18101 research outputs found
Sort by
Klövviltsarters förhållningssätt till varandra vid utfodringsplatser
Get PDFUngulates are an important part of many ecosystems and fill several important ecological roles. In Sweden, the use of artificial feeding sites is a common measure to support wild ungulate populations when food is scarce. The species vary widely in terms of lifestyle, behavior and foraging choices and their inter-specific relationships at the feeding sites are not yet entirely understood. The aim of this study was to investigate the interactions between six species of wild ungulates at feeding sites in the southern parts of Sweden. This was done through analyses of picture and video- material from 17 feeding sites, studying the species’ visits, interactions and behaviour. Fallow deer, red deer and wild boar were the most frequent users of the feeding sites. More multiple-species visits were observed during the colder periods compared to the warmer ones. Few displacements were observed between the species. Fallow deer had a tolerant relationship with red deer and wild boar whereas red deer and wild boar had few interactions. The study showed that agonistic behaviours between ungulate species at artificial feeding sites in southern Sweden are rare, red deer and wild boar seemingly avoided each other at the feeding sites and the vigilance of fallow deer differed with group size, yet their presence had little effect on other species
Bacterial contamination on pork necks and loins
Get PDFThe aim of the study was to investigate if there is a difference in the quantity of bacteria that could affect the shelf life of pork loins and pork necks. Samples from pork loins and pork necks from a cutting plant was analysed during three occasions during three weeks. The samples were collected during January to February 2022 and analysed regarding the total number of aerobic bacteria on PCA agar and bacteria belonging to family Enterobacteriaceae on VRBG agar plates. The average amount of aerobic bacteria was 2.9 log CFU/g in loins and on pork necks 3.3 log CFU/g, though this was not statistically signifacant. Bacteria belonging to family Enterobacteriaceae were below the detection limit of <1.0 log CFU/g on all loins and necks except from one sample of pork necks and one from loins where 1.0 log CFU/g were quantified. Levels of aerobic bacteria on fresh carcasses are deemed accepted <4.0 log CFU/g and for Enterobacteriaceae <2.0 log CFU/g according to 2001/471/EC. Isolated bacteria were identified by MALDI-TOF which identified Rothia.endophytia, Escherichia coli, Acinnetoacter guillouiae, Massilia oculi, Psedumonas fragi and Staphylococcus capitis. P. fragi which are commensals in the skin and eyes from humans and some of them are also well-known spoilage bacterium. The amount of aerobic bacteria found on the pork necks appeared to be slightly highly compared with the samples from loins, though this difference was not significant. However, it might indicate that the shelf life for loins should be longer compared to pork necks.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i förekomsten av bakterier på karré och kotlett av fläsk vilket kan påverka hållbarheten på produkterna. Prover från kotletter och karréer togs vid tre tillfällen under tre veckors tid under januari till februari 2022 från en styckningsanläggning och analyserades avseende total antal aeroba bakterier på PCA agar och bakterier tillhörande familjen Enterobacteriaceae på VRGG agar. På kotletterna påvisades i medeltal 2,9 log CFU/g och på karréerna påvisades 3,3 log CFU/g aeroba bakterier dock inte statistiskt signifikant. Bakterier tillhörande familjen Enterobacteriaceae kunde endast kvantifieras från ett prov från fläskkarrée, (1,0 log CFU/g), och ett från en kotlett, (1,0 log CFU/g). Övriga prov hade färre än 1,0 log CFU/g vilket var detektionsgränsen i studien. Ett flertal bakterier identifierades med hjälp av MALDI-TOF vilket resulterade till Rothia endophytia, Escherichia. coli, Acinetoacter guillouiae, Massilia oculi, Psedumonas fragi and Staphylococcus capitis. P. fragi som är vanligt förekommande i huden hos människa, vissa av dem är också kända för att förstöra kött. Sammanfattningsvis påvisades fler bakterier på karrén än på kotletterna även om skillnaden inte var signifikant, men det kan indikera att hållbarheten på kotlett är något längre än karrén
Keramiska föremål i kontakt med livsmedel
Get PDFUtifrån en ny bestämmelse i livsmedelslagen ska livsmedelskontrollen framöver även omfatta material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Det här arbetet fokuserar på den lagstiftning som gäller för keramiska material i kontakt med livsmedel, hur migration från keramiska material påverkas samt en inventering av kontaktmaterialverksamheter inom Skellefteå kommun.
De faktorer som påverkar migration från keramiska material är vilka råvaror som används vid tillverkningen, hur dessa används ihop med varandra och hur bränningen av föremålet sker. Risken för migration kan därför minskas genom en god kunskap under tillverkningen av keramiska föremål. En annan faktor som påverkar migrationen är hur föremålet används till livsmedel. Där sura livsmedel, hög temperatur och förvaring en längre tid ökar migrationen.
Den lagstiftning som gäller för keramiska material är förordning (EG) nr 1935/2004 om kontaktmaterial, förordning (EG) nr 2023/2006 om god tillverkningssed samt specifik lagstiftning för keramiska material i LIVSFS 2011:7.
Inom Skellefteå kommun har det konstaterats att det finns sju aktiva keramiker som producerar material för kontakt med livsmedel samt en verksamhetsutövare som importerar kontaktmaterial från Kina
How antinutrients found in legumes and legume-based products affect the bioavailability of nutrients
Get PDFAs a plant-based diet has been more advocated for various reasons, legumes have become an important pillar in such a diet. Brown beans, yellow peas, green peas and fava beans are the dominating grain legumes grown in Sweden are a natural source of proteins, vitamins and minerals. These nutrients possess an essential role in the function of the human body and a lack of those can cause malnutrition and other health depleting effects. However, the use of legumes is somewhat limited by the presence of other bioactive compounds, referred to as antinutritional factors (ANF). Lectins, tannins, oxalate and protease inhibitors are a few examples that can create problems in the absorption of proteins, iron, potassium, calcium and other nutrients. The level of both nutrients and antinutrients varies between cultivars and within the spices, the stage of harvest and other factors that need further investigation. Recent studies have been indicating that ANF prove positive effects on the health like anti-cancerogenic and cholesterol lowering effects. Therefore, the purpose of the report is to inform about potential problems and possibilities that follow legumes, and a legume-based diet, in terms of bioavailability of nutrients.En mer växtbaserad kost har förespråkats av många olika anledningar. I och med detta har baljväxter blivit en viktig pelare i denna typ av kost. Bruna bönor, gula ärtor, gröna ärtor och favabönor är de dominerande baljväxterna som odlas i Sverige och är en naturlig källa till både proteiner, vitaminer och mineraler. Dessa näringsämnen har en väsentlig roll vid uppehållandet av människokroppens funktioner. Brist på dessa kan orsaka undernäring och andra hälsoutarmande effekter. Användningen av baljväxter är dock något begränsad, främst på grund av förekomsten av antinutritionella faktorer (ANF). Lektiner, tanniner, oxalat och proteashämmare är några exempel på ANF och kan, om de intas kontinuerligt, skapa problem vid näringsupptaget av proteiner, järn, kalium, kalcium och andra näringsämnen. Det har dock gjorts studier som tyder på att ANF kan visa på positiva effekter för hälsan också såsom att de kan agera cancerhämmande eller sänka nivåerna av kolesterol i blodet. Därför är syftet med rapporten att informera om potentiella problem och möjligheter som följer med baljväxter, och en baljväxtbaserad kost, när det gäller biotillgänglighet av näringsämnen
Genbanksmaterial av ärt och åkerböna
Get PDFFör att kunna trygga livsmedelsförsörjningen i världen krävs grödor som är anpassade för odling i olika klimatregioner. Genom växtförädling kan nya sorter av grödor, som är bättre anpassade, tas fram. Genbanker spelar en viktig nyckelroll i förädlingsarbetet genom att de bevarar och distribuerar växtgenetiska resurser med varierande egenskaper.
År 2017 antogs Sveriges livsmedelsstrategi. Målet är att öka mängden inhemskt producerade livsmedel. Som en del i strategin startades SLU Grogrund med projekt för forskning och förädling av olika grödor, bland annat ärt och åkerböna. Dessa två proteingrödor och deras egenskaper har undersökts i detta arbete. Litteraturstudien redogör för vilka egenskaper, för förädling av ärt och åkerböna, som är viktiga i ett svenskt perspektiv. Exempel på egenskaper som beskrivs är typ av material, växtsätt, frömorfologi och sjukdomsresistens. Utöver detta har mängden tillgängligt genbanksmaterial av ärt och åkerböna undersökts. Resultatet visar att sökportalen Genesys och genbankernas databaser anger olika uppgifter om växtmaterialet. Detta gör det svårt för användaren att på enkelt sätt hitta och komma åt önskvärt material. De olika genbankernas databaser fungerar på olika sätt och vissa är svåra att hitta till vilket försvårar sökbarheten. Slutligen fokuserar arbetet på att kartlägga hur mycket av det tillgängliga materialet, av ärt och åkerböna, som är karaktäriserat med avseende på ovan listade egenskaper. Kring detta dras slutsatsen att det finns relativt mycket information om materialets ursprung; typ av material och geografisk hemvist. Biologiska egenskaper, till exempel stärkelsehalt, fröstorlek och mognadstid, är endast en mindre andel av materialet karaktäriserat för. Att det saknas karaktäriseringar för en stor del av det tillgängliga växtmaterialet av ärt och åkerböna, försvårar för växtförädlare att hitta intressanta växtgenetiska resurser.Crops that are adapted to be grown in different climate regions are demanded if the food supply should be secured. Through plant breeding new varieties, that are adapted, can be produced. Gene banks play an important key role in the plant breeding through their conservation and distribution of plant genetic resources with different characteristics.
The Swedish food strategy was adopted in 2017. The goal is to increase the amount of domestically produced food. As a part of the strategy SLU Grogrund was established with projects for research and plant breeding of different crops, for example pea and faba bean. These two protein crops and their characteristics are examined in this study. The literature study explains the characteristics, for plant breeding of pea and faba bean, that are important in a Swedish perspective. Examples of characteristics that are described are type of material, growth habit, seed morphology and resistance to diseases. Beyond this the amount of available gene bank material of pea and faba bean have been studied. The results show that the gateway Genesys and the databases of the gene banks report different information. This makes it difficult for the user to, in a simple way, find and get access to desired material. The databases of the different gene banks work in different ways, and some are hard to find, which complicates the searchability. Finally, the study focuses on mapping how much of the available material, of pea and faba bean, that is characterized regarding the above listed characterizations. Concerning this, it is concluded that there is relatively much information about the origin of the material; type of material and geographical residence. A minor proportion of the material are characterized for biological characteristics, for example starch content, seed size and maturation time. The lack of characterizations for a great deal of the available plant material of pea and faba bean, makes it hard for plant breeders to find interesting plant genetic resources
Plats för återhämtning i en socialt hållbar stadsutveckling
Get PDFI Sverige sker en förtätning av städer vilket gör att urbana bostadsnära gröna utemiljöer minskar. Forskning visar att bostadsnära gröna utemiljöer behövs för att gynna invånarnas hälsa vilket ger ett socialt hållbart samhälle. Syftet är att analysera urbana utemiljöer för att bidra till ökad kunskap om hur utemiljöer med återhämtande egenskaper kan bidra till en social hållbar stadsutveckling. Studien baseras på analysverktyget Quality Evaluation Tool (QET) för att synliggöra hälsofrämjande miljökvaliteter. En landskapsanalys utfördes i det hållbarhetsprofilerade stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Utifrån QET uppfyller analysområdet många kriterier för konceptet Bekväm design men där finns brister framförallt inom trygghet och säkerhet samt olika möjligheter i olika väder. Inom QETs koncept Stimulerande design anses tre miljökvaliteter saknas inom området; avskilt och skyddat, vildhet och natur samt känsla av rymd, kvaliteter som är särskilt hälsofrämjande vid stort behov av återhämtning. Små ytor och få omgärdade platser gör att omgivningen påverkar utemiljöerna. Sammantaget bidrar resultatet med att tydliggöra vikten av att det krävs en kunskapsdrivande och medveten planering och gestaltning för att möjliggöra en variation av platser för återhämtning i urbana miljöer.The current densification of Swedish cities has resulted in a loss of green outdoor environments in residential areas. Research shows that urban green outdoor environments are crucial to enhance the health of inhabitants which in turn results in a socially sustainable society. The purpose of this study is to analyze how urban green outdoor environments with recuperative qualities can contribute to a socially sustainable society. This study is based on Quality Evaluation Tool (QET) and used for an analysis of the presence of health-promoting environmental qualities in a newly bulit residential area with a sustainable profile, Norra Djurgårdsstaden. The result shows that the area meets much of the criteria in QET Comfortable design but has deficiencies in the health-promoting qualities safety and security and different options in different kinds of weather. Three of the health-promoting qualities are absent; access to nature and surrounding life, refuge, wild nature and space. The analysis shows that the surroundings have a big impact on the prominence of the health-promoting qualities. The surroundings affect the area because of its small spaces and the absence of enclosed places. The results help to clarify the importance of requiring knowledge-driven and conscious planning and design to enable a variety of places for recuperative in urban environments
Betesegenskaper och skötselrutiner associerade med juverhälsa på gårdar med ett automatiskt mjölkningssystem : påverkan på celltal och mjölkningsfrekvens
Get PDFUdder health plays a central role in the dairy industry and poor udder health can entail both negative
economic and animal welfare consequences as well as increased antimicrobial use. The somatic cell
count (SCC, a commonly used measurement of udder health) has been observed to increase during
the summer season both in Sweden and in other countries. One contributing factor to this is believed
to be heat stress which, among other things, influences the immune function of dairy cattle and other
animals. With increasing temperatures and a higher vulnerability in high producing dairy cows there
is a need to try to prevent the heat stress during warmer periods and to keep up a good udder health.
The aim of the present study was to investigate the impact of warmer periods on SCC and milking
frequency on farms with an automatic milking system (AMS) as well as explore the different pasture
characteristics and management strategies used on these farms. In addition, the effect of these
strategies in maintaining the SCC during warmer periods and grazing season is investigated.
The study is based on 26 phone interviews with farmers that has an automatic milking system
(AMS). The interview included questions about their pasture, feed, udder health, milking system
focusing on their experiences during the summer months. The selection of farms for the interviews
were based on data from 2017 to 2019 from the Swedish cattle database (SCD) and included farms
that have an increase in SCC in the summer and those that are less affected. The answers were
categorized into different groups and mainly analysed considering the mean proportional difference
in SCC between winter and summer from 2017-2019, mean summer SCC 2017-2019 and milking
interval 2021. They were analysed using the statistical tests Mann Whitney test and Kruskal-Wallis.
A significant seasonal difference between winter and summer was found regarding both SCC and
milking frequency, while the SCC increased the milking interval decreased during the summer.
Limiting water to only the barn was not beneficial to maintain the same milking interval during
summer. The udder health on farms where cows had a low intake of roughage on pasture and no
access to shade on pasture was less impacted by the summer season, possibly due to these cows
spending more time inside the barn. Similarly, cows with limited access to pasture appeared to have
a higher milking interval compared to those with unlimited access to pasture.
It is hard to draw any conclusions from this study, other than on the included farms the SCC
increased, and the milking frequency decreased during the summer compared to the winter. By
studying the SCC and milking frequency of the participating farms some were successful in
maintaining them during summer. Which shows that it is possible to maintain the udder health
during the summer combined with an AMS and grazing. Further research is needed looking at
characteristics and management strategies both inside the barn and on pasture to completely
understand why there is a seasonal pattern with a higher SCC during summer.Mjölkkornas juverhälsa spelar en central roll inom mjölkindustrin och en försämrad juverhälsa ger
en försämrad mjölkavkastning vilket ger negativa ekonomiska konsekvenser, men även risk för
försämrad djurvälfärd och ökad antibiotikaanvändning. En höjning av mjölkens somatiska celltal
(ett mått på juverhälsa som visar på juverinflammation) har i tidigare studier observerats under
sommarmånaderna, både i Sverige och internationellt. En bidragande faktor till detta tros vara
värmestress, som bland annat påverkar mjölkkornas immunförsvar. Med ökande temperaturer och
en högre känslighet hos de högproducerande mjölkkorna finns det ett behov av att försöka förebygga
värmestressen under varmare perioder för att upprätthålla celltalsnivån.
Syftet med den här studien var att undersöka varmare perioder påverkan på celltal och mjölkningsfrekvens på gårdar med ett automatiskt mjölkningssystem (AMS). Syftet var även att utforska
olika beteskännetecken och skötselstrategier på dessa gårdar och se hur dessa påverkar möjligheten
att upprätthålla celltalsnivån under varmare perioder och betessäsongen.
Studien är baserad på 26 telefonintervjuer med lantbrukare som har ett automatiskt mjölkningssystem (AMS). Intervjun inkluderade frågor om deras beten, foder, juverhälsa, mjölkningssystem
med mera med fokus på lantbrukarnas erfarenheter och rutiner under sommarmånaderna. Mjölkgårdarna valdes ut baserat på data från 2017–2019 från Växas kodatabas och inkluderade gårdar
som ökade i celltal från vinter till sommar och de som inte påverkades lika mycket. Svaren
kategoriserades i olika grupper och analyserade med avseende på fram för allt medelvärdet av den
proportionella differensen av vinter- och sommarcelltalet, medelvärdet av sommarcelltalet 2017–
2019 samt mjölkningsfrekvens 2021. För att undersöka om det fanns några samband mellan
juverhälsomåtten och mjölkningsfrekvens och svaren i enkäten användes de statistiska testen MannWhitney test samt Kruskal-Wallis-test.
En signifikant skillnad mellan vinter och sommar fanns med avseende på både celltal och
mjölkningsfrekvens där celltalet ökade medan mjölkningsfrekvensen minskade under sommaren.
Att begränsa vattentillgången för korna till enbart inomhus visade sig inte ha någon effekt på
mjölkningsfrekvensen. Kor med fri tillgång till betet hade lägre mjölkningsfrekvens jämfört med de
som hade begränsad tid. Juverhälsan på gårdar som hade ett lågt grovfoderintag på betet påverkades
mindre på sommaren, vilket kan bero på att de korna eventuellt spenderade mindre tid på bete och
mer inne i ladugården.
Det är svårt att dra några slutsatser från studien, annat än att celltalet ökade och mjölkningsfrekvensen minskade på sommaren på de inkluderande gårdarna. Genom att studera celltalet och
mjölkningsfrekvensen på de inkluderade gårdarna går det att se att vissa var framgångsrika att
bibehålla de under sommaren. Vidare forskning behövs för att titta närmre på egenskaper och
skötselrutiner både inne i ladugården och på betet för att helt förstå varför det finns ett säsongsbundet
mönster med ett högre celltal på sommaren
Evaluation of wood density in trees : in Gothenburg botanical garden’s arboretum
Get PDFStora välmående träd medför en rad fördelar genom en större kapacitet att leverera viktiga
ekosystemtjänster. Men trädens väg till ett långt och välmående liv kantas av olika utmaningar och
stressfaktorer i sina växtmiljöer. För att tackla dessa har arter utvecklat olika strategier, var och en
med sina för- och nackdelar. En del arter växer snabbt på höjden, andra långsamt men med en
strategi att hantera riktigt utmanande förhållanden. Vissa träd lägger större resurser på sina blad
och barr, medan en del istället bygger en tät och stark ved. Veddensiteten hos träd kan skilja sig
markant arter emellan. Ved som material är kostsamt för ett träd att investera i, och görs på
bekostnad av andra beståndsdelar eller funktioner. Hur tät veden är hos en individ, en art eller ett
bestånd talar om vilken typ av strategi som används för att nå framgång i evolutionen, snabb eller
långsam - fast-slow.
Veden fyller flera vitala funktioner, som skydd, mekanisk stabilitet samt lagerhållning och
transport av vatten och näring. Studier har visat att vid perioder av torka och förändrat klimat står
träd med högre veddensitet bättre rustade mot den stress som de utsätts för. Dessutom kan arter
med tätare ved agera långsiktiga kolsänkor, och på så vis bidra till en minskning av CO2 i
atmosfären. En kartläggning av veddensiteten hos olika arter breddar kunskapen om hur deras
strategier ser ut. Därefter kan arter väljas mer träffsäkert för specifika ändamål, och leverera
ekosystemtjänster mer effektivt. I den här uppsatsen studeras veddensiteten hos 64 olika trädarter i
Göteborgs botaniska trädgårds arboretum
Pigs’ immediate behavioural reaction when exposed to scent enrichment
Get PDFIt is common knowledge that pigs are used to search for truffles and that their sense of smell is well developed. Still, there is not much research about pigs’ sense of smell and therefore the aim of this study is to describe which behaviours the pigs perform immediately when exposed to scent enrichment. This study was part of a larger research project about pig olfaction and scent enrichment for pigs. According to Swedish legislation, pigs must have enrichment, to ensure that they have an opportunity to perform their natural behaviours, and thereby reduce problematic behaviours such as tail biting. Before the test started, all pigs were habituated to the experimental pens and equipment. The test included twelve odours (aniseed, blood orange, vanilla, apple, cinnamon bark, musk, pine, jasmine, ginger, thyme, lavender, and cedar wood) and one control (distilled water). Each odour was attached to the test box and was available 3*1 minute, then removed for two minutes. Each test day three scents were tested three times each (total of nine presentations). The whole operation was video recorded, and the immediate behavioural reaction of the pigs was observed. One part of the study was to observe pigs’ behaviour during the first ten seconds. A reaction scale (0-5, where 0 is no reaction and 5 is the strongest reaction) was developed to study the pig’s immediate reaction towards the odours when detecting it for the first time. The average reaction score for the pigs when presented with the odour was 1.10. Some odours were more popular with the pigs, e.g., aniseed, jasmine, and ginger were sniffed more than all other odours. One of the most frequently observed behaviours was sniffing. In total, sniffing the odour was observed in 36% of the odour presentations. Although tail flicking has only previously been described in relation to discomfort, tail flicking was observed as an immediate reaction to blood orange, cinnamon bark and thyme and was not followed by any backing or fleeing from the odour. This may indicate that tail flicking was an autonomous reaction when the olfactory nerve was stimulated. In conclusion sniffing was the most frequently observed behaviour. One behaviour which may be associated with positive stimulus is biting in the hole, where the odours were presented, meanwhile headshaking can be associated with negative stimulus. The results in this study provide information about pigs’ behaviour related to odour and how scent enrichment can be implemented in the pig industry. These findings will contribute to increased knowledge about pigs with potential to improve their welfare. Further research is required before more conclusions can be drawn regarding pigs’ behaviour when exposed to odours
White campion is invading Gotland : a review of biology and weed control
Get PDFVitblära (Silene latifolia subsp. alba (Mill.) Greuter & Burdet) är ett relativt vanligt förekommande örtogräs i Europa och Nordamerika som på senare år blivit ett stort problem på Gotland. Syftet med det här kandidatarbetet är att genom en litteraturgenomgång, en intervjudel och en analys av resultat från ett demonstrationsförsök göra en sammanställning av kunskapsläget kring vitblära och hur den kan bekämpas idag. I intervjuerna har lantbrukare och rådgivare på Gotland medverkat, främst från södra Gotland där situationen är som allvarligast. Demonstrationsförsöket utfördes av Jordbruksverket och Hushållningssällskapet på södra Gotland och olika herbiciders kontrolleffekt på vitblära testades.
Vitblära finns som ogräs i spannmål, baljväxter, oljeväxter, gräsfröodlingar, vall och grönsaksodlingar. Den trivs på mullrika, gärna kalkrika, väldränerade jordar med mycket solinstrålning, vilket Gotland bistår med. Vitblärans groddplantor är känsliga för ljuskonkurrens och fröna har ljusinducerad groning. Genom sin biologi blir vitblära problematiskt och svårbekämpat, den kan uppträda som ettårig, tvåårig eller flerårig och blommar mellan maj-september. Dess stora fröproduktion bygger upp fröbanker och fröna överlever i marken i flera år. Den kan även gro från rotsegment från övre delen av roten. En av anledningarna till att vitblära blivit ett problem tros bero på att dagens växtföljder innehåller färre konkurrenskraftiga grödor när det kommer till ljuskonkurrens samt att något bekämpningsmedel som nu är förbjudet troligt höll tillbaka den förut. För att bekämpa vitblära krävs förebyggande åtgärder i form av en växtföljd med grödor som täcker raderna tidigt på våren och är konkurrenskraftiga, exempelvis vall, höstråg, rågvete, korn och havre. Rengöring av maskiner, som exempelvis blåsa ur tröskor och städa maskiner mellan fält hindrar en del fröspridning, liksom att köpa certifierade fröblandningar. Plöjning kan fungera som kontrollmetod men det gynnar också frögroning. Ogräsharvning när vitblära är i groddplantstadiet är också möjligt som åtgärd. Handplockning fungerar till viss del men bör ske innan fröna drösar och innan det blivit för många plantor. Användning av reducerad bearbetning för att inte blanda ner fröna i jordprofilen och bekämpa dessa på ytan med herbicider är ett annat tillvägagångssätt. Det är dock den kemiska bekämpningen som anses vara den primära direkta bekämpningen. Resultaten från demonstrationsförsöket visade dock att inga bekämpningsmedel gav 100% kontrolleffekt, vilket litteraturen och respondenterna i enkäten bekräftar. Det medel som kontrollerade vitblära i högst grad var MCPA tillsammans med Ally Class. Sammanfattningsvis är det viktigt att en kombination av förebyggande åtgärder tillsammans med mekanisk och kemisk bekämpning används. Samt att mer forskning under svenska förhållanden behöver göras angående hur vitblära reagerar på olika förebyggande åtgärder, odlingssystem och herbicider enskilt och i kombination med varandra