18101 research outputs found
Sort by
Post mortem
Get PDFPopulationer av saproxyliska organismer, det vill säga arter som är beroende av död
ved, är i urbana ekosystem begränsade på grund av att död ved regelbundet tas bort
av säkerhetsskäl och estetiska skäl. Beroende på förvaltning och markägande kan
dock en mindre mängd död ved ibland lämnas kvar eller flyttas till bristområden i
de fall det inte är möjligt att behålla på plats. På så vis kan livsrum skapas i områden
som är fragmenterade. Syftet med studien är att utvärdera betydelsen av död ved i
urbana områden och staden som potentiell livsmiljö för saproxyliska organismer,
samt huruvida förflyttning av avverkade stammar kan skapa eventuella nyttor och
utgöra risker på nya platser. Denna studie indikerar att bevarade skogspartier i
urbana områden är av stor betydelse för tillgången på död ved och att såväl
kommunala stadsparker som privata trädgårdar bidrar med viktiga livsmiljöer för
saproxyliska arter.Populations of saproxylic organisms, which means species that depend on dead
wood, are limited in urban ecosystems due to the fact that dead wood is regularly
removed for safety and aesthetic reasons. Depending on management and land
ownership, a small amount of dead wood can sometimes be left behind or moved
to deficient areas in cases where it is not possible to keep in place. In this way,
living spaces can be created in areas that are fragmented. This study aimed to
evaluate the significance of dead wood in urban areas and study urban areas as
potential habitat for saproxylic organisms, but also whether relocation of felled
trunks can create potential benefits and risks in new locations. This study indicates
that preserved forest areas in urban areas are of great importance for access to dead
wood and that both municipal city parks and private gardens contribute important
habitats for saproxylic species
Öka arealen och utbredningen av päronodling i Sverige – går det?
Get PDFPäronodlingen i Sverige har sedan 70-talet minskat, men sedan mitten på 00-talet har den odlade arealen ökat igen. Europa är en storproducent av päron och de största odlingsländerna är Italien, Turkiet, Nederländerna, Belgien och Spanien. Syftet med denna litteraturstudie är att ge en bild över de möjligheter och begränsningar som finns inom svensk päronodling.
De risker som finns med att odla päron i ett nordiskt klimat är de vinterskador som kan uppkomma på sort eller grundstam och de skador som kan orsakas vid frost under blomningen. I arbetet tas klimat, odlingssystem, sorter och grundstammar upp som kan appliceras i en svensk päronodling. I diskussionen resoneras det kring resultatet samt svagheter inom den svenska päronproduktionen. De svagheter som diskuteras är vad låga temperaturer vid blomning kan medföra för konsekvenser samt fruktens tillväxtperiod. Slutsatsen är att päron kommer att kunna odlas med större framgång i ett varmare klimat vilket Sverige succesivt kommer att få på grund av den globala uppvärmningen. Det behövs vidare forskning gällande grundstammar och sorter i ett nordiskt klimat. Omfattande provodling av de nya grundstammar och sorter som redan finns idag behöver också genomföras.The pear production in Sweden has decreased since the 70s, however in the middle of the 00s the cultivated area increased. Europe is a large producer of pears and the main producers are Italy, Turkey, The Netherlands, Belgium and Spain. The aim with this literature study is to give a picture of the possibilities and limitations of pear production in Sweden.
The risks involved in growing pears in a Nordic climate is the winter damages that can occur to the variety or rootstock and the damage that can be caused by frost during flowering. The result presents climate, growing systems, varieties and rootstocks that can be applied to a Swedish pear orchard. The discussion argues about the result as well as possibilities and limitations. The weaknesses discussed in the study are the consequences of low temperatures during flowering as well as the fruit’s growing season. The conclusion is that pears will be able grow with a greater success in a warmer climate which Sweden eventually will have due to global warming. Further research is required regarding rootstocks and varieties in a Nordic climate. Extensive test cultivation of the new rootstocks and varieties already existing today is also needed
Långsiktig hållbarhet i det urbana trädbeståndet vid klimatförändringar
Get PDFSommaren 2018 drabbades Sverige av den längsta värmebölja som uppmätts sedan 1941. Klimatförändringarna höjer den globala medeltemperaturen och värmeböljorna förväntas bli fler och längre för varje år. De urbana miljöerna växer och därav blir de hårdgjorda ytorna fler. Hårdgjorda ytor lagrar värme vilket gör att temperaturen höjs lokalt och värmeöar skapas. De förhöjda temperaturerna bidrar till att de inhemska trädarterna kan få försämrad vitalitet samt minskad eller ingen leverans av ekosystemtjänster då de är vana vid en sval och fuktig naturmiljö. För att skapa långsiktig hållbarhet behövs välmående träd som är anpassade till ståndorten i den urbana miljön, detta för att skapa resilienta trädbestånd som kan leverera ekosystemtjänster samt bevara den biologiska mångfalden. Arbetets syfte är att undersöka risker och möjligheter med icke inhemska trädarter i den svenska urbana miljön kopplat till de pågående klimatförändringarna. För att svara på syftet har en enkätstudie samt en intervjustudie genomförts. Enkätstudien omfattar 18 svenska kommuner och intervjustudien sex personer med kunskap inom trädfrågor. Informanterna i studierna värnar om att använda inhemska trädarter på ståndorter där de kan trivas i den urbana miljön, framför allt för att gynna den biologiska mångfalden. De belyser även vikten av att använda icke inhemska trädarter i den urbana miljön på de ståndorter som är utmanande för de inhemska träden. Det finns dock en viss rädsla kopplat till import av icke inhemska träd, som införsel av sjukdomar och skadedjur samt eventuell invasivitet. För att träd ska kunna leverera maximalt med ekosystemtjänster behöver de en hög vitalitet samt många år att växa till sig, vilket är en process som kräver långsiktig planering, kunskap och ekonomiska resurser. Av resultatet går att utläsa att informanterna framhåller vikten av samarbeten mellan olika aktörer och yrkesgrupper för att få en bred kunskap inom ämnet.In the summer of 2018, Sweden was affected by the longest heat wave measured since 1941. Climate change raises the global average temperature and the heat waves are expected to be more common every year and last for a long time. The urban environments are growing and as a result, the areas with hardened surfaces are increasing. Hardened surfaces store heat which results in locally increased temperatures that create heat islands. The elevated temperatures contribute to reduced vitality in native tree species as well as reduced or no delivery of ecosystem services as they are used to cool and humid natural environments. To create long-term sustainability, healthy trees that are adapted to the location in the urban environment are needed. This creates resilient tree stands that can deliver ecosystem services and preserve biodiversity. The purpose of this work is to investigate risks and opportunities with the use of non-native tree species in the Swedish urban environment; taking into consideration actual climate change. To answer the purpose, a survey study and an interview study were conducted. The survey study includes 32 Swedish municipalities and the interview study includes six informants who have knowledge in tree issues. The informants in the studies emphasize the importance of using native tree species in sites where they can thrive in the urban environment and benefit biological diversity. They also highlight the importance of using non-native tree species in the urban environment in the sites that are challenging for the native trees. There is a certain fear associated with non-native trees such as the introduction of diseases, pests and possible invasiveness. In order for trees to be able to deliver maximum ecosystem services, they need high vitality and many years to grow which is a process that requires long-term planning, knowledge and financial resources. The results show that several informants emphasize the importance of collaboration between different actors and professional groups in order to gain broad knowledge on the subject
Vad är ett hållbart investeringsobjekt? : en kvalitativ studie om vägledande principer för hållbara investeringar inom fondförvaltning.
Get PDFVärlden står inför många utmaningar som exempelvis klimatförändringar, krig och miljöförstöring. Uppmaningar till globala åtgärder för att hantera dessa utmaningar framförs bland annat inom vetenskap, politik och samhälle. Människor måste dock ändra sättet att konsumera, investera och spara pengar för att tillsammans bidra till en hållbar utveckling. Hållbara fonder är ett exempel på ett finansiellt instrument som gör det möjligt att bidra till en hållbar utveckling där myndigheter och institutioner har engagerat sig för att integrera hållbarhet inom fondförvaltningen. Hållbarhet är dock ett brett och svårdefinierat begrepp vilket innebär att det kan göras olika tolkningar på vad som är hållbart. Detta skapar problem för både fondförvaltare och kunder i bedömning om vad som är hållbart.
Syftet med denna studie därför är att undersöka hur hållbarhet definieras och vilka vägledande principer fondförvaltare följer för att erhålla legitimitet vid beslut om hållbara investeringsobjekt. Utifrån uppsatsens problemformulering har en kvalitativ metod tillämpats under genomförandet av empirisk datainsamling. Den kvalitativa uppsatsen har baserats på fyra intervjuer från fyra olika fondbolag verksamma i Sverige. Studien visade bland annat att det fanns problem kopplat till definitionen av hållbarhet och att fondförvaltare använder sig av olika vägledande principer som hjälpmedel för att definiera hållbarhet i praktiken. I studien presenteras vilka dessa vägledande principer var och hur de tolkades av respondenterna. Studien visade dock att de vägledande principerna tolkas subjektiv av respondenterna vilket innebär att hållbarhets begreppet inte har en gemensam definition och att respondenterna skiljer sig åt i deras analys. Vidare visade undersökningen hur respondenterna inte kan agera rationellt då de är begränsade i sitt beslutfattande på grund av imperfekt information. Studien visade också att trots att det finns vägledande principer om hur man ska gå till väga för att hantera hållbarhet i praktiken finns det begränsad information om respektive investeringsobjekt. För att vara legitim inom rollen som fondförvaltare är det viktigt att följa de lagar och regler som finns och göra det lätt för kunder att förstå hur fondförvaltare arbetar med hållbarhet. Främst genom att exkludera, inkludera och påverka bolag mot en hållbar riktning.The world is facing many challenges such as climate change, war, and environmental degradation. This appeals for global action to address these challenges which are made in the fields of science, politics, and society. The UN member states have created an action plan with goals for a shift towards sustainable development. However, people need to change the way they consume, invest, and save money to contribute together to sustainable development. Sustainable funds are an example of a financial instrument that makes it possible for people to contribute to sustainable development. At the same time authorities and institutions have been committed to integrating sustainability into fund management. Sustainability is, however, broad, and difficult to define, which means that different interpretations can be made of what is sustainable. This creates problems for both fund managers and clients in assessing what is sustainable in their context.
The purpose of the study is to contribute knowledge and develop an understanding of how fund management is practiced to gain legitimacy when deciding on sustainable investments.
Based on the thesis problem, a qualitative method has been applied during the implementation of empirical data collection. The qualitative essay has been based on four interviews from four different fund companies operating in Sweden. The study showed, among other things, that there are problems linked to the definition of sustainability and that fund managers use various guiding principles as aids to define sustainability in practice. The study presents what these guiding principles were and how they were interpreted by the respondents. The study showed that the guiding principles are interpreted subjectively by fund managers, which means that there is no common definition of the concept of sustainability and that the respondents differ in their analyzes. Furthermore, the study showed how the respondents cannot act rationally as they are limited in their decision-making due to limited information. The study also showed that although there are guiding principles on how the fund manager should proceed to manage sustainability in practice, there is limited information about each investment object. To be legitimate in the role of fund manager, it is important to follow the laws and regulations that exist and make it easy for clients to understand how fund managers work with sustainability. Legitimacy is obtained by excluding, including, and influencing companies towards a sustainable direction, but also by following the guiding principles that are available to fund managers
Resiliens och lönsamhet i agrara produktionssystem vid stigande råvarupriser : en jämförande studie mellan ekologisk och konventionell växtodling
Get PDFVäxtodling i Sverige bedrivs huvudsakligen på två olika vis, konventionellt eller ekologiskt. Den största skillnaden mellan systemen är avsaknaden av handelsgödsel och bekämpningsmedel inom den ekologiska odlingen. Detta medför lägre avkastning och större ogräsproblematik. Vid en jämförelse av lönsamheten mellan de båda systemen har lönsamheten varit högre för den ekologiska växtodlingen under de senaste fem åren, detta på grund av högre avsalupriser för ekologiska grödor samt högre bidrag för ekologisk produktion.
Dagens marknad har till följd av bland annat oroligheterna i Ukraina lett till höga, volatila och fluktuerande priser på insatsvaror till lantbruket vilket har gett ökade kostnader för växtodlare. Detta arbete har analyserat vilket odlingssystem som är mest resilient, ekonomiskt motståndskraftigt, mot ökade priser på insatsmedel, samt vilket system som gynnas ekonomiskt av högre prisnivåer. Författarna har genom modellering av två liknande växtodlingsgårdar kunnat se vad ökade prisnivåer på insatsmedel samt avsalugrödor gör med lönsamheten i respektive system. Ett ökat gödningspris påverkade de totala kostnaderna mest av de studerade insatsmedlen. Vid ökning av både försäljningspris och pris på insatsmedel ökade både produktioninriktningarnas lönsamhet. Den konventionella odlingens lönsamhet ökar dock mer vid en sådan utveckling då dess intäkter idag baseras på en mindre del bidrag som inte påverkas av prisuppgång.At the moment, conventional and organic crop cultivation are the two main specializations in Swedish plant farming. Organic farming differs from conventional farming in that it does not use commercial fertilizers or pesticides. This results in lesser yields and more weed issues. However, when comparing the profitability of the two methods, organic crop growing has been more profitable, due to higher sales prices and subsidy to organic production. As a result of, among other things, the instability in Ukraine, today's market has resulted in high, volatile, and shifting prices for agricultural inputs, resulting in higher expenses for crop growers. This study looked at which cultivation systems are the most economically resilient to rising input prices, as well as which systems benefit economically from higher pricing. Through modelation, two similar crop farms were designed to see how rising price levels did affect the profitability of each system. An increased fertilizer price affected the total costs of most of the inputs studied. The profitability of both production systems increased as the selling price and input prices increased
Offentliga toaletters betydelse för tillgången till det offentliga rummet
Get PDFFör att tillgängliggöra det offentliga rummet krävs olika nödvändiga funktioner i staden. En av
dessa funktioner är offentliga toaletter. Faktorer såsom placering, utformning och skötsel av
offentliga toaletter påverkar i sin tur hur olika personer kan använda och röra sig i den bebyggda
miljön. I det här arbetet utforskas hur dessa faktorer kan ses ur ett intersektionellt genusperspektiv,
med Malmö Stad som exempelstudie. Huvudfrågan för arbetet är: Hur arbetar Malmö Stad med
planering och förvaltning av offentliga toaletter, och på vilket sätt påverkar detta användningen
av det offentliga rummet ur ett intersektionellt genusperspektiv?
För arbetet gjordes en litteraturstudie av tidigare forskning och rumsliga teorier kopplat till
offentliga toaletter, där olika faktorer kring offentliga toaletter undersöktes och hur dessa påverkar
tillgången till det offentliga rummet ur ett intersektionellt genusperspektiv. Litteraturstudiens
resultat användes i sin tur för att analysera arbetets empiri. Empirin består av intervjumaterial med
respondent från Malmö Stad, kartunderlag, plandokument samt fältstudier. Analysen gjordes för
att dra slutsatser kring hur olika faktorer kring Malmös offentliga toaletter kan påverka tillgången
till det offentliga rummet ur ett intersektionellt genusperspektiv.
Studiens slutsatser visade att Malmö Stads planering och förvaltning av offentliga toaletter i de
flesta fall möjliggör tillgången till det offentliga rummet. Faktorer som bidrar till en bättre tillgång
till den offentliga miljön ur ett intersektionellt genusperspektiv kan sammanfattas följaktligen:
- Malmös offentliga toaletter är synligt placerade på öppna och exponerade platser
- Toaletterna har en tydlig utformning och design
- De flesta toaletterna är könsneutrala
- Toaletterna rengörs dagligen
- Toaletterna är utrustade med sanitetsbehållare
- 39 av 41 toalettbyggnader tillhandahåller handikapptoaletter
- 31 av 41 toalettbyggnader är utrustade med skötbord
- Alla toalettbyggnader förutom en är gratis att använda
Studiens slutsatser visade även faktorer som hämmar tillgången till det offentliga rummet ur ett
intersektionellt genusperspektiv. Dessa sammanfattas nedan:
- Malmös offentliga toaletter är ojämnt fördelade över staden
- Toaletterna är en blandning av könsneutrala toaletter och urinoarer
- Toaletterna är låsta under vissa tider på dygnetIn order to make public space accessible, various necessary functions in the city are required.
Public toilets are one of these. Factors such as placing, design and maintenance of public toilets
are key elements of how people can use and move around freely in the built environment. In this
paper these aspect are examined through an intersectional gender perspective by studying the City
of Malmö. The main question of this paper is: How does the City of Malmö work with the planning
and management of public toilets, and in what way does this affect the use of public space from an
intersectional gender perspective?
For this paper a study was made of previous research and spatial theories linked to public toilets,
where various factors around public toilets were examined and how these affect access to public
space from an intersectional gender perspective. The results of the study were then used to analyze
the empirical work. The empirical work consists of interview material with a respondent from the
City of Malmö, map data, planning documents and field studies. The analysis was made to draw
conclusions about how various factors around Malmö’s public toilets can affect access to public
space from an intersectional gender perspective.
The study’s conclusions showed that the planning and management of public toilets in Malmö in
most cases enable access to the public space. Factors that contribute to better access to the public
environment from an intersectional gender perspective can be summarized as follows:
- The public toilets in Malmö are visibly located in open and exposed places
- The toilets have an obvious design and layout
- Most toilets are gender neutral
- The toilets are cleaned daily
- The toilets are equipped with sanitary containers
- 39 of 41 toilet facilities provide accessible toilets
- 31 of 41 facilities are equipped with changing tables
- All toilet facilities, except one, are free of charge
The conclusions also showed factors that inhibit access to public space from an intersectional
gender perspective. These are summarized below:
- Malmö’s public toilets are unevenly distributed across the city
- The toilets are a mixture of gender-neutral toilets and urinals
- The toilets are locked during certain hours of the da
Genius loci
Get PDFUr ett socialt hållbarhetsperspektiv är platsidentitet viktigt eftersom människor generellt sett inte trivs på generiska platser. I uppsatsen analyserades därför två platser i Uppsala med Genius loci som verktyg för att förstå platsernas identiteter och hur dessa kan bevaras. De två platserna var Spången mellan Ultuna och Sunnersta, samt Ultuna torg på Campus Ultuna. För att besvara hur Genius loci kan användas för att förstå och bevara identiteterna hos de två platserna applicerades metoden Sjudelsidentifiering på platsbesöken. Informationen om platsernas fysiska och metafysiska element analyserades sedan utifrån estetiska, historiska och sociala aspekter. Därefter utfördes en teorianalys med tankeexperimentet Theseus skepp för att avgöra vilka av platsernas element som var viktigast för deras Genius loci och inom vilka ramar resten av elementen skulle kunna förändras.
Slutsatsen blev att platsernas identiteter kan bevaras genom att värna om kulturarv, sociala element och formspråk. De sociala elementen visade sig hänga samman med platsens kontext, dess sensoriska miljö och människans roll på platsen både som element och som besökare. Däremot visade analyserna utifrån Theseus skepp på att bevarandet av en plats identitet inte betyder att den behöver förbli oförändrad. Att bevara ett element kan innebära förändring av ett annat.Place identity is important from the perspective of social sustainability because people generally don’t feel at home in generic places. Therefore, this thesis analyzed two places in Uppsala with Genius loci as a tool to understand the places' identities and how these can be preserved. The places were the narrow wood walkway between Ultuna and Sunnersta, and Ultuna square at Campus Ultuna. To answer how Genius loci can be used to understand and preserve the identities of the two places I first used the method Seven-Part-Identification during the excursions. The information about the places physical and metaphysical elements were then analyzed based on aesthetic, historical and social aspects. Then a theory analysis was implemented with the thought experiment Theseus’s Ship to determine which of the places’ elements were of greater importance for their Genius loci and within what boundaries the other elements could be changed.
The conclusion of the thesis is that the places’ identities can be preserved by caring for their form, social elements and cultural heritage. The social elements were discovered to be connected to the context of the places, their sensory elements and peoples role at the places both as components and visitors. However, the analyses using Theseus’s Ship showed that preserving a place doesn’t mean that it needs to remain unchanged. To preserve one element could mean changing another
Hälsofrämjande kvaliteters uttryck i relation till utevistelser på vintern
Get PDFHälsoeffekterna av utevistelser har fått allt större betydelse i forskningen de senaste årtiondena, vilket lett till ett ökat intresse för att anlägga hälsoträdgårdar där både aktiva och passiva aktiviteter erbjuds i syfte att stötta personer i rehabiliteringsprocessen. Syftet med arbetet är att undersöka hur teoretiska utgångspunkter om hälsofrämjande gestaltning kommit till uttryck i en hälsoträdgård för att bidra till ökad kunskap om hälsofrämjande design och dess betydelse för utevistelser på vintern. Som representation för teoretiska utgångspunkter baseras studien på Perceived Sensory Dimensions (PSD). De åtta hälsofrämjande miljökvaliteterna i PSD undersöks i relation till användningen på vintern i Väddö Hälsoträdgård genom en platsanalys samt intervju med en verksam i trädgården. Resultatet visar att främst fyra kvaliteter framträder: kultiverad, diversifierad, öppen och social. De övriga fyra kvaliteterna naturlig, sammanhållen, skyddad och rofylld framträder marginellt eller inte alls. Kvaliteternas framträdande påverkar till viss del även trädgårdens undermåliga användning på vintern genom avsaknaden på skyddade och rofyllda platser, samt naturlig vegetation. Därutöver verkar PSD ge utrymme för olika tolkningar och sakna riktlinjer för hur teorin ska förverkligas i praktiken. Sammanfattningsvis bör de teoretiska utgångspunkterna i PSD tydliggöras för att bidra till ökad tillgänglighet av hälsofrämjande miljöer och aktiviteter, som ett steg i att uppnå ett mer hållbart samhälle och realisera regeringens folkhälsomål och FN:s hållbarhetsmål.The health effects of spending time in natural surroundings have become increasingly important in research in recent decades, which has led to an increased interest in establishing health gardens where both active and passive activities are offered to support people in the rehabilitation process. The purpose of the study is to investigate how the theory about health-promoting design is expressed in a health garden to contribute to increased knowledge about health-promoting design and its significance for spending time in natural surroundings during the winter. As a representation of theoretical aspects, the study is based on Perceived Sensory Dimensions (PSD). The eight health-promoting qualities in PSD are examined in relation to the use of Väddö Hälsoträdgård during winter through a site analysis and an interview with a person working in the garden. The result shows that mainly four qualities appear: cultural, diverse, open and social. The remaining four qualities natural, cohesive, shelter and serene appear marginal or not at all. The appearance of the qualities also affects to some extent the substandard use of the garden in winter through the lack of sheltered and serene places, as well as natural vegetation. In addition, PSD seems to allow different interpretations and lack guidelines for how the theory should be implemented in practice. In conclusion, the theory of PSD should be clarified to contribute to increased accessibility of health-promoting environments and activities, as a step towards achieving a sustainable society and implement the government´s public health goals and the UN´s sustainability goals
“Alla vet ju att Gottsunda är ett av Uppsalas problemområden”
Get PDFSyftet med studien var att undersöka hur fysisk utomhusmiljö påverkar upplevelsen av trygghet i ett särskilt utsatt område av miljonprogramkaraktär, samt att diskutera hur planering och gestaltning av dessa miljöer kan bidra till ökad trygghet. Fokus låg på området Valsätra och Gottsunda i Uppsala där specifika områden pekats ut som särskilt otrygga. Studiens data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tre personer med olika relation till området, varav två av dem genomfördes som go-alongs där intervjun sker under en promenad i den miljö som samtalet berör. Under analysen identifierades sex teman som kunde kopplas till upplevd otrygghet; socioekonomiska faktorer, områdets rykte, nedskräpning och underhåll, offentlig plats som samlingspunkt, flöden och naturlig övervakning samt avsaknad av dagsljus. En vidare analys och diskussion av resultatet pekar på att framför allt flöden och naturlig övervakning samt underhåll och skötsel är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid framtida planering och förändring av dessa miljöer i syfte att motverka otrygghet. Det är däremot tydligt att den fysiska miljön inte ensam har betydelse för upplevelsen av otrygghet, då grunden till otrygghet ligger djupt rotad i en komplex samhällsstruktur.The aim of this study was to examine in what ways outdoor environment affects perceived personal safety in an especially vulnerable area with characteristics from the Swedish Million Programme. It also aimed to discuss how perceived personal safety can be increased through planning and design of these environments. Focus was laid on Valsätra and Gottsunda in Uppsala, where specific areas have been pointed out as particularly unsafe. The study data were collected through semi-structured interviews with three people who has different relations to the city area. Two of the interviews were conducted as go-alongs, taking place during a walk through the addressed environments. The analysis identified six themes that could be linked to perceived personal safety; socio-economic factors, the area's reputation, littering and maintenance, public space as a meeting point, flows and natural observing, and absence of daylight. A further analysis and discussion of the results indicates that, most importantly, flows and natural monitoring as well as maintenance and caretaking are important factors to consider in future planning and change of these environments to counteract deficient personal safety. On the other hand, the physical environment is not the only factor with importance for deficient personal safety, as the problem is deeply rooted in a complex social structure
Film clubbing
Get PDFResearch shows that an increasing number of people suffer from the emotional consequences arising from the confrontation with climate crisis (CC), often referred to as eco-anxiety. Due to a lack of opportunities to express and process these emotions, a common response is to withdraw from talking about the CC leading to a constructed silence around the topic. Creating settings for collectively learning to live with the CC seems promising, especially in highly individualised societies like Sweden or Germany. This thesis aims to contribute to this debate by exploring if and how engaging with movies thematising the CC can facilitate its collective processing. Small-scale bottom-up film clubs are chosen as an analytical entry point for everyday life interactions that can facilitate emotional experiences and provide access to difficult issues such as the CC. With the help of a qualitative interview study applying an Interaction ritual theoretical perspective and using recent research from media psychology on the role of eudaimonic (truth-seeking) entertainment experiences, I answer the following research questions: What is the motivation and driver to engage with the climate crisis through climate film clubs? And: How do film clubs guide thoughts, emotions, and feelings? The study has shown an urgent need to address the emotional challenges connected to the CC. While film clubs cannot solve people´s individually experienced eco-anxiety, they provide a setting for collective experiences to facilitate meaningful interactions and promote social bonding. My study, therefore, highlights the importance of researching emotions as collective rather than individual experiences to better understand how meaning is co-created around the CC. Future research could investigate the long-term effects of film clubs and similar formats in creating solidarity and hope and include a more comprehensive selection of participants to find more generalisable benefits