18101 research outputs found
Sort by
Kan brand minska älgbetesskadorna?
Get PDFSkogsindustrin är viktig för den svenska handelsbalansen. Sverige är en världsledande exportör av massa, papper och sågade trävaror. Sverige var världens femte största exportör av massa, papper och trävaror, med Finland därefter på en sjätteplats på listan. I det svenska skogsbruket domineras skogarna av de viktiga trädslagen tall (Pinus sylvestris L.) och gran (Picea abies L.). Ett problem inom skogsbruket är betesskadorna från älg (Alces alces L.) men också andra hjortdjur som kostar skogsbruket flera miljarder kronor. Syftet med studien var att ta reda på om mängden lövträd och mängden olika trädslag har någon påverkan på betestrycket på tall inom brandområden. Hypotes 1 var att foderutbudet skulle öka på områden utsatta för brand. Hypotes 2 var att betestrycket skulle minska för tall på områden utsatta för brand. Studien använder data från ett fältförsök i nordöstra Finland, där fyra områden studerades. Områdena bestod av 2–3 brända ytor med tillhörande kontrollytor. Varje yta bestod av 2–3 mindre inventeringspunkter, där ett antal variabler mättes. Resultatet visade att lövandelen ökade efter brand, vilket betyder att lövträden gynnades av brand. Studien visade också att det blev ett ökat betestryck på lövträden. Betestrycket på tallen visade däremot ingen skillnad mellan de brandutsatta områdena och de ej brandutsatta områdena. Resultatet kan ha påverkats av älgtäthet, vargförekomst, snödjup och fodertillgång i områden. Slutsatsen av studien är att brand är en gynnsam metod för att öka fodertillgången.The forest industry is important for the Swedish trade balance. Sweden is a world-leading exporter of pulp, paper and sawn wood products. Sweden was the world's fifth largest exporter of pulp, paper and wood products, with Finland in sixth place on the list. In Swedish forestry, the forests are dominated by the important tree species pine (Pinus sylvestris L.) and spruce (Picea abies L.). A problem in forestry is the grazing damage from moose (Alces alces L.) but also other deer that cost forestry several billion Swedish crowns. The purpose of the study was to find out whether the amount of deciduous trees and the amount of different tree species have any effect on the grazing pressure on pine in fire areas. Hypothesis 1 was that amount of feed would increase in areas exposed to fire. Hypothesis 2 was that the grazing pressure would increase for pine in areas exposed to fire. The study uses data from a field experiment in northeastern Finland, where four areas were studied. The areas consisted of 2–3 burned areas with associated control areas. The areas consisted of 2–3 smaller inventory points, where a number of variables were measured. The results showed that the deciduous part increased after fire, which means that deciduous trees benefited from fire. The study also showed that there was an increased grazing pressure on deciduous trees. The grazing pressure on the pine, on the other hand, showed no difference between the fire-exposed areas and the non-fire-exposed areas. The result may have been affected by moose density, wolf abundance, snow depth and feed supply in areas. The conclusion of the study is that fire is a favorable method for increasing feed supply
Effekten av sortsamodling i stärkelsepotatis
Get PDFOdlingen av stärkelsepotatis har sedan start varit relativt liten i Sverige, vilket till stor del beror på dess lokala odlingsområde i södra Sverige. Stärkelsepotatisen är en känslig och krävande gröda. Förutom dyra insatser så som näringstillförsel, bevattning och flertalet behandlingar i fält, tas det fram nya, utvecklade sorter som ska göra odlingen möjlig. Odlaren får betalt för mängden levererad stärkelse och en högre stärkelseprocent ger ett högre pris. En större skörd eller färre insatser, kan ge en ökad säkerhet i odlingen. Under odlingssäsongen 2021 genomfördes ett fältförsök hos en lantbrukare i västra Blekinge. Försöket utreder effekten av att samodla sorter av stärkelsepotatis jämfört med att odla sorterna i enskilda bestånd. Försöket bestod av en sortsamodling av tre stärkelsepotatissorter: Avarna, Allstar och Dartiest. De provtagningar som genomfördes för studien var mätning av plantornas blasthöjd, antal skott, blastmassa, antal knölar, nedvissning, skörd och svampangrepp av Alternaria och Rhizoctonia.
Idag finns det inte så mycket vetenskapliga underlag om stärkelsepotatisodling. Fler studier behöver göras inom odlingen för att kunna hitta lösningar och möjligheter för en hållbar lönsamhet. Sortsamodlingar har tidigare genomförts i spannmålsgrödor med fokus på svampangrepp och tillväxt. Dessa studier visar på att det finns goda potentialer att odla sorter tillsammans för att minska angrepp av både svamp och skadegörare men också för att öka tillväxten hos sorterna. De äldre stärkelsepotatissorter som försvinner ur odlingen är ofta eftertraktade avkastningsmässigt men bortvalda pga högre kostnader i sjukdoms- och skadedjursbehandlingar, därav kändes denna studie viktig att genomföra.
Resultaten från försöket visar att sortsamodling påverkar sorterna på flera olika sätt. Två av sorterna visade en medelökning i blasthöjd med 13 cm och ett skott mer per planta. Blastmassan ökade generellt med 20–30 % i sambestånd. Man såg också en högre andel grön blast in i halva september och en total stärkelseskördeökning på 12 % för alla sorterna tillsammans, främst pga en högre stärkelsehalt. Slutsatsen är att det finns god potential att använda sig utav sortsamodling framöver inom stärkelsepotatisodlingen. Samodlingen i försöket visar på skördeökning och en högre lönsamhet. Sorterna agerar på samma vis som vid konkurrens med andra arter när de odlas tillsammans vilket gör att sorterna fördelar och ökar sin tillväxt i plantan till att bli mer likartad de andra sorterna.
Sortsamodlingar kommer vara ett sätt att framöver kunna odla sorter en längre period utan att de missgynnas av sjukdomar och skadedjur, vilket annars ökar behovet av nya, mer tåliga sorter. Sortsamodling är en god strategi för en hållbar odling, inte minst för stärkelsepotatisodlingen.The cultivation of starch potatoes has since the beginning been relatively small in Sweden, which is largely due to its local cultivation area in southern Sweden. Starch potatoes are a delicate and demanding crop. In addition to expensive efforts such as nutrient supply, irrigation, and most treatments in the field, new, varieties are being developed that will make cultivation possible. The grower is paid for the amount of starch delivered and a higher starch percentage gives a higher price. A larger harvest or fewer efforts can provide increased safety in cultivation. During the growing season 2021, a field trial was carried out on a farm in western Blekinge. The experiment investigated the effect of co-cultivating varieties of starch potatoes compared with growing the varieties in individual stands. The experiment consisted of variety cultivation of three starch potato varieties: Avarna, Allstar and Dartiest. The samplings carried out for the study were measurement of the plants’ haulm height, number of shoots, haulm mass, number of tubers, wilting, harvest, and fungal infestation of Alternaria and Rhizoctonia.
Today, there is not much scientific evidence about starch potato cultivation. More studies need to be done regarding cultivation in order to find solutions and opportunities for sustainable profitability. Variety cultivations have previously been carried out in cereal crops with focus on fungal infestation and growth. These studies showed that there is good potential to grow varieties together to reduce infestation by both fungi and pests but also to increase the growth of the varieties. The older varieties of starch potato that disappear from the cultivation are often coveted after in terms of yield but were discarded due to higher treatment costs, hence this study felt important to carry out.
The results from the experiment show that variety cultivation affects the varieties in several different ways. Two of the varieties increased in mean haulm height of 13 cm and one shoot more per plant. The haulm mass generally increased by 20-30 % in coexistence. A higher proportion of green tops was also seen in mid-September and a total starch harvest increase of 12 % for all varieties combined, mainly due to a higher starch content. The conclusion is that there is high potential to use variety cultivations in the future in starch potato cultivation. The co-cultivation in the experiment shows an increase in yield and a higher profitability. The varieties act in the same way as in competition with other species when they are grown together, which means that the varieties distribute and increase their growth in the plant to become more similar to the other varieties. In the future variety cultivations will be a way to be able to grow varieties for a longer period without being disadvantaged by diseases and pests that increase the need for new, more durable varieties. Variety cultivation is an adequate strategy for sustainable cultivation, not least for starch potato cultivation
Parkkaraktärer i verkligheten
Get PDFMiljön spelar en viktig roll för människors välbefinnande och forskning visar
på att utomhusvistelse medför psykiska såväl som fysiska fördelar. I dagens
snabbt växande städer försummas grönområden till fördel för bostäder. Det gör att
vikten av kvalitativa grönytor i närhet av bostadsområden, skolor och jobb blir
desto större.
Patrik Grahn, professor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet,
har tagit fram olika kvalitéer för grönområden och sammanställt dessa i åtta
parkkaraktärer (Berggren-Bärring A, Grahn P, 1995). Den här uppsatsen är en
platsstudie av Lunds stadspark, där Grahns kriterier används för att analysera
parken i syfte att få en uppfattning om hur parkkaraktärerna ser ut i verkligheten,
samt undersöka hur väl parkkaraktärerna går att använda för att beskriva
upplevelser och kvalitéer i ett grönområde. Syftet är att öka förståelsen för hur
Grahns parkkaraktärer kan användas vid planering och utveckling av parker.
Studien avser besvara följande frågor:
· Vilka fysiska uttryck tar sig parkkaraktärerna i Stadsparken i Lund, i den
mån som de finns representerade?
· Hur skulle en alternativ uppdelning av parken, baserad på
parkkaraktärerna, kunna göras?
· Hur väl går parkkaraktärerna att använda för att beskriva och bedöma ett
grönområde?
Resultatet bygger på Grans definition av parkkaraktärerna och tyder på att det
inte går att dra en generell slutsats om hur karaktärerna skapas eller ser ut. Trots
den begränsade ytan varierar resultaten stort. Parkkaraktären avskilt och skyddat
kan uppstå till följd av en fysisk avgränsning, som ett staket, men den kan även
bero på upplevda avgränsningar när platsen avviker från intilliggande områden i
form av design, ytor och stil. Resultaten visar även på att karaktärerna ofta är
sammanlänkade, vilket också är tydligt utifrån parkkaraktärskartan.
På grund av den stora variationen inom karaktärerna går det inte att nå en
allmän slutsats för hur en viss karaktär ser ut, något som även påverkade
parkkaraktärskartans utformning. Över lag fungerade karaktärerna väl för att
samla och beskriva de känslor och upplevelser som förekom på platsen.The environment plays a vital part for health and wellness in humans, being
out in the nature provides both psychological and physical benefits. In today’s
fast-growing cities, green spaces are neglected in favor of housing. Which makes
it even more important to have good quality green spaces near residential areas.
Patrik Grahn, PHD and professor in landscape architecture at Swedish university
of agricultural science, has found different qualities for green spaces and
complied them to eight park characteristics (Berggren-Bärring A, Grahn P, 1995)
that defines a good quality green space.
This essay is a site study of Lund´s city park, where Grahn’s criteria is used to
assess the park in order to find out what a character looks like in reality, and
further examine how well suited the characteristics are when it comes to
describing experiences and qualities in a green space. The purpose being to obtain
a greater understanding about how Grahn’s characteristics can be incorporated in
park planning and development.
The study intended to answer the following questions:
- What does Grahn’s park characteristics look like in Lund’s city park?
- Can Lund’s city park be divided into areas based on Grahn’s park
characteristics?
- How well can the park characteristics be used to describe and assess a
green space?
Based on Grahn’s definition of the different characteristics, the results from
Lund’s city park indicates that it is not possible to generalize what creates a
certain characteristic. Instead, they vary widely, even within a limited area. As can
be seen from the results; the characteristic “secluded and protected” can derive
from a clear physical demarcation, like a fence, but it can also occur due to a
perceived demarcation where the area deviates from adjacent areas in design,
surface and style. The results also suggested that characteristics are often
connected, which is also evident from the results that shows an alternative
sectioning of the park.
Because of the differences within the characteristics, no general conclusion of
what they look like can be reached which also impacted the results for an
alternative sectioning of Lund’s city park. Overall, the characteristics worked well
to describe and gather the feelings and experiences that were found at the site
Möjligheter och utmaningar med en hållbar primärproduktion av mjölk och nötkött i Sverige
Get PDFI takt med att världspopulationen ökar behöver även produktionen av livsmedel ökas. Med hänsyn till klimatförändringarna behöver den ökade produktionen ske på ett hållbart sätt. Komjölk är en högkvalitativ proteinkälla för människor och en tradition i Sverige sedan lång tid tillbaka. Sverige är ett land med goda förutsättningar för mjölk- och nötköttsproduktion. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka möjligheter och utmaningar med en hållbar primärproduktion av mjölk och nötkött i Sverige. Hållbar livsmedelsproduktion kan definieras som att den säkerställer livsmedelsförsörjning och nutrition till alla på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt, samt tryggar livsmedelsförsörjningen för framtida generationer. En hållbar primärproduktion av mjölk och nötkött innefattar många olika områden. Produktionen ska vara tålig och klara av att producera säkra livsmedel i tillräcklig mängd och kvalitet, även vid krissituationer. En möjlighet med en hållbar mjölk- och nötköttsproduktion är en ökning av självförsörjningsgraden, vilket medför en stabilare livsmedelsförsörjning och genererar fler arbetstillfällen, samt är mer miljövänlig, eftersom svensk mjölk- och nötköttsproduktion har ett lägre klimatavtryck än övriga världen. En annan möjlighet är att öka andelen gräs/grovfoder i kornas foderstat, vilket minskar konkurrensen med människoföda och är mindre kostsamt än spannmål. Gräs går att odla i nästan hela Sverige och genom att sprida ut lantbruken i hela landet, bidrar det till en levande landsbygd och mindre påverkan på markerna. Fler naturbeten gynnar biologisk mångfald och öppna landskap. Utmaningar med en hållbar produktion antas vara ekonomiska förutsättningar hos primärproducenter och konsumenters efterfrågan av hållbara mjölk- och nötköttsprodukter.Considering the increasing worldpopulation, the production of food must increase. With consideration to the climate change, the increased production must be sustainable. Cow milk is a high quality protein source for humans and a tradition in Sweden. The country has good conditions for milk and beef production. The aim of this study was to examine opportunities and challenges with sustainable primary production of milk and and beef in Sweden.
The definition of sustainable food production is that it secures food supply and nutrition to all in a economically, socially and environmentally sustainable way and secures the food supply for future generations. A sustainable primary production of milk and beef includes many aspects. The production needs to be resilient and manage to produce secure food even in situations of crisis.
An opportunity with sustainable milk and beef production is a increase of self-sufficiency, which entails a stable food supply and generates more jobs. It is also more environmentally friendly, because Swedish milk and beef production has a lower climate footprint than the rest of the world. An other oppotunity is to increase the grass-fed share, which lowers the competition with human edible food and is less expensive than grain. Grass grows almost everywhere in Sweden and by spreading out the farms over the country, it benefits a living countryside and less impact on the ground. More natural pastures benefits the biologic diversity and open landscapes.
Challenges with a sustainable production presumes to be economic prerequisites for primary producers and consumers interests for sustainable milk- and beef productions
Besökarpåverkan och hägnutnyttjande hos röd panda (Ailurus fulgens) på Nordens Ark
Get PDFVisitors at zoos have an effect on zoo animals' behaviour and enclosure utilisation. This is something that most studies agree on, but whether that effect is positive or negative is disputed and seems to depend on many different elements ranging from species to habitat to routines at the zoo. The red panda (Ailurus fulgens) is a small predator that is held at zoos mainly for conservation purposes and some studies indicate that the red panda is a species that is not very affected by visitors.
The aim of this study was to evaluate the visitor effect on the two red pandas at Nordens Ark and also if they were affected by the newly built viewing tower for children next to their enclosure. This study was performed over a period of eleven days in April 2022 during which the zoo was open for the public as well as visited by several school classes. Observations were performed using scan-sampling with one minute intervals and registered in the software ZooMonitor in which the red pandas’ behaviour and position in the enclosure were recorded. From ZooMonitor heat maps showing the red pandas’ enclosure utilisation were created as well as graphs showing their behaviour budget.
The results of this study indicate that these two red pandas were affected by visitors as they were less active on days with intense visitor behaviours as well as showing more behavioural variation on calmer days. In comparison to a previous study done on these individuals they also seemed to avoid the parts of the enclosure closest to the new tower, which they previously utilised more
Alpacas and the use of antibiotics in Sweden 2021 : a survey of owners and veterinarians
Get PDFSyftet med den här enkätstudien var att få en överblick över hur kunskapen, hälsoläget och antibiotikaanvändningen ser ut för Sveriges alpackor idag, enligt alpackaägare och veterinärer.
En enkät skickades till djurägare och en annan enkät till veterinärer med generella frågor om
alpackor och specifika frågor om antibiotika. Antalet djurägare som svarade på enkäten var 79 men
alla svarade inte på alla frågor. 56 veterinärer svarade på enkäten och nästan alla frågor besvarades
av samtliga veterinärer.
Många olika sorters antibiotika hade använts till alpackor de senaste 12 månaderna, både
antibiotika som klassas som smalspektrum och bredspektrum samt antibiotika som får användas till
livsmedelsproducerande djur och antibiotika som inte får användas till livsmedelsproducerande djur.
Enligt studien var det vanligaste antal alpackor att ha på gården tre (ca. 20 % av djurägarna) och
medelantalet var tolv. De flesta djurägare hade införskaffat alpackor mellan 2016 och 2020 (39 st,
51 %). Alpackor hölls främst för hobby, ull och som betesdjur. Både veterinärer och djurägare angav
som främsta kunskapskälla ”kontakter”, vilket tyder på att det finns ett behov av utbildningsmöjligheter både för djurägare och veterinärer som inte tillgodoses idag. Vanliga förekommande
problem bland alpackor toppades av hudproblem, mag- och tarmproblem och ögonproblem enligt
både djurägare och veterinärer. Veterinärer använde sig i stor utsträckning av behandlingsriktlinjer
när de bestämde behandling. Många veterinärer, 45 %, kände sig obekväma med att ta alpackapatienter och 36 % kände sig helt ok med att ta alpackapatienter. De flesta veterinärer (71 %) uppgav
att de bara träffade 1–10 alpackor per år.
Enbart 34 av 79 djurägare svarade på frågan om hur antibiotika kommer till gården och alla
svarade att de får det från veterinärer, ibland via apotek. Bland veterinärerna svarade alla på frågan
och 47 veterinärer (84 %) misstänkte inget annat sätt för antibiotika att komma till gården än via
veterinär, sju (16 %) var osäkra och två svarade att de trodde att det finns andra sätt för djurägarna
att få tag på antibiotika. Ingen djurägare hade haft problem med antibiotikaresistenta bakterier, en
veterinär svarade att det funnits antibiotikaresistenta bakterier på en gård som bland annat hade
alpackor, annars svarade hälften av veterinärerna vet ej och den andra halva nej på den frågan.
Antalet alpackapatienter som veterinärer träffar i Sverige är relativt lågt i jämförelse med
patienter från andra djurslag, vilket gör det svårt att motivera generell vidareutbildning av alla
fältveterinärer.The purpose of this study was to get an overview of the health of alpacas in Sweden, as well as the
state of knowledge about alpacas and the use of antibiotics for alpacas according to owners and
veterinarians. One questionnaire was sent out to alpaca owners and a different one to veterinarians,
with general questions about alpacas and specific questions about antibiotics. The questionnaire for
alpaca owners was answered by 79 owners but the questions were not obligatory and not all
questionnaires were completed; 56 veterinarians answered the questionnaire and almost all
questions were answered.
Many different types of antibiotics were used for alpacas in the last 12 months, both broad- and
narrow-spectrum antibiotics. They were either specifically for use in production animals or were not
specifically for this class of animal.
The most common number of alpacas per farm was three (approximately 20% of the alpaca
owners) with the average being twelve. Most owners (51%) acquired alpacas during the last six
years. The main reasons for keeping alpacas were hobby, wool/fiber and as grazing animals. Both
owners and veterinarian stated contacts as the main source of information regarding alpacas,
indicating a need for more knowledge and education about these animals. The most common
problems that veterinarians and owners encountered with alpacas were skin conditions,
gastrointestinal problems and eye diseases. Most veterinarians conformed to treatment guidelines
when deciding on the treatment regimen. Many veterinarians reported feeling uncomfortable
treating alpaca patients (45%) and only 36% reported feeling confident about treating them.
Only 34 out of 79 alpaca owners answered the question about how antibiotics were acquired,
with all of them stating that they obtained antibiotics from a veterinarian. All veterinarians (56)
answered the same question; 47 (84%) of them did not suspect any other way for owners to obtain
antibiotics than from veterinarians, but seven (16%) of them were not sure and two of the
veterinarians answered yes, they were sure there were other ways for alpaca owners to obtain
antibiotics. No alpaca owner had ever had problems with antibiotic-resistant bacteria, one
veterinarian had had problems with antibiotic resistant bacteria on a farm that had alpacas among
other animals. Apart from this exception, half of the veterinarians answered “don’t know” and the
other half “no” to the question about antibiotic-resistant bacteria.
Most veterinarians (71 %) stated that they treated only 1-10 alpaca patients per year. Since this
is a relatively low number compared with patients of other species, it might not be enough to justify
specific education about alpacas for veterinarians
Effekter av beskogning av jordbruksmark på vattenbalansen i etiopiska höglandet
Get PDFIn this study, I examined how land use change affects the partitioning of water and how soil-plant interactions are impacted by yearly rainfall at a stand scale. Even though many studies have been conducted to evaluate the extent of land use change and the economic impacts, few have attempted to study the rapid farmer-driven afforestation with Acacia decurrens and also disaggregated dry, normal and dry seasons at stand scale. Most of the studies are done on a large scale or capture catchment.
The purpose of this study was to analyse how changes in land use from annual to perennial crops affected water balance at a stand scale in the Ethiopian highlands. A recent change in land use in Fagita Lekoma, Ethiopia, has seen farmers adopt planting A. decurrens rather than teff.
To study the impact of changing land use from annual to perennial cropping on the water balance, a crop water productivity model called AquaCrop model 6.1 was used. This study used a long-term climate dataset (1982-2020) to represent, dry, normal and wet Kiremt seasons. In this study, the land use change for A. decurrens stands aged 1 to 4 years were compared to annual teff cultivation.
The key findings from this study are that afforestation with A. decurrens increases actual evapotranspiration (ETa) and reduces runoff. The estimated annual mean ETa for afforestation with A.decurrens from this study was 497 mm/y, 474 mm/y, and 461 mm/y during the dry, normal, andwet Kiremt seasons, respectively. In contrast, the annual mean ETa during teff cultivation rangedfrom 322 mm/y during the dry Kiremt season to 346 mm/y during the normal Kiremt season and297 mm/y during the wet Kiremt season. Further, the annual mean runoff for teff cultivation duringthe dry, normal, and wet Kiremt seasons was 74 mm/y, 330 mm/y, and 636 mm/y, respectively. Onthe other hand, surface runoff during afforestation with A. decurrens was 13 mm/y, 56 mm/y, and144 mm/y during the dry, normal, and wet Kiremt seasons respectively. Lastly, during this study,results show an unexpected high annual mean drain during afforestation with A. decurrens. Thedrain was 408 mm/y, 1,574 mm/y and 1,171 mm/y during the dry, normal and wet Kiremt seasonsrespectively. While Teff cultivation had an annual mean drain of 413 mm/y during the dry season,956 mm/y during the normal Kiremt season, and 1,208 mm/y during the wet Kiremt season.
The results of this study suggest that afforestation with A. decurrens in Ethiopian highlands will likely result in a downstream effect of reducing stream flow during dry periods due to increased ETa. However, more information on crop parameters in the model could alter this conclusion
Aspects for Swedish pig production after banning the use of high doses of zinc oxide for weaning piglets: What knowledge can be gained from the ban of growth promoting antibiotics?
Get PDFAvvänjningsperioden är en stressfylld tid under grisens liv och vid avvänjningen är smågrisens mag- tarmkanal inte ett färdigutvecklat digestionssystem. Avvänjningsdiarré är en multifaktoriell sjukdom som förekommer över hela världen och smågrisens byte från mjölk till foder spelar en stor roll i mottagligheten för sjukdomen. För att undvika avvänjningsdiarré har tillväxtbefrämjande antibiotika använts i stor utsträckning. Efter det att Sverige förbjöd användningen 1986 uppstod problem i grisproduktionen i samband med avvänjning vilket bekämpades med förbättrade management- och hygienrutiner. Senare introducerades zinkoxid som en fodertillsats för att ytterligare minska förekomsten av avvänjningsdiarré, men substansen kommer under juni 2022 att förbjudas i EU på grund av risker för föroreningar i miljön. Syftet med arbetet var att beskriva hur avskaffandet av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte gick till och vad det fick för konsekvenser för den svenska grisproduktionen. Syftet var också att se vilka lärdomar från detta som kan vara användbara för att hindra uppkomsten av avvänjningsdiarré när förbudet mot höga doser zinkoxid i smågrisars foder träder i kraft. Med hjälp av litteratur och en intervjustudie resulterade arbetet i slutsatserna att flera faktorer spelade in i händelseförloppet fram till förbudet 1986 och konsekvenserna av förbudet var bland annat ökad förekomst av avvänjningsdiarré. Som en lärdom behöver framtida godkännanden av fodertillsatser ske med försiktighet och en del av den svenska grisproduktionen kan komma att drabbas av ökad förekomst av avvänjningsdiarréer efter förbudet mot höga doser zinkoxid.Weaning is one of the most stressful events in a pig’s life, and the gastrointestinal tract of the weaner is not fully developed at the time of weaning. Post-weaning diarrhoea is a multifactorial disease affecting pigs across the world. The shift from the sow’s milk to solid feed plays a crucial role in the risk for developing the disease. Growth-promoting low dose use of antibiotics have been widely used to prevent post-weaning diarrhoea. Following the Swedish ban in 1986, health problems, especially post-weaning diarrhoea, emerged in the pig production, which was tackled with improved management and hygienic measures. Later, high doses of zinc oxide were introduced as a feed additive. However, the use of zinc oxide will be banned in the EU in June of 2022 due to the risk of environmental pollution. This work aimed to describe how the ban of growth-promoting antibiotics was formed and its consequences on Swedish pig production. The aim also included to identify lessons learnt that could be used to prevent the occurrence of post-weaning diarrhoea when the ban against high doses of zinc oxide comes into force. With support from the literature and an interview-study, results showed that multiple factors contributed to the ban in 1986. The consequences followed were, e.g., increased occurrence of post-weaning diarrhoea. As a lesson, the future approval of new feed additives should be taken with caution. Some parts of the Swedish pig production could be affected by the ban of high doses of zinc oxide, with increased risk of post-weaning diarrhoea
Från förort till tät stad : en studie om skiftande ideal i grönplanering, med fallet Upplands Väsby
Get PDFPlanning of cities today is often focused on delivering a compact built structure and more green structure, since both these are regarded as sustainable solutions. However, the increasingly compact city form decreases the green spaces while the ecological functions of greenery is a fundamental part of a well-functioning compact city. For this reason, this thesis seeks to investigate how the compact city ideal redefines the role and reshapes the geography of the green structure. A planning historical research enables an understanding of different roles of green structure over time, to provide answers to how the green structure has been redefined. A closer study of contemporary planning that incorporates the compact city ideal and also urban ecology to enhance the green structure, acknowledges how the green structure is being reshaped. These are carried out in a qualitative case study of Swedish municipal planning, through the single case of Upplands Väsby municipality. The current vision of Upplands Väsby municipality is to go from being a suburb to becoming a green city and the already compact part of the municipality is undergoing further densification. This makes Upplands Väsby an interesting case where the compact city ideal’s influence on the green structure can be investigated. The planning historical research shows shifts over time in vision, purpose, strategy and balancing of interests, regarding the green structure in municipal plans. It also shows how the construction of the compact city ideal has redefined the role of the green structure over time, to successively contain more functions with increasing focus on ecology. The study of contemporary planning reveals how the compact city ideal reshapes the geography of the green structure, by mainly giving space to well-organized green structure with clear purposes and multiple functions. Green spaces are thus shrinked. If these functions are shown to impair one another’s purposes, this would create a problem caused by the contemporary planning ideal of the compact city, for further planning to solve. Such construction of previous problems and how planning has attempted to solve these, is highlighted by the historical approach in this study. Hence, this study may encourage contemporary planning to question the strong compact city ideal as the default solution
Present and future application of automated pattern recognition within ecology : The use of image recognition software within a camera trap project at the Ol Pejeta Conservancy in Kenya
Get PDFRecent technical advancements within the field of ecology have increased the ability to collect scientific data. This change in effectivization contrast the time consuming process of processing said data. This effectivization is exemplified in the use of camera traps for ecological research. The contrast between the relative ease of data collection and the time and resource intensive process of managing the data creates a bottleneck. Such a bottleneck in the flow of information warrants solutions. Automating data processing through pattern recognition software offers a potential solution to circumvent said bottleneck. Unpredictable performance of automating software warrants the implementation of smaller scale studies evaluating performance on a given sample of images. This is a necessity before large scale studies can utilize the methods on the whole dataset. The purpose of this study was to evaluate whether software used to automate the identification of individuals could be utilized on a collection of images from a camera trap project at the Ol Pejeta conservancy in Kenya. The image recognition programs Hotspotter and IBEIS were used to evaluate the performance on a set of images. Hotspotter and IBEIS produced a top-1 accuracy of 78,9% and 76,5% respectively. In the greater context of image recognition performance for ecological purposes these results were contextualized and shown to be adequate for the implementation of both Hotspotter and IBEIS for use in future projects. Future implications of automated identification of individuals within populations is explored through a lens of societal, sustainability-related and ethical implications. Such implications include replacing physical tags when possible, enabling a new frontier of citizen science and improving current research methods. The methodological significance of individual identification is vast and with this freedom comes the possibilities to pose a novel range of questions in the interest of broadening the field