the sustainability of a polytunnel production of strawberries in Scani, as an alternative to Sweden’s imported cultures from southern Europe.
The United Nations Environmental Program’s emissions gap report from 2019 and 2020 both states that the greenhouse gas emissions have increased regardless of the actions taken and the effects of Covid-19. The transportation from the imported strawberries grown in polytunnels in Spain compose one third of the system’s total GWP100 [kg CO2eq/kg fresh strawberries]. These emissions further accumulate 0,272 kg CO2eq/kg fresh strawberries higher than that of the production in Scani. The packaging alike equals 0,103 kg CO2eq/kg fresh strawberries higher than that of the production in Scani. Scani is the leading county for strawberry production in Sweden due to the favourable climate and the abundance of arable lease land. A polytunnel production of strawberries in Scani gives an extended harvest period from March throughout October. The potential reductions in GWP100 [kg CO2eq/kg fresh strawberries] from this system could decrease the total GWP100 from the imported Spanish strawberries by a factor of 4.4, based on the emissions from the stages of transportation, packaging, transportation packaging and EU pallets. However, further research of the emissions (GWP100; [kg CO2eq/kg fresh strawberries]) from the remaining lifecycle stages of these two production systems is required. An increase in the yield from the polytunnel in Scani would decrease the GWP100 furthermore
Potential policy projects for decreasing fluoride concentrations in the groundwater of Aguascalientes, Mexico : a cost-benefit analysis
Get PDFReductions in groundwater quality due to aquifer depletion is a growing issue globally and will become more prominent with continued climate change and population growth. Dry regions are particularly vulnerable to this issue due to their reliance on groundwater for water supply. Therefore, urgent attention to improving groundwater management in such areas is essential in regional budgets and policy agendas. This thesis aims to provide insight and initial estimates on the potential net social benefits associated with two policy projects intended to increase the groundwater quality in the semi-arid state of Aguascalientes, Mexico. The focus lies on the aquifer of Valle de Aguascalientes, where fluoride contamination due to aquifer overdraft is becoming increasingly problematic. The projects evaluated are the installation of fluoride removal units using electrocoagulation (Project A), and the implementation of centre pivot irrigation systems (Project B). Policy evaluation is performed using cost-benefit analysis. The results show that Project A is associated with a net present value (NPV) of 159 262 033.17 USD and Project B with an NPV of -123 864 575.35 USD. However, due to the uncertainty associated with these estimates, the resulting recommendation is to not accept either project until the certainty of the policy evaluation is increased. Nevertheless, the information provided in this thesis may be helpful in planning for future studies
Användning av antibiotika och antibiotikaresistens inom livsmedels- och jordbrukssektorerna i Bangladesh : nuvarande riskfaktorer och möjliga förbättringar
Get PDFAntimicrobial resistance (AMR) is one of the biggest threats against public health in the world.
Antimicrobial substances are used within all different sectors and contribute to development of
AMR. Global action against irresponsible use of antibiotics and further development of AMR has
been of great concern in the last years and risk factors are being pointed out.
Low- and middle-income countries (LMICs) have a precarious role in the matter. Insufficient
health care systems, poor law enforcement and, high accessibility of over-the-counter drugs (OTCs)
are contributing to the unregulated use of antibiotics. Poorly developed surveillance programmes
make it hard to correctly analyse the situation of both antimicrobial use (AMU) and AMR.
Bangladesh, like its neighbouring countries, faces a lot of challenges regarding public health.
One of the major concerns related to public health is access to safe food. Food products can be
contaminated with toxins, chemical substances, and microbial organisms, including AMR-bacteria.
Furthermore, national programmes for surveillance of AMU and AMR are inadequate.
In this study, data from previously done field studies by Bangladesh Livestock Research Institute
(BLRI), Bangladesh Food Safety Authority (BFSA), International Livestock Research Institute
(ILRI), and International Food Policy Research Institute (IFPRI) and newly collected information
from interviews were put together to analyse the AMR situation in Bangladesh. Sampling of food
products (tomato, chicken, fish) from traditional markets and supermarkets was done at three
locations representing rural, peri-urban, and urban areas from November 2018 to June 2019.
Samples were tested for prevalence of Salmonella spp, Escherichia coli, Vibrio cholerae. Samples
positive for bacteria were tested for antimicrobial susceptibility through disc diffusion test. As a
supplement to the analysis of samples, questionnaires to the vendors of the food products were made
to provide background information. During 2020, statistical analysis of previously collected data
and interviews with stakeholders working with AMR was made. The interviews aimed to serve as
baseline information about current conditions regarding AMU and AMR.
320 cultivations of 1589 (20.1%) were positive for bacterial prevalence. 319 of these were tested
for antimicrobial susceptibility where 203 (63.6%) were found to be multidrug-resistant (MDR)
(resistant to three or more antibiotic groups). Furthermore, interviews with stakeholders stated that
surveillance of AMU and AMR in Bangladesh is inadequate, especially within the animal and
agriculture sector, and that a one health approach on a government level is needed to improve the
situation. To be able to fully analyse the AMR situation in Bangladesh, a nation-wide study would
need to be conducted, within all sectors, including both AMU and AMR testing
Baksidan av djurskyddsarbetet
Get PDFEn viktig del av veterinärers roll i samhället är upprätthållandet av svenskt djurskydd. Ett av
veterinärens verktyg är djurskyddsanmälningar, och veterinärer har en lagstadgad plikt att anmäla
misstanke om brott mot djurskyddslagstiftningen till länsstyrelsen. Tyvärr har det under senare år
larmats om ett allt hårdare arbetsklimat för djurhälsopersonal från flera instanser. Detta kan gälla
allt från missnöje med behandlingskostnader till missnöje med behandlingsresultatet. Det ses en
negativ trend där incidenter med hot och hat ökar, både på arbetsplatsen och i sociala medier.
Veterinärer är speciellt utsatta under fysiska besök och upplever en ökande otrygghet på
arbetsplatsen. Det praktiska djurskyddsarbetet som utförs av veterinärer riskerar att påverkas
negativt av det rådande arbetsklimatet. Studien syftade till att undersöka om det finns en koppling
mellan djurskyddsarbetet som utförs av kliniskt verksamma veterinärer i samband med djurskyddsanmälningar och de upplevelser av hot, trakasserier och våld som veterinärer utsätts för. Om möjligt
ämnade studien även att belysa problem kring djurskyddsarbetet som möjligen kan ligga till grund
för framtida diskussioner om utvecklandet av en mer trygg och säker process kring djurskyddsanmälningar för veterinärkåren. För att studera detta delades studien upp i två delar. En webbenkät
riktades mot kliniskt verksamma veterinärer i Sverige. Enkätens syfte var att undersöka veterinärers
syn på djurskyddsarbete och huruvida det finns en koppling mellan deras djurskyddsarbete i
samband med djurskyddsanmälningar och upplevda hot, trakasserier och/eller våld. Det inkom 240
svar, varav 210 fullständiga. Den andra delen av studien baserades på en kvantitativ undersökning
av djurskyddsanmälningar inlämnade av kliniskt verksamma veterinärer till länsstyrelserna i fem
län mellan 2019-01-01 och 2021-08-31. Syftet var att identifiera de vanligaste anledningarna till att
anmälningar görs av veterinärer och om/i vilken utsträckning dessa innehåller hänvisningar till hot,
trakasserier eller våld mot veterinärer eller annan djurhälsopersonal. Totalt studerades 278 djurskyddsanmälningar.
Resultatet visar att en tredjedel (33 %) av de medverkande veterinärerna någon gång utsatts för
hot eller trakasserier under en process med djurskyddsanmälan. Det vanligaste var uthängningar i
sociala medier och hot om motanmälan till ansvarsnämnden eller hot mot anställning och karriär.
Ingen veterinär rapporterade sig ha utsatts för fysiskt våld mot den egna personen, men fem
rapporterade sig ha bevittnat våld mot en kollega i sammanhanget. Totalt ansåg 84 % av respondenterna att djurskyddsarbetet kring djurskyddsanmälningar var förenat med risker för hot och
trakasserier, och hälften (53 %) ansåg att det försämrats på grund av detta, bland annat genom
minskad anmälningsbenägenhet. Drygt en femtedel (22 %) av de medverkande veterinärerna hade
vid minst ett tillfälle avstått att anmäla djurskyddsfall på grund av riskerna med hot, trakasserier och
våld. Av de studerade djurskyddsanmälningarna innefattade 6 % hänvisningar till hot och samtliga
av dessa involverade fall med vanvård, djurmisshandel eller djurägare som nekat vård. En tydlig
koppling mellan djurskyddsanmälningar och hot och trakasserier kunde ses i studieresultatet. Våld
ansågs inte lika starkt kopplat enligt de medverkande veterinärerna i enkäten och inga av de
studerade djurskyddsanmälningarna nämnde incidenter med fysiskt våld. Studiens enkätsvar visar
på flera förbättringsområden för att öka tryggheten vid djurskyddsanmälningar för veterinärer.
Framför allt ses behov av ökat förtroende för länsstyrelsernas hantering av anmälningar, ökat stöd
och en översyn av möjligheterna för veterinärer att anmäla anonymt, fler utbildningsmöjligheter och
förbättrad hantering av hot på arbetsplatsen och i sociala medier. Resultatet indikerar att den rådande
arbetssituationen påverkar anmälningsbenägenhet negativt, och riskerna med hot och trakasserier
kan sannolikt vara en bidragande orsak till det relativt begränsade antalet djurskyddsanmälningar
som inkommer från veterinärer varje år.An important part of veterinarians’ role in society is animal protection, partly through upholding the
Swedish animal welfare legislation. This can be done through animal welfare reports, which clinical
veterinarians in Sweden are obligated to do by the existing mandatory reporting that includes all
“animal health personnel”. During the last few years, the working climate for clinical veterinarians
has taken a drastic downturn, and many reports of threats and harassment against veterinarians in
their workplace and on social media has made the news and gained public knowledge. Such threats
and harassment can be linked to anything from complains over treatment costs to complaints related
to unsuccessful treatment efforts. Veterinarians are especially exposed and at risk during physical
meetings with animal owners and experience an increasing insecurity at the workplace because of
this. The practical animal protection work performed by veterinarians’ risks being negatively
affected by the prevailing work climate.
This study aimed to investigate the possibility of a link between animal welfare reports submitted
by veterinarians and incidents of threats, harassments, and violence against veterinarians. If possible,
the aim of the study was also to illuminate problems with the existing animal protection work of
veterinarians, which may be of use in future discussions concerning the development of a more safe
and secure course of action. To research this, the study was divided into two parts. A web survey
was aimed at Swedish clinical veterinarians. The survey was open for 38 days, during which a total
of 240 answers were submitted. In addition to this, a quantitative examination of 278 animal welfare
reports submitted by clinical veterinarians in five counties during 01-01-2019 to 31-08-2021 was
carried out.
The results showed that one third (33%) of the veterinarians included in the survey at least once
had experienced threats or harassments during an animal protection case. The most common
situations involved harassments in social media, threats of counter-reporting to the veterinary
disciplinary board for animal health staff or threats against employment and career. No veterinarian
reported violence directed to themselves, and only five reported having witnessed violent actions
directed towards a colleague. Six percent of the animal welfare reports included in the study had
references of threats against veterinarians. All involved cases of neglect, animal cruelty or animal
owners who refused veterinary care or euthanasia of their animals. A total of 84% of the responders
felt that animal protection work was associated with risks of threats and harassments and 53%
believed it had affected the practical animal protection work negatively. These risks concerning
animal protection work had affected 22% of the veterinarians included in the survey in the way that
they had refrained at least once from submitting animal welfare reports, despite the mandatory
reporting. The study result indicates a link between practical animal protection work and threats and
harassments. The result of the survey pointed at a few areas of improvement with veterinary animal
protection. There is a need for improved confidence, support, and communication with the
investigating agencies. There is also a need for better handling of threats and harassments in social
media and in the workplace. There were many requests for increased education concerning the
Swedish animal welfare legislation. The result indicates that practical animal protection work is
negatively affected by the current situation with incidents of threats and hatred. The risks of threats
and harassment could be a contributing factor to the relatively limited number of animal welfare
reports submitted by veterinarians each year. Increased possibilities for vets to remain anonymous
in animal welfare reports and improved immunity may both increase the rate of reporting