18101 research outputs found
Sort by
Genetisk variation hos lantrashöns
Get PDFDetta arbete undersöker hur den genetiska variationen ser ut hos lantrashöns i Sverige och några europeiska länder. Den genetiska variationen är ett mått på vilken nivå av biologisk mångfald som finns inom en art eller population och kan visa på hur inavel tidigare förekommit i populationerna som undersöks. I arbetet tas exempel från forskningsartiklar upp och en beräkning på effektiv populationsstorlek hos de svenska lantraser som finns dokumenterade hos svenska lanthönsklubben. Lantraser ger möjlighet att behålla kulturarv från forna tider och att använda andra anlag än de som selekteras för i produktionssyfte. Denna selektion sker för de flesta av våra produktionsdjur och kan göra att de saknar gynnsamma egenskaper lantraser har kvar. Den genetiska variation som finns hos svenska lantraser skiljer sig åt mellan raser och är i allmänhet lägre än hos de europeiska lantraser som tas upp i arbetet. I ett fall med ungerska lantraser hade dock den genetiska variationen minskat under bevarandearbetet vilket visar på att detta borde undersökas vidare och avelsstrategierna förbättras. Att resultatet av arbetet visar på att svenska lantraser delar gemensamma anmödrar med andra europeiska raser gör att de skillnader som hittades kan ge en inblick i hur det framtida bevarandearbetet borde planeras för att öka den genetiska variationen hos svenska lantrashöns.This study investigates the genetic diversity in local chicken breeds in Sweden and a few European countries. Genetic diversity is a measurement of the level of biological diversity in a species or population and could indicate previous inbreeding in the populations examined. The study contains examples from research articles and a calculation of effective population size in the local Swedish breeds which are documented by Svenska Lanthönsklubben. Local breeds provide the opportunity to keep old cultural heritage and being able to use other genetic material than the one selected for production purposes. This selection is used in most of our animals for production and might result in these animals lacking certain favorable traits. The genetic diversity found in local Swedish breeds differ between breeds but is generally lower than in the examples of local European breeds mentioned in the study. In one case with local Hungarian breeds the genetic diversity decreased during the conservation program which shows that this should be further researched and the breeding programs improved. The result of the study shows that local Swedish breeds share maternal ancestors with other European breeds which makes the differences found important for future planning the conservation programs to increase the genetic diversity in local Swedish breeds
Underväxtens påverkan på skördarförarens prestation
Get PDFInom dagens skogsbruk är gallring en vanligt förekommande åtgärd där gagnvirke tillvaratas. Inför en gallring kan en förröjning göras där underväxt röjs bort med hjälp av röjsåg. Detta kan göras för att förbättra skördarförarens prestation och arbetsmiljö. Flera tidigare studier visar att en förröjning sällan är ekonomiskt lönsam samt att bedömningar för behovet av förröjning ofta är generella.
Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur skördarförare och avverkningsplanerare bedömer behovet av förröjning som prestationshöjande åtgärd i första gallring. Studien hade för avsikt att besvara om fler faktorer kan vägas in vid beslut om en förröjning skall genomföras eller inte. Studien hade även för avsikt att undersöka om enighet råder mellan avverkningsplanerare och skördarförare i förstagallring vad gäller hur underväxt påverkar skördarförarens prestation under utvalda prestationspåverkande förhållanden.
Studien genomfördes med hjälp av enenkätstudie där två planeringsspecialister, fem avverkningsplanerare och tio skördarförare medverkade. Enkäten besvarades med hjälp av telefonintervjuer.
Resultatet visade att avverkningsplanerare och skördarförare har liknande bild av vilka problem som underväxt kan medföra för skördarförare i förstagallring även om skördarförare nämnde fler problem.
Några slutsatser som går att dra från studien är att underväxt påverkar skördarförares prestation mer än vanligt när ytstrukturen försämras samt under årstiderna höst och vinter.In forestry, thinning is a common practice. Before thinning pre-clearing can be carried out. Pre-clearing can be used to improve the performance and work environment for the harvest operator. Several previous studies show that pre-clearing rarely is economically profitable and the estimations whether a pre-clearing shall be carried out or not is often generic.
The objective of this study was to examine and compare how harvest operators and planners judge the need of a pre-clearing as a performance enhancing measure in first thinning. The study had the intention of answering if more factors could be taken into consideration when deciding if a pre-clearing should be carried out. The study also intended to examine if there is agreement among planners and harvest operators in a first thinning on how undergrowth effects the harvest operator during chosen performance affecting conditions.
The study was carried out with a survey study where two planning specialists, five planners and ten harvest operators participated. The survey was answered via phone interviews.
The result showed that planners and harvest operators have a similar view of what problems undergrowth bring for harvest operators in a first thinning, although harvest operators mentioned more problems.
Some conclusions from this study are that undergrowth affects harvest operators’ performance more than usual when the surface structure is more uneven and during fall and winter
Hästens möjlighet att utföra beteendebehov vid behandling och rehabilitering i hängmatta och på strikt boxvila
Get PDFEtt beteendebehov är ett starkt motiverat beteende hos djur som ställer specifika krav på den miljö
de hålls i, och möjligheten att utföra dessa beteenden är avgörande för djurets välfärd. Den
domesticerade hästen har idag kvar beteendebehov som exempelvis social kontakt, födosök och
möjlighet till fri rörelse vilka alla är en kvarleva från hästens ursprung. En häst som vårdas i
hängmatta utsätts stora begränsningar i möjligheter att få utlopp för bland annat dess behov av
rörelse och möjlighet till socialisering. Syftet med denna studie var att beskriva vilka beteendebehov
hästen har i naturlig miljö och till vilken omfattning dessa beteendebehov begränsas när hästen
vårdas i hängmatta och på strikt boxvila. Studien utfördes genom en enkätstudie med grund i en
litteraturöversikt. Litteraturöversikten identifierade tre beteendebehov: socialisering, födosök och
rörelse. Dessa beteendebehov kan anses essentiella för både hästens fysiska och mentala välmående.
Enkäten skickades ut till hästkliniker i Sverige som erbjuder vård i hängmatta som ett
behandlingsalternativ. Svaren från enkäten visade på att hästar i hängmatta får en ökad tillsyn på
grund av de risker som vård i hängmatta kan innebära. Följaktligen påvisades även att
födosöksbehovet var det enda beteendebehov som kan anses åtminstone delvis uppfyllt för en häst
i hängmatta och en häst på strikt boxvila. Socialiseringsbehovet och rörelsebehovet hos hästar som
vårdas i hängmatta och på strikt boxvila begränsas både genom klinikernas smittskyddsaspekter
samt, för hästar i hängmatta begränsar även utformningen av rehabiliterings-verktyget hängmatta
möjligheten till rörelse. Vidare forskning behövs på specifika beteendebehov hos hästar som vårdas
i hängmatta för att ytterligare kunna fastställa i vilken omfattning hästen påverkas av minskad till
helt begränsad möjlighet att utföra vissa beteendebehov.A behavior need is a strongly motivated behavior in animals that puts specific demands on the
environment they are kept in, and the possibility to perform these behaviors is vital for the animal’s
welfare. The domesticated horse still has remains of behavioral needs for example social contact,
feeding behavior, and the possibility to free movement which are all a remnant of the horse’s origin.
A horse that is treated in a sling is subject to large limitations in its possibility to get an outlet for
the need for movement and socialization. The aim of this study is to investigate the behavior needs
of the horse in its natural environment and to what extent these behavior needs are limited when the
horse is treated in a sling. The study was carried out through a survey study base on a literature
review. The literature review identified three behavior needs: socialization, foraging, and
movement. These behavior needs can be seen as essential for both the horse´s physical and mental
well-being. The survey was sent out to horse clinics in Sweden that offer care in a sling as a treatment
option. The answers from the survey showed that horses in a sling receive more frequent supervision
due to the risks involved when being treated in a sling. Furthermore, it was demonstrated that
foraging was the only behavior need that could be seen as at least partly fulfilled for a horse in a
sling and on strict stall rest. The need for socialization and movement in horses treated in a sling
and on strict stall rest is limited both by the clinic’s infection protection aspects, and for the horse
in a sling the design of the sling as a rehabilitation tool further limits movement. Further research is
needed regarding specific behavior needs for horses that are treated in a sling to be able to determine
to what extent the horse is affected by decreased to completely limited chance to perform certain
behavior needs
Positiv förstärkning i samband med träning och hantering av höns inför blodprovstagning
Get PDFThe welfare of laboratory animals is an important issue that has gained more and more attention in society. Laying hens (Gallus Gallus Domesticus) is one of the species that is used in animal testing. At the Swedish National Veterinary Institute (SVA) there are two flocks (15 hens in each) of the hybrid Bovans Robust hens; flock A around 18 months old and flock B around 20 weeks old at the start of the study. The staff at SVA had two concerns they wanted to address: the animals’ stress levels in flock A during blood sampling procedures and the insecurity of flock B during the presence of the animal technicians. Stress can have an undesired influence on the outcome of the studies that the animals are a part of at SVA, but also has negative consequences on animal welfare. Training with positive reinforcement has been used successfully for other species of laboratory animals, such as small rodents. Based on the positive results seen in other species, it could be used with the laying hens at SVA. The aim of this study was to reduce the stress the animals experience around blood sampling procedures, decrease the stress of the younger hens, as well as develop a training program the animal technicians can use for further training of the animals.
In the first part of the study, the food preferences of each flock was decided by scattering a small amount of the enforcers (oats, meal worms, dried apple, fresh apple, smashed and dried peas, black pudding, and sweet corn) and observing the flock. For both flocks, oats, meal worms, fresh apple and corn were the most popular, the majority of the animals chose to eat these treats. From these results, oats and meal worms were chosen as the treats used in the following parts of the study.
The next two parts of the study were conducted in parallel, and sessions were repeated over 9 days. One individual from flock A was trained to stand still and lie still using positive reinforcement (clicker and food treat) at the location used for the blood sampling procedures. The individual trained with positive reinforcement progressed positively throughout the study, increasing the time she could stand and lie still, from 0 seconds at session 1 to 2,4 seconds for standing still and 2,8 seconds for lying still at session 16.
In an attempt to reduce the fear of humans in flock B, a person was placed in their corral with a bowl of a mix of oats and meal worms between their feet. Flock B’s courage increased steadily over the nine days of the study, by increasing their time spent near the human and treat bowl. At the end of the study, the vast majority
Abstract
of individuals were brave enough to approach the observer and take the enforcer from the bowl.
The results indicated that progress can be seen after just a few days of repeated minute-long training sessions and that this type of positive reinforcement is a useful method for training laying hens
Utfodring av den geriatriska hästen
Get PDFIdag blir allt fler hästar äldre vilket kräver att deras ägare är medvetna om vad den äldre hästen har
för behov. Det kräver även att de är medvetna om vilka åldersrelaterade tillstånd och sjukdomar som
är vanliga hos den äldre hästen för att kunna anpassa omvårdnaden och utfodringen därefter. Syftet
med detta examensarbete är därför att undersöka hur hästägare utfodrar sina äldre hästar för att möta
hästens näringsbehov, hur hästägarna anpassar utfodringen till eventuella åldersrelaterade tillstånd
och sjukdomar hos sina hästar och var hästägarna vänder sig för rådgivning gällande utfodring.
Syftet är även att redogöra för den äldre hästens näringsbehov och vanliga åldersrelaterade tillstånd
och sjukdomar kopplat till nutrition.
För att göra detta genomfördes en enkätstudie med kompletterande litteraturundersökning.
Enkätstudien publicerades i Facebookgruppen ”Hästar över 20 år” och riktade sig till hästägare som
hade en häst som var 20 år eller äldre. Av enkäten framkom att de vanligaste rapporterade
åldersrelaterade tillstånden och sjukdomarna var försämrad förmåga att bibehålla hull (38 %),
tandproblematik (37 %), försämrad förmåga att bibehålla muskelmassa (37 %), kolik (22 %), PPID
(11 %) och fång (6 %). För att hjälpa hästen att bibehålla hull hade hästägarna framför allt ökat
mängden grovfoder och börjat ge hästen extra kraftfoder. För att hjälpa hästen att bibehålla
muskelmassa hade hästägarna börjat utfodra hästen med ett foder med högre proteinhalt. De hästar
som hade tandproblematik och behövde anpassad utfodring fick det i form av ett mer lättuggat foder,
antingen ett grovfoder med finare strån eller genom uppblött kraftfoder. De hästar som hade haft
kolik fick extra vatten i kraftfodret och de hästarna som hade PPID och fång utfodrades med ett
foder med låg socker- och stärkelsehalt. Majoriteten av hästägarna hittade råd kring utfodring via
internet och många fick även foderråd från en veterinär.
Studiens resultat är inte representativt för alla äldre hästar i Sverige vilket gör att fler och större
studier behövs för att säkert kunna säga hur svenska hästägare anpassar utfodringen med hänsyn till
åldersrelaterade tillstånd och sjukdomar kopplade till nutrition.Today, more and more horses are living longer which requires their owners to be aware of the
requirements of an older horse. It also requires them to be aware of which age-related conditions
and diseases are common in an older horse in order to adapt the care and feeding accordingly. The
purpose of this thesis is therefore to investigate how horse owners feed their older horses to meet
the horse's nutritional requirements, how the horse owners adapt the feeding to possible age-related
conditions and diseases in their horses and where the horse owners turn for advice regarding feeding.
The purpose is also to account for the older horse's nutritional requirements and common age-related
conditions and diseases linked to nutrition.
To do this, a survey was carried out with a supplementary literature study. The survey was
published in a Facebook group called "Hästar över 20 år" and was aimed at horse owners who had
one or more horses that were 20 years or older. The survey revealed that the most commonly reported
age-related conditions and diseases were impaired ability to maintain body condition (38%), dental
conditions (37%), impaired ability to maintain muscle mass (37%), colic (22%), PPID (11%) and
laminitis (6%). In order to help the horse maintain its health, the horse owners had primarily
increased the amount of roughage and started giving the horse extra concentrate feed. To help their
horses maintain muscle mass, the horse owners had started feeding the horses a feed with a higher
protein content. The horses that had dental conditions and needed adapted feeding received it in the
form of a more easily chewed feed, either a roughage with finer stems or through soaked
concentrated feed. The horses that had colic problems were given extra water in the concentrate feed
and the horses that had PPID and laminitis were fed a feed with a low sugar and starch content. The
majority of horse owners found advice on feeding via the internet and many also received feed
advice from a veterinarian.
The results of the study are not representative of all older horses in Sweden, which means that
more and larger studies are needed to be able to say for sure how Swedish horse owners adjust
feeding with regard to age-related conditions and diseases linked to nutrition
Sunnanå älvrum
Get PDFSkellefteå kommun har under det senaste decenniet expanderat i rekordfart vilket medfört exploatering och förtätning av staden. Kommunens expansion och väntade inflyttning bidrar till att allt fler människor ska samsas om stadens allmänna platser. Samtidigt hamnar dessa i en allt tätare kontext där det offentliga rummet ska erbjuda rekreativa kvaliteter för alla, men där hänsyn också ska tas till de boendes integritet och livsmiljö.
Älvrummet i Skellefteå tätort utgör ett viktigt, sammanhängande grönstråk i den centrala staden vilket nyttjas för rekreation. I Sunnanå har närheten och placeringen intill privata tomter lett till att de boende gör anspråk på det allmänna området. Det leder till att delar av älvrummet upplevs mer privat än offentligt, vilket i sin tur lett till att platsen inte används i full utsträckning.
Detta arbete behandlar övergången mellan ett offentligt rekreationsområde och privata tomter genom användandet av metoden integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) samt en teoretisk utgångspunkt, och resulterar i ett gestaltningsförslag för älvrummet mellan Lejonströmsbron och Östra Grubbgatan i centrala Skellefteå. Arbetet syftar till att svara på hur älvrummet kan utformas för att förstärka områdets roll som allmänt rekreationsområde och samtidigt bibehålla en god boendemiljö. Detta utifrån ett perspektiv som inkluderar Skellefteå som expanderande stad.
Gestaltningsförslaget presenteras genom ett program med programpunkter och en programplan vilka gestaltas och illustreras i plan, perspektiv och sektioner. Gestaltningen utformas för att förändra de upplevda zonerna mellan privat och offentligt som finns på platsen idag, skapa fler möjligheter till rekreation och framhäva områdets identitet. Förslaget bygger på ett koncept som knyter an till arbetsområdets problematik och identitet utifrån den potential och känslighet som finns på platsen.
Förslaget har utvecklats genom metoden analys genom syntes vilket innebär att gestaltningen har utvecklats iterativt i takt med en ökande kännedom och kunskap om platsen, där problemformulering och problemlösning har utvecklats parallellt med varandra.
Viktiga utgångspunkter för arbetet är övergången mellan det offentliga rummet och de angränsande privata tomterna samt områdets känslighet för erosion och potential till rekreativa kvaliteter kopplade till vatten och natur. Stor vikt läggs därför i den analys som genomförts för att förstå vad som påverkar upplevelsen av området. Genom platsbesök kunde vi identifiera ett antal problem och därefter utforma ett gestaltningsförslag som svarar på dessa genom en utveckling av området.Over the past decade the city of Skellefteå has expanded rapidly, resulting in development and densification of the city. The municipality's expansion and expected population growth means that more and more people will have to share the city's public spaces. At the same time, these are placed in an increasingly dense context where the public space should offer recreational qualities for everyone, but where consideration must also be given to the integrity and living environment of the residents.
The river area in central Skellefteå is an important, continuous green space that is used for recreation. In Sunnanå, the proximity and location next to private plots has led to residents claiming the public space. This leads to parts of the river area being perceived as more private than public, which in turn has led to the place not being used to its full extent.
This thesis addresses the transition between a public recreational area and private properties through design. The design is developed through the method analysis through synthesis (Krupinska 2014), using an integrated landscape character assessment (Brämerson-Gaddefors et al. 2020) and a theoretical framework (Dee 2001, Gehl 2010; 2011, Jacobs 1962, Robinson 2016), resulting in a design proposal for the river space between Lejonström bridge and Östra Grubbgatan in central Skellefteå. The study aims to answer how the river space can be designed to strengthen its role as a general recreational area while maintaining a good living environment. This from a perspective that includes Skellefteå as an expanding city.
The design proposal is presented through a program and is visualized and illustrated through plans, perspectives and sections. The design is formed to change the perceived zones between public and private that exist in the area today and create more opportunities for recreation while emphasizing the area's identity. The proposal is based on a concept that connects to the identity of the defined area based on the potentials and sensitivities of the site. The proposal has been developed through the method of analysis through synthesis (Krupinska 2014), which means that the design has been developed iteratively in line with an increasing awareness and knowledge of the site, where problem formulation and problem solving have developed in parallel with each other.
Key considerations for the study are the transition between the public space and the neighboring private plots as well as the area's sensitivity to erosion and the potential for recreational qualities linked to water and nature. Great importance is therefore attached to the analysis carried out to understand what affects the experience of the area. Through site visits, we were able to identify a number of problems and then create a design proposal that responds to these by developing the area
Energy intake of hospitalized cats : an observational study at a Swedish veterinary hospital
Get PDF”Resting energy requirement” (RER) är den energi som ett icke fastande djur behöver för att
bibehålla energihomeostas i vila. I dagsläget finns en begränsad mängd studier gjorda på katters
energibehov kopplat till RER vid inskrivning på stationärvårdsavdelning. Kattens metabolism
skiljer sig från både människans och hundens då de är strikta karnivorer, vilket medför en oförmåga
att nedreglera proteinmetabolismen vid svält. Inskrivna katter har ofta haft en period av föregående
svält inför inskrivning och kan därför behöva ordineras en lägre andel av dagligt RER för att
motverka följdsjukdomar som exempelvis ”refeeding syndrom” eller leverlipidos. I och med att
katter ofta blir inskrivna på grund av otillräckligt foderintag till följd av inappetens, var syftet med
studien att undersöka hur stor del av sitt dagliga RER katten intar samt beräkna hur intaget motsvarar
ordinerad mängd energi.
Observationsstudien varade fem dagar vid ett svenskt djursjukhus. Med ett
observationsprotokoll undersöktes bland annat fodersort, mängden foder katterna åt, vilken
matningsmetod som användes samt hur många dagar som katten uppvisat ett beteende av minskat
foderintag (inappetensdagar). Det utfördes totalt 42 observationer på 27 katter, där en observation
motsvarade en katt under ett dygn. Åldern för katterna var i spannet från under ett år till 16 års ålder
där medelåldern var 5,2 år. Medelvikten på samtliga katter var 4,1 kg. Efter studietidens slut
bearbetades data från observationerna och katternas energibehov samt energimängderna de intagit
under studiens gång beräknades.
Resultaten från denna studie visade att katter i medeltal ordinerades 55 % av RER under sin
inskrivning vid stationärvårdsavdelningen, men att katterna i medeltal endast intog knappt hälften
av denna energimängd. Av energibortfallet stod personalen (energibortfall till följd av avsiktlig svält
eller missad matning av olika anledningar) för två tredjedelar och det var endast 11 procentenheter
av ordinerad RER som berodde på att katterna inte ville äta, det vill säga att de var inappetenta. Det
framkom att veterinärerna ordinerade signifikant lägre andel RER till katter som varit inappetenta 4
dagar eller mer vilket tyder på att det fanns medvetenhet kring komplikationer som kan uppkomma
vid en kortare period av svält där igångmatningen sker för fort.
För att kunna dra säkrare och generaliserbara slutsatser gällande intag av RER hos katter
inskrivna vid vård- och infektionsavdelningar i Sverige bör fler studier av hur stor andel av RER
som faktiskt intas utföras, samt att studier av olika matningsmetoders påverkan på energiintaget
rekommenderas, för att i framtiden kunna optimera utfodringsrutiner och energiintag hos inskrivna
katter.Resting energy requirement (RER) is the energy that a non-fasting animal requires to keep
energy homeostasis while resting. Currently there are a limited amount of studies that cover feline
energy requirement in a relation to RER for cats hospitalized at a veterinary clinic. The metabolism
of cats differs from humans and dogs as they are strict carnivorous, which contributes to their
inability to decrease their protein metabolism during starvation. Hospitalized cats often have a
period of reduced feed intake owing to inappetence, preceding the hospitalization and may therefore
need to be prescribed a lower percentage of their daily RER to counteract comorbidities such as
refeeding syndrome or hepatic lipidosis. Since cats frequently are hospitalized due to inappetence
this study aims to investigate the proportional intake of daily RER and calculate how the intake
corresponds to the amount of energy prescribed.
The observational study lasted for five days at a Swedish small animal hospital. With a study
protocol essential parameters like type of feed, the amount of feed ingested, what feeding methods
that were used and why cats were hospitalized were examined. There were 42 observations in a total
of 27 cats, where one observation was one cat for a full day. The age of cats ranged between under
one years old, up to 16 years with the average being 5.2 years. The average weight was 4.1 kg. After
the observations all data was processed, and calculations were performed for individual energy
requirements as well as for the amount of energy the cats had ingested during observations.
Results showed that average prescribed percentage of RER was 55% during hospitalization at
the veterinary clinic, but the cats had only ingested on average barely half of the prescribed amount.
The mismatch in overall energy intake depended on two thirds on the clinical staff (loss of energy
as a result of intentional starvation or missed feeding due to various reasons) and only one third, 11
percentage of energy loss in prescribed RER, depended on the cats, e.g. that they did not eat the
served feed and thus showed inappetence. Based on the observations, the veterinarians prescribed
significant lower proportion RER to cats that had been showing inappetence for four or more days
which indicates that awareness around complications associated with feeding after a period of
starvation was present among the veterinarians.
To be able to conclude regarding RER intake in hospitalized cats in Swedish veterinary clinics,
more studies should be performed regarding the actual RER intake and the effect of different feeding
methods on feed intake on order to optimize feeding routines and feeding intake in hospitalized cats
The impact of group size on feed intake and growth rate in growing-finishing pigs
Get PDFDet börjar bli alltmer förekommande att inhysa slaktgrisar i större gruppstorlekar. Tamgrisen härstammar från vildsvinet som lever i mindre grupper om ett tjugotal individer. Detta har lett till misstankar om att tamgrisen har svårt att anpassa sig till stora grupper och att det kan leda till social stress. En uppgörelse om hierarki uppstår vid en blandning av obekanta grisar genom hög frekvens av aggressivitet, hierarkin upprätthålls sedan genom lågintensiva aggressioner. Hos dräktiga gyltor har en låg position i hierarkin påvisat ha en negativ effekt på tillväxten som kan vara orsakat av ett lågt foderintag. Foderintaget och tillväxten är kopplade till fodereffektiviteten, ett lågt foderintag och en hög tillväxt ger en god fodereffektivitet och en lägre påverkan på miljön. Syftet med studien var att undersöka hur gruppstorleken påverkar foderintaget och tillväxten hos slaktgrisar. Resultatet förefaller som om gruppstorleken inte har någon avsevärd inverkan på vare sig foderintaget eller tillväxten hos slaktgrisar och studien ger intrycket av att beläggningsgraden och antalet foderplatser har en större inverkan än vad gruppstorleken har. Bristen på studier inom detta område bidrar dock till att ytterligare studier behövs för att kunna fastställa gruppstorlekens påverkan på foderintag och tillväxt hos slaktgrisar.It is becoming increasingly common to house growing-finishing pigs in larger group sizes. The domestic pig descends from the wild boar, which lives in small groups about twenty individuals. This has led to suspicions that the domestic pig has difficulties to adjust to large group sizes, and that it could lead to social stress. When mixing unfamiliar pigs, the hierarchy in the group will be settled, this leads to a high frequency of aggressive interactions, and is after settlement, maintained by a restrained level of aggressive behaviour. In primiparous sows, it appears that a low position in hierarchy has a negative effect on growth rate which may depend on a low feed intake. Feed intake and growth rate are both connected to feed efficiency, a low feed intake and a high growth rate leads to a sufficient feed efficiency and a lower environmental impact. The aim of this study was to analyse if the group size has an impact on feed intake and growth rate in growing-finishing pigs. It appears that the group size does not have a particular impact on feed intake or growth rate in growing-finishing pigs and this study gives the impression of that the space allowance and number of feeders has a larger impact on feed intake and growth rate than group size. There is an inadequacy of studies in this area, thus further studies must be implemented to determine the impact of group size on feed intake and growth rate in growing-finishing pigs
Growth of Silver birch (Betula pendula) & Downy birch (Betula pubescens) established in four different initial densities on one site in central Sweden
Get PDFNowadays, there is an increased demand for timber resources and more sustainable forest management, starting from the establishment phase of the forest, e.g., planting. Depending on the management goals, number of seedlings planted and thus initial spacing can be adjusted in order not to waste resources. However, there is very little existing knowledge on how different initial spacing arrangements in both Silver birch (Betula pendula) and Downy birch (Betula pubescens) would affect the further development of a stand, with this study being one of the few that comprises such a research question.
The main objective of this study was to test different initial square spacings in Silver birch and Downy birch stands and compare their growth dynamics and long-term production. Long-term production of the different treatments was assessed by using the new basal area functions developed for genetically improved birch. In addition, an economic assessment of full rotation projections was done based on standard management. To do the above-mentioned analysis, long-term observational data was compiled, and additional data collected from one growth trial located in central Sweden, in which both birch species were planted in four different square spacings. Besides the above-mentioned simulations, statistical analyses (one-way Anova) were carried out to test the effect of initial spacing on different growth parameters.
Statistical analysis revealed that initial spacing had a significant effect on diameter development and height of the living crown for both species and Gini index for Downy birch. Full rotation simulations revealed that the best results in terms of production/economy for both species were achieved from initial spacing of 1.8x1.8 m. The optimal rotation of the 1.8 x 1.8 m treatment was determined to be 48 years for Silver birch and 49 years Downy birch for timber and pulpwood as the main goal respectively. An evident observation that was not tested was the superior growth of Silver birch compared to its counterpart – Downy birch, which was also reflected in the considerably higher production/growth (MAI) (7.13 m3 ha-1 year-1 to 6.63 m3 ha-1 year-1) and better economy (LEV for timber), 34077 SEK compared to 26576 SEK
Physiological responses to standing versus lateral immobilisation in Asian and African elephants : practical evaluation and literature review
Get PDFElefanten är världens nu största landlevande däggdjur och alla tre arter som finns är listade som hotade av olika grad. Att immobilisera vilda elefanter är en del av det artbevarande arbetet. Även elefanter i djurparker och så kallade arbetselefanter kan behöva immobiliseras, till exempel för vård eller transporter. Det finns olika immobiliseringsprotokoll rekommenderade för elefanter men fysiologisk utvärdering har inte alltid utförts. Utvärdering av fysiologiska effekter vid immo-bilisering är viktigt för djurens välfärd och för att kunna förebygga eller behandla komplikationer. Syftet men detta examensarbete var att utvärdera fysiologiska effekter av sedering med xylazin hos asiatiska elefanter (Elephas maximus) genom en praktisk studie, samt i en litteraturstudie samman-ställa olika farmakologiska immobiliseringsprotokoll och de fysiologiska effekter som ses på asiatisk och afrikansk elefant (Loxodonta africana), i vilt tillstånd och i fångenskap.
I den praktiska studien ingick 15 juvenila asiatiska elefanter på Sri Lanka som sederades med xylazin (0,09–0,15 mg/kg i.m.). Sederingsdjup samt responstider till första effekt, till hantering och till reversering registrerades. Beteenden före och efter handinjektion med xylazin, samt tecken på sedering noterades. Vid 30 och 45 minuter efter xylazininjektionen togs arteriella blodprov för blodgasanalys. Vid samma tidpunkt registrerades puls, andningsfrekvens och rektaltemperatur. Första tecken på effekt sågs inom 5–18 minuter. Elefanterna uppnådde olika djup av sedering efter xylazininjektionen. Tolv av 15 elefanter förblev stående under hela immobiliseringsperioden. Det var ingen signifikant förändring över tid i puls, andningsfrekvens eller rektaltemperatur (30–45 slag/minut; 4–12 andetag/minut; 35,6–37,5 °C vid 30 minuter). Det pulmonella gasutbytet och syra-basbalansen i artärblodet låg inom acceptabla nivåer (min–max partiellt syretryck PaO2, 73–123 mmHg och koldioxidtryck PaCO2, 33–52 mmHg; hemoglobinets syremättnad, SaO2, 96–99 %; pH 7,34–7,54, laktat 0,9–2,5 mmol/L), med mild hypoxemi hos två, och mild hyperkapni hos fem elefanter. Yohimbin (0,009–0,03 mg/kg i.v.) användes för reversering.
I litteraturstudien sågs att vilda elefanter ofta immobiliserades med opioider och i liggande position. Sedering med till exempel alfa2-adrenoceptoragonister var vanligare på elefanter i fången-skap, då de ofta var tränade och vana vid människor. Asiatiska elefanter immobiliserades oftare stående än afrikanska elefanter, vilket skulle kunna kopplas temperamentskillnader. De immo-biliserande läkemedlen gavs enskilt eller i kombination. Skillnader i fysiologiska effekter sågs mellan olika immobiliseringsprotokoll. Ofta förekom högre puls eller hjärtfrekvenser hos de elefanter som fått potenta opioider, än hos de som sederats med alfa2-adrenoceptoragonister. I de flesta studier hade elefanterna normal rektaltemperatur under immobiliseringen utan någon förändring över tid. Inga fall av hypertermi dokumenterades. Den lägsta kroppstemperaturen var 35,5 °C. Andningsfrekvenserna var med enstaka undantag inom ramen för det som beskrivs som normalt för elefanter. Vid immobilisering i liggande position rapporterades hypoxemi i större om-fattning än vid stående immobilisering.The elephant is the largest terrestrial mammal on earth and today three species exist. The populations have declined over recent years. Immobilising wild elephants is conducted as part of conservation efforts. Elephants in captivity e.g., zoological parks, may require immobilisation for clinical procedures or handling. Several methods and drug combinations have been used for chemical immobilisation of elephants, but physiological evaluation has not always been done. Evaluation of the physiological effects is important for animal welfare, to prevent or treat complications. The aim of this work was to evaluate the physiological responses to sedation with xylazine in Asian elephants (Elephas maximus) by a practical study, and in a literature review present available immobilisation protocols and their physiological effects in wild and captive Asian and African elephants.
The practical study included 15 juvenile Asian elephants that were sedated with xylazine (0.09–0.15 mg/kg i.m.). Level of sedation and time to first effect, handling and reversal were assessed. Behaviours before and after hand injection with xylazine, and behavioural signs of effect were recorded. Pulse rate, respiratory rate, and rectal temperature were recorded 30 and 45 minutes after xylazine injection. At the same time points, arterial blood samples were collected and analysed immediately. First sign of effect of xylazine occurred within 5–18 minutes. The elephants became sedated at various levels, and 12 out of 15 remained in standing position. There was no significant change over time in pulse rate, respiratory rate, and rectal temperature (30–45 beats/ minute; 4–12 breaths/minute; 35.6–37.5°C at 30 min). Pulmonary function and acid-base balance were stable throughout the procedure (range partial pressures of arterial oxygen 73–123 mmHg and carbon dioxide 33–52 mmHg; haemoglobin oxygen saturation 94–99%; pH 7.34–7.54; lactate 0.9–2.5 mmol/L). Two elephants developed mild hypoxemia and five elephants became mildly hypercapnic. Yohimbine (0.009–0.03 mg/kg i.v.) was used as a reversal agent.
Based on the literature review, wild elephants were commonly immobilised with opioids and in a recumbent position. Sedation with e.g. alpha2-adrenoceptor agonists was more common for elephants in captivity since they were often trained and used to human presence. Asian elephants were more often immobilised in standing position than African elephants (Loxodonta africana), which can be explained by species differences in temper. The immobilisation drugs were given either alone or in combination.
Physiological effects differed between immobilisation protocols. A higher heart rate or pulse rate was more often documented in elephants immobilised with opioids, compared to during sedation with alpha2-adrenoceptor agonists. Reported rectal temperatures were within expected normal ranges, with no case of hyperthermia. Respiratory rates were mostly within the expected normal range. Hypoxemia was more common when elephants were immobilised in recumbent position, than during standing sedation