18101 research outputs found
Sort by
Differens i volym mellan skördardata och laserdata i slutavverkningsbestånd
Get PDFSedan den flygburna nationella laserskanningen påbörjades 2009 har Skogliga grunddata blivit ett viktigt verktyg för de verksamma i skogsbranschen både tidsmässigt, praktiskt och ekonomiskt. Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet påbörjade 2018 en andra nationell skanningsomgång.
Syftet med denna studie var att undersöka om det finns en skillnad i volym mellan laserdata och det verkliga utfallet från skördardata i slutavverkningsbestånd. Resultatet från arbetet kan ge en bra grund för berörda parter inom skogsbranschen gällande inhämtande av information.
De 25 slutavverkningsobjekt som besöktes i trakterna kring Sunne i Värmland skannades 2020. Den kvarvarande volymen i form av hänsynsytor, högstubbar, vindfällen och evighetsträd mättes och volymen adderades till datamaterialet från skördaren och kunde sedan jämföras med uppgifterna i Skogliga grunddata. Studiens resultat visar att metoden med laserskanning i genomsnitt överskattar volymen för de 25 trakterna med 0,46 m3fub/ha vilket motsvarar 0,2 procent. Metoden visade en viss tendens till överskattning om det dominerade trädslaget var tall. Även vid en lägre arealstorlek, medelstam och stamtäthet finns en tendens till överskattning. Volymen från laserskanningen är i samtliga 25 fall inom intervallet ± 16 procent av utfallet från vad skördardata och kvarlämnad volym visar.
Det finns ingen statistisk signifikant skillnad mellan de två mätmetoderna. Studien påvisar inte att laserskanningen är behäftad med något systematiskt fel. Slutsatsen är att laserskanningens volym i medeltal stämmer väl överens med utfallet från skördardata i slutavverkningsbestånd.Since the start of the airborne national laser in 2009, basic data has become an important tool for those working in the forest industry in terms of time, practice and economy. In 2018, the National Land Survey, the Swedish Forest Agency and the Swedish University of Agricultural Sciences began a second national scanning round.
The purpose of this study was to investigate whether there is a difference in volume between laser data and the actual outcome from harvester data in final felling stands. The results of the work can provide a good basis for stakeholders in the forest industry regarding the collection of information.
The 25 final felling sites visited in the area around Sunne in Värmland were scanned 2020. The remaining volume in the form of consideration areas, high stumps, windfalls and perpetual trees was measured and the volume was added to the data material from the harvester and could then be compared with the data in Forest Basic Data. The results of the study show that the method with laser scanning on average overestimates the volume of the 25 sites by 0,46 m3fub/ha, which corresponds to 0,2 percent. The method showed a certain tendency to overestimate if the dominant tree species was pine. There is also a tendency for overestimation of a lower area size, average strain and trunk density. The volume from the laser scan is in all 25 cases within the range ± 16 percent of the outcome from what the harvester data and the volume left behind show.
There is no statistically significant difference between the two measurement methods. The study does not show that laser scanning is affected by any systematic error. The conclusion is that the average volume of laser scanning corresponds well with the outcome from harvester data in final felling stands
A shed, a dock and a boat
Get PDFThis thesis presents a design proposal for a new harbor in Bohuslän.The area holds high historical and aesthetic values. The project site has been proposed by the municipality for the development of a new harbor, to meet increasing demand for mooring in the area. The study aims to design a harbor that fits in with the existing building style of the area while the wishes of the residents are taken into account. The formulated research questions in this study have the objective of addressing three areas: the components of Bohuslän's cultural heritage, the integration of heritage-aspects of design, and the integration of the needs and desires of the residents into the design.
The theoretical foundation of this thesis is rooted in a modern perspective of heritage studies that emphasizes the cultural aspect of heritage. While it is associated with present-day heritage studies, this study recognizes the significance of tangible structures in cultural heritage and their role in shaping cultural identity and values. The project discusses the importance of considering the history and cultural heritage of an area in development projects. It highlights the maritime heritage of Bohuslän and how it has shaped the architecture of traditional fishing communities. The project also discusses the historical importance of harbors and sheds and their significance as heritage markers. Incorporating cultural heritage into landscape architecture is crucial for safeguarding a community's cultural identity and values. This not only adds to the aesthetic appeal of the landscape but also enhances its social importance for present and future generations.
The project was divided into three phases: pre-design, design, and post-design. In the pre-design phase, a document review of the Översiktsplan 2030 (overview plan) was done to gain an understanding of the municipality's plans for Västbacken. The pre-design phase also included a concise history review and a survey to understand the cultural and environmental heritage and values of the target area, while site visits were conducted to observe and analyze the study site. The design process involved sketching various ideas and conceptual designs based on information gathered from the pre-design phase. In the last phase, the post-design phase, the project was evaluated and discussed.
The final design proposal includes a harbor consisting of wooden docks, fisherman sheds, and a boardwalk connecting everything. The harbor consists of three boat docks, with spaces for around 20-25 boats of different sizes, and two docks for recreation and swimming. The sheds can be adapted for different purposes, such as storage, saunas, or a kiosk. The new harbor is divided into two areas, a swimming- and recreational area with extra wide docks and a large number of places to sit, and a boat area. The design incorporates the wishes of the residents of the area, including storage sheds, mooring spaces for guests, and a kayak dock.Detta examensarbete presenterar ett gestaltningsförslag för en ny hamn i Bohuslän. Området har stora historiska och estetiska värden. Projektområdet har av kommunen föreslagits vara lämpligt för utveckling av en ny hamn för att möta den ökande efterfrågan på småbåtshamnar i området. Projektet syftar till att skapa en hamn som passar in i områdets befintliga stil, samtidigt som man tar hänsyn till de boendes önskemål.
Projektet använder kulturarvsstudier som teoretiskt ramverk. Kulturarv avser delar av en kultur eller ett samhälle som ärvts från det förflutna, inklusive materiella element som fysiska strukturer och immateriella element som traditioner. Det teoretiska ramverket bygger på en samtida syn på kulturarvsstudier, som fokuserar på kulturarvet som en kulturell process snarare än bara föremål i sig. Det är dock viktigt att också betona de potentiella fördelarna med ett praktiskt förhållningssätt till kulturarvet. Fysiska strukturer har en betydande roll för att forma kulturell identitet och värderingar. En stor del av Bohusläns historia och kultur har formats av det maritima arvet. Den byggda miljön längs kusten består huvudsakligen av sjöbodar, kajer och båtar och har formats av behovet av att skapa funktionella och effektiva arbetsytor för fiskarna. Traditionella fiskesamhällen längs Bohusläns kust är viktiga kulturmarkörer och deras maritima kulturarv är symboliskt för regionen.
Detta projekt använder en övergripande “research by design”-metodik (forskning genom design), som kombinerar element av både kvalitativ och kvantitativ forskning. Metodkapitlet är uppdelat i tre faser: fördesign (pre-design), design, och efterdesign (post-design). Under fördesignfasen samlade jag in relevant information för projektet. I designfasen arbetade jag med att utforma gestaltningsförslag och bearbeta dem baserat på feedback. I efterdesignfasen utvärderade jag resultatet av mitt gestaltningsarbete och reflekterade över processen.
Gestaltningen tar inspiration från historiska hamnar i regionen och använder element som material, konstruktionsmetoder, ytbearbetning och placering i landskapet. Gestaltningen använder också element av immateriellt kulturarv, som att underlätta för det gemensamma utnyttjandet av området runt sjöbodarna och uppmuntra användningen av hamnarna och intilliggande sjöbodar för olika behov. Den nya hamnen i Västbacken är utformad för att tillgodose invånarnas behov och önskemål och är uppdelad i två huvudområden: bad- och rekreationsområdet och båtområdet. Badområdet inkluderar två sjöbodar för omklädningsrum och förvaring, breda bryggor, terrasser och en flytande brygga för simning. Båtområdet har permanenta platser och gästhamnsplatser, samt förråd för gemensamt bruk, och kan rymma upp till 20-25 båtar. Gestaltningen inkluderar också sittmöjligheter, en kajakbrygga, en gångväg, och en simbrygga
Trend spotting on forest stakeholders - Larch
Get PDFMed en medeltemperatur som ökar och ett torrare klimat till följd av klimatförändringar står det svenska skogsbruket inför utmaningar. Det torrare klimatet medför en ökning av skadeinsekter som gynnas av högre temperaturer och angriper de trädslag som utgör majoriteten av det svenska skogsbruket. Med detta i åtanke söker sig många skogsägare efter alternativa trädslag som tolererar klimatförändringarna.
Miljökrav hos producenter och produkter inom alla branscher ökar. Konsumenter har blivit mer miljömedvetna och därför efterfrågas miljövänligare produkter mer frekvent än tidigare. Tryckimpregnerat virke innehåller mycket kemikalier för att kunna motstå röta och svampangrepp, som försämrar virkets kvalitet avsevärt. Restriktionerna kring kemisk behandling är redan väldigt strikta och återvinningen av impregnerat virke kräver extra hantering. Lärk är ett trädslag som med sin höga kärnvedsandel är naturligt impregnerat och rötbeständigt vilket innebär att det ej behöver någon kemisk behandling.
Denna studie grundar sig på djupintervjuer där det är sex respondenter i tre olika intressentkategorier som alla är anknutna till skogsbruket, hur det bedrivs och de skogliga produkterna som levereras från skogen. Intervjuerna baseras på hur de intervjuade tycker och tänker kring trädslaget lärk, dess virkesegenskaper, marknadsmässigt, dess framtida roll och allmänna uppfattningar. Slutligen genomförde varje respondent en SWOT-analys där de fick utmärka lärkens styrkor, svagheter, möjligheter och hot samt utveckla sina tankar.
Resultatet från studien visar att det finns ett intresse kring lärk både från skogsägare, sågverk och bygghandlare där de anser det är ett väldigt bra trädslag med dess goda virkesegenskaper där fokus ligger på dess höga kärnvedsandel som gör det naturligt rötbeständigt och med detta ett miljövänligt alternativ. Detta går som en röd tråd i alla intervjuer som genomförts. Det intressanta i resultatet är, varför inte skogsägaren väljer att plantera mer lärk och varför sågverken inte sågar större volymer av lärk. Skogsägaren planterar inte lärk eftersom de tycker avsättningen är alldeles för osäker i dagsläget medan en stor anledning till att sågverken inte sågar större volymer lärk är den bristande tillgången på råvara och att de större sågverken ogärna tar emot små partier.
De slutsatser som framgick av studien är att inom skogssverige är det ett ”moment 22” där skogsägaren inte planterar lärk på sitt skogsinnehav eftersom det i regel inte finns någon säker avsättning, förutom i Södra Sverige. Medan de större sågverken inte tar emot lärk eftersom det i dagsläget är låg tillgång och då blir lärken mest ett ”problem” som beblandas in med gran och tall. Det är små, specialiserade sågverk som sågar lärk i störst utsträckning. En utav de intervjuade skogsägarna som har ett lärkinnehav i Mellansverige sammanliknar det med en aktie. ”Det är inte idag som lärkvirket ska säljas, utan det är om ungefär 50 år”.
Avslutningsvis bör nämnas att hela samhället blir mer klimatsmart där miljön står mer och mer i fokus, så även skogsbruket och dess produkter. Samhällsomställningen tillsammans med ett framtida klimat som drabbar dagens homogena svenska skogsbruk står till grund för att skogsindustrins alla intressenter bör sprida sina risker.With an average temperature increasing and a drier climate because of climate change the Swedish forestry is facing challenges. The drier climate leads to an increase in insect pests that benefit from higher temperatures and attacks the tree species that make up most of the Swedish forestry. Many forest owners are looking for alternative tree species that tolerate the climate change
.
Environmental requirements for producers and products in all industries are increasing. Consumers have become more environmentally conscious and therefore more environmentally friendly products are in demand more frequently than before. Pressure-treated timber contains a lot of chemicals to be able to resist rot and fungus, which significantly deteriorates the quality of the wood. The restrictions on chemical treatment are already very strict and the recycling of impregnated timber requires extra handling. Larch is a tree species that, with its high heartwood content, is naturally impregnated and rot-resistant, which means it does not need any chemical treatment.
This study is based on in-depth interviews where there are six respondents in three different stakeholder categories who are all linked to forestry, how it is conducted and the forest products delivered from the forest. The interviews are based on how the interviewees think about the tree species larch, its timber properties, market terms, its future role and general perceptions. Finally, each respondent conducted a SWOT analysis in which they were asked to distinguish the larch’s strengths, weaknesses, opportunities, and threats as well as develop their thoughts.
The results of the study show that there is an interest in larch both from forest owners, sawmills and builders' merchants where they consider it to be a very good tree species with its good timber properties where the focus is on its high heartwood proportion that makes it naturally rot-resistant and with this an environmentally friendly alternative. This is a common thread in all interviews that have been conducted. The interesting thing in the results is, why the forest owner does not choose to plant more larch and why the sawmills do not saw larger volumes of larch. The forest owner does not plant larch because they think the market is far too uncertain at present, while a major reason why the sawmills do not saw larger volumes of larch is the lack of access to raw material and that the larger sawmills are reluctant to accept small batches.
The conclusions that emerged from the study are that within forest Sweden there is a "catch-22" where the forest owner does not plant larch on his forest holdings because there is usually no secure outlet, except in southern Sweden. While the larger sawmills do not accept larch because there is currently low supply and then larch becomes mostly a "problem" mixed in with spruce and pine. It is small, specialized sawmills that saw larch to the greatest extent. One of the forest owners interviewed who has a larch holding in central Sweden likens it to a share. "It is not today that the larch wood will be sold, but it is in about 50 years".
Finally, it should be mentioned that the whole society is becoming more climate-smart where the environment is more and more in focus, as well as forestry and its products. The societal transition, together with a future climate that affects today's homogeneous Swedish forestry, is the basis for all stakeholders in the forest industry to spread their risks
Dogscapes - everyday experiences walking the dog in the city
Get PDFUpplevelsen av att gå med hund i staden är annorlunda än att gå utan hund. Våra upplevelser påverkar oss och vår rörlighet påverkar hur vi upplever världen och landskapet. Antalet hundar ökar allt mer i Sverige, och hundar blir allt viktigare för människors liv i tät bebyggelse. Samtidigt ökar trycket på offentliga platser där hundar får vara. Det är en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare att hantera frågor om hur hundar och människor lever tillsammans i ett stadslandskap. Att gå ut med hunden är en aktivitet som sker varje dag i ens närmaste miljö. De vardagliga erfarenheterna av att gå med hund i
staden undersöks med hjälp av metoder baserade på självobservation. De analyseras med hjälp av teori grundad i forskning om dels hur hundar och människor lever tillsammans i städer, dels i forskning om människors upplevelser att ta sig till fots genom landskap. Upplevelsen av att gå med hund är ett samspel, där hund och människa samarbetar navigerandes genom landskapet. Detta har att göra med samhälleliga frågor rörande friheter, rättigheter, mångfald av upplevelser i staden, och samexistens. Fortsatt forskning bör sträva efter att ge planerare och arkitekter verktyg att hantera en mångfald av användande. Planering och formgivning av städer och landskap bör ge möjligheter för hund och människa att kunna röra sig och skapa platser tillsammans.The experience of walking the dog in the city is another from walking without it. Our experiences affect us and our mobility affect how we experience the world and the
landscape. The number of dogs are increasing in Sweden, and dogs are becoming more and more important for peoples’ lives in urban environments. At the same time there is increased pressure on public parks and places where dogs are allowed to be. It is a challenge for landscape architects and urban planners to handle questions about how we live
together with dogs in a city landscape. The everyday experiences of walking the dog in the city are examined with methods based on self-observation. They are analysed with theory grounded in research about how humans and dogs live together in cities, and also research about how people move on foot through landscapes. The experience of walking with a dog is a cooperative activity between human and dog to engage with their surroundings, which generates a certain experience and sense of the landscape. This is connected to larger societal issues such as freedom, rights, and coexistence. Planning and design of cities and landscapes should provide more opportunities for allowing dogs human to make places together
Formellt skyddad mark och riksintressen i närområde till landbaserad vindkraft i Sverige
Get PDFKlimat- och energiomställningen i världen är det som driver dagens utbyggnation av vindkraft, som betraktas som en fossilfri, förnyelsebar och ren energikälla. I och med utökningen av vindkraft berörs även många andra intressen och värden som överlappar med områden som ianspråktas för vindkraft eller finns i dess närhet och därmed kan komma att skapa konflikter. Energiförsörjningen är inte det enda som behöver bli mer hållbart i och med den pågående klimatförändringen, utan också bevarandet av den globala biologiska mångfalden och dess natur, därav det ökade behovet av nybildande av skyddade områden i landskapet av olika naturmiljöer med särskilda värden för djur, växter och människor.
I denna studie undersöks förekomsten av 16 olika formella skydd och riksintressen samt tre kategorier av dessa i närområdet till befintlig och beviljad landbaserad vindkraft i Sverige med en uppdelning på län, fjälldelar och SUS-regioner. Studien visar att det främst är områden i södra Sverige som har hög relativ täthet av formella skydd och riksintressen och dess kategorier, alltså finns det mer skydd i närheten till vindkraft än i norra Sverige. Detta trots att de största arealerna för vindkraft finns och kommer att finnas i norra Sverige. De delarna av landet som har den högsta tätheten av formella skydd och riksintressen i närhet till vindkraft är Nemoral region, främst Norrbotten fjäll samt Gotland, Blekinge, Uppsala, Östergötland och Kalmar län. I fråga om enskilda formella skydd och riksintressen är det framförallt naturvårdsavtal, kulturmiljö, naturminne, interimistiska förbud, biotopskyddsområden och nationalpark som ofta har höga tätheter. Skydd av sociokulturella värden är den kategori som förekommer med högst tätheter.
Utbyggnadsbehovet av vindkraft som finns över hela landet kommer göra att konflikterna och konfliktriskerna mellan en expanderande vindkraft och andra värden och intressen blir än mer påtaglig, särskilt för områden som redan har överlappande värden och intressen och stor andel exploaterad mark, med bland annat högre befolkningstäthet och markanvändning. Följaktligen kommer behovet av landskapsplanering öka, även lokal samverkan mellan regioner för att få så fördelaktig placering på vindkraften som möjligt med hänsyn till formella skydd och riksintressen i landskapet. Möjligheten, eller snarare behovet, för formella skydd och riksintressen som planeringsunderlag blir allt viktigare i denna klimatsmarta framtid
Changing gender relations in back-to-the-land : investigating how gender roles and gender relations are challenged and changed, in the transition to more self-sufficient lives
Get PDFNya gröna vågen är mer än bara en trend, snarare förespås den vara en ny framtida standard av flertalet forskare. Trots det har lite forskning gjorts kring gröna vågen och än mindre i förhållande till genusrelationer. Därav finner jag det betydelsefullt att undersöka hur tillskrivna genusroller utmanas eller förändras i samband med att familjer flyttar från stad till land för ett mer självhushållande liv. Att förändra sin livssituation så radikalt som att flytta från ett liv i staden till ett mer självhushållande liv på en gård innebär en stor ökning av nya sysslor, som kräver ny kunskap och därtill förhandlingar om vad som ska utföras, när det ska utföras, hur det ska utföras och framför allt vem som ska utföra det. De nya sysslorna innefattar såväl praktiskt som mentalt (osynligt) arbete.
Den här undersökningen bidrar med nya perspektiv till hur och när genusnormer skapas och reproduceras inom vad som kallats för den nya gröna vågen. I flera hushåll reproduceras traditionella genusroller som bygger på hur arbetsfördelningen av hushållsarbetet såg ut innan flytt, i några familjer utmanas genusrollerna och i ett par av hushållen innebär den nya livssituationen förändrade genusroller. Gemensamt för grönavågarna i den här undersökningen är att de saknar förkunskaper av självhushåll och lantbruk. I stället förenas de i nyfikenhet, intresse och ett gemensamt driv att tillsammans klara livet på en gård. Till följd uppstår ett samarbete som kan förstås som en mer jämställd genusrelation.The new green wave is more than just a trend, it’s rather predicted to be a new future standard by several researchers. Despite that, little research has been done when it comes to this specific phenomenon and even less in the relation to gender. Hence, I find it important to investigate how ascribed gender roles are challenged or changed in connection with families moving from urban to rural areas for a more self-sufficient life. Changing one´s life situation so radically comes with an increased number of new chores, which require new knowledge and in addition also negotiations about what is to be done, when it is to be done, how it should be carried out, and above all, who is supposed to carry it out. The new chores include both practical and mental (invisible) work.
This research contributes with new perspectives to how and when gender norms are created and reproduced within the new green wave. In several households, traditional gender roles are reproduced into the new context. In some families the gender roles are challenged and in a couple of the households the new life situation means changed gender roles. What the back-to-the-landers in this survey have in common is that they lack prior knowledge of self-sustaining and agriculture. Instead, they are united in curiosity, interest, and a common drive to manage life on a farm together. The joint work that can be understood as a more equal gender relation
The role of WRKY 15 in xylem development and salt response in Arabidopsis thaliana
Get PDFXylem is a water-conducting tissue in vascular plants, that absorbs water from the roots and distributes it throughout the compartments, providing the plant with essential water and nutrients for its cellular processes. The xylem, divided into protoxylem and metaxylem, develops differently according to the various abiotic circumstances, in which transcription factors have a crucial role.
The transcription factor WRKY15 plays a part in the negative regulation of protoxylem differentiation and studies have shown that WRKY15 indirectly suppresses the master transcriptional regulator VND7 (VASCULAR RELATED NAC DOMAIN7), which has been observed to promote protoxylem differentiation. The transcription factor VND6 (VASCULAR RELATED NAC DOMAIN6) also plays a role in xylem differentiation, but instead as a master regulator in the metaxylem vessels.
The aim of this study is to investigate the role of WRKY15 transcription factor in xylem development and salt response in the model plant Arabidopsis thaliana. In this thesis, I am looking at the expression of VND6, VND7, and WRKY15 in plants subjected to high salinity and water deficiency, and the connection between them. In order to investigate this aspect, analysis was done using qPCR and GUS staining. Results from the experiments suggested that the increased expression of WRKY15 is an early response to salinity, and occurs in different locations in the root based on the environment
Arbetsmiljö och säkerhet till skogs : en enkätstudie om skogsentreprenörers arbetsmiljöarbete
Get PDFTrots ökande krav på arbetsmiljö och säkerhet för anställda inom skogsbruket så sker fortfarande allvarliga olyckor årligen. En övervägande del av arbetet i det svenska skogsbruket utförs av entreprenörer. Hur dessa bedriver sin verksamhet varierar på många sätt, till exempel storlek (omsättning), geografiskt verksamhetsområde, antal anställda och vilken typ av tjänst man erbjuder. Om det finns ett samband mellan entreprenörens förutsättningar och dess arbetsmiljöarbete är hittills inte kartlagt. Syftet med denna studie var därför att kartlägga hur skogliga entreprenörer arbetar med arbetsmiljö och säkerhet generellt, jämföra arbetsmiljöarbetet mellan olika grupper av entreprenörer och identifiera eventuella problemområden. För att undersöka detta utfördes en enkätstudie. Enkäten utsändes till 1200 slumpvist utvalda skogsentreprenörer med en omsättning mellan 500. 000 – 50. 000 000 SEK.
Studien visade att skogliga entreprenörer arbetar med arbetsmiljö i olika utsträckning. Det fanns variationer mellan entreprenörer med olika förutsättningar. Geografiskt så visade enkätsvaren att entreprenörer verksamma längre norrut i landet var mer framgångsrika kring arbetsmiljöarbete kopplat till säkerhet och bekvämligheter vid arbete i fält. Anställda hos dessa entreprenörer hade i högre utsträckning tillgång till personalutrymmen och man var mer frekvent med hemkomstkontroller vid ensamarbete. Företagets storlek visade sig också ha ett samband med olika aspekter av arbetsmiljöarbete. Större företag var mer framgångsrika än mindre företag gällande administrativt arbetsmiljöarbete, som skyddsronder och olika typer av handlingsplaner eller instruktioner. Sett till alla svarande så var ett problemområde bristen på skyddsombud och utförande av skyddsronder. Endast 50 % uppgav att skyddsrond utförts på arbetsplatsen under det senaste året och 30 % uppgav att skyddsombud fanns tillgängliga. Framtida studier bör vidare undersöka sambanden med högre upplösning för att närmare kartlägga sambandens bakgrund.Despite increasing requirements for occupational health and safety measures in the forestry sector, serious accidents occur annually. A significant portion of the workload in the Swedish forestry is carried out by contractors. The way these contractors conduct their business varies in many ways, for instance size (turnover), geographical area of operations, number of employees and what kind of service they offer. The relationship between the contractors' conditions and their occupational health and safety efforts has not been thoroughly examined. The purpose of this study was to investigate how forestry contractors in Sweden work with occupational health and safety issues, compare this work between different groups of forestry contractors and to identify potential problem areas. To investigate this, a survey study was carried out. The survey was sent to 1200 randomly selected forestry contractors with an annual turnover ranging from 500.000 – 50.000.000 SEK.
The results showed that forestry contractors manage occupational health and safety issues to varying extent. There were variations among contractors with different conditions. Geographically the survey results showed that contractors in the northern parts of the country were more successful in work environmental issues regarding safety and providing amenities for their employees. Their
Sammanfattning
Abstract
employees had higher access to personnel facilities and had a higher frequency of homecoming controls after tasks that required working alone. The results also showed that the size of the company had a connection to occupational health and safety issues. Larger contractors were more successful handling occupational health and safety issues that require administration, such as safety controls and instructions. In total a clear deficient area was the lack of safety managers and safety controls. Only 50% of the respondents stated that a safety control had been carried out in the past year, and only 30% stated that a safety manager was available. Future studies should further investigate these relationships to better understand their underlying cause
The female perspective on a situation of uncertainty : examining gendered and accumulated vulnerability in multiexposure to stressors through a case study in rural Nepal
Get PDFClimate change impacts are becoming more severe globally, with estimations of a continued negative trend in the future. This interacts with increasing natural disasters as well as non-climatic stressors, such as pandemics or social stressors, creating a multi-exposure to stressors especially harmful for rural populations and small-scale farmers who depend on natural resources for their livelihoods. Men and women are impacted differently by stressors and face different opportunities to respond, which relates to gendered social roles. The multi-exposure to stressors, and interaction of them, may also have accumulated effects. Therefore, this thesis examines how women experience and navigate exposure to multiple enivronmental and other stressors over time, and what the accumulated effect of continued exposure to it is on women during their life trajectories.
Nepal is a country that has experienced multiple different overlapping stressors in recent years, such as climate change, the 2015 Gorkha earthquake, high levels of food insecurity, significant out-migration and the COVID-19 pandemic. For this reason, it provides an opportunity for examining how multiple stressors intersect long-term within a household and how it impacts women’s daily lives. Through a case study, the thesis builds on semi-structured interviews combined with other participatory rural appraisal methods. For a deeper understanding of how social structures and biophysical factors shape how women in rural Nepal experience and navigate multiple stressors over time, the analysis builds on the concept of vulnerability. Vulnerability refers to the susceptibility of being harmed by an event and is in this study conceptualized as contextual, gendered and with a cumulative effect.
The empirical findings show that not all women experience a stressor in the same way, however, there is a common feeling of women being more impacted, feeling more concerned and facing a heavier burden than men. Stressors lead to increased time and labor for women in the responsibilities they have, such as domestic work, agricultural work and childcare. It also shows how women greatly worry about food, safety and health of the family when experiencing different types of stressors. These aspects all relate to social structures and gender roles, affecting women’s daily lives, experienced impacts and responses. The gender roles also mean they lack voice and decision-making power. Multi-exposure to stressors is found to lead to an increased emotional stress for women. Through highlighting life histories, the study shows how vulnerability is personally experienced and that interaction between multiple stressors over time shapes women’s long-term prospects for lives they value. While women are found to be restricted in their gender roles, there are also demonstrated ways in which women come together and organize themselves. This indicates that changes may be happening and that gender does not only mean differentiated vulnerability. Shared gender can also be a source of strength and solidarity in times of stress
Hur påverkas gölgrodan (Pelophylax lessonae) av translokering? : undersökningar av hemvändarbeteende och kroppskondition
Get PDFFör att Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) ska kunna anlägga ovanjordsdelarna för det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark kommer en göl som hyser skyddsvärda groddjur som gölgroda (Pelophylax lessonae) att torrläggas och fyllas igen. För att kompensera för habitatförlusten har SKB anlagt nya gölar som gölgrodorna ska translokeras till.
Detta är en form av ekologisk kompensation som blir allt vanligare vid exploatering. Men många är kritiska och menar att det som görs i en ekologisk kompensation inte är tillräckligt, och då projekten sällan följs upp kan man omöjligt veta om projektet var lyckat eller inte.
Då ekologiska kompensationer sällan följs upp eller utvärderas är syftet med denna studie att undersöka hur gölgrodan påverkas av translokering till ett nytt habitat, och hur den population som redan huserar i den anlagda gölen påverkas.
De två faktorerna som undersöktes var kroppskondition och hemvändarbeteende. Kroppskondition mättes hos både den translokerade populationen och den redan huserade populationen innan och efter translokeringen var klar. Fallfällor användes sedan för att undersöka om gölgrodor försökte ta sig ut ur gölen de blivit flyttade till.
Kroppskonditionen hos den translokerade populationen påverkades inte negativt av translokeringen då kroppskonditionen fortsatte att öka efter translokeringen och ingen signifikant skillnad i kroppskondition eller kroppsvikt visades mellan populationerna innan och efter flytten var avklarad. Den translokerade populationen påvisade ett hemvändarbeteende, men det var endast fem av tjugo som försökte ta sig hem. Att majoriteten inte försökte ta sig hem och alltså inte rörde sig mer än den icke translokerade populationen kan vara anledningen till att kroppskondition och kroppsvikt inte minskade efter translokeringen.
En indikation finns dock att den ursprungliga populationens kroppskondition påverkades negativt efter translokeringen var avslutad vilket kan bero av att den translokerade populationen är bättre konkurrenter om föda.
Då det ser ut som att den icke translokerade populationen påverkats negativt visar detta att mer studier behöver göras där både translokerade och icke translokerade individer undersöks för att bättre förstå vilken påverkan translokeringar faktiskt gör.For Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) to be able to build the planned nuclear fuel repository in Forsmark, a pond that houses protected amphibians such as the pool frog (Pelophylax lessonae) will be drained and filled.
To compensate for the loss of habitat, SKB has built new ponds to which the pool frog will be translocated. This is a form of ecological compensation that is becoming increasingly common in exploitation. Many are critical and believe that what is done in ecological compensation is not enough, and as the projects rarely monitor outcomes it is impossible to know whether the project was successful or not.
As ecological compensations rarely monitor outcomes, the purpose of this study is to investigate how the pool frog is affected by translocation to a new habitat, and how the population that already resides in the constructed pond is affected.
The two factors examined were body condition and homing behavior. Body condition was measured in both the translocated population and the already resident population before and after the translocation was complete. Traps were then used to investigate whether pool frogs tried to get out of the pond they had been translocated to.
The body condition of the translocated population was not negatively affected by the translocation as body condition and body weight continued to increase after the translocation was done and no significant difference in body condition or body weight was shown between the populations before and after the move was completed.
The translocated population showed homing behavior, but only five out of twenty attempted to return home. That the majority did not try to get home and thus did not move more than the non-translocated population may be the reason why body condition did not decrease after the translocation. However, there is an indication that the body condition of the original population was negatively affected after the translocation was completed, which may be due to the translocated population being better competitors for food.
It seems like the non-translocated population has been negatively affected, and this result shows that more studies need to be done where both translocated and non-translocated individuals are examined to better understand what impact translocations have