18101 research outputs found
Sort by
Processeffektivisering vid hyvling
Get PDFEn stor del av Sveriges yta är täckt av skog och den har en viktig roll i Sveriges ekonomi. Under 2020 bidrog skogssektorn med ett exportvärde på 145 miljarder kronor och sektorn sysselsätter 115 000 människor årligen. Industrin har dock haft svårt att nå god lönsamhet under åren. Utveckling och förbättringar av värdekedjor är viktigt i ett led att nå ökad lönsamhet, där ständiga kostnadseffektiviseringar och ökad produktivitet är centrala.
Effektiva leverantörskedjor ses som en viktig del för att ett bolag ska vara konkurrenskraftigt, och det framhålls att konkurrensen äger rum mellan leverantörskedjor snarare än mellan bolag. Dock är det inte bara effektiviteten mellan leverantörskedjor som utmärker ett konkurrenskraftigt bolag, de måste även vara effektiva i sin hantering av interna processer. Genom att effektivisera processer uppnås kortare ledtider, vilket i sig bidrar till minskade lager och så även minskade kostnader.
En viktig del i att effektivisera processer är att säkerställa personalens kompetens. Studier har visat att personalstrategier kan påverka ett företags lönsamhet positivt, som kan innefatta utbildning, eftersträva lagkänsla och involvering i förbättringsarbetet. Personalen är dem som står närmast processerna och bör således vara med och utveckla dessa. I ett hyvleri är produktionen till stor del automatiserad, men manuellt arbete förekommer i form av kvalitetsgranskning, emballering och produktionsstopp. Genom att tillhandahålla hyveloperatörerna med bästa möjliga förutsättningar ökar chanserna för att förhindra eller korta driftstoppen.
Syftet med studien var att identifiera orsaker som orsakar driftstopp och vad som påverkar längden av driftstoppen, samt att undersöka hur informationshantering kan bidra till att förhindra eller förkorta driftstoppen.
Studien utfördes i form av en fallstudie på Derome Timbers hyvleri i Kinnared. Både kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpades för att angripa problemet från flera vinklar, där driftdata analyserades tillsammans med data från deltagande observationer och fokusgruppsintervjuer med samtliga operatörer. Insamlade data analyserades utifrån teorier kring Human Resource Management, Lean Production och Total Quality Management. Varpå åtgärdsförslag togs fram för att minska stopptiden i hyvleriet.
Resultatet visade att flera orsaker bidrog med majoriteten av stopptiden, där bakomliggande faktorer kunde spela en stor roll. Faktorerna som påverkade körtiden var brist på utbildning, avsaknad av rutiner och instruktioner, oordning och bristande kommunikation i förbättringsarbetet.
A large part of Sweden's area is covered by forest, and it plays an important role in Sweden's economy. In 2020, the forest sector contributed with an export value of SEK 145 billion and the sector employs 115,000 people annually. However, the industry has difficulty achieving good profitability over the years. Development and improvements of value chains are important in a phase to achieve increased profitability, where constant cost efficiencies and increased productivity are central.
Efficient supply chains are seen as an important part of a company's competitiveness, and it is emphasized that competition takes place between supply chains rather than between companies. However, it is not only the efficiency between supply chains that distinguishes a competitive company, but they must also be efficient in their handling of internal processes. By streamlining processes, shorter lead times are achieved, which contributes to reduced inventories and thus also reduced costs.
An important part of streamlining the processes is ensuring personal skills. Studies have shown that personnel strategies can have a positive effect on a company's profitability, which can include training, striving for team spirit and involvement in the improvement work. The staff are the ones closest to the processes and should therefore be involved in developing these. In a planing mill, production is largely automated, but manual work occurs in the form of quality review, packaging, and production stoppages. By providing the operators with the best possible conditions, the chances of preventing or shortening downtime increase.
The purpose of the studies was to identify the cause that causes downtime and what is affecting the time during downtime, and to investigate how information management can contribute to preventing or shortening downtime.
The study was carried out in the form of a case study at Derome Timber's planing mill in Kinnared. Both quantitative and qualitative methods were applied to approach the problem from several angles, where operational data were analyzed together with data from participatory observations and focus group interviews with all operators. Collected data were analyzed based on theories about Human resource management, Lean production and Total Quality Management Whereupon measures were drawn up to reduce the downtime in the planing mill.
The results showed that several causes contributed to most of the downtime, where underlying factors could play a major role. The factors that affected the driving time were lack of training, lack of routines and instructions, disarray and lack of communication in the improvement work
Flytande våtmarker för renande och rekreativ effekt i Malmös kanaler
Get PDFDagvattnet i centrala Malmö innehåller mycket föroreningar och mycket av vattnet går till Malmös
kanaler. Då kanalerna är förbundna med Öresund finns en potentiell vinst i att försöka rena detta
vatten. Det är ont om plats ovan mark i de centrala delarna av staden och en idé är att använda
flytande våtmarker för att uppnå reningseffekt i vattnet. Vilken renande effekt kan förväntas, hur
fungerar flytande våtmarker och hur skulle de kunna utformas för att erhålla ett rekreativt värde, är
några av de frågeställningar som legat till grund för arbetet.
Detta arbete har utifrån ett gemensamt intresse hos författaren och VA Syd, undersökt flytande
våtmarker i syfte att se vilken reningspotential de skulle kunna ha i Malmös kanaler. Dessutom har
undersökts vilka skötselåtgärder som är nödvändiga, vilken vegetation de flytande våtmarkerna
skulle innehålla samt var de lämpligen placeras.
Arbetet inleddes med intervjuer och litteratursökning för att täcka in olika möjliga aspekter som
påverkar och påverkas av flytande våtmarker, såsom potentiell föroreningsreduktion, inverkan av
kringliggande faktorer och praktiska erfarenheter från arbetet med flytande våtmarker. En del
behandlar vegetationens olika förutsättningar och förväntade samband med reningseffekt. Arbetet
avslutas med utformningsförslag- och aspekter samt med råd till VA Syd i den del som benämns
Slutsats.
Genom litteraturstudie och samtal med branschverksamma personer inom flytande
våtmarksprojekt har information om flytande våtmarkers funktion, vad som kan påverka dess
reningseffekt, skötselaspekter, lämpliga växtval, förslag på rekreativa värden och förslag på vidare
undersökningar framställts. Ett försök att bedöma hur mycket flytande våtmark som erfordras för
rening har också genomförts. Detta är dock beräkningar som också behöver vidareutvecklas.
Resultaten visar att flytande våtmarker har potentialen att förbättra vattenkvaliteten i Malmös
kanaler. För att främja reningseffekt under årets olika delar finns vidare förslag för åtgärder. De
rekreativa aspekter som föreslås kan utredas vidare för att bäst passa utvecklingen av den aktuella
stadsdelen
Longering som verktyg vid hältutredning av hästar
Get PDFDe veterinärer som under sitt yrkesverksamma liv väljer att arbeta med häst kommer med största
sannolikhet att komma i kontakt med hästar som är halta. Tidigare undersökningar visar på att
dysfunktion av rörelseapparaten och däribland hältor är klart överrepresenterade vad gäller försäkringsärenden bland svenska hästar. Stora krav ställs därför på veterinärer att kunna diagnostisera
och behandla dessa problem, något som inte alltid är så lätt.
Subjektiva mätmetoder som veterinärer använder sig av har visat sig vara begränsade i att bedöma
hältor vilket forskningen visat delvis härledas till vår begränsade perceptionsförmåga att bedöma
objekt i snabb rörelse, däribland hästar vid hältundersökningar. Dessa förutsättningar har därför lett
till att nya objektiva mätmetoder utvecklats som komplement för att hjälpa veterinärer att göra en
korrekt bedömning, vilket ställer krav på att vi klarar av att hantera och förstå hur vi tolka den
information dessa system ger oss för att korrekt diagnostisera hältor. Vi har idag god kunskap kring
hur vi kan använda oss av objektiva mätsystem vid hältutredningar på rakt spår men det är önskvärt
att öka kunskapen mer kring hur hältor beter sig på volt. Beskrivningar från vedertagen litteratur
över hur hältor med ursprung från olika anatomiska områden kan förväntas bli sämre som innerben
respektive ytterben vid longering är oftast baserad på personliga erfarenheter och är inte vidare
studerat, varken subjektivt eller objektivt.
Syftet med denna studie var att med hjälp av det objektiva rörelseanalyssystemet Qualisys beskriva
hur hältor, vilka lokaliserades till olika anatomiska områden, påverkas när man har det halta benet
som inner alternativt ytterben vid longering. Detta för att öka kunskapen kring hur veterinärer både
subjektivt och objektivt kan använda sig av longering som en del i en hältutredning för att lokalisera
hälta, men även bidra med kunskap för framtida/pågående forskning.
Datainsamlingen bestod av prospektiva samt retrospektiva ortopediska patientfall vid UDS hästkliniken mellan 1 januari 2020 till och med 5 november 2021. För att bekräfta hältornas ursprung
på ett säkert sätt så var hästarna initialt tvungna att uppvisa en minimal hältasymmetri hos frambenen
>15mm (HDmin/HDmax) alternativt hos bakbenen >7mm (PDmin/PDmax) på rakt spår, och efter
en diagnostisk anestesi förbättras >50%. Hos de hästarna som uppfyllde dessa inklusionskriterier
gick man vidare och studerade hur hältan sett ut vid longering innan samt efter anestesi. Hästarna
delades in i grupper baserat på vilken anestesi som diagnostiserat hältan men även efter vilken typ
av hälta de hade (frånskjutälta/belastningshälta). Hästar som haft både en belastningshälta samt
frånskjutshälta enligt ovan bidrog med data till båda grupperna. Totalt inkluderades 60 hästar, vilket
i sin tur genererade 32 frambenshältor samt 28 bakbenshältor. Bland de observationer som studien
visade på syntes exempelvis att belastningshältor hos framben diagnosticerade via låg nervblockad
(n=4) hade en större hälta som ytterben, medan de som var diagnostiserade via den något mer
proximala perineurala anestesin abaxial nervblockad (n=8) var haltare som innerben. Belastningshältor diagnostiserade via ledanestesi i carpus (n=3) hade en klart större hälta som ytterben. Hos
bakbenshältor så var alla (n =18) belastningshältor sämre som innerben medan majoriteten av
frånskjutshältorna (n=21) var sämre som ytterben utan att någon tydlig skillnad mellan bedövade
områden kunde ses.
En begränsning i detta examensarbete var att studiens syfte krävde indelning av studiepopulationen
i många grupper med relativt få hästar i vissa av dem. Därför kan inga definitiva slutsatser dras av
det som observerats och ska inte ses som något bekräftat utan mer som något vidare större studier
kan bekräfta eller avfärda.Veterinarians working with horses will most certainly come in contact with lame horses. Previous
studies have shown that dysfunction of the locomotory apparatus (lameness included) are
overrepresented in insurance cases among Swedish horses. Because of this it is important that
veterinarians can diagnose and treat these problems.
Subjective lameness evaluation methods have been proven to be of limited accuracy, shown by
previous research to be partly due to the fact that humans have a limited perception when it comes
to evaluating objects at high speed. This result in veterinarians performing inconsistently when they
assess lame horses. This has led to the development of new objective methods to help veterinarians
perform a correct assessment of potentially lame horses. But knowledge of how to use and interpret
the results that this new objective methods give us is key. Presently we have good knowledge
concerning the use of objective methods in lameness evaluations in a straight line, but increased
knowledge on how we can use the technology when lungeing horses would be desirable. Descriptions from established literature on how horses with diagnoses from specific anatomical areas can
be expected to be lamer with the lame leg on the inside or outside of the circle are usually based
upon personal experiences and are not confirmed from further scientific studies, neither subjectively
or objectively.
The aim of this master thesis was to objectively describe how lameness derived from certain areas
are affected by lungeing the horse with the lame leg to the outside and inside of the circle
respectively. This could potentially bring new information or confirm past subjective knowledge on
how the veterinarians can use lunging as a tool for localising a lameness not only to a certain leg but
also withing the leg.
The data consisted of prospective and retrospective orthopaedic cases from the policlinic at UDS
between 1st January 2020 and 5th November 2021. To confirm the origin of the lameness the horses
had to show an initial asymmetry measured by the objective system above the threshold of 15mm
for forelimb (HDmin/HDmax) or 7mm for hindlimbs lameness (PDmin/PDmax) on the straight line,
and this lameness then had to improve at least 50% after diagnostic anaesthesia. The horses that
matched this criterion were included and further grouped by anaesthetic procedure performed.
Horses that showed both an impact/push off lameness contributed to data in both impact and push
off groups. A total of 60 horses were included in this thesis, which in turn generated 32 horses with
forelimb lameness and 28 horses with hindlimb lameness. Horses with an impact lameness on the
forelimbs abolished by a distal digital palmar nerve block (n=4) were lamer with the lame leg on the
outside of the circle (pre-anaesthesia) while the horses diagnosed from abaxial nerve block (n=8)
were lamer with the lame leg on the inside of the circle. Impact lameness diagnosed from diagnostic
anaesthesia of the carpal joint (n=3) was clearly more accentuated with the lame leg on the outside
of the circle (pre-anaesthesia). In hindlimbs lame horses with impact lameness (n=18) the lameness
was worse with the lame leg on the inside of the circle while the opposite was true for the majority
of push off types of lameness (n=21) without any evident difference between which area of the
hindlimb the lameness could be localised to.
A limitation of this study was that the aim of the study required grouping of the study population,
which in turn generated groups with relatively few horses. Because of this no definite conclusion
could be drawn from the observations mentioned and should more be seen as preliminary
observations to be confirmed or rejected by future larger studies
Framgångsfaktorer för virkesköpare
Get PDFEtt ökat behov för de svenska skogsindustriföretagen på skogsråvara har skapat en stor konkurrens bland skogsföretagen att få köpa virke från de privata skogsägarna. Denna stora konkurrens innebär att virkesköparna på skogsföretagen får en allt viktigare roll i att behålla och utöka sitt företags marknadsandelar på den privata skogsägarmarknaden. Syftet med denna studie var att undersöka vilka egenskaper som ledde till framgång för virkesköpare. Men även att undersöka om det fanns någon skillnad på vad som ledde till framgång beroende på erfarenheten hos virkesköparen samt beroende på i vilken region virkesköparen arbetade.
En enkät utformades i syfte att samla in data från virkesköparna om deras egenskaper och arbetssätt. Enkäten skickades ut till alla 83 virkesköpare som arbetade på Holmen. 56 stycken svarade vilket gav en svarsfrekvens på 67%. Datan användes sedan för multivariata dataanalyser så som PCA, OPLS-DA och OPLS analyser. I analyserna jämfördes de framgångsrika virkesköparna mot de ej framgångsrika. Virkesköparna delades upp i grupper efter erfarenhet och var i Sverige de arbetade.
Egenskaper som ledde till framgång kunde med hjälp av analyserna identifieras. Även skillnader på vad som ledde till framgång beroende på virkesköparens erfarenhet identifierades. Vissa regionala skillnader kunde dessutom identifieras. De egenskaper som visade sig ha störst betydelse för virkesköparnas framgång var virkesköparens förmåga att sätta upp egna höga mål, att känna att det är viktigt att klara sin budget samt att tycka att det finns en viss tävlan mot sina kollegor.An increased need of timber in the Swedish forest industry has created big competition among forest companies to buy timber from the private forest owners. This competition means that timber purchasers at the forest companies has an increasingly important role in maintaining and expanding their company's market shares timber from the private forest owners. The purpose of this study is to investigate the characteristics that led to success for timber purchasers. But also, to investigate whether there was any difference in what led to success depending on the experience of the timber buyer but also if there are a difference what led to success on depending on in which region the timber buyer is working.
A survey was designed in order to collect data from timber purchasers about their characteristics and working methods. The survey was sent out to all 83 timber purchasers who worked at Holmen. 56 answered, which gave a response rate of 67%. The data was then used for multivariate data analyzes such as PCA, OPLS-DA and OPLS analyzes. In the analyzes, the successful timber purchasers were compared with the unsuccessful ones. The timber purchasers were divided into groups according to experience and where in Sweden they worked.
Characteristics that led to success could be identified in the analyzes. Differences in what led to success depending on the timber buyer's experience were also identified. In addition, some regional differences could be identified. The qualities that proved to be most important for the timber purchaser’s success were, among other things, the timber buyer's ability to set his own high goals, to feel that it is important to manage the budget and to think that there is a certain competition against the colleagues
Farmer´s attitudes towards dairy cow cleanliness
Get PDFOtillräckligt rena mjökkor verkar vara ett växande problem enligt insamlad data
från de officiella djurskyddskontrollerna i Sverige. Detta trots att de negativa
konsekvenserna som smutsighet kan ha på produktionen är välkända. I denna studie
så undersöktes mjölkbönders attityder och tankar kring problemet med smutsiga
mjölkkor genom telefonintervjuer, där fokus låg på att undersöka nivån av
medvetenhet om hur smutsighet påverkar mjölkproduktionen, deras generella
attityder och relationer till djuren, samt hur man ska jobba för att komma tillrätta
med problemet. Intervjuerna bestod av 18 frågor och genomfördes genom en
kvalitativ intervjumetod. Efter intervjuerna så organiserades och systematiserades
svaren genom att dela upp dem i olika teman, citat och nyckelord som sedan noga
analyserades.
Resultatet visade att mjölkbönderna är väl medvetna om korrelationen mellan en
framgångsrik produktion och rena djur, men att det finns en viss omedvetenhet
kring hur vanligt problemet med smutsiga mjölkkor är. Resultatet av studien visade
på ett behov av ökad kommunikation mellan mjölkbönder och myndigheter, samt
hur mjölkbönders hälsa, ekonomi, generella attityd och relation till mjölkkor, likväl
som deras utbildningsnivå inom djurvälfärd kan vara bidragande faktorer till
förekomsten av smutsiga mjölkkor på svenska gårdar.The negative consequences of having dirty dairy cattle are well known, as it will
affect the animal welfare as well as the efficiency and economy of dairy production.
But despite this, the occurrence of dirty cattle is increasing in Sweden. A recent
Swedish study revealed that 49% of cattle farms had insufficiently clean animals.
The study result revealed that farmers have a wide understanding of how cleanliness
in dairy cattle can affect the dairy production productivity, but also a lack of
knowledge about the occurrence of dirtiness of dairy cattle in Sweden. It also
revealed how communication between authorities and farmers need to be improved
and how farmers mental health, economy, general attitude towards dairy cattle and
relationship with them, as well as farmers education in animal welfare, may
influence the occurrence of cattle dirtiness on Swedish farms.
Preventive measures in order to reduce the occurrence of dairy cattle dirtiness may
include information and education on the occurrence of this problem, how to
prevent it and what consequences dirtiness of dairy cattle can have. The relationship
and communication between authorities and farmers also needs to be improved.
Farmers mental and physical health need to be prioritized, as the study result
revealed that farmers health also may influence cattle dirtiness. Hence, finding
ways to improve farmers health and creating a supporting system for farmers in
need of extra help, mentally as well as physically, may be important in order to
increase cleanliness of dairy cattle
Wild boar feeding site effects on targeted and non-targeted species
Get PDFWild boar (Sus scrofa) is an ungulate species that is increasing in Europe and Sweden, and with that causing conflicts and problems in agriculture. Wild boar are omnivores and are often rooting in the ground to find food items. It is a common management practice to establish artificial feeding sites for wild boar, and other wildlife species, as supplementary, diversionary or for baiting and hunting purposes. Such feeding sites may also influence the surrounding areas through the extra food and activities made by the animals visiting the site (rooting, trampling, etc.), including non-targeted species. In this study, situated in the Grimsö wildlife research area, South-Central Sweden, feeding sites were investigated through camera traps in September to January. The study was divided into a control year with no feeding, and an experiment year with feeding and control sites with no feeding. Rooting inventories around the sites were also conducted during the vegetation season. The research focus was laid on (1) how long time it takes for wild boar to find and use new feeding sites compared to already established, old feedings sites and control sites, and (2) if there is any relation between rooting level at a feeding site and the visitation rate of wild boar, as well as (3) whether feeding sites affect the local species richness.
The results showed that wild boar presence was higher at old feeding sites than at new (50% daily presence after ~35 and ~55 days, respectively), and both were different from the control sites in which presence did not change with time. There were also more wild boar and more rooting closer to the feeding sites, but the effect seemed to cease at a distance of 50 m from the feeder. The level of rooting was directly related to wild boar presence, i.e. the more wild boar, the more rooting. Finally, there was higher species richness at old feeding sites than at control sites, while the species richness at new feeding sites seemed to increase faster than at the old sites.
Rooting has been suggested to have both positive and negative impacts on plants and soil properties. A better understanding of how much area that is affected will be important for our understanding on the ecological impact on the surrounding. This study suggests that wild boar feeding sites seem to have a limited direct effect on the area and only affect the immediate surroundings, while on the other hand, attract several non-targeted species, whereof many birds. It is thus probably an important management consideration in choosing the placement of feeding sites in terms of limiting the impact on the surrounding species. However, to investigate long-term effects, a long-term study of feeding (more months) would be needed.Vildsvin, den omdiskuterade vilda grisen, ökar i Europa och finns nu i större delen av både södra och mittersta Sverige. Ett vildsvin äter vad den kommer över, ofta genom att böka med trynet och vända marken uppochned. Bök kan påverka markens sammansättning och mikroorganismer samt växter både positivt och negativt och kan förändra ett områdes markstruktur från ena dagen till den andra. Det är vanligt för markägare att ge extra foder till vildsvin, speciellt i samband med jakten. Sådan utfodring, ofta bestående av majs, ärtor eller spannmål, kan också påverka andra arter eftersom det även är gratis mat för till exempel den hungriga räven då fodret drar till sig möss. I min studie gjord inom Grimsö forskningsområde (Lindesbergs kommun, Örebro län) undersöktes hur utfodringsstationer för vildsvin påverkade vildsvin och markens struktur runt omkring, samt vilka andra arter som rörde sig i närheten av utfodringen.
Jag använde kamerafällor för att undersöka vilka arter som rör sig i närheten av vildsvinsutfodring. Kamerorna placerades på olika avstånd (2, 10, 25 50, 100, 150 m) från utfodringsplatserna och fångade de arter som besökte platsen på bild under september till och med januari. Detta gjordes två olika år, först utan någon matning (2018) och sedan med matning (2020). Det var tre olika typer av platser som kamerorna satt på, det var platser utan någon utfodringsstation (13 stycken), platser med en utfodringsstation som använts tidigare (4 stycken) och platser med en ny utplacerad utfodringsstation (6 stycken). Totalt fångades 41 olika arter på bild. Förutom vildsvin var det ett flertal bilder på nötskrika och rådjur. Under matningsåret var det totalt 40 arter och under året utan matning var det totalt 19 arter. Det var mestadels fåglar som skiljde sig mellan åren men också kronhjort och lodjur syntes enbart under matningsåret.
Det visade sig att när matningen startade så gick vildsvinen först till de gamla utfodringsplatserna och var sedan där mer än vid de nya utfodringsstationerna. De platser som inte hade någon utfodringsstation blev knappt besökta alls. Eftersom de gamla utfodringsplatserna haft mat förut så kom troligen vildsvinen ihåg dem och visste vart de skulle gå. De gamla platserna var även valda för att underlätta för jakt, i områden där vildsvinen troligen rör sig annars också. De nya utfodringsstationerna var placerade mer slumpmässigt och kan därför ha hamnat i områden som vildsvinen generellt inte rör sig i. Vid 50m bort från utfodringen så var det färre vildsvin på bild, ungefär lika många som vid platserna utan utfodring. Vid 100 eller 150 m bort rörde sig färre vildsvin framför kamerorna vilket kan indikera att ett relativt litet område var påverkat av utfodringen.
Det samma visade inventeringar av bök som utfördes kring samma platser under tre somrar (2018, 2020, 2021). Vid samma avstånd som kamerorna placerades så uppskattades böket som skett och det påvisade att det var mer bök närmare utfodringsplatserna och redan 50 m bort så försvann effekten av matningen. En jämförelse mellan bök och vildsvin visade även att det var mer bök på sommaren där det föregående höst synts mycket vildsvin på kamerafällorna.
Denna studie uppmärksammar att vildsvinsutfodring påverkar området och arterna runt omkring inom relativt liten radie och under kort tid (September-Januari). Det är många arter som samlas vid maten samt att den närmaste marken blir uppbökad vilket kan påverka jorden och de växter som finns i området. Detta bör finnas i åtanke vid utplacering av utfodringsstationer. Denna studie pågår dock fortfarande, matningen fortgår och kameror sitter uppe. Så framtiden får berätta vad för effekter utfodring av vildsvin kan ha ur ett längre perspektiv
En blomstrande odling
Get PDFMarknaden för snittblommor har ökat markant det senaste decenniet och en stor del importeras via
Holland från utvecklingsländer, som Kenya, Ecuador och Colombia Arbetsvillkoren på de här
blomsterodlingarna är ofta dåliga med låga löner och tvivelaktig arbetsmiljö. Som motreaktion
startade Slow flower-rörelsen i USA för knappt 10 år sedan för att lyfta inhemsk
snittblomsproduktion och koppla samman blomsterodlare med konsumenter. Sedan dess har Slow
Flowers spridits över västvärlden och kom till Sverige för några år sedan. År 2020 startade den
svenska motsvarigheten Snittblomsodlare i Sverige som gått från ett 20-tal medlemmar till drygt
130 yrkesverksamma blomsterodlare två år senare. Den nya generationens odlare odlar småskaligt
på friland och många enligt ekologiska principer. I ekologisk odling är växtföljd ett viktigt verktyg
i det förebyggande växtskyddsarbetet och efter kontakt med de stora rådgivande aktörerna i Sverige
stod det klart att kunskapen kring växtföljd i blomsterodling var låg. För att undersöka hur växtföljd
kan användas i blomsterodlingar har sju blomsterodlare intervjuats och litteraturstudier utförts.
Resultatet visar att blomsterodlare i Sverige odlar i mindre skala och ofta i fasta upphöjda
odlingsbäddar. Täckodling är en vanlig strategi mot ogräs, för att behålla markfukt och för att bygga
en hälsosam jord. Många av blomsterodlarna har funderingar kring växtföljd men har inte verktyg
och kunskap att göra en välgrundad planering, däremot används ofta samodling som strategi för att
effektivisera odlingsytan och för att gynna biologisk mångfald. De blommor som dominerade i
snittbloms-odlingarna var solros, dahlia, rosenskära, sommaraster, zinnia, lejongap och luktärt, samt
tulpan och olika sorters prydnadsgräs. Många av de arterna tillhör växtfamiljen Asteraceae vilket
gör att skadedjur och sjukdomar har flera värdväxter att angripa. Några av de faktorer som är viktiga
att ta hänsyn till i planering av växtföljd är just växtfamilj, men också odlingsplatsen och valt
odlingssystem.The market for cut flowers has increased significantly over the last decade and a major part are
imported via Holland from developing countries such as Kenya, Ecuador, and Colombia, where the
workers often have low wages and dubious working conditions. In response, the Slow flower
movement in the United States started almost 10 years ago to promote domestic cut flower
production and connect flower farmers with consumers. Since then, Slow Flowers has spread across
the western world and came to Sweden a few years ago. In 2020, the Swedish equivalent
Snittblomsodlare i Sverige was founded and went from about 20 members of professional flower
farmers to just over 130 members in two years. The new generation of flower farmers grow in a
small-scale field production and many of them according to organic principles. In organic farming,
crop rotation is an important tool in the preventive plant protection, and after contact with the major
advisory actors in Sweden, it was clear that knowledge about crop rotation in cut flower cultivation
was low. To research how crop rotation can be used in flower farms, seven flower farmers were
interviewed and literature studies were carried through. The results shows that flower farmers in
Sweden grow on a small-scale and often in raised cultivation beds. Mulching with organic materials
is a common strategy against weeds, to retain soil moisture and to build a healthy soil. Many of the
flower farmers have thoughts about crop rotation but do not have the tools and knowledge to make
a good planning, however, co-cultivation is often used as a strategy to make the farm more efficient
and to promote biological diversity. The flowers that dominated in the cut flower farms were
sunflower, dahlia, cosmos, china aster, zinnia, snapdragon, and sweet pea, as well as tulips and
various kinds of ornamental grasses. Many of these species belong to the botanical family
Asteraceae, which means that many pests and diseases have several host plants. Some of the factors
that are important to consider when planning a crop rotation are botanical family, but also the field
characteristics and the chosen cultivation system
Vilka kriterier är viktiga för växtval i norra Sverige?
Get PDFSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka kriterier som är viktiga för vegetation på
skolgårdar i norra Sverige och ta reda på hur stor artdiversiteten är. På skolgårdar råder ofta ett
tuffare klimat som slitage och markkompaktering samtidigt som man måste undvika allergena
arter samt arter med tornar och taggar. I norra Sverige är odlingsklimatet kallare och växtmaterial
behöver en större härdighet än vad som krävs i de lägre växtzonerna vilket påverkar vilket
växtmaterial som är tillgängligt. Denna uppsats har undersökt hur man arbetar med växtmaterial
för norra Sveriges skolgårdar och hur stor artrikedomen av vedartade växter på skolgårdar är.
Frågeställningarna som uppsatsen utgått ifrån är; vilka kriterier som är viktiga för växter på
skolgårdar och hur stor artdiversiteten är på skolgårdarna i norra Sverige.
En litteraturstudie har utförts för att ta reda på vilka kriterier som är viktiga för växtval på
skolgårdar och en fallstudie har utförts för att ta reda på hur stor artdiversitet det råder på
skolgårdar i norra Sverige. Detta utfördes genom att kontakta kommuner i norra Sverige för att få
reda på vilka växtval som används i dagsläget på skolgårdarna. Dessa växtlistor har sammanställts
för varje kommun och därefter har även skolgården med mest artdiversitet jämförts med
skolgården med minst artdiversitet. Resultaten i studien visar på att de kriterier som anses viktiga
vid växtval för skolgårdar är att de är ett tåligt material, kan bidra till lek och lärande, ej giftiga
eller har taggar eller tornar samt att de kan bidra till biologisk mångfald. Studien visade att om
man jämförde skolgårdarnas artdiversitet med ett koncept utformat för artdiversitet i stadsmiljö så
saknades det artdiversitet hos undersökta kommuners skolgårdar. Samtidigt som konceptet kanske
inte är applicerbart på skolgårdar på grund av att skolgårdar har tuffare kriterier för växtmaterial
än vad stadsmiljön har. Det resultatet däremot visade var vilka släkten och vilka arter som är mest
representerade på dessa skolgårdar.The purpose of this thesis is to investigate which criteria that are important in plant selection for
northern Sweden and find out how rich the woody species diversity is. Schoolyards often have a
tougher climate such as wear and tear and soil compaction, and care has to be taken to avoid
allergenic species and species with spines and thorns. In northern Sweden, the climate is colder
and plant material needs a higher hardiness than what is required in the lower plant zones, which
affects which plant material is available. This essay has investigated how to work with plant
material for northern Sweden and how great the biological diversity is. The issues on which the
essay is based on are; which criteria are important for plants on schoolyards in northern Sweden
and how great the woody species diversity is on the schoolyards in northern Sweden.
A literature study has been carried out to find out which criteria are important for plant selection
on schoolyards and a case study has been carried out to find out how much woody species
diversity there is on schoolyards in northern Sweden. This was done by contacting municipalities
in northern Sweden to find out which plant choices are currently used in schoolyards. These plant
lists have been compiled for each municipality and the schoolyard with the most woody species
diversity has been compared with the schoolyard with the least woody species diversity. The
results of the study show that the criteria that are considered important when choosing plants for
schoolyards are that they are a durable plant material, can contribute to play and learning, are
non-toxic, have no spines and thorns and that they can contribute to woody species diversity. The
study showed that if one compared the woody species diversity of schoolyards with a concept
designed for woody species diversity in an urban environment, there was a lack of woody species
diversity in every schoolyard in the included municipalities. On the other hand, the concept may
not be fully applicable to schoolyards due to the fact that schoolyards have tougher criteria for
plant material than an urban environment has. The result, however, showed which genus and
which species are most represented on these schoolyards
Populationen av frilevande och herrelösa hundar i Europa, bakgrund och lämpliga åtgärder
Get PDFDogs play an important role in many aspects of our society, they are used to keep us company and for practical reasons. The number of dogs in Europe is increasing and in 2019 it was estimated that it existed 87 510 000 dogs and that 24 % of all households in Europe owned a dog. It is not clear how many stray dogs that it exists in Europe but several countries report that the problem with stray dogs still exist and some countries are experiencing an increase in the stray dog population. Dogs can potentially spread virus and cause discomfort for people living in their vicinity. The dog is the underlying cause to of the deaths caused by rabies in 99 % of all cases in humans. The purpose of this study was to investigate the underlying factors for the existence increase of free-living and stray dogs in Europe and to look closer at what measures that can be taken to improve the situation with both long-term and short-term solutions in mind. Information was gathered through existing literature. The results indicate that there are several reasons behind the population increasing of stray dogs in Europe. The country’s economy and the lack of knowledge among the authorities about the problem are underlying reasons as well as the knowledge and economy of dog owners. There are several solutions to the problem, such as castration, education and promoting responsible ownership to mention some. Cultural differences and economy are two aspects that need to be taken in consideration when choosing an appropriate strategy
Kommunikation i arbetet kring invasiva växter
Get PDFInvasiva främmande växtarter utgör ett stort hot mot biologisk mångfald världen över. Att hantera dem är en kostsam och komplex process med flera aktörer involverade. I Sverige har markägaren det juridiska ansvaret att på sin mark bekämpa invasiva arter reglerade av EU-förordningen (1143/2014). Detta gäller även mark ägd av kommuner och statliga verk. Delar av Sveriges offentliga mark sköts idag av skötselentreprenörer.
Vi har studerat hur arbetet kring invasiva växtarter går till i Sverige genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med representanter för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, en länsstyrelse i Mellansverige, Statens Fastighetsverk, Trafikkontoret i Stockholm, Uppsala kommun samt två skötselentreprenörer med avtal att sköta offentlig utomhusmiljö. Syftet har varit att belysa fallgropar och förbättringspotential i kommunikationen gällande invasiva växtarter mellan dessa grupper av aktörer, samt inom deras interna arbete. För att uppfylla syftet har vi sökt svar på frågorna, (1) hur definierar de utvalda aktörerna invasiva växtarter och hur påverkar definitionen deras arbete, (2) hur upplever de utvalda aktörerna att arbetet med invasiva växtarter på offentlig mark fungerar idag när det kommer till samordning, kunskapsnivå, informationsspridning samt problematik kring bekämpningsåtgärder och (3) hur upplever de utvalda aktörerna att arbetet med invasiva växtarter på offentlig mark kan effektiviseras?
Intervjuerna visar att flera aktörer har en avvaktande inställning till att agera i fråga om invasiva växtarter, då de upplever att det saknas riktlinjer eller är osäkra på vem som bär ansvaret för olika frågor. Det råder bland aktörerna olika sätt att värdera samt definiera invasiva växtarter, vilket leder till att hanteringen prioriteras på helt skilda vis.
Det framkommer att en fallgrop i kommunikationen kring invasiva växtarter är att de ansvariga myndigheterna samt de offentliga beställarna saknar fullständig vetskap om vilken roll skötselentreprenörerna spelar i de miljöer där invasiva arter kan finnas. De saknar också full insikt i skötselentreprenörernas varierande/bristande kunskapsnivå gällande botanik och invasiva växtarter. Information och regelverk kommuniceras, riktas och anpassas därför inte till dessa entreprenörer och de skötselavtal som skrivs mellan beställare och entreprenörer blir alltför fåordiga och ibland helt verkningslösa. Större medvetenhet om denna grupp bland myndigheter och beställare samt ökad botanisk kunskap hos beställare och entreprenörer kan möjliggöra utökade krav i skötselavtalen samt välanpassade instruktioner och handlingsplaner. Vi, samt merparten av de intervjuade aktörerna, tror att en certifiering med tillhörande kunskapskrav, i framtiden kan hjälpa till att säkerställa rätt kompetens hos entreprenörerna och leda till ett effektivare arbete med invasiva växtarter.Invasive alien plant species pose a major threat to biodiversity worldwide. Dealing with them is a costly and complex process with several parties involved. In Sweden, the landowner has the legal responsibility to control invasive species regulated by the EU decree (1143/2014), on their land. This also applies to land owned by municipalities and government agencies. Parts of Sweden's public land are today managed by green space maintenance contractors.
We have studied how the work involving invasive plant species takes place in Sweden by conducting qualitative semi-structured interviews with representatives of the Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Maritime and Water Administration, a county administrative board in Central Sweden, the Swedish National Property Agency, the Swedish Transport Administration, Uppsala municipality and two green space maintenance contractors with agreements to manage public outdoor environment. The purpose has been to highlight pitfalls and potential of improvement, in communication regarding invasive plant species, between these groups of parties, and within their internal work. To fulfill the purpose, we have sought answers to the questions, (1) how do the selected parties define invasive plant species and how do their definition affect their work, (2) how do the selected parties experience that the work with invasive plant species on public land works today when it comes to coordination, level of knowledge, dissemination of information and problems regarding control measures and (3) how do the selected parties experience that the work with invasive plant species on public land can be made more efficient?
The interviews show that several of the parties have a wait-and-see attitude in terms of invasive plant species, as they experience that there is a lack of guidelines and uncertainty of who is responsible for various issues. There are different ways among the participants to evaluate and define invasive plant species, which leads to management being prioritized in completely different ways.
It appears that a pitfall in the communication involving invasive plant species is that the responsible authorities as well as the public clients lack full knowledge of the role that green space maintenance contractors play in the environments where invasive species may be present. They also lack insight into the maintenance contractors' diverse/insufficient level of knowledge regarding botany and invasive plant species. Information and regulations are therefore not communicated, directed, or adapted to these contractors and the maintenance agreements that are written between clients and contractors becomes too brief and sometimes completely ineffective. Greater awareness of this group among authorities and clients as well as increased botanical knowledge among clients and contractors, can enable increased requirements in the maintenance agreements as well as well-adapted instructions and action plans. We, as well as the majority of the interviewed parties, believe that a certification with accompanied knowledge requirements, in the future can help ensure the right competence of the entrepreneurs, and lead to more efficient work with invasive plant species