18101 research outputs found
Sort by
Different training methods of endurance horses in the off-season and how this affects aerobic fitness
Get PDFLittle is known about how the aerobic capacity of endurance horses responds to retraining,
rest, and detraining. In this study, 22 Swedish endurance horses, mainly Arabian horses and
Arabian crosses, were followed for 23 weeks during the off-season in the winter. Data collected
consisted of resting HR, recovery HR, resting respiratory rate, body condition score and HR in
exercise to determine V100 as measurements of aerobic fitness by the means of a standardised
exercise test. Horses were divided to have been resting, trained on lower intensity or trained on
normal intensity in comparison with training efforts during the competition season. Horses were
also divided depending on their prior competition achievements. The aim of the study was to
investigate how different training strategies affect the aerobic fitness of endurance horses, in
order to get a better understanding how to train and manage the endurance horse for optimal
performance. Four horses went through a resting period of 7-14 weeks. After 7 weeks of rest, no
changes in aerobic fitness was measured, whereas after a 10-week rest, horses showed a minor
decrease in V100. After 14 weeks of rest, one horse showed a 17% decrease in V100 and an
increased resting and recovery HR. The horses resting for 7-10 weeks increased in V100 after
their resting period and improved with up to 24% from the initial pre-resting measurements.
Horses trained at normal intensity showed higher recovery HR at the later stage in the collection
period - suggesting potential lowered aerobic capacity after long-term training -, but otherwise
horses trained at lower or normal intensity showed no changes in aerobic fitness throughout the
project. Horses at higher competition levels had a tendency for lower rest HR, quicker recovery
HR and a higher V100. Horses with a body condition score under 4 out of 9 were more prone to a
decrease of aerobic fitness. Respiratory values did not change whatsoever during the collection
period in any of the horses. Combining previous literature and the findings from this study, it can
be concluded that endurance horses can be rested for 6 weeks without losing aerobic fitness,
however more research is necessary to draw stronger conclusions on this topic
Regisserade promenader i urbana skogslandskap
Get PDFI mitt arbete har jag undersökt koncept och idéer för regisserade skogspromenader, där den visuella
upplevelsen som uppstår ur rörelsen längs en skogsstig styr gestaltningen. Både närmiljön och
mer avlägsna vyer tas i beaktande, då båda är en del av den visuella upplevelsen. Syftet har varit
att tillgängliggöra visuella, sceniska och dramaturgiska idéer om visuell komposition i landskapet.
Min undersökning har utgått från en teoretisk litteraturstudie, kombinerat med tre fältstudier i tre
skogsområden. Studierna har utmynnat i sju gestaltningsprinciper, som kan ses som ett förslag för att
visualisera grundläggande idéer för landskapsregi. Att i litteraturstudien även inkludera ämnesfältet
filmteori, har varit ett sätt att låta idéerna och bildvärldarna för regisserade landskapspromenader
berikas och förstås från en annan infallsvinkel. Film är det medium som till skillnad från stillbilder
kan dokumentera upplevelser genom rörelse. Genom att låna termer och idéer från filmteori kan
dessa även utgöra en spegel som hjälper till att rama in och förstå det spretiga ämnet landskapsregi,
och hur skogsgästen, landskapet och landskapsarkitekten, naturvårdaren eller dylikt, förhåller sig till
varandra. Skogsgästen själv och skogen med dess visuella kvaliteter utgör de två delarna som möts i
en regisserad promenad. Skogsgästens egna rörelse och synfält är centrala komponenter i den regisserade
promenaden. I rörelse tar vi in landskapet annorlunda än stillastående.
Att se landskapet som en sekvens av bilder som avlöser varandra, blir det vägledande verktyget för en
gestaltare för att medvetet skapa en närmiljö som kan guida skogsgästens kropp och öga genom promenaden.
Att bygga upp promenaden med en medvetenhet kring hur de olika passagerna kan avlösa
varandra, i rytm, tempo och kontraster adderar ett dramaturgiskt lager. Utifrån en sådan beskrivning
diskuteras i arbetet huruvida landskapsregi kan ses som en slags garanti för att tillvarata de visuella
kvaliteter ett skogsområde har att erbjuda. Förhoppningen är att det regisserade skogslandskapet
erbjuder en något tillrättalagd och lättillgänglig miljö vilket gynnar den ovana naturbesökaren, som
kanske behöver extra stöd för att uppleva naturkontakt.In my thesis, I have investigated concepts and ideas for ”directed” or scenic forest walks, where the
design is guided by the visual experience that arises from the movement along a forest path. Both the
immediate environment and more distant views are taken into account, as both are part of the visual
experience. The aim has been to make available visual, scenic and dramaturgical ideas about visual
composition in the landscape. My research has been based on a theoretical study, combined with
field studies in some forest areas. The studies have resulted in seven design principles, a strive to
visualize basic ideas for directed landscaping. In the literature study, I have also explored film theory,
which has been a way to let the ideas for directed landscape walks be enriched and understood from a
different angle. Film is the medium that, unlike still images, can document experiences through movement.
By borrowing terminology and ideas from film theory, these can also form a mirror that helps
framing and understanding the topic of directed landscaping, and how the forest visitor, the landscape
itself and the landscape architect or nature conservationist relate to each other. The visitor and
the forest with its visual qualities constitute the two parts that meet in a directed walk. The visitor’s
own movement and field of vision are central components of the guided walk. In motion, we absorb
the landscape differently than standing still.
Seeing the landscape as a sequence of images that replace each other, becomes the guiding tool for a
landscape architect or conservationist to consciously create an environment that can guide the forest
visitors’s body and eyes through the walk. Building up the walk with an awareness of how the different
passages can replace each other in specific rhythms, paces and contrasts, adds a dramaturgical layer.
Based on such a description, directed landscaping can be seen as a kind of guarantee to safeguard the
visual qualities a forest area has to offer. My hope is that the directed forest landscape offers an easily
accessible environment, which benefits the unaccustomed nature visitor, who may need extra support
to experience contact with nature
Outdoor Recreational Activities in Bali, Indonesia
Get PDFWhile Indonesia faces countless environmental challenges due to the deforestation and exploitation of nature, the terraced rice landscapes of Bali – known as subak – appear to be not only more protected, but also better preserved than the rest of the country’s greenspaces. It is therefore imperative to ponder upon the question of why this discrepancy may be and, in this case, investigate how subak visitors have been using these areas for outdoor recreational activities and thus contribute to greater environmental awareness. This first study of outdoor recreational activities in the cultural landscape subak aims to identify what characterises these activities and describe how these activities connect to sustainable development. The study compiled a quantitative questionnaire answered by fifty-eight respondents, five semi-structured in-depth interviews, and a series of participant observations. Based on quantitative and qualitative analyses, nine characteristics were identified: (1) colours of nature, (2) smells of nature, (3) wide open space, (4) sounds of nature, (5) species richness, (6) distinctive cultural and religious practices, (7) togetherness, (8) protection, as well as (9) affordability. The study described the positive and negative connections between outdoor recreational activities in the cultural landscape subak with the 2030 Agenda for Sustainable Development, particularly on SDG 3 Good Health and Well-Being, SDG 11 Sustainable Cities and Communities, and SDG 12 Responsible Consumption and Production. The results of the study revealed that (1) outdoor recreational activities in the subak areas have yielded benefits, namely improved cognitive and social skills, as well as an enhanced state of health and well-being, (2) the role of the subak areas in facilitating outdoor recreational activities has shown cognitive, emotional, and behavioural changes in the study participants, and (3) outdoor recreational activities in the subak areas have fostered a more environmentally conscious mindset that helps improve human health and well-being. Above all, the study emphasises a new environmental mindset, whereby there is a genuine desire to preserve/conserve the subak environment and to achieve the Sustainable Development Goals (SDGs) within the framework of this study. Overall, the mixed methods analysis applied in the study provided new transcendent perspectives that in future research can form the starting point for emphasising outdoor recreational activities with characteristics that can improve health and well-being. In summary, such research can both inspire change as well as usher in concrete actions and solutions to address environmental threats to the cultural landscape subak – which is also a UNESCO World Heritage Site.Medan Indonesien står inför otaliga miljöutmaningar på grund av avskogningen och exploateringen av naturen, så verkar de terrasserade rislandskapen på Bali – så kallade subak – inte bara vara mer skyddade, utan också bättre bevarade än de övriga grönområdena i landet. Det är därför nödvändigt att fundera över vad denna diskrepans kan bero på och, i detta fall, undersöka hur subak-besökare har använt dessa områden för friluftsaktiviteter, vilket bidrar till ett större miljömedvetande. Denna första studie av friluftsaktiviteter i kulturlandskapet subak syftar till att identifiera vad som kännetecknar dessa aktiviteter och beskriva hur de kan kopplas till hållbar utveckling. Studien sammanställde ett kvantitativt frågeformulär besvarat av femtioåtta respondenter, fem semistrukturerade djupintervjuer och en serie deltagarobservationer. Baserat på kvantitativa och kvalitativa analyser så identifierades nio egenskaper: (1) naturens färger, (2) naturdofter, (3) vidöppen yta, (4) naturljud, (5) artrikedom, (6) särpräglade kulturella och religiösa sedvänjor, (7) samhörighet, (8) skydd och (9) överkomliga priser. Studien beskrev de positiva och negativa kopplingarna mellan friluftsaktiviteterna i kulturlandskapet subak med Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, särskilt Mål 3: god hälsa och välbefinnande, Mål 11: hållbara städer och samhällen och Mål 12: hållbar konsumtion och produktion. Resultaten av studien avslöjade att (1) friluftsaktiviteter i subakområdena har gett fördelar i form av förbättrade kognitiva och sociala färdigheter, samt ett förbättrat tillstånd av hälsa och välbefinnande, (2) subakområdenas roll för att utöva fritidsaktiviteterna har uppvisat kognitiva, emotionella och beteendemässiga förändringar hos studiedeltagarna och (3) friluftsaktiviteter i subakområdena har främjat ett mer miljömedvetet tänkande som hjälper till att förbättra människors hälsa och välbefinnande. Framförallt poängterar studien på ett nytt miljötänk, varvid det finns en genuin vilja att bevara subak-miljön samt att uppnå globala målen för hållbar utveckling inom ramen för denna studie. Sammantaget gav den blandade metodanalysen som tillämpades i studien nya transcendenta perspektiv som i framtida forskning kan utgöra utgångspunkten för att betona friluftsaktiviteternas egenskaper som kan förbättra hälsa och välbefinnande. Sammanfattningsvis kan sådan forskning både inspirera till förändring och leda till konkreta handlingar och lösningar för att bemöta miljöhot mot kulturlandskapet subak – som också är ett Unescos Världsarv.Sementara Indonesia menghadapi banyak tantangan lingkungan akibat deforestasi dan eksploitasi alam, lanskap sawah terasering di Bali – yang dikenal sebagai subak – tampaknya tidak hanya lebih terlindungi, tetapi juga lebih terpelihara daripada ruang terbuka hijau (RTH) lainnya di negara ini. Oleh karena itu penting untuk merenungkan pertanyaan mengapa perbedaan ini bisa terjadi dan, dalam hal ini, menyelidiki bagaimana pengunjung subak telah menggunakan area ini untuk aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka dan dengan demikian berkontribusi pada kesadaran lingkungan yang lebih besar. Studi pertama tentang aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka di lanskap budaya subak ini bertujuan untuk mengidentifikasi apa yang menjadi karakteristik aktivitas-aktivitas tersebut dan menjelaskan bagaimana aktivitas-aktivitas tersebut terhubung dengan pembangunan berkelanjutan. Studi ini mengompilasi kuesioner kuantitatif yang dijawab oleh 58 responden, 5 wawancara mendalam semi-terstruktur, dan serangkaian observasi partisipan. Berdasarkan analisis kuantitatif dan kualitatif, 9 karakteristik teridentifikasi: (1) warna alam, (2) bau alam, (3) ruang terbuka yang luas, (4) suara alam, (5) kekayaan spesies, (6) praktik budaya dan agama yang khas, (7) kebersamaan, (8) perlindungan, serta (9) keterjangkauan harga. Studi ini menjelaskan hubungan positif dan negatif antara aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka di lanskap budaya subak dengan Agenda 2030 untuk Pembangunan Berkelanjutan, khususnya pada Tujuan 3: Kesehatan yang Baik dan Kesejahteraan, Tujuan 11: Kota dan Komunitas yang Berkelanjutan, dan Tujuan 12: Konsumsi dan Produksi yang Bertanggung Jawab. Hasil studi ini menemukan bahwa (1) aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka di kawasan subak telah memberikan manfaat, yaitu penambahan keterampilan kognitif dan sosial, serta peningkatan kondisi kesehatan dan kesejahteraan, (2) peran kawasan subak dalam memfasilitasi aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka telah menunjukkan perubahan kognitif, emosional, dan perilaku pada peserta studi, dan (3) aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka di kawasan subak telah menumbuhkan pola pikir yang lebih sadar lingkungan yang membantu meningkatkan kesehatan dan kesejahteraan manusia. Lebih dari segalanya, studi ini menekankan pada pola pikir lingkungan baru, di mana ada keinginan yang tulus untuk melestarikan lingkungan subak dan untuk mencapai Tujuan Pembangunan Berkelanjutan (TPB) dalam konteks studi ini. Secara keseluruhan, analisis metode campuran yang diterapkan dalam studi ini memberikan perspektif transenden baru yang dalam penelitian masa depan dapat menjadi titik awal untuk menekankan aktivitas-aktivitas rekreasi di ruang terbuka dengan karakteristik yang dapat meningkatkan kesehatan dan kesejahteraan. Singkatnya, penelitian semacam itu dapat menginspirasi perubahan serta mengantarkan tindakan dan solusi nyata untuk mengatasi ancaman lingkungan terhadap lanskap budaya subak – yang juga merupakan Situs Warisan Dunia UNESCO.인도네시아는 삼림 벌채와 자연 착취로 인해 수많은 환경 문제에 직면해 있지만 수박(subak)으로 알려진 발리의 계단식 논 풍경은 국가의 다른 녹지보다 더 잘 보호될 뿐만 아니라 더 잘 보존된 것으로 보인다. 따라서 이러한 불일치가 발생하는 이유에 대해 숙고하고, 이 경우 수박 방문객들이 자연친화적 야외활동을 위해 이 지역을 어떻게 사용하여 환경 인식 향상에 기여했는지 조사하는 것이 필수적이다.
문화 경관 수박에서의 자연친화적 야외활동에 대한 이 첫 번째 연구는 이러한 활동의 특징을 식별하고 이러한 활동이 지속 가능한 개발과 어떻게 연결되는지 설명하는 것을 목표로 하였다. 이 연구에서는 58명의 관심 참여자가 응답한 정량적 설문지를 통해, 5건의 반구조화된 심층 인터뷰 및 일련의 참가자 관찰이 하였다.
양적 및 질적 분석을 기반으로 (1) 자연의 색상, (2) 자연의 냄새, (3) 넓은 열린 공간, (4) 자연의 소리, (5) 종의 풍부함, (6) 독특한 문화 및 종교 관행, (7) 공생, (8) 보호 및 (9) 경제성의 9가지 특성을 식별하였다. 이 연구는 특히 SDG 3 건강과 복지(Good Health and Well-Being), SDG 11 지속가능한 도시 및 거주지 조성(Sustainable Cities and Communities), SDG 12 책임 있는 소비와 생산(Responsible Consumption and Production)에 관한 지속 가능한 개발을 위한 2030 의제와 문화 경관 수박에서의 야외 레크리에이션 활동 사이의 긍정적 및 부정적 연관성을 설명했습니다.
결과 연구:
(1) 수박 지역의 자연친화적 야외활동은 인지 계선과 사회적 기술의 향상뿐만 아니라, 건강과 웰빙이 증진된 상태를 나타내었다.
(2) 수박 지역의 역할- 자연친화적 야외활동을 촉진하는 것은 연구 참가자의 인지, 감정 및 행동 변화를 보여주었다.
(3) 수박 지역의 자연친화적 야외활동은 인간의 건강과 웰빙을 개선하는 데 도움이 되는 보다 환경 의식적인 사고 방식을 육성하였다. 무엇보다 본 연구는 본 연구의 틀 내에서 수박 환경을 보존하고 지속가능발전목표(SDGs:Sustainable Development Goals)를 달성하고자 하는 진정한 열망이 있는 새로운 환경적 사고방식을 강조한다.
전반적으로 이 연구에 적용된 혼합 방법 분석은 향후의 관련된 연구에서 건강과 웰빙을 향상시킬 수 있는 특성을 지닌 자연친화적 야외 활동을 강조하는 출발점이 될 수 있다는 새로운 초월적 관점을 제공했다. 요약하면, 그러한 연구는 변화를 불러일으키고 유네스코 세계 문화 유산이기도 한 수박 문화 경관에 대한 환경 위협을 해결하기 위한 구체적인 행동과 해결책을 제시할 수 있다
Are there plenty of fish in the sea?
Get PDFThe marine resources have under a long time been exposed to mismanagement and lack of joint sustainability practices, this has resulted in overfishing and depletion of fish stocks. This paper aims to combine European sustainability policy with trade analysis concerning Norwegian fish exports to the EU. The underlying hypothesis is that policy governing sustainable development has led to a strengthening of European aquaculture. The policy chosen for the study is the Common Fisheries Policy (CFP) and its reforms in 2003 and 2013, where it aims for economic, environmental and ecological sustainability.
This paper implements a Gravity Model to combine the CFP together with common trade variables such as bilateral agreements, distance, CPI, GDP and trade openness. The analysis is made for both Norwegian fish and salmon exports to a sample of 12 EU countries between 1995-2015. The EU’s trade relation with Norway is of interest since they are one of the major fish exporters globally and the most important fish supplier for the European market. The results suggest that the CFP could have affected the sustainable development of the EU aquaculture, and especially in terms of salmon. The trade agreement variable for EEA is also suggested to have a positive influence on the Norwegian fish exports during this time period. The results also indicate that an increase of aquaculture in the EU would not be at the expense of Norwegian fish trade. This paper provides an example of how a simple Gravity Model could be used in order to combine sustainability policy and trade analysis
Harboring public space : radicant design for Malmö as a resilient harbor city: the case of Hullkajen
Get PDFThis work explores an unconventional and extended approach to site-specificity for
postindustrial harbor transformation, applied to the design of public space, in order to achieve
a more resilient and dynamic coastal city. For the purpose of practical application, a conceptual
design proposal for a site in Nyhamnen, Malmö is presented. In light of growing issues of
urbanization, city densification, and climate change, the need for reevaluation of conventional
methods within city development is a significant matter. Nyhamnen is on the cusp of change,
from an industrial harbor to a new urban district, which is outlined in the comprehensive plan.
Qualities and features, that are typically disregarded, are brought to light and form the basis
of the design concept. The theoretical backbone of this project relies on three overarching
concepts: radicant design, resilience, and public space. Through the iterative method of
Travelling transect, the chosen site of Hullkajen and its inherent resources is explored. The
design proposal is presented in four distinguished phases to illustrate the challenges and
possibilities of site transformation in developing harbor space over time. What is highlighted is
the ever evolving urban landscape that is contingent on temporal, dynamic, and societal shifts.
The reflection accentuates that nothing is constant, but a continuous process, and that this
notion should be included in the discourse and praxis of planning and design
How does mechanical pine weevil protection, soil preparation, plant size and plant fertilization impact spruce plants survival and growth?
Get PDFReforestation of land entails both costs and uncertainties. Risk of pine weevil infestation, competition from other vegetation, frost and insufficient nutrient supply are some examples. The completed study has therefore investigated how mechanical pine weevil protection, plant size, soil preparation and plant fertilization can affect survival and continued growth during the first two years after planting. The effects of coating protection on growth have also been followed up, as well as the extent to which plants treated with woodcoat can assimilate manure. The hypotheses in the study were that larger plants would survive and grow better than the smaller ones. At the same time, would mechanical pine weevil protection and soil preparation lead to improved plant survival. Plant fertilization was also predicted to lead to a positive effect on continued growth. A planting
experiment was established in Västerbotten's coastal region in the autumn of 2018 and 18 different experimental stages were tested. Inventory was carried out in the spring and autumn of 2019 and the autumn of 2020. Thereafter, the data material was processed and analysed in Excel and Minitab.
The results showed that larger plants had higher survival and better continued growth. The study also showed great benefits with soil preparation, when analysing the proportion of dead plants. In addition, fertilization had a positive impact on continued height growth between 2019 and 2020. The results could not show any significant effects of woodcoat for the growth, but the results showed that treated plants could take benefits from fertilization. According to the results, regeneration measures can reduce damages to an acceptable level. Vitality is a significant factor throughout the experiment and the initial morphological differences are the reason why the results differ between the two plant sizes. Misleading data and damage factors, such as frost damage, has also contributed to some uncertain conclusions. The experiment could have been carried out to its advantage over a longer period with a greater geographical spread.Återbeskogning av mark medför både kostnader och säkerheter, exempel på osäkerheter kan vara snytbaggeangrepp, konkurrens från annan vegetation, frost samt otillräcklig näringstillgång. Den genomförda studien har därför undersökt hur mekaniskt snytbaggeskydd, plantstorlek, markberedning och plantgödsling kan påverka överlevnad och fortsatt tillväxt under de två första åren efter plantering. Även beläggningsskyddets effekter på tillväxt har följts upp, samt i vilken utsträckning plantor behandlade med woodcoat kan tillgodogöra sig gödsel. Hypoteserna i studien var att större plantor skulle klara sig och växa bättre än de mindre. Samtidigt skulle mekaniskt
snytbaggeskydd och markberedning medföra förbättrad plantöverlevnad. Plantgödsling förutspåddes även leda till positiv effekt på fortsatt tillväxt. Ett planteringsförsök anlades i Västerbottens kustland hösten 2018 och 18 olika försöksled prövades. Inventering utfördes våren och hösten 2019 samt hösten 2020. Därefter bearbetades och analyserades datamaterialet i Excel och Minitab.
Resultatet påvisade att större plantor hade högre överlevnad och bättre fortsatt tillväxt. Studien visade även stora fördelar med markberedd plantering vid analys av andel döda plantor. Dessutom hade gödsling en positiv inverkan på fortsatt höjdtillväxt mellan 2019 och 2020. Resultatet kunde
inte visa några signifikanta effekter av woodcoat för tillväxten, men resultatet påvisade att behandlade plantor kunde tillgodogöra sig gödsling. Enligt resultatet kan föryngringsåtgärder reducera skador till en acceptabel nivå. Vitalitet är en betydande faktor genom hela försöket och de
inledande morfologiska skillnaderna gör att resultatet skiljer mellan de två plantstorlekarna. Missvisande data och skadefaktorer, som exempelvis frostskador, har också bidragit till vissa osäkra slutsatser. Försöket hade till sin fördel kunnat utföras över längre tid med en större geografisk utbredning
Evaluation of method to morphologically distinguish between the birch species Betula pendula and Betula pubescens
Get PDFBirch is the third most common tree species in Sweden and has previously been seen as a weed in the forests. In the last 20 years, birch has had a clearly increasing trend in Swedens growing timber stock, but there are still many knowledge gaps regarding management, regeneration, processing, and its impact on the environment. In the national forest assessment's inventories, the two birch species silver birch (Betula pendula) and downy birch (Betula pubescens) are not separated from each other, and are only registered as birch. The two birch species have some morphological differences that allow them to be separated from each other, but these differences are not always distinct, which creates uncertainty in species identification. The purpose of this work is to validate the morphological separation method for the two birch species by using a proven chemical method. This is to estimate the possible margin of error over how safe the morphological method is. Having a reliable species determination method is necessary as the birch species can be used for different end products and have different preferences regarding plant habitat. The data for the study were collected through a transect inventory at three different premises in northern Sweden. Bark samples were collected at each site from three fellings, all of which were felled in 2014, a total of 90 bark samples were collected from each birch species. The result from the chemical separation method was 100% consistent with the morphological one. This means that the morphological separation method seems to be highly reliable for younger birches. In addition, the benefits of a greater involvement of birch in terms of biodiversity and risk reduction are discussed, as well as why it is justified to distinguish the two birch species.Björk är det tredje vanligaste trädslaget i Sverige och har tidigare setts som ett ogräs i skogen. De senaste 20 åren har björken haft en tydligt ökande trend gällande virkesförråd, trots detta finns det fortfarande många kunskapsluckor gällande bl.a. skötsel, föryngring, förädling och dess påverkan på omgivningen. I riksskogstaxeringens inventeringar är de två björkarterna vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens) inte separerade från varandra, utan de noteras båda som björk. De två björkarterna har vissa morfologiska skillnader som gör att de kan separeras från varandra, men dessa skillnader är inte alltid tydliga vilket skapar osäkerhet vid artbestämning. Syftet med detta arbete är att validera den morfologiska separationsmetoden för de två björkarterna med hjälp av en beprövad kemisk metod. Detta för att skatta den eventuella felmarginalen över hur säker den morfologiska metoden är. Att ha en pålitlig artbestämningsmetod är nödvändigt då björkarterna kan användas till olika slutprodukter och har olika preferenser gällande växtlokal. Datat till studien insamlades genom transektinventering på tre olika lokaler i norra Sverige. På varje lokal insamlades barkprov från tre hyggen som samtliga avverkats 2014, totalt togs 90 barkprover från vardera björkart. Resultatet från den kemiska separationsmetoden stämde överens med den morfologiska till 100%. Detta innebär att den morfologiska separationsmetoden verkar vara högst tillförlitlig för yngre björkar. Därtill diskuterades vilka fördelar en större inblandning av björk kan tillföra i det svenska skogsbruket gällande biodiversitet och riskreducering, samt varför det är motiverat att särskilja de två björkarterna
Wetland bathymetry : depth measurement of 10 constructed wetlands in the Mälardalen region
Get PDFTio anlagda våtmarker i jordbrukslandskap i Mälardalen har undersökts i syfte att bestämma vattendjup och volym samt för att studera batymetriska metoder som kan vara lämpliga vid djupmätning av fosfordammar och andra grunda våtmarker. De metoder som använts är portabelt, kastbart ekolod som både släpats bakom kajak och kastats med fiskespö från land samt manuell mätning med mätsticka. Ekolodet har använts från ett djup av 0,6 m medan mätsticka har använts i områden grundare än 0,6 m samt på platser där ekolodet av andra skäl varit olämpligt. Resultaten visar att maxdjupet i våtmarkerna skiljer sig från 0,46 m i den grundaste till 1,60 m i den djupaste. Volymen hos de undersökta våtmarkerna variera från mindre än 150 m3 till över 5 800 m3. Generellt är fosfordammarna med undantag för Björnhagen fosfordamm mindre till både yta och volym än de övriga våtmarkerna. Fosfordammarna har även, till skillnad från de övriga våtmarkerna, en märkbar uppdelning i djupdel och grunddel med sinsemellan tydlig djupskillnad.
Ekolodet uppvisar stundtals en relativt låg positionsnoggrannhet vilket bör beaktas där vattendjupet kan förväntas förändras på liten yta. Vid en jämförelse mellan att släpa ekolodet bakom kajak och att kasta det från land är att släpa bakom kajak normalt att föredra men att kasta från land kan vara en lösning i situationer när det är svårt att sjösätta en flytfarkost eller när vattenytan som ska mätas är liten. Ekolodet har ett minimidjup under vilket vattendjupet inte kan mätas och minimidjupet varierar i sin tur beroende på inställningar och vattenförhållanden. Användning av mätsticka i djupare vatten än ekolodets minimidjup kan under vissa förutsättningar, såsom särskilt tät vegetation, vara att föredra framför att använda ekolodet.Ten constructed wetlands in region Mälardalen have been examined to measure their water depth and volume. Another aim was to investigate methods suitable for measuring the water depth in such wetlands. The methods used were a portable, throwable echosounder that was both towed behind a kayak and thrown from shore, and a manual measuring stick. The echosounder was used in water from 0.6 m deep and the measuring stick in water shallower than 0.6 m as well as in other areas where the echosounder was unsuitable. The results show that the wetlands have a maximum depth ranging from 0.46 m to 1.60 m and that the volume differs from below 150 m3 to above 5 800 m3. Generally, the p-wetlands are smaller in terms of both area and volume compared to the other wetlands with the exception being Björnhagen p-wetland. The p-wetlands have also, in contrast to the other wetlands, a clear division in a deep part and a shallow part.
The echosounder shows at times a relatively low geographical accuracy which can be relevant where the water depth can be anticipated to change in a small area. Towing the echosounder with a kayak is in many cases preferred when compared with throwing the echosounder from shore but throwing it from shore can be a solution in some cases. The echosounder has a minimum measuring depth which is depending on settings and situation-specific factors. Areas too shallow for the echosounder, e. g. along the shoreline, needs to be measured manually with a measuring stick or a similar method. Measuring the water depth manually can at times, such as when the vegetation is especially thick, be considered even in water which in itself is deep enough for the echosounder
Utsöndrade extracellulära vesiklar (EV) från hästens spolmask Parascaris univalens och deras immunmodulerande roll
Get PDFUnder det senaste decenniet har ett nytt forskningsområde vuxit fram som handlar om kartläggning
av extracellulära vesiklar (EV) från parasiter samt hur de kan påverka värddjurets immunförsvar.
EV är lipidmembranförsedda blåsor innehållande bland annat proteiner och nukleinsyror och som
används för cellkommunikation. Parasiter kan använda EV för att kommunicera med värddjurets
celler och modifiera dem till sin fördel.
Då fler och fler parasiter utvecklar resistens mot anthelmintika är det önskvärt att hitta ett alternativt
behandlingssätt. Ett alternativ som diskuteras inom forskarvärlden är att rikta ett vaccin mot parasitens EV, vilket skulle blockera EV:s inverkan på värddjuret och i längde förhindra en parasitinfektion.
För att kunna skapa ett vaccin krävs dock gedigen grundforskning. I detta arbete tas ett första steg
att undersöka EV från Parascaris univalens (hästens spolmask). Ett av huvudsyftena med arbetet
var att visa att EV från P. univalens larver går att rena fram i in vitro kultur. Detta lyckades fastslås
genom att detektera specifika gener för Parascaris, ”glyceraldehyde 3-phosphate dehydrogenase”
(GPD-1) och aktin, i framrenade EV.
I arbetet undersöktes även hur P. univalens-larver och deras exkretoriska/sekretoriska produkter
(ESP), innehållande bland annat EV, påverkar hästens immunceller. Med hjälp av qPCR studerades
genuttrycksförändringar hos ”dual specificity protein phosphatase 1” (DUSP1), en gen som påverkar
”mitogen-activated protein” (MAP)-kinas signalering. Resultatet visar att DUSP1 ökar i uttryck hos
immunceller utsatta för P. univalens-larver. Resultaten är dock osäkra och det krävs flera liknande
försök för att säkerställa sambandet.
Utöver detta utformades även ett protokoll för att skapa bakteriefria larvkulturer av P. univalens,
vilket framöver kommer underlätta vid cellkultursförsök med parasitlarver. Arbetet ledde även till
modifiering av protokoll för larvutveckling på grund av upptäckten att larvutvecklingen försämras
när för många ägg inkuberas tillsammans. Bästa resultaten sågs när färre än 10 000 ägg inkuberades,
i 15 ml vatten.
Den lyckade framreningen av EV, P. univalens larvers påverkan på DUSP1:s genuttryck samt
utformningen och modifieringen av protokoll rörande hantering av P. univalens-larver lägger grunden för fortsatta studier av EV från Parascaris. Förhoppningen är att detta i framtiden kan leda till
upptäckten av en lämplig vaccinkandidat mot parasiten.In the last decade, research on how extracellular vesicles (EV) from parasites can affect the host has
become an increasing area of research. EV are lipid membrane vesicles containing proteins and
nucleic acids among other things and are used for cell-cell communication. Parasites´ EV are used
by the parasite to communicate and modify the host´s immune system.
As an increasing number of parasites develop resistance to anthelmintics, it is desirable to find an
alternative treatment. An alternative that is being discussed within the research community is to
target a vaccine against the parasite's EV and thus block their impact on the host animal and in the
long run prevent a parasitic infection.
In order to create a vaccine, however, basic research is required. In this work, a first step is taken to
investigate EV from Parascaris univalens (the equine roundworm). One of the main purposes of the
work was to show that EV from P. univalens larvae can be purified in in vitro culture. This was
established by detecting specific genes for Parascaris, glyceraldehyde 3-phosphate dehydrogenase
(GPD-1) and actin, in purified EV.
The work also investigated how P. univalens larvae and their excretory/secretory products (ESP),
containing EV among other things, affect equine immune cells. By using qPCR, changes in gene
expression were studied in dual specificity protein phosphatase 1 (DUSP1), a gene that affects
mitogen-activated protein (MAP) kinase signaling. The results show an increase expression of
DUSP1 in immune cells exposed to P. univalens larvae. The results, however, are uncertain and
further cell culture experiments are needed to ensure the correlation.
In addition, a protocol was designed to create bacteria-free larval cultures from P. univalens, which
in the future could be of use for cell culture experiments with parasitic larvae. The work also led to
modification of protocol for larval development of P. univalens, due to the discovery of poor larval
development when too many eggs were incubated together. The best results were seen when less
than 10 000 eggs were incubated, in 15ml of water.
The successful purification of EV, P. univalens larvae's impact on DUSP1 gene expression and the
design and modification of protocols for the management of P. univalens larvae, lay the foundation
for further studies of Parascaris´ EV. Hopefully, in the future, it may lead to the discovery of a
suitable vaccine candidate against the parasite
Vilda tulpaner i offentliga planteringar
Get PDFVilda tulpaner har ett rykte av att vara ett hållbart växtval, framförallt för deras förmåga att sprida
sig och naturaliseras i planteringar. Trots sina fördelar är de ovanliga att se på våren.
I detta arbete görs en större djupdykning av 20 arter för att få en djupare kunskap om vilda
tulpaner. Djupdykningen går igenom tulpanernas ursprung, utseende och odlingsförutsättningar.
Kunskapen från djupdykningen har kompletterats med intervjuer av botaniska trädgårdar som
berättar vilka vilda tulpaner de använder framgångsrikt och hur de sköter dessa.
För att få en inblick i hur vilda tulpaner används i offentliga planteringar intervjuas även
kommuner. Under dessa intervjuer framkommer det att användningen av vilda tulpanerna i
offentliga planteringar är mycket restriktiv. Anledningen till detta beror framför allt på att
kommunalanställda inte känner sig hemma med användningen av vilda tulpaner, och att resultatet
därför känns opålitligt.
En av de största leverantörerna av tulpanlökar; CWS Landscaping berättar även hur efterfrågan
på vilda tulpaner ökat markant de sista åren, detta efter att vilda tulpaner fått uppmärksamhet för
sina hållbara egenskaper. De listar även kundernas top-5 mest favoriter av vilda tulpaner.
Kunskapen från djupdykningen och intervjuerna är sammanställd i en tabell där varje tulpan
som nämnts i arbetet gås igenom utifrån, utseende, tillgänglighet, ståndortskrav, blomtid och
spridningsförmåga.
Det framgår att det finns många vilda tulpaner som inte används men som har stor potential att
trivas i vårt sydsvenska klimat. Med ökade resurser att testa flera vilda tulpaner och en bredare
kunskap om dessa skulle vi troligtvis se fler vilda tulpaner i våra offentliga planteringar.Wild tulips have a reputation to be a sustainable choice of flower bulb, mainly due to their ability to
spread and naturalize in plantings. Despite these abilities,they are quite unusual to see in the spring.
In this thesis a bigger in depth study of 20 species is made, in order to get a deeper knowledge
of wild tulips. The in depth goes through their origin, appearance and growing conditions. The
knowledge of the in depth is complemented by interviews with botanical gardens that lets us know
which wild tulips they use successfully and how they care for them.
To get an insight in how wild tulips are used in public plantings, interviews are also made with
municipalities. Through these interviews, it shows that the use of wild tulips in public plantings is
very restrictive. The reason for this is mainly due to the municipal employees not feeling familiar
with the use of wild tulips, and therefore the result also seems unreliable to them.
One of the largest flower bulb retailers; CSW Landscaping, tells how the demand of wild tulips
has increased remarkably over the last few years. This rise in popularity could be due to wild tulips
sustainable qualities. CSW Landscaping also give us their customers top-5 favorites of wild tulips.
The knowledge from the in depth and the interviews is compiled in a table where every tulip
that is mentioned in this essay is reviewed based on its appearance, availability, cultivation
requirements, reproduction efficiency and flowering period.
It turns out that there are many wild tulips that we don’t use, that has good potential in the
southern Swedish climate. With increased resources to test more wild tulips and a broader
knowledge of them, we would probably see more wild tulips in our public plantings