18101 research outputs found
Sort by
Skogsägares intresse för kompletterande markanvändning hos några skogsägare i Kalmar län
Get PDFDagens skogsbruk ifrågasätts och alternativa skötselmetoder efterfrågas. Ett variationsinriktat skogsbruk är en viktig förutsättning för ett hållbart skogsbruk där ekonomiska-, ekologiska-, samt sociala värden ska tas tillvara och samspela. Samtidigt har lönsamheten i skogsbruket sjunkit de senaste åren och alternativa inkomstkällor blir en aktuell fråga för skogsägaren.
Syftet med detta examensarbete var att undersöka olika skogsägares intresse för en kompletterande markanvändning på deras skogsinnehav. Undersökningen hade som mål att dels ta reda på hur skogsägare ser på sitt skogsbruk idag, dels hur man tror att ens skogsbruk kan förändras med hänsyn till hållbarhetsaspekterna och slutligen undersöka hur, enligt skogsägaren, framtiden kommer att se ut.
Undersökningen har gjorts i samarbete med Thomas Andersson Värdering & Ekonomi AB som har bistått med kontakten med skogsägare. Arbetet var avgränsat till att endast omfatta skogsfastigheter i Kalmar län. Undersökningen genomfördes genom att i första steget skicka ut en enkät. I andra steget kompletterades enkäten med djupintervjuer med några av de skogsägare som hade besvarat denna.
Resultatet visade att respondenterna har en medvetenhet om att en kompletterande markanvändning kan bidra till ett mer hållbart skogsbruk. Vidare tror skogsägare att hyggesfritt skogsbruk, i framtiden kommer att öka. De anser också att det behövs mer forskning och information om ämnet. Framför allt är det ekonomin i hyggesfritt skogsbruk som de anser att det behöver forskas vidare på. För att höja lönsamheten och de ekonomiska värdena på sin skogsfastighet uppges utarrendering av mark till vindkraftverk och solceller vara ett möjligt komplement till skogsbruk. Även naturturism och rekreation ser skogsägarna som en möjlighet till att öka sina intäkter.The forestry practises of today are questioned, and alternative management methods are demanded. Variation oriented forestry is an important prerequisite for sustainable forestry where economical-, ecological-, and social values are accounted for and interacting. At the same time the economical yield in forestry is declining and alternative sources of income becomes a current subject for the forest owner.
The purpose of this thesis was to examine forest owners’ interest in a complementary land-use on their estate. The aim of the survey was to partly find out how forest owners view their forestry today, partly how they think that one's forestry can change with regard to sustainability aspects, and finally what, according to the forest owner, the future holds.
The survey has been done in collaboration with Thomas Andersson Värdering & Ekonomi AB, which has assisted with contact with forest owners. The survey was carried out by sending out a questionnaire, the questionnaire was then supplemented with in-depth interviews with forest owners who had answered it. The work was limited to only forest properties in Kalmar county.
The results of the survey showed that forest owners are aware that complementary land use can contribute to more sustainable forestry. Furthermore, forest owners think that continuous cover forestry will increase in extent in the future. They, however, would like more research and information on the topic. Above all, it is the economy of continuous-cover forestry that needs further research. In order to increase the profitability and economic values of their forest property, leasing out land for wind turbines and solar cells is stated to be a possible complement to forestry. The forest owners also see nature tourism and recreation as an opportunity to increase their income
Krapperups köksträdgård
Get PDFI mitt examensarbete har jag studerat Krapperups
köksträdgård. Krapperup är ett gods lokaliserat i den
nordvästra delen av Skåne med anslutning till Mölle
och Kullaberg. Köksträdgården var en högproduktiv
del av Krapperup fram till dess avveckling 1967 då
den bedömdes vara oekonomisk. Sådant var fallet
för många köksträdgårdar under denna period. Stu-
dien har utmynnat i en historisk redogörelse över
köksträdgården, odlingen och ett antal växter som
var kopplade till köksträdgården samt tre gestalt-
ningsförslag för att konceptualisera hur köksträd-
gårdens historiska formspråk kan kombineras med
ett nytt uttryck. I koncepten har jag haft ambitionen
att binda samman det förflutna med samtiden.
Krapperups köksträdgård är unik i sitt slag baserat
på hur välbevarad platsen är och uppehåller därmed
en särskild ställning i relation till andra svenska
gods. Platsen har många intressanta kvalitéer som
anspelar på en tidigare trädgårdskonst kopplad till
godsmiljöer och de praktfulla och storslagna kök-
strädgårdarna från 1800-talet.
I samband med trädgårdens avveckling 1967 be-
skrevs den som den mest förnämaste köksträd-
gården av sitt slag. Idag är denna typ av trädgård
en ovanlig företeelse vilket gör just Krapperups
köksträdgård mycket viktig att bevara. Därmed
kommer jag studera köksträdgården vid Krapper-
up gods. Orsaken är att jag vill ta reda på hur kök-
strädgården var konstruerad historiskt, vilka som
var kopplade till denna utformning, när de olika
förändringarna tagit plats och konceptualisera hur
köksträdgården skulle kunna utformas för att möta
nutidens och framtidens behov. Med dessa aspekter
vill jag lyfta frågor som berör Krapperups köksträd-
gård men även köksträdgården som koncept för att
bistå med information kring en historisk plats och
hur denna kan nyttjas. Denna studie har även am-
bitionen att lyfta viktiga, historiska strukturer som
funnits i Krapperups köksträdgård, såsom den for-
na blomstergatan som sträckte sig från köksträdgår-
dens entré till växthuset i norr och utgjorde Krappe-
rups norrgående tväraxel från borgen.For my thesis project I’ve studied Krapperups
kitchen garden. Krapperup is an estate located in the
north-western part of Skåne in connection to Mölle
and Kullaberg. The kitchen garden was highly pro-
ductive until it’s closure in 1967 due to it being re-
garded as uneconomic. Such was the case for many
kitchen gardens during this period.
This study has resulted in a historical account of
the kitchen garden, the cultivation and a number
of specific plants connected to the garden, as well
as three design proposals to conceptualize how the
kitchen garden’s historical design can be combined
with a new expression. The ambition has been to
connect the concepts to the past and present. Krap-
perups kitchen garden is unique based on how well
preserved it is and has therefore special characteris-
tics compared to other Swedish estates. The site has
many interesting qualities that alludes to a garden
design connected to the grand kitchen gardens of
the 1800s.
In connection to the closure in 1967 the garden was
described as the most distinguished garden of its
kind. Today these gardens have become more un-
common which makes Krapperups kitchen garden
important to maintain. Therefore, I will conduct
into a study about the kitchen garden at Krapper-
up estate. The reason is that I want to investiga-
te how the kitchen was constructed historically,
which actors were connected to its design, when
the changes took place and conceptualize how the
kitchen garden could be designed in order to meet
the present and future needs. I want to engage into
questions regarding Krapperups kitchen garden but
also kitchen gardens as a concept in order to contri-
bute with information about a specific historical site
and how it can be used. In this study the ambition
is also to emphasize important, historical structures
the were present in the kitchen garden. Such as the
herbaceous border stretching from the entrance of
the kitchen garden to the green house, which con-
stituted Krapperups northbound axis
Stigmatization and its overshadow on urban green spaces in Gottsunda
Get PDFIn this modern era, when we are living in a society surrounded by advanced science and technology on the one hand, stigmatization as a form of social injustice is very much evident and still increasing in the social landscape on the other hand. In this thesis, I investigate the ongoing trend of redevelopment and densification projects in the Swedish context, explicitly targeting the marginalized neighborhoods in a Million Program housing areas built after the post-war period. Through this study, representations of place and the characterization of green spaces are examined to explore the practice of stigmatization in one of the segregated Million Program areas named Gottsunda. The overarching aim is to analyze the planning discourse to understand the influence of dominant white power which works behind the loss of existing urban green spaces - first by racializing them through negative portrayal, then dispossessing them through unmapping and finally justifying the redevelopment plan by claiming ‘planning for all’. The majority of my analysis is based on in-depth interviews with the inhabitants living in Gottsunda to understand their feelings, experience, and attachment to the place as well as to the green spaces. For being indulged in the place and with the people, the method of storytelling has been used that aided me during the whole journey of this research. Theoretically, in addition to stigmatization and segregation, the analysis is supplemented with the knowledge gathered from recently published works of literature regarding placemaking, whiteness in landscape and planning, green gentrification, as well as the socio-spatial, cultural and historical identity. The case of Gottsunda illustrates how the existing green spaces are fading away because of the systematic reconstruction of spatial stigmatization and the devaluation of space. This thesis highlights the knowledge concerning ‘the stigmatization of green spaces’, which is a crucial topic in recent times, but still not explored adequately in the field of landscape planning in the Swedish context. The findings from this study can be used as a backdrop for improving knowledge about planning practices, and it also paves the way to continue further research concerning the issues uncovered through this thesis
Raps till mjölkkor – ett närproducerat proteinfoder
Get PDFI Sverige utfodras mjölkkor med grovfoder som vanligtvis består av vallväxter, gräs och/eller baljväxter som har en hög halt av proteiner om det är skördat i det tidiga stadiet. Det kompletteras i regel med spannmålsbaserat kraftfoder, vilket dock inte är tillräckligt för att täcka kornas proteinbehov. Utfodring med proteinfodermedel är ett sätt att öka tillförseln av protein, vilket är en av de stora orsakerna som begränsar mjölksyntesen hos mjölkkor. De senaste decennierna har svenskt lantbruk letat efter inhemska proteinkällor istället för importerat sojamjöl. Syftet med arbetet är att undersöka potentialen hos inhemska proteinfoder för att ersätta importerat och om det kan konkurrera prismässigt på marknaden. Raps är ett av de närproducerade alternativen för att ersätta sojaprodukterna. Kor som utfodrades med rapsmjöl hade en högre koncentration av essentiella aminosyror i blodet än kor som utfodrades med sojamjöl. Utfodring av rapsmjöl samt värmebehandlat rapsmjöl kan även förbättra kväveeffektiviteten samt kornas mjölkavkastning. Rapskaka visade sig kunna öka mjölkavkastningen hos kor i sen laktation jämfört med rapsfrö. Litteraturstudien visar att rapsprodukterna kan var ett möjligt alternativt proteinfodermedel och näringsmässigt ersätta sojamjöl. För att detta ska bli möjligt så behöver odlingen av raps i Sverige öka och samtidigt behöver importen av raps minska.In Sweden, dairy cows are fed roughage that usually consists of forages, grasses and/or legumes that have a high protein content if harvested in the early stage. This is generally supplemented with grain based concentrates, although this is not enough to cover the cows' protein needs. Feeding with protein feed is an effective way to be able to increase the supply of nutrients, which is one of the major limiting factors for milk synthesis in dairy cows. In recent decades, Swedish agriculture has been looking for domestic protein sources instead of imported soybean meal. The purpose of the work is to investigate the potential of domestic protein feed to replace imported protein feed and whether it can compete in terms of price on the market as well as nutritionally. Rapeseed is one of the locally produced alternatives to replace soy products. Cows fed rapeseed meal had a higher concentration of essential amino acids in their blood compared to those fed soybean meal. Feeding rapeseed meal and heat-treated rapeseed meal can also improve nitrogen efficiency and cow performance. Rapeseed cake also proved to have good properties by increasing milk yield in cows in late lactation than whole rapeseed. This literature study shows that the rapeseed products can be a possible alternative protein feed that can nutritionally replace soybean meal. For this to be possible, the cultivation of rapeseed in Sweden needs to increase and at the same time the import of rapeseed needs to decrease
Vad vet vi om ekotyper?
Get PDFTräd i urbana miljöer har förmåga att mildra några av de klimatfaktorer som gör städer till alltmer utmanande platser att leva på för människor och växter. Växtmaterialet i framtidens gröna infrastruktur behöver vara anpassat till vattenbrist, som idag är den mest begränsande faktorn för urban växtlighet. En möjlighet, som borde tas tillvara, är ekotyper med torktålighet. Aktörerna inom växtindustrin har dock bristande kunskap om, eller tillgång till, information om ekotyper. Få ansatser har gjorts för att ge mer djupgående förklaringar till vad som orsakar detta.
Syftet med arbetet har varit att identifiera vilka hinder som finns för att svenska återförsäljare av växtmaterial ska utöka sina utbud med torktåliga ekotyper. Därigenom skulle det bli möjligt för bland annat landskapsarkitekter, att nyttja ekotyper i framtidens gröna stadsmiljöer. Således har jag undersökt hur kunskap om växters stresstolerans skapas, förmedlas, inhämtas och tillämpas av olika aktörer inom växtindustrin, samt inom forskningen och vid botaniska trädgårdar. Jag har använt mig av vetenskapliga publikationer och digitalt material från återförsäljare och hemsidor, för att ett ge en nyanserad bild utifrån de olika aktörernas perspektiv.
Information om växters härdighet är inte uppdaterad. Då vet varken återförsäljarna eller beställarna om växtmaterialet i utbudet är hållbart för framtiden. Andra återkommande hinder för aktörernas bidrag till användningen av ekotyper, är att utvecklingen av stresstoleranta växter drabbas av ekonomiska begränsningar. Det har delvis sitt ursprung i uppfattningen att det inte är möjligt att utveckla tolerant, urban växtlighet. Dessutom prioriteras ofta estetiska egenskaper, på bekostnad av växters lämplighet för olika miljöer. Bristerna i forskningens kommunikation av ny kunskap om stresstolerans, kan leda till att beställare förlorar förtroendet för forskning. I så fall utgör det ett stort problem för vetenskapens uppdrag, som grund för demokratiska dialoger och positiv samhällsförändring.
Det framgår att landskapsarkitekter är viktiga för bland annat återförsäljarnas generella kompetens kring växtmaterialet. Metodvalet gjorde det dock inte möjligt att inom ramen för arbetet ingående granska hur landskapsarkitekter, eller andra yrkesgrupper med liknade kompetenser, mottar information om ekotyper genom universitetsutbildningarna. Trots den bristen, är det möjligt att slå fast att den enda obehindrade kommunikationsvägen, är beställarnas efterfrågan gentemot återförsäljarna. Den efterfrågan är därför en viktig faktor för att ställa krav på återförsäljarna att utöka sina utbud av ekotyper, som beställarna sedan kan använda för att skapa en hållbar och tolerant grön infrastruktur.Trees in the urban environment can mitigate some of the climactic factors which make cities increasingly challenging living environments for plants and people. Plant material for the future green infrastructure, needs adaptation to water scarcity, which today is the most challenging aspect for urban vegetation. An alternative, that should be considered, is drought tolerant ecotypes. However, actors within the plant industry lack knowledge about, or access to, information regarding ecotypes. Few attempts have been made to provide more in-depth explanations of this knowledge deficit.
The purpose of this paper has been to identify the hindrances for Swedish retailers of plant material to expand their supply of drought-resistant ecotypes. Thereby enabling its usage for landscape architects, among others, in the future green urban environments. Therefore, I have analysed how the knowledge of stress resistant plants is generated, disseminated, collected, and applied by actors within the plant industry, as well as within scientific research and at botanical gardens. I have reviewed scientific publications, digital material from retailers, and web sites, to provide a nuanced answer from the actors’ different perspectives.
Information regarding the hardiness of plant material is not updated. Hence, neither retailers nor urban planners, will not whether the plant material in supply is sustainable for the future, or not. Moreover, recurring hindrances for retailers’ contribution to the usage of ecotypes, are economic limitations for the development of stress tolerant plants, which is partly due to the conception that it is not possible to create tolerant urban vegetation. In addition, aesthetic considerations are often prioritised, at the expense of the suitability of plants to different environments. Shortcomings in research communication of new knowledge about stress tolerance, could cause the urban planners to lose confidence in science. If so, it poses a major problem for the mission of science, as a basis for democratic dialogs and positive societal change.
It appears that landscape architects are, among others, an important part of the retailers’ general expertise about plant material. However, the chosen method did not enable, within the limitations of this paper, a review on how information about ecotypes is disseminated to landscape architects, and other professions with similar expertise, through their university education. Despite this flaw, it is possible to determine that the only unhindered means of communication, is urban planners’ demand towards the retailers. That demand is therefore an important aspect in putting pressure on retailers to expand their supply with ecotypes, which then urban planners can be use in creating a sustainable and tolerant green infrastructure
Co-operatives in times of crisis : crisis management for co-operatives in the agricultural sector
Get PDFIn recent times Sweden has faced several crises beginning with the drought in 2018, Covid-19 during 2019-2022, and finally the war in Ukraine. All these three crises have and will affect the Swedish agricultural sector in different ways. Since we now see that crises can and will continue to happen it is important to see how the agricultural sector handle crises and how resilient it is. Since most Swedish farmers are connected to one if not several of Swedish agricultural co-operatives, it is of importance that the co-operatives which buy and sell agricultural products are resilient themselves towards crises. The goal for this study is to understand how co-operatives in the agricultural sector decide on strategies and if there are any differences in decision making and crisis management between a large co-operative and a smaller one. In order to do this the study is a comparative case study between Lantmännen (large co-operative) and Varaslättens Lagerhus (mid-sized co- operative). The data used to do this study was gathered via interviews with Patrik Myrelid, strategic manager at Lantmännen, and Karl Dehlin, CEO at Varaslättens Lagerhus. The focus of this study is to answer the research question: “What are the different strategies for dealing with crises for two co-operatives of different size?”. In order to analyse the data that was gathered the study involves four main theories that are used in the analysis, these theories are: Co-operative theory, SWOT analysis, decision theory, and contingency theory. The analysis showed a number of similarities between the two co-operatives, the main point that was noted was however that both co-operatives are fast to swap their decision-making process in times of crisis to facilitate faster and more adaptable decisions, to increase their resilience and easier handle the uncertain environment that exists during a crisis.På senare tid har Sverige mött flera kriser, till att börja med torkan 2018, Covid-19 under 2019-2022 och slutligen kriget i Ukraina. Alla dessa kriser har och kommer att påverka den svenska jordbrukssektorn på olika sätt. Eftersom vi nu ser att kriser kan och kommer att fortsätta är det viktigt att se hur vår jordbrukssektor hanterar kriser och hur motståndskraftig den är. Eftersom de flesta svenska lantbrukare är anslutna till ett eller flera svenska lantbrukskooperativ är det viktigt att de kooperationer som köper och säljer lantbruksprodukter är motståndskraftiga mot kriser. Målet för denna studie är att förstå hur kooperativ inom jordbrukssektorn beslutar om strategier och om det finns några skillnader i beslutsfattande och krishantering mellan ett stort kooperativ och ett mindre. För att göra detta är studien en jämförande fallstudie mellan Lantmännen (stort kooperativ) och Varaslättens Lagerhus (medelstort kooperativ). Den data som användes för att göra denna studie har samlats in via intervjuer med Patrik Myrelid, strategisk chef på Lantmännen, och Karl Dehlin, VD på Varaslättens Lagerhus. Fokus för denna studie är att svara på forskningsfrågan "Vilka är de olika strategierna för att hantera kriser för två kooperativ av olika storlek?". För att analysera den data som samlades in involverar studien fyra huvudteorier som används i analysen, dessa teorier är: Kooperativ teori, SWOT-analys, beslutsteori och beredskapsteori. Analysen visade på ett antal likheter mellan de två kooperativen, huvudpoängen som noterades var dock att båda kooperativen är snabba med att byta ut sin beslutsprocess i kristider för att underlätta snabbare och mer anpassningsbara beslut, för att öka deras motståndskraft och lättare hantera den osäkra miljö som finns under en kris
Towards a new aesthetics of care : a critical reading of Nassauer’s cues to care
Get PDFJoan Nassauer’s concept of cues to care has been influential within landscape design since her seminal essay Messy Ecosystems, Orderly Frames was published in 1995 and her research is often used to justify the need for marking landscapes as owned, although there have been critical voices too. The enduring popularity of cues to care as a design method is due to how open it is to interpretation, and this thesis examines various landscape interventions that can be classed as cues to care, both explicitly and implicitly. Using Carol Bacchi’s “What’s the Problem Represented to be” approach as a guide I use a close reading and intertextual analysis to interrogate three of the assumptions in Nassauer’s Messy Ecosystems, Orderly Frames. After examining the meaning of “care” in cues to care, I problematise the assumptions behind the ideas in Nassauer’s article by focusing on three assumptions. Firstly the idea that ecology is functional, secondly that ecology looks messy, and thirdly that nature is above all a cultural frame. I argue that these assumptions are revealing of particular attitudes to the more than human world and that they shape the scope, meaning and limits of cues to care as a strategy. Timothy Morton provides an alternative metaphysics and conception of aesthetics (based in object oriented ontology) that I think has much to offer landscape architecture and is used here to develop an alternative view of the role of the landscape design professional. In addition I examine his and De Block and Vicenzotti’s new conceptions of the sublime to try to find a way of working that addresses and engages with the intimate strangeness of the more than human world while remaining critically apart from it. Following this analysis I suggest directions for an alternative cues to care that is more open to collaboration with, less keen to direct, the more than human world. I outline three types of cues to care that I believe can work within this paradigm, drawing from found objects and contemporary landscape design: Cues to care as a collaboration (with the human and more than human), cues to care as lens (drawing attention to strangeness in the landscape rather than marking as owned) and cues to care as veil (porous, shifting divisions rather than hard, fixed boundaries).Joan Nassauers koncept cues to care – kanske bäst översatt till ”tecken på omsorg”– har alltsedan dess introduktion, i och med publiceringen av hennes framstående essä Messy Ecosystems, Orderly Frames (1995), haft stort inflytande på landskapsarkitektur, design, samt relaterad forskning och utbildning. Nassauer’s forskning om offentliga allmänna landskapspreferenser används fortfarande för att motivera behovet av att städa upp områden som uppfattas som röriga, och cues to care förser en lösningsstrategi som tillhör en tradition av minimalt ingrepp i landskapet. Den bestående populariteten för cues to care som designmetod beror på dess minimalism som lämnar uttrycket i sig öppet för en relativt bred tolkning utanför Nassauers ursprungliga mening. Syftet med denna avhandling är att utforska olika typer av cues to care och identifiera alternativa – mer autonoma och mindre styrande – förhållningssätt. Med hjälp av Carol Bacchis tillvägagångssätt "What's the Problem Represented to be" som vägledning, utför jag en närläsning och intertextuell analys av Nassauers Messy Ecosystems, Orderly Frames. I min analys identifierar jag några av Nassauers antaganden och talande tystnader och problematiserar dessa. Det första antagandet är att ekologi är funktionell, det andra att ekologi ser rörig ut, och det tredje att naturen framför allt är kulturell. Jag hävdar att dessa antaganden avslöjar särskilda attityder till den mer än mänskliga världen och att de formar omfattningen, innebörden och gränserna för cues to care som strategi. Timothy Morton förser en alternativ metafysik och uppfattning om estetik (baserad på objektorienterad ontologi) som jag tror har mycket att erbjuda landskapsarkitektur och som används här för att utveckla en alternativ syn på landskapsdesigners roll. Vidare tar jag hjälp från Mortons, samt de Block och Vicenzottis idéer om sublimitet för att identifiera ett arbetssätt som både erkänner och förhåller sig till den förunderliga mer-än-mänskliga världen, men som samtidigt förhåller sig skild från densamma. Efter denna analys föreslår jag riktningar för en alternativ bild av care som är mer öppen för samarbete med – och mindre angelägen om att styra – den mer-än-mänskliga världen. Jag skissar fram tre typer av cues to care som jag tror kan fungera inom detta paradigm, utifrån hittade föremål och samtida landskapsdesign: Cues to care som samarbete (mellan människan och annat-än-människan), cues to care som lins (som drar uppmärksamheten till detaljerna och det udda i den mer-än-mänskliga världen) och cues to care som slöja (poröst och skiftande snarare än att skapa hårda, fasta gränser)
Bankens ständiga resa mot en förbättrad miljö : en fallstudie om bankens ständiga förbättring inom de finansiella miljömålen
Get PDFInom bank är miljöpåverkan som störst inom den indirekta verksamheten, det vill säga bolagens investeringar och finansieringar. För att arbeta mot FN:s globala mål Agenda 2030 behöver banker fokusera och förbättra sitt miljöarbete inom investeringar och finansieringar för den kommande generationens framtid.
Denna studie undersöker hur banker har förbättrat sitt indirekta finansiella miljömål de senaste tre åren. För att få en bättre förståelse av bankernas drivkrafter och förbättring har en fallstudie genomförts på Handelsbanken. Handelsbanken har varit en aktör på den svenska finansmarknaden sedan sent 1800-tal och marknadsför sig idag som ett av Sveriges mest hållbara företag. Information om bankens utveckling sedan år 2020 har samlats in från företagets hållbarhetsrapporter, för att få en större förståelse om det interna arbetet har semistrukturerade intervjuer skett med två anställda.
För att besvara fallstudiens frågeställning har den insamlade empirin analyserats utifrån förändringsteorin och intressentteorin. Fallstudien har även teoretiserats och identifierat utvecklingen utifrån PDCA (Plan, Do, Check, Act) -modellen. Teorierna och modellen används även för att identifiera förändringarna och drivkrafterna till de indirekta miljömässiga aktiviteterna. Den insamlande empirin av hållbarhetsrapporter och intervjuer visar en betydelsefull utveckling i hållbarhetsarbetet. I fallstudiens diskussion och slutsats framgår fallstudieföretagets drivkrafter och förändringsfaktorer som driver dem till att arbeta med ständig förbättring inom deras indirekta finansiella miljömål.The environmental impact of financial industries is greatest within their investment and financing operations. To make an impact towards the UN’s global goals included in Agenda 2030 financial institutions must focus on and improve their environmental efforts in investments and financing for the future of the next generation.
This study examines how financial corporations have improved their indirect sustainability efforts over the past three years. To gain a better understanding of the driving forces and improvements within financial institutions, a case study has been conducted on Handelsbanken. Handelsbanken has been a partner in the Swedish financial market since the late 1800s and now markets itself as one of the most sustainable companies in Sweden. Information regarding the bank’s development since 2020 has been collected from the company’s sustainability reports. In addition, two semi-structured interviews were conducted with two employees to acquire a better understanding of the internal work within the company.
To answer the research questions of this case study, the collected empirical data has been analyzed based on the stakeholder theory and development theory. The case study has also theorized and identified the development with reference to the Plan, Do, Check, Act (PDCA)- cycle. The theories and models are also used to identify change and the driving forces behind the indirect sustainable activities. The collected empirical data shows a significant progression within sustainable development. The conclusion and discussion of the case study reveals the driving forces and factors of change that motivate continuous improvement within their environmental sustainability goals
Kopparstatus hos mjölkkor i områden med molybdenrika jordar : fokus på kopparutsöndring i träck, urin och mjölk
Get PDFKoppar (Cu) är ett essentiellt spårämne med flertalet funktioner hos idisslare men både över- och
underutfodring kan ha negativa effekter på djurets hälsa och produktion. Utöver det interagerar Cu
med andra mineraler i våmmen vilket minskar tillgängligheten av Cu i tunntarmen. En av de mest
avgörande antagonisterna för kopparupptag är molybden (Mo) som tillsammans med svavel (S)
binder till Cu och bildar olösliga komplex. Molybden överförs från jord till gräs vilket resulterar i
höga molybdenkoncentrationer i foder som är skördat från molybdenrika jordar. Högplatåerna kring
Falköping är ett sådant område och för att motverka den inhiberande effekten av Mo tillförs extra
Cu till mjölkkofoderstater i området. Idag är leverprover den vanligaste metoden för att utvärdera
kopparstatus, antingen från leverbiopsi eller från slaktade djur. En metod för att utvärdera Cu status
som kan implementeras i rutinskötsel av mjölkkor i områden med molybdenrika jordar hade varit
ett viktigt verktyg för att säkerställa korrekt utfodring av Cu. Målet med denna studie var därför att
utvärdera och jämföra kopparstatus på mjölkbesättningar i Falköpingsområdet med höga och låga
molybdenkoncentrationer i fodret. Fokus i detta masterarbete var på Cu som utsöndras via träck,
urin och mjölk då dessa metoder skulle vara möjligt att genomföra som del av rutinskötsel i
mjölkkobesättningar.
10 mjölkgårdar i Västra Götaland valdes ut för att delta i studien baserat på
molybdenkoncentrationen i hemodlat grovfoder. 5 av gårdarna hade högt (HI) molybdeninnehåll (≥
5 mg Mo/kg ts) och 5 av gårdarna hade lågt (LO) molybdeninnehåll (≤ 1.2 mg Mo/kg ts) i grovfodret.
På varje gård provtogs 5 kor på träck, urin och mjölk. Proverna analyserades för
kopparkoncentration. Utöver detta provtogs även allt hemodlat foder för mineralinnehåll och en
endagars foderstatskontroll genomfördes för att skatta dagligt foderintag, inklusive mineraler.
Kopparkoncentrationen i proverna jämfördes med intag samt analyserades för korrelationer.
Kopparkoncentrationen i både träck (FCu) och urin (UCu) påverkades av intaget av Cu, dock
inte av molybdenintaget. Kopparkoncentrationen i mjölk (MCu) påverkades varken av koppar- eller
molybdenintag. Inga prover visade någon skillnad mellan gårdar som var HI eller LO, troligen till
följd av lägre kopparutfodring än förväntat. Träckprov har i denna studie visat sig har störst potential
för att användas som ett verktyg att utvärdera kopparupptag hos mjölkkor men vidare forskning är
nödvändig för att bekräfta dess korrelationer med kopparstatus.Copper (Cu) is an essential trace mineral with several important functions in ruminants, but both
under- and over feeding of Cu can have negative effects on the animals health and production. In
addition, Cu interacts with other mineral elements in the rumen, which decrease the Cu availability
in the small intestine. One of the major antagonists of Cu uptake is molybdenum (Mo) which
together with sulphur (S) binds to Cu, forming insoluble complexes. Molybdenum is transferred
from soil to crops which results in high Mo concentrations in feed harvested from Mo rich soils. The
high plateaus around Falköping, Sweden, is an area with high Mo soils. To compensate for the
inhibitory effect of Mo, extra supplementary Cu is included in the rations to dairy cows in the area.
At present, the most common method for assessing Cu status is analysis of liver samples, either as
liver biopsy or from slaughtered animals. A method for monitoring Cu status which could be
implemented into routine management of dairy herds in high Mo areas would be an important tool
to ensure correct supplementation of Cu. The objective of this study was therefore to evaluate and
compare Cu status in dairy herds located in the area around Falköping, Sweden, with high or low
Mo concentrations in the feed. Focus in this master thesis was on Cu excreted in faeces, urine and
milk as these methods could be relatively easy to implement in routine management of dairy herds.
10 dairy farms in Västra Götaland, Sweden, were chosen for the study based on the Mo levels in
their home grown forage. 5 farms had high (HI) levels of Mo (≥ 5 mg Mo/kg DM) and 5 farms had
low (LO) levels of Mo (≤ 1.2 mg Mo/kg DM) in their forage. On each farm 5 lactating cows were
sampled for faeces, urine and milk and the samples were analysed for Cu concentration. In addition,
feedstuffs produced on the farm were analysed for mineral content and a one day feeding control
was performed to estimate daily feed intake, including mineral intake. Sample Cu concentrations
were compared with intake and analysed for correlations.
Both faecal (FCu) and urine (UCu) Cu concentration was affected by intake of Cu but not intake
of Mo. Milk Cu concentration (MCu) was not affected by intake of either Cu or Mo. In none of the
samples a difference between HI or LO farms could be observed, probably because of lower Cu
supplementation than expected on HI farms. Faecal samples had the highest potential for being a
useful tool in monitoring of Cu status but further research is needed to confirm its correlations with
Cu status
Fair water distribution and allocation in times of climate change : a study on how Sweden can learn from extreme circumstances
Get PDFSverige har hittills varit relativt förskonade från vattenproblematik, men det extrema väder orsakat av klimatförändringarna gör
att även vi kan utsättas för bristande tillgångar på färskvatten och de sociala konsekvenser som medföljer. Ett sätt att förbereda
oss i kampen mot det förändrade klimatet och dess konsekvenser kan vara att studera extrema kontexter, områden som redan
idag visar på resultatet av klimatförändringarna.
Syftet med uppsatsen är att belysa debatten om rättvis vattenhantering mot bakgrund av klimatförändringar och de problem
som kan förväntas. Detta illustreras med ett exempel av Arizonas vattenhantering och klimatförändringarnas påverkan i
relation till detta. Målet blev därför att undersöka hur vattenkrisen i Arizona utvecklats, hanteras och hur framtiden ser ut. I
och med detta granskar vi även hur människor påverkas av vattenbristen och alternativa lösningar till de som redan är i bruk.
Ett ytterligare mål är att undersöka hur vi kan sätta detta i en svensk kontext. Studien tar avstamp i en resa till sydvästra USA
som vi utförde våren 2023. Vi besökte då Arizona, Nevada och Kalifornien som på olika sätt påverkats av det sinande flödet
i Coloradofloden. Materialet som vi samlade in där har gett oss en bredare förståelse för hur situationen kan upplevas. De
fotografier, skisser och ljudfiler som vi samlade in på plats ämnar ge läsaren en mer holistisk bild. Vi har även utfört en kvalitativ
studie där vi intervjuat kunniga inom ämnet samt en litteraturstudie inom relevanta områden.
Resultatet visade att vattentillgångarna i Coloradofloden har minskat dramatiskt. Det går tydligt att se de konsekvenser som
klimatförändringarna och tilldelningen utgjort på befintliga vattentillgångar och hur detta i sin tur påverkat befolkningen och
landskapet. De historiska avtal som är i bruk idag har skapat en ohållbar situation då det delas ut mer färskvatten än vad som
faktiskt finns i Coloradofloden. Det extrema klimatet förvärrar sedan denna situation. Arizona blir relevant att titta på i denna
situation då de under 2023 kommer göra omfattande nedskärningar av sina vattentillgångar. Trots att Arizona och Sverige
har olika klimat går det att urskilja liknande mönster hos de bägge och i sin tur kan potentiella hot uppfattas. Sverige kommer
behöva se över de instanser som rör vattnet för att få en mer enad sektor. Vi ser även att den ägarstruktur som idag finns i
Sverige, som innebär få markägare med stora arealer, kan komma att stå i vägen för nödvändiga investeringar i klimatsmarta
lösningar. Det svenska skogsbruket kan också påverkas positivt av en förändring, då det kan jämföras vid problematiken hos
det amerikanska jordbruket. Vårt arbete visar även delvis på en koppling mellan låg socioekonomisk status och vattenbrist,
men att frågan är mycket komplex. Som resultat riskerar bl.a ursprungsbefolkningen att hamna mellan stolarna. De ingrepp
som USA gjort längs floderna i Arizona har resulterat i konsekvenser som uttrycker sig bl.a som hälsoproblem än idag. Detta
mönster går även att återse i Sveriges relation till samerna i den gröna omställningen. Slutligen bör Sverige även tänka på
de konsekvenser som storskaliga ingrepp kan ha på naturen och dess invånare samt att det kan vara av intresse att istället
investera i regenerativa metoder. Framförallt bör intresset för det svenska dricksvattnet bli gemene medborgares angelägenhet
så att Sverige i framtiden kan satsa på klimatsmarta lösningar som gynnar alla.Sweden has so far been relatively spared from water problems, but the extreme weather caused by climate change means that
we too can be exposed to insufficient supplies of freshwater and the social consequences that come with it. One way to prepare
ourselves in the fight against the effects of a changing climate can be to study extreme contexts, areas that have already been
severely affected by climate change.
The purpose of this thesis is to shed light on the debate concerning fair water management in relation to climate change.
This is illustrated by an example of Arizona’s water management. The goal was therefore to investigate how the water crisis in
Arizona developed, is managed and what the future may look like. With this, we also examine how people are affected by the
water shortage and alternative solutions. A further goal is to investigate how we can put this in a Swedish context. The study is
based on a trip to the southwestern United States that we carried out in the spring of 2023. During our stay we visited Arizona,
Nevada and California, three states that are affected by the declining flow of the Colorado River. The material we collected
there has given us a broader understanding of how the situation can be experienced. These photographs, sketches and audio
files aim to give the reader a more holistic view. We have also carried out a qualitative study where we interviewed experts in the
field as well as a literature study covering relevant areas.
The result showed that the water resources in the Colorado River have decreased dramatically. The consequences that climate
change and allocation has had on existing water resources and how this return has affected the population and the landscape
is highly visible. The historic agreements in use today have created an unsustainable situation where more water than existing in
the Colorado river is allocated, on top of that climate change is creating worse conditions. Arizona becomes relevant since the
state will make extensive cuts to their water resources during 2023. Even though Arizona and Sweden have different climates,
it is possible to see patterns between them that make them similar. Sweden will have to review the institutes concerning water
in order to have a more unified sector. The Swedish ownership structure in current use today could also be a threat and needs
to be reformed. Having a small number of landowners with large areas could stand in the way of making necessary investment
and pass new reforms. Swedish forestry can also be positively affected by a change, since it is suffering from the same issues as
American agriculture. Our work also partially shows a connection between low socio-economic status and water scarcity, but
that the issue is very complex. As a result, the indigenous population could risk falling through the cracks of the system. This due
to the numerous interventions that the federal government has made along the rivers in Arizona that’s socially still experienced
by the indigenous population today. In different ways, but the worst ones are experienced through health problems and shorter
life expectancies. The relationship between the government and indigenous tribes is also visible in Sweden, especially the Sami
and the green transition. Finally, Sweden should also think about the consequences that large-scale interventions can have
on nature and its inhabitants, and that it may be of interest to invest in regenerative methods instead. Above all, the interest
in Swedish drinking water should become the concern of all citizens so that Sweden could carry on investing in climate-smart
solutions that benefit everyone