18101 research outputs found
Sort by
Det som syns i tö
Get PDFDen här rapporten undersöker trädgårdmästarbostadens trädgård tillhörande Tosterup slott. Tosterup
slott ligger i Tomelilla kommun, Skåne. Slottet och slottsparken har en lång och väl dokumenterad
historia. Släkten Ehrensvärd har ägt slottet och dess ägor i flera generationer. Väster om slottet ligger
en gammal trädgårdsmästarbostad som hyrs ut till hyresgäster. Det här huset och dess trädgård har
inte lika väl dokumenterad historia, vilket är något som utforskas i den här uppsatsen. Uppsatsens
frågeställningar menar på att dokumentera trädgårdens nuvarande form och växtmaterial, titta på
hur den har sett ut historiskt samt ändrats över tid. Syftet med detta är att bidra med mer information
om hur en trädgårdsmästarbostads trädgård har sett ut, då det är ett relativt outforskat område.
Det material som rör trädgårdens nuvarande form har samlats in genom en inventering. Denna metod
innefattar en grundlig genomgång av trädgården som resulterat i en nulägesplan. På denna
nulägesplan finns alla arter som varit möjligt att identifierade utplacerade på sin rätta plats. Ytan
som inventerades avgränsades till de grönytor som innefattas i de nuvarande hyresgästerna i
trädgårdsmästarbostadens hyreskontrakt. Med andra ord, trädgårdsmästarbostadens nuvarande
trädgård. Efter inventeringen började eftersökningarna på historiskt material om platsen. Det
material som presenteras i uppsatsen kommer ifrån kartor, fotografier, flygfoton, Tosterups
godsarkiv och muntliga källor.
Det första som presenteras av det historiska materialet är en karta från år 1779. I den kartan syns
trädgårdsmästarbostaden. Det har funnits en trädgårdmästarbostad på samma plats sedan 1700-talet.
Dock har den tillhörande trädgården ändrat form över tid. Marken har arrenderats ut till
trädgårdsmästare för att odla mat till de boende på slottet. Det finns specifika arter, som köpts in till
trädgårdens konto, dokumenterat i en kassabok från 1899–1901. Bland annat fanns sparrisplantor,
potatis och blåregn dokumenterade. I resultatet presenteras även namn på tidigare trädgårdsmästare
samt många personliga minnen rörande platsen som de tidigare ägarna av Tosterup, Jörgen och
Gunilla Ehrensvärd, bidragit med. Trädgårdsmästeriet lades ner i slutet av 1960-talet. Efter det har
trädgården blivit en del av slottsparken i sin karaktär. Det som finns på platsen idag är framför allt
ett resultat av många olika människor som på något sätt varit en del av platsen, men även naturens
gång. Almar och hästkastanjer som tidigare prytt området har insjuknat, dött och ersatts av andra
träd. Det tydligaste spåret av trädgårdsmästeriets dagar som går att se idag är hur gräset växer på
den tidigare odlingsmarken. Där skiftar gräsmattan mellan mossa och gräs i form av ränder, likt hur
odlingarna ser ut på ett flygfoto från 1946.
Även om denna undersökning har bidragit med ny information om trädgårdmästarbostadens
trädgård så finns det mer att undersöka. Inventeringen som genomfördes bör fortsättas att göras
under ett helt år så alla växter kan dokumenteras och analyseras. Dessutom finns det fler spår att
följa upp. Ett exempel på det är att titta på släktarkivet tillhörande familjen Ehrensvärd som finns i
Stockholm. Materialet kan ha mycket mer att berätta. Denna uppsats har bidragit med en pusselbit
till det stora pusslet om hur trädgårdsmästares liv har sett ut i Sverige genom tiderna.This report examines the garden related to an old gardener’s house. The gardener’s house belongs
to Tosterup’s castle, placed in Tosterup, Tomelilla, in the region of Skåne, Sweden. This castle has
an old and well documented history that stretches back to the 14th century. The family Ehrensvärd
has been the owners of Tosterup’s castle, and the grounds belonging to it, during several past
generations. The gardener’s house and its garden are located on the west side of the castle. It has
been rented out to different tenants since the last gardener moved out. This garden has not got the
same well documented history as the castle, and that is what is going to be examined in this essay.
The questions that are being answered in this rapport aim to make a thorough documentation of
what the garden looks like in present time, then try to find out about its history. With that
knowledge comparisons have been made and some of the history of garden understood.
The information presented about the garden’s current state was gathered through taking inventory
of all the plants existing. The result of the inventory is presented in the form of an illustration
where all the plants are placed on their exact place. The aera that was studied was limited to the
parts of the garden that currently belongs to the gardener’s house. After that, the research about the
garden’s history started. That information comes from studying old maps, photographs, aerial
photos, Tosterup’s castle’s archive and through talking to people connected to the area in some
way.
The earliest documentation of the gardner’s house and garden that was found is dated in the year
1779. It is a map where the house can be seen very clearly. The house has been built sometime
during the 18th century and has stayed in its place since then. The same thing cannot be said for the
garden though. The shape of it changes over time. The gardener rented the garden and had a deal
with the owners of the castle that he would provide them with the crops that was grown there.
Specific kinds of plants, that were bought to the garden, can be found in book about the castle
finances from 1899-1901. E.g., Wisteria, potatoes and asparagus. Names of past gardeners are also
presented in this essay. All these discoveries are combined with the memories from Jörgen and
Gunilla Ehrensvärd, who were the previous owners of Tosterup’s castle. The last gardener moved
out in the late 1960s, and with that the growing of edible crops ended in the area being discussed.
After that, the gardener’s garden turned into a place that looks like the rest of the gardens
belonging to the castle. Today, the gardener’s garden has few traces of its time as a field that was
growing crops but has more traces of all the different people being involved since. And the ay of
nature has also put its mark on it. Ulmus glabra and Aesculus hippocastanum that previously
graced the area with their presents has over the years sicken, died and been replaced by other trees.
The most apparent trace of the gardens days as a field for crops can be seen in the grass. Streaks of
moss and grass vary in lines that looks very similar to how the field look like in an aerial photo
from 1946.
Even though this essay presents new information, there are lots of things to continue research
regarding the gardener’s garden in Tosterup. Inventory of plants should be done during a whole
year, so that other sorts of plants that bloom during different seasons can be documented and
analysed. There are also other sources of information that could be relevant e.g., Ehrensvärd’s
family archives located in Stockholm. This essay contributes with one of the pieces of the puzzle
that is the history of gardeners in Sweden
Kartläggning av allergisk dermatit hos Försvarsmaktens tyska schäferhundar
Get PDFThe German Shepherd dog breed is overrepresented among immune-related and skin-related
diseases, where atopic dermatitis is one of the most common diseases. Since 2010, the Swedish
Armed Forces (FM) has collected skin assessments according to a four-graded scale (0–3), when
the dogs are approximately 15 months old, aiming to decrease skin-related problems such as allergic
dermatitis. A questionnaire was performed in 2017 with the target group of dog handlers, trainers,
and dog owners of FM dogs over two years old. One of the questions in the questionnaire was
specifically targeting skin problems, which in this study became a measure of skin status for the
adult dog. There was a significant positive correlation (rho=0,38) between early and adult skin
status. Another important result in this study was an estimate of the heritability for allergic
dermatitis, which turned out to be between 0.17 and 0.26. Different possible environmental factors
were studied, and it was shown that birth season can be linked to the development of the disease and
that the risk is higher for dogs born in autumn/winter. The compilation of the proportion of skin
assessments made during the period 2010-2021 showed that skin assessment 0, indicating healthy
skin, in general has increased, while skin assessment 2, connected to recurrent itching/skin problems,
has had a slightly downward trend. The results indicate that genetic progress in decreasing allergic
dermatitis is possible by including the early skin assessments at FM’s selection, preferably as
breeding values for skin status, which is important since breeding females selected at the age of 15
months.Rasen tysk schäferhund har visat sig vara överrepresenterad för immunrelaterade sjukdomar och
hudrelaterade sjukdomstillstånd där en av de vanligaste diagnoserna är atopisk dermatit.
Försvarsmakten (FM) har sedan 2010 använt sig av tidiga hudstatusbedömningar enligt en fyrgradig
skala (0–3). Den tidiga bedömningen görs vid 15 månaders ålder och målsättningen är att minska
hudrelaterade problem såsom allergisk dermatit. En enkätundersökning genomfördes år 2017 för
målgruppen hundförare, dressörer och hundägare av FM hundar som var över 2 år gamla. En av
frågorna i enkäten var specifikt kopplad till hudproblem, vilket i den här studien blev ett mått för
hudstatus hos den vuxna hunden. Studiens syfte var att validera de tidiga hudbedömningarna från
FM genom att studera korrelationen mellan hudstatus hos den unga hunden och hudstatus hos den
vuxna hunden. Resultatet visade ett signifikant positivt samband (rho=0,38). Ett annat viktigt
resultat i den här studien var skattning av arvbarheten för allergisk dermatit som visade sig ligga
mellan 0,17 och 0,26. Olika möjliga miljöfaktorer studerades och det visade sig att födelseårstid kan
kopplas till sjukdomsutvecklingen av allergisk dermatit, där risken är högre för hundar födda på
hösten/vintern. Sammanställningen över andelen hudbedömningar gjorda under tidsperioden 2010–
2021, visade att hudbedömning 0 som kopplas till frisk hud haft en generell ökning medan
hudbedömning 2 som kopplas till återkommande klåda/hudproblem haft en något nedåtgående
trend. Resultaten indikerar att ett avelsframsteg för att minska allergisk dermatit är möjligt att nå
genom att inkludera de tidiga hudstatusbedömningarna vid selektionsurval hos FM, helst tillsammas
med avelsvärden för hudstatus, vilket är viktigt då avelstikar väljs ut vid cirka 15 månaders ålder
Förstärkning av naturliga processer i öppen dagvattenhantering
Get PDFDagvattenhanteringen är en aktuell fråga. Vi står inför många utmaningar, där risk
finns att den kommer påverkar våra gemensamma tillgångar och intressen
framöver. Klimatförändringar leder till kraftigare skyfall, där större mängd
dagvatten behöver fördröjas vid enskilda tillfällen, för att reducera flödestoppar och
översvämningar lokalt- och nedströms. Utbredningen av städer och brukad mark
leder till minskning av våtmarker, vilket i sin tur leder till försämrade
förutsättningar för biologisk mångfald. Utmaningarna med föroreningar,
flödestoppar och den biologiska mångfalden är således ofrånkomlig i arbetet med
att skapa långsiktigt hållbara städer och landskap. Föroreningar av bland annat
tungmetaller och organiska ämnen sprids via dagvatten till våra recipienter. Detta
leder till försämrad ekologisk status som i praktiken kan innebära eutrofiering
(övergödning) som rubbar ekosystem.
I detta arbete skapas förståelse och fördjupad kunskap för naturliga processer
och värden av rening, fördröjning och biologisk mångfald kopplat till dagvatten i
naturlig och urban miljö. Vidare undersöks hur de naturliga processerna kan stärkas
genom handfasta förbättringsåtgärder i en öppen befintlig dagvattenanläggning på
allmän platsmark i södra Linero i Lunds kommun. Södra Linero har genom årliga
besiktningar av vattenhuvudmannen VA SYD konstaterats vara i behov av
upprustning då anläggningen inte lever upp till dess förväntade funktioner. Idag
leds dagvatten genom ett öppet dike med stora erosionsskador till en
dagvattendamm som fördröjer dagvattnet innan det leds vidare till Höje å.
Studien baseras på en litteraturstudie för att undersöka rening, fördröjning och
biologisk mångfald kopplat till dagvatten. Vidare innehåller studien en fallstudie av
Södra Lineros dagvattenanläggning som resulterar i ett åtgärdsförslag som baserar
sig på platsbesök, platsanalys samt litteraturstudie. Åtgärdsförslaget illustreras av
handritade principskisser med textbeskrivning för att visa platsspecifika åtgärder
för att öka reningen, fördröjning och gynna den biologiska mångfalden i
anläggningen. Målet med åtgärderna är att förbättra den befintliga anläggningen i
hanteringen av dagvattnet och samtidigt skapa mervärden för områdets boende och
besökare. I praktiken innebär det att ett anläggningsarbete utförs som på sikt
förväntas skapa en mer långsiktigt hållbar dagvattenhantering.Stormwater is highly relevant as the challenges involved impacts on our common
resources and interests. Global warming has led to more intensive rains, meaning
that larger amounts of water needs to be retained in order to avoid flooding both
locally and downstream. Pollution in the form of heavy metals, nutrients and
organic matter are with the help of urban runoff to recipients leading to an
ecological deterioration in the form of eutrophication, acidification and reduced
possibilities of a thriving biological diversity. Furthermore, the expansion of urban
and arable land reduces the amount of wetlands, which in turn leads to reduced
biological diversity. Pollution, runoff peak flow and the reductions of biological
diversity are therefore unavoidable challenges to the creation of sustainable cities.
The study aims at getting a greater understanding for the natural processes and
the importance of purification, delay and biological diversity linked to runoff water
in both rural and urban environments. The study further examines how these
processes may be applied in practice through concrete measures in an existing open
stormwater facility on public property in Södra Linero in the municipality of Lund,
Sweden. Annual inspections of Södra Linero by the company VA SYD shows that
the facility does not meet its expectations and is in need of improvements. At the
moment, water is led in an open ditch to a pond, thus delaying it before it reaches
Höje å.
This study has been accomplished by studying existing literature on purification,
water delay and biological diversity and how these relate to stormwater, together
with a case study of Södra Linero’s stormwater facility. Based on our studies we
propose a course of action for existing stormwater facilities. The proposal contains
drawings with descriptions on how to improve treatment, delay and biological
diversity. Our goal with these actions is to improve the current stormwater
management while at the same time benefiting residents and visitors of the area.
What this means in practice is that the existing facilities should be reshaped in order
to provide a more sustainable treatment of stormwater
Biologisk bekämpning av rotgallnematoderna Meloidogyne chitwoodi & Meloidogyne fallax
Get PDFBland de växtparasitära nematoderna är släktet rotgallnematoder ett av de ekonomiskt sett mest betydelsefulla. I Sverige har ett flertal arter av rotgallnematoder påträffats och bland de som senast påträffats hör Meloidogyne chitwoodi och M. fallax som upptäcktes i Sverige år 2017 respektive 2018. Meloidogyne chitwoodi och M. fallax orsakar stora skördeförluster världen över och klassas därför som karantänskadegörare inom Sverige och EU. Ett brett värdväxtregister och förmågan att motstå tuffa förhållanden, både abiotiska och biotiska, gör rotgallnematoderna till svårbekämpade skadedjur. Kemiska bekämpningsmetoder som jorddesinfektionsmedel och nematicider upplevs mer och mer förlegat i takt med att nya förbud inträder. I Sverige finns det inga godkända kemiska preparat mot växtparasitära nematoder, även om det fortfarande är godkänt i andra länder utanför Norden. Utan kemiska preparat uppstår nya utmaningar men också möjligheter. Stora förhoppningar ligger på biologiska bekämpningsmetoder och utnyttjande av diverse antagonister för kontroll av rotgallnematoder. Ett fåtal organismer har i försök visats kunna bekämpa populationer av M. chitwoodi och M. fallax, fastän antal försök och studier är av relativt liten omfattning. Den här litteraturstudien har gått ut på att sammanfatta den litteratur som finns om biologisk bekämpning av M. chitwoodi och M. fallax utifrån tre grupper av organismer: predatorer (kvalster), parasiter och producenter av kemiska föreningar (svampar och bakterier). Resultatet från litteraturstudien visade att sex olika arter inom tre olika grupper hade antagonistisk effekt mot rotgallnematoderna M. chitwoodi och M. fallax: ett kvalster, en bakterie och fyra svampar. Forskning om biologisk bekämpning mot rotgallnematoder har till stor del fokuserat på andra arter inom släktet som bland annat M. incognita och M. javanica, men trots det kan det finnas en möjlighet att samma antagonister verkar effektivt i bekämpningen mot M. chitwoodi och M. fallax. Därför tar studien även upp fyra potentiella kontrollorganismer varav fyra svampar och ett kvalster. Även om organismer har visats kunna bekämpa populationer av M. chitwoodi och M. fallax så är forskningen strikt begränsad till labb- och växthusförsök. Av den anledningen krävs det fler studier med fältförsök för att se hur kontrollorganismer ter sig i en mer konkurrensbetingad och utsatt miljö.Amongst the plant parasitic nematodes, the genus root-knot nematodes is one of the most economically significant. In Sweden, several species of root-knot nematodes have been found including the species Meloidogyne chitwoodi and M. fallax which were found within fields in Sweden in 2017 and 2018 respectively. Meloidogyne chitwoodi and M. fallax can cause substantial crop losses worldwide and are therefore classified as quarantine pests within Sweden and the EU. The species have a wide range of host plants and the ability to withstand harsh abiotic- and biotic conditions, which makes them difficult to control. Chemical control methods like soil disinfectants and nematicides are becoming more obsolete and in Sweden they are completely prohibited to use. Without access to chemical control methods new challenges and opportunities arise such as the use of biological control products and the use of various antagonists to control root-knot nematodes. Research on biological control of root-knot nematodes has largely been focusing on other species within the genus such as M. incognita and M. javanica, but despite this there may be a possibility that the same antagonists act effectively in the control of M. chitwoodi and M. fallax. Although the effectiveness of potential control organisms remains uncertain, there are a few organisms that have been proven to control populations of M. chitwoodi and M. fallax. Subsequently the focus of this study has been to summarize the current research on biological control of M. chitwoodi and M. fallax based on three groups of organisms: predators (mites), parasites, and producers of chemical compounds (fungi and bacteria). The results showed that six different species within three different groups had antagonistic effect against the root-knot nematodes M. chitwoodi and M. fallax: one species of mite, one species of bacteria and four species of fungi. The study also addresses four potential control organisms, including four species of fungi and one species of mite. Although several organisms have been shown to control populations of the two nematodes species, the research is strictly limited to laboratory and greenhouse trials. For this reason, field trials are needed to examine how control organisms behave in a more competitive and exposed environment
Planning for well-being by urban design
Get PDFThis thesis examines how the City of Malmö in Sweden approaches issues of well-being and health in the urban environment, through urban planning. More and more people across the world are moving from rural to urban areas. The advance of urbanization shows correlation with the increase in mental ill health worldwide and is believed to be due to increased environmental stress that occurs in urban settings. The theoretical framework “Mind the G.A.P.S.” aims to concretize and explain what dimensions of an urban environment has the potential to in-fluence people's perception, feelings, and use of the environment, to create the conditions for health and well-being among the population. The framework was used to study how the urban planning of the city of Malmö relates to these dimensions, and thus how the issues are approached from an urban planning perspective. The study showed that the city takes many initiatives, such as efforts to in-crease the coverage of greenery in the city, to promote physical activity by linking places for exercise throughout the city, to promote social interaction by creating places for collective urban agriculture and increasing safety and security through various light installations. The material is illustrated with a number of neighbor-hoods like places for activity in Limhamn, collaborative neighborhoods in Sege Park, safety measurements in Sofielund, and green space for relaxation in Lindängelunds recreation area. The material highlights obstacles due to several conflicting objectives, specifically national versus local objectives. The frame-work showed the importance of concretizing dimensions of health and well-being, but also lacked some dimensions of sensory qualities, which suggests the need of a review of the content of the framework
Allt rullar inte på
Get PDFRullstolsanvändare exkluderas från offentliga utemiljöer till följd av bristande tillgänglighet och hinder. Syftet med studien var att identifiera dessa fysiska hinder, hur de är ett problem för social hållbarhet, samt diskutera möjliga lösningar för att skapa ett tillgängligare och mer rättvist samhälle. För att genomföra detta anordnades en serie semistrukturerade intervjuer med en rullstolsanvändare, samt två representanter från en förening som arbetar med rullstolsanvändare. De svar som framkom genom intervjuerna omarbetades till teman och analyserades utifrån litteratur kring hälsoeffekter associerade med utevistelse. Dessa var avstånd, dimensioner & lutningar, underlag, oväntade hinder, estetik & tillgänglighet, samt energi. Temat energi förklarar varför hinder är ett problem för social hållbarhet. Möten med hinder kostar rullstolsanvändare fysisk och mental energi, samt bidrar till en ond cirkel där energikostnaden gör att rullstolsanvändare undviker att ge sig ut. I längden leder detta till att deras liv begränsas och de går miste om hälsofördelarna med utevistelse, vilket begränsar deras hälsa och valmöjligheter. Landskapsarkitekter kan ändra detta genom att involvera rullstolsanvändare i gestaltningsprocessen, samt fortsätta öka sin förståelse för deras situation. Detta är nödvändigt för att samhället ska uppnå social hållbarhet.Wheelchair users are excluded from public outdoor spaces due to insufficient accessibility and obstacles. The purpose of this study was identify physical obstacles, how they are a problem for social sustainability, and discuss accessible solutions to create a more accessible and fair society. To achieve this a series of semi-structured interviews were arranged with one wheelchair user, as well as two representatives from an association who works with wheelchair users. The answers from these interviews were then reconstructed into themes and analysed based on literature regarding the health impact associated with being outdoors. The findings include distance, dimensions & incline, foundation, unexpected obstacles, aesthetics & accessibility, as well as energy. The theme energy came to explain why obstacles were a problem for social sustainability. Encounters with obstacles cost wheelchair users physical and mental energy, as well as contributes to a downward spiral where the energy cost prevents wheelchair users from going outside. This leads to their lives being limited and missing the health benefits that accompany being outdoors, which in turn limits their health and opportunities. Landscape architects can change this by involving wheelchair users in the design process, as well as continue to expand the understanding of their situation. This is imperative if society is to attain social sustainability
Förutsättningar och effekter av en ökad lövandel
Get PDFÅr 1996 introducerades FSC-certifiering (Forest Stewardship Council) och denna har sedan dess varit en del av det svenska skogsbruket. Certifieringen ställer olika krav och ger riktlinjer för hur skogen ska skötas på ett hållbart sätt, och idag är ca 13 miljoner hektar produktiv skogsmark certifierad i Sverige. Den senaste uppdateringen från år 2020 innehåller bland annat nya riktlinjer för lövandelen i produktionsbestånd, som nu ska uppnå tio procent av stamantalet vid slutavverkningstillfället.
Syftet med denna studie är att se hur en ökad lövandel påverkar produktionen på barrbestånd i nordöstra Dalarna. Samt att se vilka förutsättningar det finns i barrbestånd som har förstagallrats att uppnå en lövandel på tio procent enligt den nya FSC-standarden.
Studien har utförts genom att i fält samla in data för att sedan simulera produktionen för ett antal olika skötselprogram med olika trädslagssammansättningar i programmet PlanWise. Utifrån de simulerade skötselprogrammen har sedan förutsättningarna att uppnå tio procent löv vid slutavverkningstillfället kunnat analyseras.
Resultatet av studien visar att i studiens samtliga tio bestånd som vid inventeringstillfället överskrider tio procent löv kommer att klara kraven. I de bestånd som vid ursprungsläget hade en lägre lövandel än tio procent uppnås inte det nya kravet, men det finns tendenser som visar på att det går att öka lövandelen beroende på gallringsbehovet. Resultatet visar även att produktionen i bestånden inte påverkas särskilt mycket trots ökningen av lövandelen, med en skillnad i medeltillväxten på 0,16 m3sk/ha/år mellan 0 procent och 10 – 15 procent löv.
Slutsatsen är att utgångsläget i gallringsbestånden avgör förutsättningarna för att uppnå standardens nya krav. Det är därför viktigt att i ett tidigt stadium se till att det finns tillräckligt med löv i bestånden. Simuleringarna i studien visar även att en ökad lövandel endast marginellt påverkar medeltillväxten.In 1996, FSC certification (Forest Stewardship Council) was introduced and has since been part of Swedish forestry. The certification sets different requirements and guidelines for a sustainable silviculture management. The latest update from 2020 contains, among other things, new guidelines for broadleaves proportion in production stands.
The purpose of this study is to see the effects in production of a higher proportion of broadleaves in conifer stands, in the northeastern parts of Dalarna, Sweden. But also, to see in which condition managed conifers stand are in relation to reach a ten percent broadleaves proportion according to the new FSC standard from 2020.
The study was carried out by collecting field data and then simulating the production in several management programs with different tree species compositions in PlanWise. Based on the simulated treatment programs, it has been possible to analyze the condition for achieving a ten percent broadleaves proportion at the time of final felling, required by the new standard.
The study shows that all stands that exceeded a ten percent broadleaves proportion at the time of field measurements meet the new standards requirements. In the stands that had a broadleaves proportion lower than ten percent at the time of field measurement, none meet the new requirement, but there are trends showing that it is possible to increase the broadleaves proportion, depending on thinning needs. The result also shows that production in the stands is not particularly affected by the increase of broadleaves, with an average difference in mean annual growth of 0.16 m3sk/ha/year between 0 % and 10 – 15 % broadleaves proportion.
The conclusions are thus that the initial broadleaf proportion plays a large role in achieving the requirements from the FSC standard. It is therefore important in an early stage to ensure the stands have enough broadleaves to meet the new goal. The study also shows that an increased broadleaves proportion only marginally affects the mean annual growth of the stands in the study
Genetic variation associated with sperm defects in Bernese mountain dogs
Get PDFHos hundrasen berner sennen har rasklubben de senaste åren observerat en ökning av fruktsamhetsrelaterade problem, såsom att tikar inte blir dräktiga, minskat antal valpar i kullarna och förlossningsproblem. Dräktighetsprocenten hos berner sennen ligger idag 10–20 % lägre än hos andra raser.
Denna problematik kan på sikt leda till en för snäv avelsbas, som är potentiellt skadligt för rasen
med hänsyn till ökad risk att utveckla andra genetiska sjukdomar och defekter som förekommer i en
hundras på grund av minskad genetisk variation.
Syftet med denna studie var därför att undersöka möjliga ärftliga faktorer till fruktsamhetsproblematik hos hanhundar med målsättningen att finna en gemensam nämnare i stamtavlorna hos
de undersökta hundarna och potentiellt finna en mutation i någon del av genomet som går att koppla
till den nedsatta fruktsamheten.
Blod- och spermaprover samlades in från 65 friska berner sennenhanar och ett blodprov från en tik.
Spermaproverna analyserades sedan med avseende på totalantal spermier, motilitet och morfologi.
Normalvariationen av spermiesvansdefekter hos friska hundar är <20 %. Grundat på detta
identifierades en avvikande fenotyp i form av ökad andel (>20 %) svansdefekter än den som
vanligtvis förekommer hos en frisk hund. Baserat på denna fenotyp undersöktes samtliga hundars
härkomst i minst åtta generationer för att försöka lokalisera en gemensam nämnare hos individerna
med fenotypen. Detta gjordes ur flera hänseenden; utifrån olika gemensamma anfäder, geografiska
födelseplatser och inavelsgrad. Resultatet visade en ökad andel svansdefekter hos individer med fler
svenskregistrerade mor- & farföräldrar jämfört med hundar med inga eller få svenskregistrerade
mor- & farföräldrar. Detta tyder på både en rasbunden och en populationsbunden problematik vilket
talar för att defekten har ärftliga riskfaktorer.
PCR-analys följt av Sanger-sekvensering utfördes på åtta av individerna för att undersöka
allelfrekvensen vid positionen av två sedan tidigare kända mutationer; en mutation i genen DNAH1,
som har setts hos människa kopplat till den icke-syndromiska spermiedefekten Multiple Morphological Abnormalities of the sperm Flagella (MMAF), som leder till infertilitet hos män, samt en
mutation i genen SFXN5 som ospecifikt har länkats till spermiemorfologi i den turkiska hundrasen
aksaray malaklisi. För DNAH1 genen var resultaten inte bedömningsbara på grund av fel i PCRprocessen. För SFXN5 genen påvisades ingen genetisk variation mellan individerna vilket talar för
att genen inte är länkad till den studerade fenotypen.
Ytterligare forskning i ämnet behövs för utökad kunskap om fertilitetsproblem i berner sennenpopulationen i världen.The Swedish breed association for Bernese mountain dogs has observed an increase in fertilityrelated problems such as low pregnancy rates, reduced litter sizes and an increased number of
dystocia during the recent years. The pregnancy rate of the Bernese mountain dog is currently 10–
20% lower than in other breeds. This problem can eventually lead to a reduction of potential dames
and sires used for breeding and a narrowed genetic basis, harmful to the breed when considering
increased risk to develop other potential genetic diseases and defects.
The purpose of this study was therefore to investigate possible hereditary factors for fertility
problems from the male perspective with the aim of finding a common denominator in the pedigrees
of the examined dogs and potentially finding a mutation in some part of the genome that can be
linked to the reduced fertility.
Blood and semen samples were collected from 65 healthy Bernese mountain dog males and blood
from one female, all registered in Sweden. The semen samples were analysed for total number of
sperm, motility and morphology. Healthy dogs normally have <20% sperm tail defects. Based on
this, a phenotype was identified in the form of an increased proportion (>20%) of tail defects
compared to what usually occurs in a healthy dog. Based on this phenotype, the descent of all dogs
was examined in pedigrees for at least eight generations in an attempt to locate a common hereditary
denominator in the individuals with the phenotype. This was done using several parameters; based
on different common ancestors, geographical places of birth and level of inbreeding.
The results showed an increased proportion of tail defects in the individuals with more Swedishregistered grandparents compared with dogs with no or few Swedish-registered grandparents. This
indicates both a breed-related and a population-related problem, which suggests that the defect is
hereditary.
PCR analysis followed by Sanger Sequencing was performed in eight of the individuals to examine
the allele frequency at the position of two previously known mutations leading to sperm tail defects;
one mutation in the DNAH1 gene, which has been seen in humans linked to the non-syndromic
sperm defect Multiple Morphological Abnormalities of the sperm Flagella (MMAF) leading to
infertility in men, and one mutation in the SFXN5 gene which has been linked to sperm morphology
in the Turkish dog breed Aksaray malaklisi. For the DNAH1 gene, the results were inconclusive due
to errors in the PCR process. For the SFXN5 gene, no genetic variation was detected between the
individuals, which indicates that the gene is not linked to the studied phenotype.
Further research is needed to investigate the fertility problems in the Bernese mountain dog
worldwide
Feeding of cats in Sweden : connections between feeding and overweight and between feeding and behaviours of the cat
Get PDFÖvervikt är ett ökande problem hos våra sällskapsdjur. Att bedöma hull hos katter är precis som för
andra sällskapsdjur en utmaning. Användandet av en hullbedömningsskala så som Body Condition
Score (BCS) är ett värdefullt hjälpmedel för att på ett mer objektivt sätt bedöma en katts hull. BCS
används ofta på veterinärkliniker men kan också användas av ägaren i hemmet. I tidigare studier har
varierade resultat gällande samband mellan utfodring och hull setts. Denna studie syftar till att
undersöka hur katter i Sverige utfodras och om det finns några samband mellan utfodring och
övervikt. Inom humanmedicin forskas det mycket på vilken inverkan stress kan ha på ätbeteende
och val av kost. Stress kan ge upphov till problembeteenden hos katter. I den här studien undersöks
därför även om det finns en förekomst av problembeteenden i studiepopulationen samt om det finns
samband med hur katterna utfodras.
Den ena delen av arbetet bestod av en litteraturstudie där bland annat olika typer av foder,
utfodringsstrategier, näringslära och problembeteenden undersöktes. Den andra delen av arbetet
bestod av en webbaserad enkätstudie som riktade sig till kattägare i Sverige. Enkäten var uppbyggd
i 4 delar där de olika delarna var; ”din katt och dess miljö”, ”utfodring”, ”hull och vikt” samt
”utfodring och beteende”. 490 katter inkluderades i studien.
I denna studie var torrfoder den vanligaste fodertypen följt av veterinärfoder och våtfoder. Torrfoder
och veterinärfoder gavs oftast som fri tillgång medan våtfoder oftast gavs som måltider. Färskfoder
och hemlagat foder gavs i låg utsträckning som huvudsaklig fodertyp. I studien sågs inga samband
mellan övervikt och fodertyp. Däremot var det vanligare att katter över normalhull utfodrades med
måltider medan katter under normalhull oftare utfodrades med fri tillgång. En teori till detta skulle
kunna vara att överviktiga katter oftare utfodras med måltider i stället för fri tillgång som ett försök
att få de att minska i vikt. Fler kattägare bedömde sin katt som överviktig när bedömningen gjordes
med hjälp av hullbedömningsskala (39 %) än utan (26 %) vilket kan indikera att kattägare kan ha
en tendens att underskatta sin katts hull. Underskattning av kattens faktiska hull skulle kunna bero
på okunskap. Här har veterinärer och annan djurhälsopersonal en mycket viktig roll i att adressera
övervikt när de ser det. De kan också hjälpa till att förebygga övervikt genom att exempelvis lära
djurägare att använda en hullbedömningsskala.
Problembeteenden förekom i studiegruppen, både generellt i gruppen vid svarstillfället och vid
förändringar i utfodring. Bland de som svarade att de sett beteendeförändringar vid förändringar i
utfodring var de vanligaste problembeteendena tiggande av mat och överdriven vokalisering. För de
som åt torrfoder var det vanligaste problembeteendet överdriven vokalisering medan det för de som
åt våtfoder var tiggande av mat. Antalet svarande var dock mycket få varför resultatet ska tolkas
med mycket stor försiktighet. Det sågs att de som åt 4 gånger dagligen eller mer visade problembeteenden mer frekvent än övriga. Sammantaget finns indikationer på att katters beteende kan
påverkas av hur de utfodras, vilket är något som bör studeras vidare.
Denna studie har bidragit till ökad kunskap om hur katter utfodras i Sverige samt dess samband med
övervikt och problembeteenden men fler studier som berör ämnet behövs.Overweight is an increasing problem for pets. It is a challenge to correctly assess the body condition
of cats, just like it is for other companion animals. It can be helpful to use a scoring system to assess
the body condition. One scoring system commonly used in veterinary clinics is the Body Condition
Score (BCS). This can also be used by the owner to assess their cats body condition. Previous studies
have shown varied results regarding the connection between body condition and feeding of cats.
This study investigates how cats in Sweden are being fed today and if there is a connection between
how they are being fed and their body condition. How stress can affect eating behaviour and choice
of diet in humans is a subject for research. Some behaviour problems in cats are caused by stress.
This study examines if there are any behaviour problems in the study population and if they in that
case are related to how the cats are being fed.
One part of the study consisted of a literature review of articles about different types of food, feeding
regimes, nutrition, behavioural problems, etcetera. The other part of the study consisted of a webbased survey for cat owners. The survey contained 4 parts which were; “your cat and its
environment”, “feeding”, “body condition and weight”. 490 cats were included in the study.
In this study, dry food was the most common type of food being fed to cats followed by veterinary
diets and wet food. Dry food and veterinary diets were mostly freely available for the cat to eat,
while wet food were mostly fed as meals. Raw animal products and homemade food were not often
given as the main type of food. No connections between type of food and body condition were seen
in the study. However, it was more common for overweight cats to be fed with meals and for
underweight cats to have freely available food. Why this connection was seen is not clearly
understood. One theory of the author is that overweight cats more often is fed with meals as an
attempt to decrease their weight. The owners of the cats more often assessed their cat to be
overweight when they used the BCS (39%) than when they didn’t have any scoring system available
(26%). This indicates that the owners tend to underestimate the cats body condition. It’s important
that veterinarians and other animal health staff address the problem with overweight when they come
across it. They can also help prevent overweight and obesity in pets by teaching owners to use a
scoring system.
Behaviour problems were prevalent in the study population. Those who answered that they had
noticed changes in behaviour of the cat when they did changes in the feeding also got to answer
which behaviour problems they had noticed. The most frequent behaviour problems noticed in
general were begging and excessive vocalization. The cats that were fed four times a day or more
showed behaviour problems more frequently than others. The most frequent behaviour problem
among the cats that were exclusively fed dry food were excessive vocalization. For those that
exclusively were fed wet food, the most common behaviour problem was begging for food.
However, the connection between food type and behaviour problem is uncertain because of a small
number of answers. In conclusion the study showed that there are indications that feeding affects
the cats behaviour. This needs to be further examined. This study contributed with knowledge about
how cats in Sweden are being fed and the connections between feeding and overweight as well as
feeding and behaviour problems