18101 research outputs found
Sort by
Brännässla (Urtica dioica L.): Bioaktiva komponenter och funktionella egenskaper
Get PDFUrtica dioica L. (UD) eller brännässla har använts i tusentals år som traditionell medicin och i kosten. Litteraturstudien syftar till att undersöka vilka bioaktiva komponenter som finns i nässla och dess funktionella egenskaper med fokus på hälsa. Brännässlan är känd som ett ihärdigt ogräs som orsakar smärtsam klåda. Genom blötläggning eller tillagning försvinner de stickande faktorerna och den kan användas och konsumeras utan risk för skador. Brännässlan innehåller en mängd bioaktiva föreningar. Dessa inkluderar bland annat terpenoider, karotenoider, fettsyror, tanniner och flavonoider. Mängden bioaktiva komponenter och den fenoliska sammansättningen i nässla påverkas av ett flertal faktorer som inkluderar hur växterna behandlas, vilken del av växten som analyseras, deras geografiska och ekologiska status, klimatet de växer i, säsongsmässiga förhållanden, åldern på växterna, miljöstressfaktorer samt skillnader mellan olika arter. Bladen innehåller generellt sett mer polyfenoler än andra delar av växten.
UD har påvisats ha antioxidantegenskaper, antiinflammatoriska egenskaper, kan hjälpa till att sänka blodtrycket, minska höga nivåer av fett och kolesterol, samt har fördelar för personer med diabetes. Dessa hälsofördelar tillskrivs de bioaktiva komponenterna. Antioxidantpotentialen hos UD är stor men fler studier krävs för att bedöma potentialen hos människor och för att fastställa exakt vilka komponenter som ligger bakom dess antioxidantegenskaper. Även mekanismerna bakom dess funktionella egenskaper behöver undersökas vidare för att kunna utnyttja växten till fullo. Brännässlans potential för att behandla och förebygga sjukdomar som allergi, diabetes och cancer gör den till en intressant växt för fortsatt forskning och utveckling av läkemedel och kosttillskott. Det är värt att överväga att inkludera brännässlor regelbundet i kosten för att främja hälsa och förebygga sjukdomar.Urtica dioica L., or stinging nettle, has been used for thousands of years as traditional medicine and in dietary practices. This literature review aims to explore the bioactive components present in nettle and its functional properties with a focus on health. Stinging nettle is known as a persistent weed that causes painful itching. However, it can be safely used and consumed through soaking or cooking. Nettle contains a variety of bioactive compounds, including terpenoids, carotenoids, fatty acids, tannins, and flavonoids. The amount of bioactive components and the phenolic composition in nettle are influenced by several factors, such as plant processing, the specific plant part analyzed, geographical and ecological status, growing climate, seasonal conditions, plant age, environmental stressors, and variations among different species. Generally, the leaves have higher levels of polyphenols compared to other parts of the plant.
Stinging nettle has been shown to possess antioxidant and anti-inflammatory properties, lower blood pressure, reduce high levels of fat and cholesterol, and provide benefits for individuals with diabetes. These health benefits are attributed to its bioactive components. Although nettle exhibits significant antioxidant potential, further studies are needed to assess its potential in humans and determine the specific components responsible for its antioxidant properties. Moreover, the mechanisms underlying its functional properties require further investigation to fully harness the plant's potential. Due to nettle's potential in treating and preventing diseases such as allergies, diabetes, and cancer, it remains an interesting plant for continued research and the development of pharmaceuticals and dietary supplements. It is worth considering regularly including stinging nettles in your diet to promote health and prevent diseases
Viva Västerbotten : a study about when dutch people move to Västerbotten to become dairy farmers
Get PDFUnder de senaste åren har de svenska mjölkbönderna blivit allt färre. Samtidigt så har möjligheterna för mjölkproduktion stramats åt ytterligare i Holland vilket gör att fler holländare ser möjligheter i Sverige. Genom att använda begrepp som livsstilsmigration, en lokal gemenskap och drivkrafter kommer jag undersöka holländares motivation att migrera och bli mjölkbönder i Västerbotten.
I och med den pågående rationaliseringen i det svenska jordbrukssamhället är det intressant att undersöka varför holländare ser möjligheter till en produktion här när trenden i landet är att fler bönder lägger ner än startar upp. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vad det är för drivkrafter som får holländare att välja att migrera till Sverige och vad de ser för möjligheter för att bli mjölkbönder i Västerbotten.
Studien visar att det främst var de ekonomiska möjligheterna som lockade familjerna att flytta till Västerbotten. Här är priserna på gårdar och mark lägre än i Södra Sverige och i Holland samtidigt som klimatet ger goda förutsättningar för en hållbar produktion. Att flytta från ett trångbott urbaniserat land för att få flytta ut närmre naturen och få möjlighet att se sina barn växa upp på landsbygden var också starka drivkrafter för informanterna.In recent years, the Swedish dairy farmers have become fewer and fewer. At the same time opportunities for dairy production have been limited in The Netherlands which means that more Dutch people sees opportunities in Sweden. By using concepts like lifestyle migration, community and driving forces I will investigate Dutch people’s motivations to migrate and become dairy farmers in Västerbotten.
With the ongoing rationalization in the Swedish agriculture society, it is interesting to investigate why the Dutch see opportunities for a production here when the trend in the country is for more farmers to shut down then to start up. The purpose of this study is to gain a deeper understanding for which driving forces is involved in the decision to migrate to Sweden ad what opportunities they see to become dairy farmers in Västerbotten.
The study shows that it was mainly the economic opportunities that attracted the families to move to Västerbotten. Here are the prices on farms and land cheaper than in South of Sweden or in the Netherlands and at the same time the climate provides good condition for sustainable production. To move from a crowded urbanized country and to get to move closer to the nature and having the opportunity to see their children growing up in the countryside were also strong driving forces for the informants
Survival of weed seeds in biogas reactors : a literature review and a metadata analysis approach
Get PDFSveriges energibehov 2020 var 508 TWh och av det är kärnkraft, biobränsle, olja och vattenkraft de viktigaste energislagen. På grund av att biogasproduktion har ett netto noll utsläpp har regeringen har valt att investera 40% av klimatklivets budget till dessa projekt. Detta bidrar till att påskynda energiomställningen samt att minska behovet av import av fossila bränslen från Ryssland. Biogas produceras av organiskt material, ofta matavfall eller avloppsslam. En idé är att mata biogasreaktorn med vilt växande växter längs vägkanterna. På så sätt får vi ett näringsfattigt dike med ökad biologisk mångfald, energi i form av metangas samt rötrester som sedan kan användas som gödsel på vår åkermark. Men med rötresten kan det också spridas okända frön vilket kan leda till en ogräsproblematik på åkermark. Genom en litteraturgenomgång samt en ansats till metanalys av resultat från ett tjugotal studier, som har undersökt frön och deras överlevnad i en biogasreaktor, i mesofila och termofila temperaturer samt olika retentionstider gick det att se samband mellan ökad dödlighet med högre temperatur och längre retentionstid. Inga fröer överlevde temperaturer över 45°C och de flesta arter av ogräs dog inom 720 timmar. Det var dock stora skillnader i överlevnad mellan och inom arter och egenskaper såsom hårt skal, mognadsgrad och groningsvila påverkade överlevnaden. Även vilken typ av biogasreaktor som användes kunde vara en faktor som påverkade överlevnaden. Metaanalysen tyder på att ogräsfrön i en continuous stirred tank reactor (CSTR) har en högre dödlighet än i en batch reaktor initialt medan CSTR har lägre avdödningshastighet i senare stadier, men mer forskning måste göras.With global warming, eutrophication, expensive fertilizers and an ongoing energy crisis, biogas can act as a source of energy as well as a source of nutrients, at the same time as it has net zero emissions. In 2020 the energy use in Sweden was 508 TWh and the biggest sources of energy come from nuclear power, biofuel, oil and hydropower. The Swedish government has invested in biogas expansion and with this follows new interests and ideas. One of those ideas is to use wild vegetation cut from ditches along roads as biogas feedstock. This would contribute to energy in the biogas reactor as well as a nutrient-poor ditch which can lead to richer biodiversity. But as a consequence, the residue will contain a mix of seeds from the wild vegetation and they will later be spread on the fields as a fertilizer. If the seeds survive the biogas process they could impose a threat as weeds. Through a literature review and a metadata analysis approach results from a number of studies were put together to look at any trends. This study showed that the survival of seeds correlates to time and temperature but the differences in species were rather large. It also showed that a continuous stirred tank reactor had a higher seed mortality initially while the batch reactor had a faster killing rate. Further studies that consider hard seed, dormancy, the maturation of the seed and the type of biogas reactor must be done
Stroke och stråk
Get PDFIdag är stroke den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i Sverige (Socialstyrelsen 2018). Samtidigt går forskningen om rehabiliteringen av människor i utomhusmiljöer framåt. Att kombinera sjukvården med den kunskapen undersöks i den här uppsatsen. Arbetet syftar till att ta fram gestaltningsriktlinjer för hur stråk kan utformas på ett sjukhusområde för strokepatienter.
De två första delarna av EBHDLA, Evidensbaserad hälsodesign för landskapsarkitektur (Gramkow et al. 2021) användes: evidensinsamling och programmering. Metodarbetet utfördes med hjälp av Lynch stadselement, intervju och åtta miljökvaliteterna (Grahn & Stigsdotter 2010). Arbetet är uppdelat i två steg där första delen, steg 1, teoretiskt undersöker hur en utformning skulle bidra till rehabiliteringen av strokepatienter samt framtagande av gestaltningsriktlinjer. I steg 2 implementeras dessa gestaltningsriktlinjer på ett befintligt sjukhusområde med hjälp av samma metoder som i steg 1.
Arbetet resulterade i 11 gestaltningsriktlinjer:
1. Skapa tydlig identitet på olika områden
2. Öka orienterbarheten på sjukhusområdet
3. Skapa rum för reflektion
4. Stöd och räcken
5. Skapa möjlighet till utforskande
6. Välplanerade sittplatser för både vila och träning
7. Gröna volymer
8. Stråktillägg för ökad motorisk förmåga
9. Komma närmare befintligt vatten
10. Föreslå platser för rehabiliteringsträdgård och/eller utegym
11. Skapa landmärken
Dessa punkter gick att implementera på Kungälvs sjukhus och redovisades i programplaner över områden i den västra delen av sjukhuset. Programplanen är ett resultat av de analysmetoden de åtta miljöerbjudandena och Lynch-stadselement. Dessa analysmetoder gav en överblick över de egenskaper och behov platsen har för att bidra till rehabiliteringen av strokepatienter. Där möjligheter fanns, förstärktes de med gestaltningsriktlinjerna och där behoven identifierades, kunde gestaltningsriktlinjerna bidra till ökat rehabiliterande värde.
Landskapsarkitekturens roll i rehabiliteringsarbetet av strokepatienter bör studeras vidare och tvärvetenskapliga studier skulle bidra till ytterligare analyser och medicinskt underbyggda evidens. Intervjuer med strokepatienter och personal hade också gett en bredare bild av vad som praktikerna anser fungera och gynna rehabiliteringen.Today, stroke is the most common cause of disability in Sweden (Socialstyrelsen 2018). At the same time, research on the benefits of rehabilitation in outdoor environments is progressing. Combining healthcare with that knowledge is explored in this paper. This thesis aims to design guidelines for how paths can be designed in a hospital area.
The first two stages of EBHDLA, Evidence Based Health Design for Landscape Architecture (Gramkow et al. 2021) were used: evidence collection and programming. The methodological work was carried out using Lynch´s urban elements, interview and eight environmental qualities (Grahn & Stigsdotter 2010). The work is divided into two stages where the first part, stage 1, theoretically examines how a design would contribute to the rehabilitation of stroke patients. In stage 2, these program points are implemented in an existing hospital area using the same methods as in stage 1.
The study resulted in 11 design guidelines:
1. Create a clear identity in different areas
2. Increase orientation in the hospital area
3. Create space for reflection
4. Supportive elements and railings
5. Create opportunities for exploration
6. Well-planned seating for both rest and exercise
7. Green volumes
8. Walkway supplement for increased mobility
9. Getting closer to existing water
10. Suggest locations for a rehabilitation garden and/or an outdoor gym
11. Create landmarks
These criteria are implemented at Kungälvs hospital and are reported in program plans for areas in the western part of the hospital grounds. The analysis methods gave an overview of the characteristics and needs the place has to contribute to the rehabilitation of stroke patients. Where opportunities existed, they were reinforced with the design guidelines and where needs were identified, the design guidelines could contribute to increased rehabilitative value.
The role of landscape architecture in the rehabilitation work of stroke patients should be studied further and interdisciplinary studies would contribute to further analyses and with medically substantiated evidence. Interviews with stroke patients and staff had also given a broader picture of what the practitioners believe works and benefits the rehabilitation
Bangårdsparken i Karlsborg
Get PDFLandskap, både urbana och rurala, är i konstant förändring och under påverkan av både naturliga och kulturella krafter. Som ett resultat av detta är arbetet med att gestalta en plats aldrig fristående utan alltid en del av en tidslinje, både bakåt och framåt. Mitt i centrala Karlsborg, i nordöstra Västergötland, ligger det gamla bangårdsområdet som har stått tomt och outnyttjat sedan järnvägen lades ner på 1990-talet. Sedan några år tillbaka förs en diskussion om hur området ska utvecklas för en funktionell markanvändning, samt för att bättre samspela med omgivande bebyggelse.
Arbetet syftar till att belysa hur outnyttjade ytor i urbana miljöer kan utvecklas, samt att undersöka vilka aspekter som är viktiga i arbetet att förstå en plats inför ett gestaltningsarbete. Med en gestaltning syftar arbetet att belysa och ge förslag på hur bangården i Karlsborg kan utvecklas för att återfå den centrala roll som platsen förut hade i samhället på grund av järnvägen. Gestaltningsförslaget fokuserar på att koppla bangården både till dess omgivning och historia, samt stärka platsens funktion som mötesplats och entré till Karlsborg.
För att ta fram ett gestaltningsförslag för bangården används olika metoder under arbetet. Huvudsakligen används metoden “Research by design” som struktur i arbetsprocessen. För en ökad förståelse för ämnet och bangården genomförs litteraturstudier samt inventering och analys av platsen. Utöver detta är även en aktiv skissprocess och studier av olika referensprojekt en essentiell del av processen.
Utifrån konceptet “We build upon ruins” presenteras ett gestaltningsförslag för en ny park på bangården som utgår från platsens historia. Byggda element och historiska spår från den nedlagda järnvägen används som “ruiner” och utgör basen i gestaltningen. Parkens utformning behåller och förstärker det långsträckta rum som skapats utefter järnvägen och innehåller, utöver bevarade historiska element, ett flertal tillägg av både byggda element och vegetation som tillsammans skapar en helhet.
Arbetet visar på hur en plats omgivning och historia kan fungera som bas i ett gestaltningsförslag, och genom detta stärks gestaltningens koppling till platsen och dess besökare. Karlsborgs invånare tappade en viktig resurs i och med nedläggningen av järnvägen, men parken kan förhoppningsvis ge dem något annat. Utifrån järnvägens “ruiner” utvecklas bangården och blir till ett centralt offentligt rum som förbinder olika målpunkter och funktioner, samt stärker identiteten i Karlsborg.Landscapes, both urban and rural, are in a constant state of change and under the influence of natural and cultural forces. As a result, the work of designing a place is never independent, but always part of a timeline, both history and the future. In Karlsborg in the northeastern part of the county of Västergötland, the old railway yard is located in the center of the village. Since the railway was closed down in the 1990s, the yard has been empty and unused, and for several years there has been discussion about the future development of the area.
The paper aims to illustrate how unused areas in urban landscapes can be developed, and to explore which aspects are important to take into account in the work of understanding a place before designing it. With design, the paper aims to propose how the railway yard in Karlsborg can be developed to regain its central role. The design proposal focuses on connecting the area to both its physical surroundings and its history, while strengthening its function as a meeting place and entrance to Karlsborg.
In order to present a design proposal, different methods are used. The method “Research by design” serves a prime function as the structure of the work. Furthermore, both literature as well as inventory and analysis during site visits provides a deeper understanding of the subject and the chosen site. In addition to this, an active sketching process and studies of different reference projects are an essential part of the process.
Based on the concept “We build upon ruins”, a design proposal for a new park at the railway yard is presented, based on the history of the site. Built elements and historical traces of the railway are used as “ruins” and form the basis of the design. The design of the park retains and enhances the elongated space of the railway yard and, in addition to preserved historical elements, several additions of both built elements and vegetation together forms the park.
The paper shows how a place’s surroundings and history can function as the base of a design, and thereby strengthen the design’s connection to the place and its users. Karlsborg’s residents lost an important resource with the closure of the railway, but the park can hopefully offer something else. Based on the “ruins” of the railway, the railway yard is developed and becomes a central public space that connects different destinations and functions, as well as strengthens the identity of Karlsborg
Valpars näringsbehov - vad blir konsekvenserna av felaktig utfodring
Get PDFThe nutrient requirement for puppies is affected by the age and size of the dog. The nutritional requirements for growing individuals are higher than for adult dogs. They have a higher requirement of energy, protein, calcium, and phosphorous to be able to grow and develop. The requirements are as highest after weaning and is slowly decreasing when the puppy is growing. Puppies of larger sizes grow in a quicker rate and during a longer period than smaller breeds.
The energy requirement is also lower for puppies of a larger size than smaller ones in comparison to the weight of the puppies. There are several different formulas to calculate the energy need for puppies. They all take the age and weight into consideration but usually do not take the activity level into consideration and not individual differences.
The amount of protein different puppies require does not differ much between breeds. The protein requirement is usually calculated in relation to the energy need and differ a bit between breeds, larger breeds require a slightly lower amount of protein per kilo bodyweight in comparison to smaller breeds.
Calcium and phosphorous are two important minerals in puppy nutrition. The requirement of calcium and phosphorous is calculated in relation of the energy need of the puppy. There is still a discussion among researchers about the optimal level, but most agree that puppies of larger breeds are more sensitive to the right concentration of calcium than puppies of smaller breeds. Because of this thus food for larger breeds of puppies contain lower amount of calcium per kcal to avoid overfeeding of calcium. The feed also needs to be balanced between the minerals and energy to provide a correct amount of minerals in comparison to the energy requirement.
There are several risks with improper feeding of puppies. If the puppies are not given the correct amount of calcium and phosphorous this increases the risks of skeletal diseases, DOD (developmental orthopedic disease). Another risk of improper feeding is overfeeding and that is most common with feeding ad libitum (free feeding). Overfeeding is increasing the risk for overweight, which is a big stress for the body, especially for larger breeds and overweight increases the risks of DOD.
How much energy, protein, and minerals the puppies should be given differ a lot between different written sources. In general puppies of larger breeds should be given a lower amount of energy and calcium per kilo bodyweight which is usually accomplished by giving then puppy food formulated for larger breeds. It is also important to take into consideration that all puppies are different, and it is important to acknowledge the recommended dosage of a food is a recommendation. A highly active puppy probably need more food than a puppy who doesn’t exercise as much. Pay attention to the body condition of the puppy and make sure that it have a healthy body conditions score
Dagvattenstrategier
Get PDFMängden dagvatten ökar i städerna på grund av flera orsaker. Städerna förtätas och de hårdgjorda ytorna där dagvattnet inte kan infiltrera ökar. Detta gör att det skapas en större mängd dagvatten som behöver ledas bort. Klimatförändringen som förväntas bidra med en större mängd nederbörd bidrar också med ökade mängder dagvatten som behöver hanteras. Dagvattenhanteringen behöver därför utvecklas för att kunna ta hand om den ökade mängd dagvatten, och detta behöver ske på ett hållbart sätt. Naturbaserade dagvattenlösningar anses vara en del av en hållbar dagvattenhantering, och förutom att hantera mängden dagvatten, bidrar de även med andra funktioner.
Uppsatsen syftar till att undersöka dagvattenstrategier och hur de tillämpas i två nordiska huvudstäder, Helsingfors i Finland och Stockholm i Sverige. Städernas dagvattenstrategier jämförs med varandra för att belysa likheter och skillnader. Dessutom granskas det hur dagvattenstrategierna tillämpats i stadsdelen Kungseken i Helsingfors och i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, detta för att belysa likheter och skillnader i hur de tillämpas i stadsområden som profilerar sig som hållbara.
Uppsatsen baseras på en dokumentstudie, där Helsingfors stads dagvattenprogram och Stockholms stads dagvattenstrategi utgör en grund för jämförelsen. För att beskriva hur dagvattenstrategierna tillämpats i stadsområdena har ytterligare dokument och nätsidor som behandlar dagvattenhanteringen i stadsområdena granskats. En intervju med projektledaren för Kungseken kompletterade informationen om hur naturbaserade dagvattenlösningar använts i stadsdelen.
Dagvattenprogrammet för Helsingfors stad har många likheter med dagvattenstrategin för Stockholms stad. Detta kan bero på att båda länderna styrs av EU-lagar och att länderna, som grannländer influeras av varandra. Tillämpningarna av dagvattenstrategierna framhävs genom att dagvattenhanteringen för stadsområdena har hållbarhet som fokus. Naturbaserade dagvattenlösningar används i båda stadsområdena för att de bidrar med mer än bara dagvattenhantering.
Slutsatserna av studien är att dagvattenstrategierna är aktuella med samtida forskning, då den syftar till en hållbar dagvattenhantering, med fokus på naturbaserade dagvattenlösningar i stället för traditionella dagvattenlösningar. Hur den hållbara dagvattenhanteringen utvecklas och hur de naturbaserade dagvattenlösningarna används i framtiden återstår att se. Fortsatta undersökningar behöver ändå göras och den hållbara dagvattenhanteringen behöver få en större uppmärksamhet i samhällsdiskussionen bland gemene man som en del av den framtida staden.The amount of stormwater increases in cities due to several reasons. Cities are becoming denser and the hard surfaces where stormwater cannot infiltrate are increasing. This creates a larger amount of stormwater that needs to be leaded away. Climate change is expected to contribute with a greater amount of precipitation, which increases the amount of stormwater that needs to be handled. Therefore, stormwater management needs to be developed to be able to manage the increased amount of stormwater. It must also be done in a sustainable way. Nature-based stormwater solutions are considered part of sustainable stormwater management, and in addition to managing the amount of stormwater, they also contribute with other functions.
The thesis aims to investigate stormwater strategies and how they are applied in two Nordic capitals, Helsinki in Finland and Stockholm in Sweden. The cities stormwater strategies are then compared to each other to find similarities and differences. In addition, it examines how the stormwater strategies are applied in the Kungseken district in Helsinki and in the urban development area Norra Djurgårdsstaden in Stockholm. The comparison highlights similarities and differences in how the strategies are applied in areas that profile themselves as sustainable.
The essay is based on a document study, where the stormwater program for the city of Helsinki and the stormwater strategy for the city of Stockholm was the basis for the comparison. An interview with the project manager for Kungsekens supplemented the information on how nature-based stormwater solutions have been used in the Kungseken district.
The stormwater program for the city of Helsinki has many similarities with the stormwater strategy for the city of Stockholm. This may be because both countries are subject to EU laws and regulations and as neighboring countries are influenced by each other. The implementations of the stormwater strategies are highlighted by the fact that the stormwater management for the areas have sustainability as a focus. Nature-based stormwater solutions are used in both areas, and they contribute to more than just stormwater management.
The conclusions of the study are that the stormwater strategies are up to date with contemporary research, so it aims at sustainable stormwater management, with a focus on nature-based stormwater solutions instead of traditional stormwater solutions. How sustainable stormwater management develops av how nature-based stormwater solutions are used in the future remains to be seen. Continued research still needs to be done and sustainable stormwater management needs to receive greater attention in the social discussion among ordinary people as part of the future city
Potentialer och utmaningar för landskapsarkitektur inom fysisk säkerhet
Get PDFFysisk säkerhet, i form av att skydda samhällsviktiga värden mot antagonistiska angrepp, berörs inte på landskapsarkitektutbildningen SLU Ultuna - Sverige. Däremot finns miljöer med skyddsvärden som behöver balanseras med andra utformningskrav, exempelvis försvarsanläggningar eller myndighetsbyggnader. I och med den ökade och förändrade hotbild som observeras i samhället idag så är det relevant att undersöka hur landskapsarkitektur kan appliceras i planering och utformning av dessa säkerhetsmiljöer. Med det som utgångspunkt så ämnar detta arbete identifiera och diskutera potentialer och utmaningar i samarbetet mellan landskapsarkitekter och säkerhetsexperter. På så sätt ger detta arbete en överskådlig bild av säkerhetsprojekt och ger konstruktiv kritik som kan utveckla landskapsarkitekters relevans och kompetens i säkerhetsprojekt. För att göra detta intervjuas sex personer med god kännedom inom säkerhetsprojekt (benämnt säkerhetsexperter) om hur de ser på landskapsarkitekter, landskapsarkitekternas kompetens, fysisk säkerhet och estetik i säkerhetsprojekt. Enligt informanterna har landskapsarkitekter i nuläget inte kompetens att hantera säkerhetsprojekt. Kompetensbristen kan ha orsakats av att landskapsarkitekter är okända i säkerhetsbranschen och att de inte får ta del av sekretessbelagd information, vilket gör att de inte får möjlighet att bygga upp erfarenhet av säkerhetsprojekt. De utmaningar som landskapsarkitekter står inför i säkerhetsprojekt presenteras i form av intressekonflikter inom säkerhetsprojekt. Dessa intressekonflikter liknar i många avseenden ’vanliga projekt’ men det som skiljer sig är paradoxen mellan att skydda och uppmuntra demokratin samt tidskrävande och sekretessbelagda administrationsmoment. Om landskapsarkitekter utvecklar sin säkerhetskompetens möjliggör det för att; bättre hantera dessa intressekonflikter, lättare att avgöra en lämplig säkerhetsgrad och bättre integrera estetiska värden. Detta arbete uppmärksammar också flertalet potentialer för säkerhet om landskapsarkitekter utvecklar sin kompetens och medverkar i säkerhetsprojekt. Landskapsarkitekters växtkännedom har potential att bidra till säkerhet. Om landskapsarkitekter medverkar i säkerhetsprojekt möjliggör det att följa säkerhetsskyddslagens direktiv om att balansera allmänna och enskilda intressen till fullo eftersom de har möjlighet att behandla estetiska intressen. Eftersom landskapsarkitekter utformar och planerar för framtiden behöver de utveckla sin säkerhetskompetens för att bemöta framtidens ökade säkerhetsbehov.Physical security, in the form of protecting socially important values against antagonistic attacks, isn’t taught in the landscape architecture education at SLU Ultuna - Sweden. However, there are environments with security requirements that need to be balanced with other design requirements, for example defense facilities or government buildings. With the increased and changed security threat observed in society today, it is relevant to investigate how landscape architecture can be applied in the planning and design of security environments. With that as a starting point, this work aims to identify and discuss potentials and challenges in the collaboration between landscape architects and security experts. This work provides a broad understanding of security projects and provides constructive criticism that can develop the relevance and competence of landscape architects in security projects. To do this, six people with good knowledge of security projects (known as security experts) are interviewed about how they view landscape architects, the landscape architect’s competence, physical security and aesthetics in security projects. According to the informants, landscape architects currently do not have the skills to handle security projects. The lack of competence may have been caused by the fact that landscape architects are unknown in the security industry and that they are not allowed to share classified information, which means that they do not get the opportunity to build up security-experience. The challenges that landscape architects face in security projects are presented in the form of conflicts of interest within the projects. These conflicts of interest are in many respects similar to 'ordinary projects' but differs is the paradox between protecting and encouraging democracy, and time-consuming and secrecy classified administrative aspects. If landscape architects develop their security skills, it makes it possible to; better manage these conflicts of interest, easier to determine an appropriate degree of security and better integrate aesthetic values. This work also draws attention to the numerous potentials for security if landscape architects develop their skills and are included in the projects. Landscape architect’s plant knowledge has the potential to contribute to safety. If landscape architects take part in security projects, it makes it possible to comply with the directives of säkerhetsskyddslagen to balance public and individual interests to the fullest, because they have the opportunity to treat aesthetic interests. Because landscape architects design and plan for the future, they need to develop their security skills to meet the increased security needs of the future
En hälsosam dos av Lynch
Get PDFOmfattande trender av urbanisering och förtätning har medfört hälsorelaterade utmaningar, då urbana grönområden ofta tas i anspråk för exploatering. Medan många studier har undersökt grönområdens olika hälsorelaterade fördelar, har desto färre behandlat en inkludering av hälsoaspekter i välanvända stadsplaneringsteorier. Denna uppsats har till syfte att undersöka möjligheten att inkludera hälsofrämjande miljökvaliteter i Kevin Lynchs teori om stadens fem element, som används vid analys och utformning av städer. Detta för att utveckla en analysmetod baserad på Lynchs teori som möjliggör att hälsofrämjande aspekter tas i hänsyn. Hälsoaspekter representeras teoretiskt av perceived sensory dimensions (PSDs), vilka uttrycker åtta generella mänskliga behov i relation till urbana grönområden. Relationen mellan PSDs och Lynchs teori undersöks genom att tillämpa teorierna i analyser av Eriksberg, Uppsala, och sedan jämföra resultatet av de båda analyserna med varandra. Resultatet visar att det finns samband mellan PSDs och Lynchs teori, där PSDs kan användas för att utveckla en analysmetod baserad på Lynchs teori. I analysmetoden tillför PSDs beskrivningar om vilka hälsofrämjande kvaliteter elementen innehar eller bidrar med. Indelningen av PSDs i motsatspar kan också vara ett verktyg i analysmetoden, för att bättre förstå olika platsers förutsättningar och behov. Utvecklingen av analysmetoden är ett första steg i framtagandet av ett verktyg som kan försäkra att hälsofrämjande aspekter tas i hänsyn vid analys och utformning av städer.Comprehensive trends of urbanisation and densification have brought challenges regarding health aspects, as urban green spaces often frequently become the site of for new buildings. While many studies have examined different health benefits of green spaces, fewer have concerned the inclusion of health aspects in well-used urban planning theories. This thesis aims to review the possibilities of including health-enhancing environmental qualities in Kevin Lynch’s theory of the five elements of the city, which is used in urban analysis and design. This in order to develop an analysis method based on Lynch’s theory that enables health-enhancing aspects to be taken into consideration. The health aspects are theoretically represented by perceived sensory dimensions (PSDs), which express eight general human needs in relation to urban green spaces. The relationship between PSDs and Lynch’s theory is examined by applying the theories in analyses of Eriksberg, Uppsala, then comparing the results of both analyses with each other. The result shows that there are connections between the PSDs and Lynch’s theory, where the PSDs can function as a tool for further developing an analysis method based on Lynch’s theory. In the analysis method, the PSDs add descriptions of which health-enhancing qualities the elements have or contribute to. The division of PSDs in opposing pairs can also be a tool in the analysis method, to better understand the conditions and needs of different places. The development of the analysis method is a first step in creating a tool that can ensure that health-enhancing qualities are considered in urban analysis and design
Hur uppfattas landskapets olika element?
Get PDFDetta examensarbete behandlar människors uppfattning av element i landskapet.
Arbetet syftar till att undersöka medvetna och undermedvetna tolkningar av element i landskapen hos en grupp studenter inom den gröna sektorn, med förhoppningen att finna allmängiltiga uppfattningar man i rollen som landskapsarkitekt kan dra nytta av i yrkeslivet.
Initialt presenterar arbetet ett teoretiskt ramverk bestående av tre kapitel: Landskapsarkitektens profession som översiktligt beskriver den levande arkitekturens problematik och svårigheter. Upplevelsen av landskap- vad säger litteraturen? tar upp ämnen som uppfattning, upplevelse, preferens, mening och språk. Elementens roll- vad säger litteraturen? beskriver tre inom ämnet högt ansedda författares olika tolkningar av elementens roll och olika innebörd i landskapen. För att fånga de medvetna men också undermedvetna uppfattningarna av element valdes en kvalitativ undersökningsmetodik i form av fokusgruppsintervjuer. Eftersom fokusgruppsmetodiken kan tänkas vara mindre känd för läsaren och har sina speciella utmaningar har jag valt att inledningsvis utförligt presentera metoden som sådan. Därefter beskrivs hur fokusgrupperna i just denna studien genomfördes. Respondenterna till fokusgrupperna valdes specifikt på grund av deras pågående studier inom den gröna sektorn då de ansågs eventuellt ha lättare att diskutera ett för många svårt och diffust ämne. Tolv respondenter deltog i undersökningarna och delades vid tillfället upp i tre olika grupper.
Resultatet visar att alla respondenter hade lika uppfattningar i många av frågorna. Samtliga
grupper var överens om att olika individer uppfattar och tolkar sin omgivning på olika sätt vilket gör det svårt att utforma ett landskap som garanterat kommer att tilltala alla. Många av de diskussioner som uppkom under sessionerna bottnade i en vurm för miljöer av skogskaraktär. Skogsmiljöer, vattenelement och naturmaterial ansågs unisont av alla respondenter som de element som ger flest positiva känslotillstånd. När grupperna diskuterade om vad för element som väcker positiva respektive negativa känslor i landskapen var resultaten även där likartade.
I en jämförande diskussion ställs det teoretiska ramverket mot resultatet från fokusgrupperna.
Diskussionen pekar på att många av de svar som gavs under fokusgruppintervjuerna kan anses generella eftersom de delas av många, inte minst av erfarna landskapsarkitekter och författare inom ämnet. Logik, tillgänglighet och tydlighet i landskapet pekas bland annat ut som särskilt viktiga komponenter för en positiv upplevelse. Det blir också tydligt i diskussionen att den författare vars tankar och uppfattningar som kunde relateras mest till resultatet var Anne Whiston Spirn. Hon menar att en persons tolkning av ett landskap och dess element är ett språk man tar med sig från tidig barndom. Beroende på personens härkomst, bakgrund och förmåga att uttrycka sig skiljer sig språket, vilket också respondenterna i detta arbete gav tydligt exempel på.
Slutsatser som dras av arbetets olika delar är att uppfattning och upplevelse innefattar så mycket mer än tycke och smak. Landskapen talar onekligen sitt eget språk och för att kunna utforma dem på bästa sätt, så att så många som möjligt ska förstå och kunna njuta av dem, krävs det en stor dos av empati och lyhördhet inför just det, människans allas olikheter.The purpose of this thesis is to investigate the conscious and subconscious interpretations of elements in the landscape of a group of students in the green sector, with the hope of finding universally valid perceptions that can be useful in the professional life of landscape architects.
Initially, the work presents a theoretical framework consisting of three chapters: The landscape architect’s profession, which provides an overview of the challenges and difficulties of living architecture. The experience of landscape - what does the literature say? covers topics such as perception, experience, preference, meaning and language. The role of the elements - what does the literature say? describes three different interpretations of the role and importance of the elements in the landscapes by three highly regarded authors on the subject. In order to capture the conscious but also subconscious perceptions of elements, a qualitative research methodology was chosen in the form of focus group interviews. Since the focus group methodology may be less known to the reader and has its own challenges, I have chosen to begin by presenting the method as such. Then it is described how the focus groups in this particular study were conducted. The respondents to the focus groups were specifically chosen because of their ongoing studies in the green sector as they were considered to possibly have an easier time discussing a difficult and diffuse topic. Twelve respondents participated in the surveys, which were divided into three different groups.
The results show that all twelve respondents had similar views on many of the questions. Every group agreed that different individuals perceive and interpret their surroundings in different ways, which makes it difficult to design a landscape that is guaranteed to appeal to everyone.
Many of the discussions that arose during the sessions were rooted in a craze for forest-like environments. Forest environments, water elements and natural materials were considered in unison by all respondents as the elements that give the most positive emotional states. When the groups discussed what elements evoke positive and negative feelings in the landscapes, the results were also similar.
In a comparative discussion, the theoretical framework is set against the results from the focus groups. The discussion points out that many of the answers given during the focus group interviews can be considered general because they are shared by many, not least by experienced landscape architects and writers on the subject. Logic, accessibility and clarity in the landscape are identified as particularly important components for a positive experience. It also becomes clear in the discussion that the writer whose thoughts and perceptions could be most related to the results of the focus groups was Anne Whiston Spirn. She believes that a person’s interpretation of a landscape and its elements is a language you carry with you from early childhood. Depending on the person’s origin, background and ability to express themselves, the language differs, which the respondents in this thesis also gave clear examples of.
Conclusions drawn from the different parts of the thesis are that perception and experience include so much more than liking and taste. The landscape undeniably speak its own language and in order to be able to design them in the best way, so that as many people as possible will understand and be able to enjoy them, a large dose of empathy and sensitivity to precisely that, the differences of all people, is required