18101 research outputs found
Sort by
Järnvägsparken - Den gröna idyllen som blivit betong
Get PDFDenna kandidatuppsats är en fallstudie där vi analyserar hur estetiska, sociala och ekologiska värderingar har påverkat utformningen av Uppsala Centralstations järnvägspark. När allt fler reser med kollektivtrafiken sätts större press på stationsområden som ligger centralt i stora städer. I anslutning till stationerna anlades välskötta och påkostade parker. Parkerna har med tiden blivit mindre då samhället utvecklats och fler samhällsfunktioner ska på plats på samma yta. Resultatet av vår fallstudie efter en analys av bilder, planer och kartor visar att de tre kategorier av värderingar vi med hjälp av Ian Thompsons teorier har urskilt i samhället har vägt olika tungt genom tiden. Det är dels beroende på vilka samhällsideal som varit framträdande, dels hur många olika funktioner som ska samspela. Vi för en diskussion om huruvida centralstationen har haft och har kvar Genius loci, platsens själ, eller om den istället har något kallat Genius saeculi, tidens själ. Vi landar i att vi inte kan delge platsen något av dessa begrepp.This candidate thesis is a case study where we analyze how aesthetic, social and environmental values have affected the design of Uppsala Central stations railway garden. The more people that travel by public transport, the higher the pressure is on the station areas locally centered in the bigger cities. The stations buildings were paired with a well maintained and lavish park. With time, these parks have become smaller due to infrastructure development that forces more community functions together in the same area. The results of our case study after an analysis of images, plans and maps show that the three categories of values we have distinguished with the help of Ian Thompson’s theories have weighed differently over time. It partly depends on which social ideals have been prominent, and partly on how many different functions are to interact. We discuss whether or not the central station previously and currently has Genius loci, the spirit of the place, or if it instead has something called Genius saeculi, spirit of the times. We come to the conclusion that we can assign neither of these concepts to the central station
Mellan analys och form
Get PDFI en praktik där standardiserade metoder och mätbara värden ofta prioriteras riskerar delar av den skapande processen att hamna i skymundan. Det tidiga skedet i gestaltningen, där idéer växer fram genom skiss, sinnlig närvaro och praktiskt görande, är ett sådant exempel. Ett mellanrum mellan analys och form synliggörs, en fas där även gestaltningsarbetet påbörjas. Denna uppsats undersöker hur kreativa praktiker beskriver subjektiva arbetssätt i det tidiga gestaltningsskedet och hur dessa metoder kan bidra till att ge detta skede större plats i den övergripande processen. Med utgångspunkt i Catherine Dees och Jonna Bornemarks teorier om tillämpad kunskap och omdöme genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kreatörer inom landskapsarkitektur, konst och trädgård. Arbetet kombinerades med en riktad litteraturanalys av hur plats- och landskapsanalys används i gestaltningssammanhang. Resultaten presenteras genom återkommande teman i intervjuerna och visar hur skissande, sinnlig närvaro och praktiskt utforskande kan hålla processen öppen i början av gestaltningsarbetet. Det är en fas där idéer rör sig, hinner byta riktning och fördjupas innan något tar form. Uppsatsen visar hur kreatörernas subjektiva tillvägagångssätt kan bredda landskapsarkitektens metoder och skapa fler ingångar till plats och gestaltning.In a practice where standardized methods and measurable values are often prioritized, parts of the creative process risk being overshadowed. The early stage of design, where ideas emerge through sketching, sensory presence, and hands-on engagement, is one such example. A space between analysis and form is revealed, a phase where the design work begins. This thesis explores how creative practitioners describe subjective approaches in the early stages of design and how these methods can help give this part greater importance in the overall process. Drawing on the theories of Catherine Dee and Jonna Bornemark regarding applied knowledge and judgment, four semi-structured interviews were conducted with professional creators in the fields of landscape architecture, art, and gardening. The work was complemented by a focused literature analysis of how site and landscape analysis are applied in design contexts. The results are presented through recurring themes in the interviews, demonstrating how sketching, sensory presence, and practical exploration can keep the process open at the beginning of the design work. This is a phase where ideas move, shift direction, and deepen before something takes form. The thesis shows how the practitioners' subjective approaches can expand the landscape architect's methods and create additional pathways to place and design
Snacka om kulturliv
Get PDFStudien syftar till att identifiera framgångsfaktorer för ett aktivt kulturliv som kan användas inom planeringsprocesser för att främja kulturlivet i ett geografiskt avgränsat område i en urban miljö. För att ta fasta på framgångsfaktorer för aktivt kulturliv har kulturlivets utveckling i Slakthusområdet i Stockholm och Sofielund i Malmö undersökts. Detta har genomförts av litteraturstudier, dokumentstudier och fallstudier där undersökningen har fokuserat på aktörers dialoger, roller och samverkan samt kulturlivets roll i stadsutveckling.
Inom fallstudierna har analysmodellen Policy Arrangement Approach tillämpats för att besvara modellens kriterier genom intervjuer, dokumentstudier och platsbesök. Slakthusområdet har använts som en exempelplats för att undersöka om Malmö stad kan inspireras av exempelplatsen för att utveckla kulturlivet i Sofielund. Det har visat sig att Malmö stad och Stockholms stad vid planeringsstrategier för kulturutveckling skiljer sig åt i hög grad. Det har även visat sig att kulturliv främjar socioekonomiska faktorer, där olika former av kulturliv kan ligga till grund för en kulturell hållbarhet inom stadsutveckling.
Studien kommer fram till att Malmö stad kan främja ett långsiktigt aktivt kulturliv i Sofielund genom dels ett mer diversifierat kulturliv, dels genom ett närmare samarbete med Sofielunds fastighetsägare och dels en tydligare dialog med civilsamhället. Malmö stad har möjlighet att inspireras av Stockholms stads nära samarbete med byggherren Atrium Ljungberg, samt den nära dialogen med civilsamhället. Malmö stad behöver engagera civilsamhället i högre grad där ett kommersiellt kulturliv är nödvändigt för att gagna ett livskraftigt kulturliv.The study aims to identify success factors for an active cultural life that can be used in planning processes to promote cultural life in a geographically defined area in an urban environment. In order to identify success factors for active cultural life, the development of cultural life in Slakthusområdet in Stockholm and Sofielund in Malmö has been investigated. This has been carried out by literature studies, document studies and case studies where the investigation has focused on actors' dialogues, roles and collaboration, and the role of cultural life in urban planning.
Within the case studies, Policy Arrangement Approach analysis model has been applied to answer the model's criteria through interviews, document studies and site visits. Slakthusområdet has been used as an example site to investigate whether Malmö stad can be inspired by the example site to develop cultural life in Sofielund. It has been found that the planning strategies of Malmö stad and Stockholms stad for cultural development differ greatly. It has also been shown that cultural life promotes socio-economic factors, where different forms of cultural life can form the basis for cultural sustainability in urban planning.
The study concludes that Malmö stad can promote a long-term active cultural life in Sofielund through a more diversified cultural life, closer collaboration with Sofielund's property owners and a clearer dialogue with civil society. Malmö stad can be inspired by Stockholms stad close collaboration with the developer Atrium Ljungberg, as well as the close dialogue with civil society. Malmö stad needs to involve civil society to a greater extent where a commercial cultural life is necessary to benefit a viable cultural life
Gröna rum för äldres välmående
Get PDFUrbanisering och en ökad andel åldrande befolkning är en realitet som världen står inför. Samtidigt som naturen som omger oss blir allt mindre till ytan har forskning som fokuserar på naturens hälsofrämjande effekter fått ett allt större fokus. Förutom att erbjuda människan oersättliga ekosystemtjänster, står det klart att naturen har en direkt positiv inverkan på människors fysiska och psykiska hälsa. Tillgängliga och inkluderande grönområden är en fråga om etik, att bevara och stärka grönområden är en fråga om hållbarhet. I denna uppsats har vi undersökt hur väl anpassade tre urbana parker är för att möta de äldres behov av hälsofrämjande rekreation.
Studien baseras på teorin om åtta upplevelsevärden, Perceived sensory dimensions (PSD), vilken beskriver egenskaper i grönområden särskilt viktiga för mänskligt välbefinnande och för att stödja mänskliga behov (Grahn & Stoltz 2021). För att kartlägga de äldres behov har Grahns underlag om sju kvaliteter för äldre använts. Det är en sammanställning av de äldres personliga och sociala värden som är av grundläggande betydelse för äldres utevistelse i grönområden (Grahn 1989:211).
Teorin om upplevelsevärden har valts tack vare dess relevans inom ämnet och mångåriga och rika forskningsunderlag. Underlaget om de sju kvaliteterna för äldre har valts för att det är baserat på svensk forskning, vilket sammantaget ökar relevansen för vår studie. Upphovspersonens relevans inom forskningsområdet har också spelat en avgörande roll för valet av teori. Genom att utarbeta en bedömningsmall som kombinerar ovanstående teori och kvaliteter för äldre med frågor anpassade för en större urban parkmiljö, som används vid fältbesök i tre urbana parker i Stockholms innerstad, har vi avsett att värdera deras kvaliteter och förmåga att främja äldres välmående.
Vår analys visar att en mer heterogen och diversifierad park avseende vegetation, topografi och aktiviteter har möjlighet att uppfylla många av de äldres behov förutsatt att specifika anpassningar finns, som tillgång till bänkar och ett bra underlag att gå på. Resultatet och vår analys av detta visar även att urbana parker överlag är mer anpassade för barn och unga generellt, vilket kan ses i de renoveringar som görs av parkerna och i de inslag som finns i form av dedikerade aktivitetsytor.Urbanization and an increased proportion of the elderly population are realities that the world is facing. At the same time as the natural environment that surrounds us decreases in size, research focusing on the health-promoting effects of nature has gained increasing attention. Besides providing humans with irreplaceable ecosystem services, it is clear that nature has a direct positive impact on both physical and mental health. Accessible and inclusive green areas are a matter of ethics and to preserve and strengthen green areas is a matter of sustainability. The aim of this thesis was to examine how well three urban parks are adapted to meet the needs of health promoting for the elderly.
The study is based on the theory of eight experiential values, Perceived sensory dimensions (PSD), which describes properties within green areas that are particularly important for human well-being and to support human needs (Grahn & Stoltz 2021). To map out the needs of the elderly, Grahns framework of seven qualities for the elderly has been used. This is a compilation of personal and social values of the elderly that are of fundamental significance for the elderly to spend time in green areas (Grahn 1989:211).
The theory of the eight experiential values was chosen due to its relevance within the subject and its long-standing research. The framework of the seven qualities for the elderly was chosen due to the fact that it is based on Swedish research, which increases the relevance of our study. The significance of the author’s contributions within the research field has also played a decisive role in the choice of theory. By developing an evaluation template that combines the above mentioned theory and qualities for the elderly with questions customized for a larger urban park environment, that is used during field visits to three urban parks in central Stockholm, the aim was to assess the qualities and abilities of the parks to promote the well-being of the elderly.
Our analysis shows that a more heterogeneous and diversified park regarding vegetation, topography and activities has the ability to meet many of the needs of the elderly provided that specific adaptations are in place, such as access to benches and a solid and well-maintained ground to walk on. The results and our analysis also show that urban parks generally are more adapted to children and young people, which can be seen in the renovations taking place in the parks and the dedicated activity areas that can be found in the parks
Mellan koltrastar och snöknarr
Get PDFI dagens landskapsarkitektur dominerar funktionalitet, hållbarhet och effektivitet, vilket ofta sker på bekostnad av estetiska och känslomässiga värden (Etteger et al., 2016). Samtidigt visar forskning att de estetiska värdena i landskapet är avgörande för hur människor upplever det (Brook, 2018). Syftet med detta arbete är att vetenskapligt undersöka metoder för att möjliggöra estetiska upplevelser för att öka den estetiska förståelsen för ett landskap. Det här arbetet undersöker hur fyra av Thomas Oles steg för att undersöka landskap kan användas för att möjliggöra estetiska upplevelser i gestaltade miljöer. Frågeställningen besvarades genom att göra en teoretisk undersökning av begreppet estetik och sedan utföra ett praktiskt experiment där vi testade vilka estetiska upplevelser vi kunde uppleva med hjälp av fyra av Oles steg. Slutsatsen av arbetet är att Thomas Oles metoder kan skapa möjligheter för estetiska upplevelser i Källparken. Utförandet av stegen kan dels skapa direkta estetiska upplevelser och delvis skapa förutsättningar för att estetiska upplevelser kan uppstå. Detta kräver dock att subjektet är i ett sinnestillstånd som är öppet för, men inte aktivt sökande efter, estetik. Resultatet kan användas i vidare forskning om metoder för att uppleva estetiska men också andra omätbara värden.In contemporary landscape architecture functionality, sustainability and efficiency tend to dominate, often at the expense of aesthetic and sensory values (Etteger et al., 2016). At the same time, research shows that aesthetic values in the landscape are crucial to how people experience it (Brook, 2018). The purpose of this study is to scientifically investigate methods for enabling aesthetic experiences to enhance the aesthetic understanding of a landscape. This study looks at how four of Thomas Oles’ steps for studying landscapes can be used to create aesthetic experiences in designed environments. To answer the research question, we first studied the concept of aesthetics and then did a practical experiment where we tested four of Oles’ steps to see what kinds of aesthetic experiences they could create. The conclusion of the study is that Thomas Oles methods can create opportunities for aesthetic experiences in Källparken. The execution of the steps can create direct aesthetic experiences and conditions in which aesthetic experiences can emerge. It does however demand that the subject is in a mindset which is open but not actively seeking aesthetics. The result can be used in further research on methods to experience aesthetic but also other immeasurable values
Skogens lugn i stadens brus
Get PDFSedan 2008 bor majoriteten av världens befolkning i städer, vilket ökar betydelsen av stadsnära skogar för att främja mental hälsa och välbefinnande. Med en växande urban befolkning intensifieras trycket på dessa grönområden, vilket märks på det ökade slitaget på stigar, utrustning och natur. I svenska städer utgör stadsnära skogar en viktig miljö där en stor del av friluftslivet äger rum, trots att de ofta hamnar i intressekonflikter i planeringsprocesser där utbyggnader av bostäder och köpcentrum ofta prioriteras.
Skogsbad, en metod där man vistas i skogen och är närvarande i sina sinnen, har visat sig ha flera positiva hälsoeffekter såsom sänkta stressnivåer, förbättrad sömnkvalitet, stärkt immunförsvar och minskad ångest. Dessa fördelar gör tätortsnära skogar till en betydelsefull resurs. Stabbyskogens naturreservat valdes som undersökningsplats. Detta grundades på att det är en tätortsnära skog som har ett högt besökstryck och diverse utmaningar såsom buller. Detta arbete syftar till att utvärdera hur väl lämpad Stabbyskogen är för utförandet av skogsbad, baserat på skogens utformning och kvaliteter.
Studien har genomförts genom en litteraturgenomgång där vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och internetkällor har granskats för att samla kunskap om skogsbad och naturens hälsofrämjande egenskaper. För att analysera Stabbyskogens lämplighet för skogsbad, utvecklades en bedömningsmall baserad på teorin Perceived Sensory Dimensions, en kartläggning av återkommande egenskaper i relevanta artiklar samt en intervju som genomfördes inför besöket.
Egenskaper som främjar en avkopplande effekt analyserades under platsbesöket. Resultatet visade att Stabbyskogen delvis uppfyller kriterierna för skogsbad. De största utmaningarna som identifierades var påverkan av buller samt hög mänsklig aktivitet på platsen.
Denna studie visar på behovet av tätortsnära skogar och vikten av dess förvaltning så att de kan erbjuda återhämtande kvaliteter, givet deras betydelse för en stor del av befolkningen. Framtida forskning bör fortsätta att undersöka hur stadsplanering och skogsförvaltning kan optimeras för att främja folkhälsan genom naturens läkande kraft.Since 2008, the majority of the world's population lives in cities, increasing the importance of urban forests in promoting mental health and well-being. With a growing urban population, the pressure on these green spaces is intensifying, as evidenced by the increased wear and tear on paths, equipment and nature. In Swedish cities, peri-urban forests are an important environment where a large part of outdoor recreation takes place, despite the fact that they often face conflict of interest in planning processes where residential and shopping center developments are often prioritized.
Forest bathing, a method of spending time in the forest and being present in one's senses, has been shown to have several positive health effects such as reduced stress levels, improved sleep quality, strengthened immune systems and reduced anxiety. These benefits make urban forests an important resource. The nature reserve of Stabbyskogen was chosen as the study site. This was based on the fact that it is an urban forest that experiences high visitor frequency and various challenges such as noise. This work aims to evaluate how well suited Stabbyskogen is for the implementation of forest bathing, based on the design and qualities of the forest.
The study has been conducted through a literature review where scientific articles, books, reports and internet sources have been reviewed to gather knowledge about forest bathing and the health promoting properties of nature. To analyze the suitability of Stabbyskogens nature reseve for forest bathing, an assessment template was developed based on the Perceived Sensory Dimensions theory, a mapping of recurring characteristics in relevant articles and an interview conducted before the visit.
Characteristics that promote a relaxing effect were analyzed during the site visit. The results showed that Stabbyskogen partly fulfills the criteria for forest bathing. The main challenges identified were the impact of noise and high human activity on the site.
This study highlights the need for peri-urban forests and the importance of their management to provide restorative qualities, given their importance to a large part of the population. Future research should continue to explore how urban planning and forest management can be optimized to promote public health through the healing power of nature
Accuracy comparison of models for cervid forage cover prediction
Get PDFEstimation of cervid forage cover is one of the tasks of forest resource management. It improves the browsing damage prognosis and allows for planning more precise mitigation strategies. In this thesis, I compared the accuracy of four different types of models in predicting the percentage cover of cervid forage. I used data on the Swedish Laser Scanning survey (SLSS), climatic variables (annual temperature and precipitation) from the wordclim database and tree species volume proportions from SLU species maps to train models. The Swedish National Forest Inventory (NFI) was a source of the data about forage cover. Canopy height, canopy cover and elevation were either taken from or calculated based on data from SLSS. I fitted two generalized linear mixed effect models with a beta distribution, one generalized linear additive mixed effect model and one random forests model with forage cover of Scots pine (Pinus sylvestris), oak (Quercus robur) and birch (Betula pendula and B. pubescens) as the response variable. Results varied both among species and methods, but Random Forest was the most accurate model for all species while GAMM performed the worst. The pine models achieved the best r2 values, but r2 values were relatively low in all cases. This suggests that in addition to the height of the canopy, canopy cover, species composition, mean annual precipitation, mean annual temperature and elevation, other predictor variables may be needed. Future studies creating predictive models for the percentage cover of these forage plants should utilize additional predictor variables
Att utforska estetik
Get PDFI en tid som värderar det tekniska och mätbara högt är det lätt att det sinnliga eller omätbara får stå åt sidan. Hållbarhet är ett ständigt ämne för diskussion inom landskapsarkitekturen och nämns oftast utifrån de tre benen social, ekologisk samt ekonomisk hållbarhet. Under de senaste decennierna har flera röster inom landskapsarkitekturen pekat på fördelarna med att låta estetiken få ta en större del av diskursen kring landskapsarkitektur. Detta skulle kunna gynna fältet bland annat ur ett hållbarhetsperspektiv. Målet med detta arbete är att visa på hur estetik och dess relation till hållbarhet ser ut inom landskapsarkitekturdiskursen med syftet att bidra till att lyfta estetikens potential i relation till hållbarhet inom landskapsarkitektur. Detta görs genom att undersöka frågeställningen: Vad finns det för potential i att föra en diskussion om estetik i förhållande till hållbarhet för diskursen om landskapsarkitektur? Frågeställningen besvaras med hjälp av en litteraturstudie. Att lyfta estetik i förhållande till hållbarhet kan bidra med flera viktiga perspektiv, bland annat genom att ge argument för att legitimera de sinnliga aspekterna av landskapsarkitekturen. Vidare kan estetik förstås som både uttryck för mening såväl som en upplevelse som sker med och genom kroppen. Dessa perspektiv är några exempel på hur estetik kan gynna en diskussion om hållbarhet. Med hjälp av filosofisk teori kan estetik förstås som mer än bara yta, det har en möjlighet att påverka och förändra sättet vi ser och upplever världen på.In a time that highly values the technical and measurable, it is easy for the sensual or immeasurable to be sidelined. Sustainability is a constant topic of discussion within the field of landscape architecture and is often mentioned in terms of the three pillars of social, ecological, and economic sustainability. In recent decades, several researchers within the field of landscape architecture have stated some of the benefits of allowing aesthetics to become a bigger part of the discourse surrounding landscape architecture. This could benefit the field, among other things from a sustainability perspective. The goal of this work is to demonstrate what the relationship between aesthetics and sustainability looks like within the landscape architecture discourse with the aim of contributing to raising the potential of aesthetics in relation to sustainability within landscape architecture. This is done by exploring the question: What potential is there in discussing aesthetics in relation to sustainability for the discourse on landscape architecture? This is examined through a literature study. Raising aesthetics in relation to sustainability can contribute with several important perspectives, including providing arguments to legitimize the sensual aspects of landscape architecture. Furthermore, aesthetics can be understood as both an expression of meaning and as an experience that occurs with and through the body. These perspectives are some examples of how aesthetics can benefit a discussion on sustainability. With the help of philosophical theory, aesthetics can be understood as more than just surface; it has the potential to perform and change the way we see and experience the world
Bostadsgården - en grön potential?
Get PDFVisionen för Hyllie är att bli ”Öresundsregionens klimatsmartaste område” (Malmö stad, 2011). Men hur klimatsmart är stadsdelen egentligen? Visionen är ämnad att uppnås genom en tät stadsstruktur som kan innebära en kompromiss med stadsdelens grönytor. Bostadsgårdar utgör en stor del av stadens grönytor vilket gör de intressanta att undersöka. Denna studie syftar till att undersöka tre bostadsgårdar i Hyllie och visa förutsättningarna dessa kan bidra med genom reglerande ekosystemtjänster utifrån deras storlek och utformning samt stödjande till biodiversitet i en stadsdel som har en tydligt uttalad klimatprofil.
Studien avgränsades till att sammankoppla inventering av vegetation och beräkningar till en diskussion om temperaturreglering, dagvattenhantering och luftrening. För att besvara frågeställningen användes en multimetod-design som undersökte trädens storlek, krontäckning, höjd och stamdiameter i brösthöjd. I metoden ingick också att analysera gårdarnas markmaterial och dess grad av genomsläpplighet eftersom det påverkar bostadsgårdarnas temperatur och dagvattenhantering. Därtill undersöktes gårdarnas strukturella skillnader och biodiversitet med hjälp av en metod utvecklad av Tzoulas och James (2010) doktor och professor inom miljö och livsvetenskap vid Salford universitet. Detta summerades till ett biodiversitetsindex som är ett relativt mått på biodiversiteten vilket gjorde det möjligt att jämföra de olika gårdarna oberoende av deras storlek.
Resultaten visade på att alla gårdarna hade förutsättningar att bidra med reglerande ekosystemtjänster och att den minsta gården var den som hade störst krontäckningsgrad och flest arter. Således fick den minsta gården även det högsta biodiversitetspoänget. Studien fann att bostadsgårdens utformning är av större betydelse än dess storlek för att kunna leverera en stor mängd ekosystemtjänster men att en tät grönstruktur också kan innebära vissa utmaningar. Slutsatsen blev att en god utformning är beroende av en tydlig vision- och målformulering.The vision for the district Hyllie is to become “the most climate-smart area in the Öresund region” (Malmö stad, 2011). But how climate-smart is the district really? The vision is intended to be achieved through a dense urban structure, which may come at the expense of green spaces.
Courtyards make up a significant portion of the district’s green areas, making them particularly interesting to study. This paper aims to examine three courtyards in Hyllie and demonstrate the potential of contributing to regulating ecosystem services based on their size and design intentions, and how biodiversity is supported in a district with a clearly stated climate profile.
The study was limited to linking vegetation inventories and calculations to a discussion of temperature regulation, storm water management and air purification. To answer the research question, a multi-method design was used to examine tree size, canopy cover, height, and diameter at breast height (DBH). The method also included an analysis of the courtyards’ hard landscaping materials and their permeability, as these factors influence temperature and water management. Additionally, the structural differences and biodiversity of the courtyards were assessed using a method developed by Tzoulas and James (2010) doctor and professor in environment and life
sciences at University of Salford. This resulted in a biodiversity index (BI), a relative measure of biodiversity, which allowed for comparisons between the courtyards regardless of their size.
The results showed that all courtyards had the potential to provide regulating ecosystem services, and that the smallest courtyard had the highest canopy cover and the greatest number of species. Therefore, the smallest courtyard also received the highest biodiversity score. The study found that the design of a courtyard is more significant than its size in determining its capacity to deliver a high number of ecosystem services, although a dense green structure may also present certain challenges. The conclusion was that effective design is dependent on a clear vision and well-defined goals
Projektering av gröna tak på bjälklag
Get PDFFörtätning av städer är en metod för att säkra städers hållbara utveckling och är en motreaktion till
en problematik av okontrollerad expandering av städer. Förtätning kan bidra med att grönområden
exploateras och minskar i storlek. Ett tillvägagångsätt för att kompensera detta är att bygga nya
grönmiljöer ovanpå infrastruktur som exempelvis garage eller ovanpå byggnader. Dessa miljöer,
som i detta arbete hänvisas till gröna tak på bjälklag, kan komma att bli allt vanligare i den urbana
miljön framöver. Samtidigt ställs det högre krav på denna typ av miljö att bidra med
ekosystemtjänster såsom dagvattenhantering, och estetiska upplevelsevärden, samt underliggande
stöd till biologisk mångfald. Estetiska upplevelsevärden anses ha en positiv påverkan på människors
välmående, samt kan utgöra ett viktigt samband mellan människor och natur, något som anses vara
av stor vikt för att skapa hållbara platser i en urban miljö. Estetik kan därför vara ett väsentligt
koncept och verktyg i planering, projektering och långsiktig förvaltning av gröna tak.Urban densification is a method to ensure the sustainable development of cities and is a response to
a problem of uncontrolled urban expansion. Densification can contribute to the exploitation and
reduction in size of green spaces. One approach to compensate for this is to build new green spaces
on top of infrastructure such as garages or on top of buildings. These environments, which in this
work are referred to as green roofs on roof decks, may become increasingly common in the
urban environment in the future. At the same time, there is a greater demand for this type of
environment to contribute to ecosystem services such as storm water management and
aesthetic experiences, whilst supporting biodiversity. Aesthetic experiences may constitute an
important connection between people and nature, which is considered to be of great importance
for creating sustainable places in an urban environment. Aesthetics can therefore be an essential
concept and tool in the planning, design and long-term management of green roofs