18101 research outputs found
Sort by
Ängens potential för ekosystemtjänster i staden
Get PDFDen rådande urbaniseringstrenden och klimatförändringar ökar behovet av ekosystemtjänster i städer. Ängen som är en av våra mest artrika marker i landskapet, trängs undan i det moderna jord- och skogsbruket, vilket hotar många ängsväxters existens. I städer finns möjlighet att skapa livsmiljöer för dessa arter, vilket skulle bidra med viktiga ekosystemtjänster i staden. Den urbana ängen delas i arbetet in i två kategorier utifrån tidigare forskning, mager artrik äng och bördig artfattig äng, beroende på markens förutsättningar och tillvägagångsätt vid anläggning. Det föreslås i arbetet att de olika typerna av äng har potential att leverera olika typer av ekosystemtjänster i staden. I arbetet undersökts två stadsdelar i Uppsala, Norby och Valsätra, utifrån möjligheten att skapa ängsytor som kan bidra med stödjande, reglerande och försörjande ekosystemtjänster. Studien genomförs i ArcMap där möjliga ängsytor identifieras utifrån respektive ekosystemtjänst och redovisas som polygoner i kartor. I studien framgår det att det i stadsdelarna finns förutsättningar för samtliga ekosystemtjänstgrupper men i något olika hög grad. De potentiella ängsytor som har möjlighet att bidra effektivt till stödjande ekosystemtjänster är färre och mer ojämnt fördelade i stadsdelarna än de som kan ge reglerande och försörjande ekosystemtjänster. Det framgår att båda typerna av äng, mager artrik äng och bördig artfattig äng, kan vara viktiga för att ge en mångfald av ekosystemtjänster i stadsdelarna samt att de bördiga artfattiga ängarna kan stärka konnektiviteten mellan de mer artrika ängarna vilket skulle öka ytornas förmåga att leverera ekosystemtjänster i allmänhet.Current climate change and urbanization trends increases the need for ecosystem services in cities. Meadows, which are one of our most diverse land types, are being displaced in the landscape due to modern agriculture and forestry procedures which cause a threat to the flora and fauna of meadows. By creating meadows in cities, urban environments have the potential to become a refuge for these species as well as provide important ecosystem services to the city. The urban meadow is in this paper divided into two categories, nutrition-poor diverse meadow and nutrition-rich less diverse meadow, depending on soil conditions and approach when creating the meadow. It is suggested that different kinds of meadows have potential to deliver different kinds of ecosystem services. The paper investigates two city districts in Uppsala, Norby and Valsätra, regarding the possibility of creating meadows that will contribute to supporting, regulating and providing ecosystem services. The study is performed in ArcMap where suitable areas for meadow are identified for each ecosystem service. The areas are then presented as polygons in several maps. The study suggests that there is potential for all ecosystem services in the district but to a somewhat varying degree. The spaces that have possibilities to effectively give supporting ecosystem services are few and more sparsely spread than the spaces that can provide regulating and providing ecosystem services. It is suggested that both types of meadows can be of importance to deliver a variety of ecosystem services in the city districts and that the less diverse meadow on nutrition-rich soil can strengthen the connectivity between the diverse meadows which would increase the space's ability to provide ecosystem services in general
Livfulla och trygga torg
Get PDFTill följd av dagens kraftigt växande städer och förtätning som stadsideal blir de offentliga ytorna extra viktiga för människors välmående. Social hållbarhet handlar om att utforma städer där människors mående sätts i fokus. En viktig del av den socialt hållbara staden är de offentliga platserna som ska vara till för alla och skapa möjligheter för möten. Torgen är ett av de viktigaste offentliga rummen då de oftast är placerade i stadens mest centrala delar och har historiskt sett alltid fungerat som en plats där stadens medborgare kan mötas. En grundförutsättning för att människor ska trivas och vilja använda ett torg är att det inbringar trygghet. Därav kan tomma torg resultera i en upplevelse av otrygghet. Syftet med den här uppsatsen är att få en större förståelse för hur livfulla och trygga torg kan uppnås för att bidra till att skapa socialt hållbara städer.
För att besvara uppsatsens frågeställning har Rådhustorget undersökts genom platsanalyser som utgått från olika teoretiska ramverk. I analysen har Jan Gehls kriterier för Bekvämlighet och kategorisering av aktiviteter i det offentliga rummet använts för att bedöma vilka aspekter som bidrar till ett livfullt torg. För att bedöma tryggheten på Rådhustorget har Boverkets utgångspunkter analyserats. Det har även skett en dokumentgranskning av Rådhustorgets gestaltningsprogram och planer för kommunens arbete för social hållbarhet på offentliga platser. Det gav en ökad förståelse för arkitekternas utgångspunkter vid renoveringen av torget samt en övergripande uppfattning för kommunens visioner. Genom att notera torgets aspekter utifrån ramverken gavs en insikt i hur utformningen påverkade användningen och upplevelsen av trygghet på torget. Några aspekter som noterades bidra till ökad användning och trygghet på torget var bland annat att det var enkelt att få en överblick på torget och dess omgivning. Den huvudsakliga bristande kvaliteten på torget var att det fanns få faktorer som bjöd in till att stanna upp och utföra olika aktiviteter.As a result of today's rapidly growing cities and densification as an ideal in city planning, public places become extra important for people's well-being. Social sustainability is about designing cities where people's wellbeing is the top priority. An important part of a socially sustainable city is that the public places should be accessible for everybody while also creating opportunities for social encounters. The urban square is one of the most important public spaces since they usually are situated in the most central part of the city. Historically, the squares have always functioned as a meeting place for the citizens. A basic requirement for people to enjoy and use an urban square is that it brings a feeling of safety. Hence an empty square can lead to people experiencing a feeling of lack of safety. The intention of this essay is to get a broader understanding of how to achieve lively and safe urban squares to contribute to a socially sustainable city.
In order to answer the essay's research question, Rådhustorget has been investigated through a case study based on various theoretical frameworks. The analysis is based on Jan Gehl's criteria for Comfort and categorization of activities in the public space and Boverkets criteria on the experience of safety in public environments. There has also been a document review of Rådhustorget's designprogram and planning for the township’s work for social sustainability in public places. This gave an increased understanding of the architects' main focus for the renovation as well as an overall understanding of the township’s goals. By analysing the square's different aspects based on the theoretical frameworks, a broader understanding was given about how the design influenced the usage and safety on Rådhustorget. Some aspects that were noted to contribute to increasing liveliness and safety in the square were, among other things, that it was easy to get an overview of the square and its surroundings. The main lack of quality of the square was that there were few factors that made people want to stay for a longer time and participate in different activities
Mångfunktionella lekytor i den urbana staden
Get PDFDen ökade urbaniseringen medför flera hållbarhetsutmaningar gällande utvecklingen av våra städer och samhällen. Förtätning är det rådande stadsbyggnadsidealet då det anses hantera urbaniseringstrenden utmaningar. Å andra sidan, medför förtätning utmaningar såsom att grönytor minskar i antal och i storlek samt att trycket på kvarvarande grönområden ökar. Detta innebär även att barn och ungas lekmiljöer i staden minskar vilket är problematiskt eftersom leken är viktig för barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. En möjlig lösning på förtätningsproblematiken påstås vara strategin att tillämpa ”mångfunktionalitet” på grönytor. Arbetets syfte är att undersöka om lek- och grönytor kan vara mångfunktionella utifrån en jämförelse av två analysverktyg med olika inriktningar. Mångfunktionella ytor innebär att flera funktioner samverkar på en och samma yta. Vidare undersöks om tillämpning av mångfunktionalitet på lek- och grönytor kan vara en del av strategin för att hantera förtätningsproblematiken. Arbetets fokus ligger på att undersöka hur funktionerna lek och ekosystemtjänster kan samverka på en yta samt vilka möjligheter och motsättningar som uppstår när funktionerna samverkar på en yta. Två analyser med olika inriktning genomfördes för att identifiera platsens lekvärden och ekosystemtjänster. Därefter jämfördes resultaten i analyserna för att undersöka var analyserna korrelerade med varandra. Resultatet påvisar att funktionerna lek och ekosystemtjänster kan samverka på en yta och är förenliga inom ett flertal aspekter. Majoriteten av de identifierade lekvärdena korrelerar med grönska och natur som skapar möjlighet till olika typer av lek, såsom fysiska lekar, ensamlekar, fantasilekar och sociala lekar. Detta påvisar att en mångfunktionell grönstruktur i staden har stor potential att bidra till att hantera flera av utmaningarna som förtätning medför. Dock förkommer det även motsättningar mellan funktionerna vilket kan leda till att vissa funktioner kan behöva prioriteras framför andra. Av denna anledning krävs det högkvalitativ planering med tydliga riktlinjer för att en hållbar mångfunktionalitet ska kunna tillämpas på fler grönytor i den urbana staden.The rapid urbanization process brings several sustainability challenges regarding the development of our cities and communities. The strategy to solve this problem is considered to be densification. On the other hand, densification causes green areas to decrease, both in quantity and size, and puts increased pressure on the remaining green areas. Furthermore, it results that children's play environments in the city are reduced, which are important areas for children's physical, mental and social development. A possible solution to the densification problem is claimed to be the strategy to apply "multifunctionality" to green areas. Against this background, is the purpose of this study to investigate whether playgrounds and green areas can be multi-functional, based on a comparison of two analysis with different focuses. Multi-functional surfaces mean that several functions interact on the same surface. Furthermore, investigates if application of multi-functional playgrounds and green areas are a part of the solution to handle the densification problems. To answer the purpose, this study investigated how the functions of “children’s play” and “ecosystem services” interact on a surface and if this leads to opportunities or contradictions. The investigation was based on a play value analysis and an analysis of identified ecosystem services, in order to discern the correlation between the two functions. The result shows that the functions “children’s play” and “ecosystem services” can interact on a surface and are compatible in several aspects. Most of the identified play values correlate with nature since it creates opportunities for different types of play, such as physical-, fantasy- and social play. This demonstrates that multifunctionality is a considerable part of the solution to handle the densification problems. However, contradictions also occur, which can lead to trades-off between functions. For this reason, it is essential with high-quality planning with guidelines, if multifunctionality should be a part of the solution to handle the densification problem
How to turn “less bad” into good without limit
Get PDFClimate change is an urgent problem threatening life as we know it. To combat the problem there is a high need to reduce this generation’s human-induced Greenhouse Gasses (GHGs). Today’s societies consist of complex networks of actors, and solving the problems of climate change will require contributions from all types of actors, not least from companies. At the same time as the expectations and the demands on companies’ environmental responsibility are getting higher, measuring and reporting climate impact has become more and more common among companies. The currently most common approach for companies’ climate impact is focused on doing less harm by lowering the company’s emissions as close to zero as possible. The best possible outcome from a scenario where all companies stick to working within their own company’s boundaries, using the ”less bad” approach, is that some companies reach net zero. With the current degree of environmental harm, however, that would not be long-term sustainable. Instead, more companies need to raise their sights and also start looking beyond their own boundaries to see what more can be done. With such a shift, the focus does not only switch from guilt and burdens to opportunities but also removes the limit for how much positive climate impact a company can have.
There are businesses, like the digitalization consultancy sector, that have opportunities for achieving a positive climate impact since their own climate impact is vanishingly small in comparison to the climate improvements they can achieve through their operations. By working with reducing other companies’ emissions, digitalization consultants can overcompensate for their own emissions, making it possible for them to achieve a net positive climate impact in comparison to a Business As Usual (BAU) scenario.
For solution providers, such as digitalization consultants to become profitable and get the distribution they need, there is a need for them to be able to measure and demon-strate their generated positive effect. In this thesis, ways in which positive climate impact can be measured and demonstrated by digitalization consultancy companies are investigated. The findings show that there are at least five terms in the industry, used synonymously to describe this positive effect, Scope 4, Avoided emissions, Enabling effect, Carbon handprint, and Comparative emissions. Findings also show that there are existing frameworks and methods available, that theoretically are capable of quantifying this positive effect. The thesis suggests three frameworks that seem to be most suitable for digitalization consultants, and among these, the most comprehensive is the Avoided Emission Framework (AEF) provided by Mission Innovation. All of the founded frame-works do, however, come with practical challenges, for instance, related to the required data, the measurement techniques, and the need of making future predictions. Further, since one of the main purposes of the assessments is to enable comparisons based on the climate capacity of different alternatives, the lack of real applications makes the contextual field missing, making any given outcome from current methods difficult to use and hard to interpret. This dilemma raises the question of whether it is best to start using a framework that contains challenges and unsolved problems or wait until the perfect framework has evolved. This gets answered with the suggestion that companies preferable should continue exploring the field of Scope 4 by adopting a transparent approach, and keep testing out the methods to contribute to their further development
Grönytor i en grå årstid
Get PDFPsykisk ohälsa är ett problem i dagens samhälle. I Sverige ökar den psykiska ohälsan och av årstidsrelaterade depressioner är vintern den årstid som dominerar i statistiken. Forskning inom miljöpsykologi visar att utemiljöer kan fungera hälsofrämjande bland annat genom att bidra till återhämtning. Arbetets syfte är att identifiera kvaliteter i utemiljöer vintertid som främjar psykisk hälsa genom att ta fram ett ramverk och tillämpa det vid platsanalys. Arbetet ämnar bidra med kunskap kring hur stadsplanering och gestaltning av utemiljöer vintertid kan förebygga psykisk ohälsa samt bidra till återhämtning av exempelvis utmattning, depression och ångest. En platsanalys av Flogsta utförs. Resultaten visar att Flogsta erhåller ett flertal utemiljöer med kvaliteter som främjar psykisk hälsa. Å andra sidan brister området i vinterkvaliteter, speciellt när det kommer till de gestaltade element som skulle kunna öka kvaliteten på platserna. Exempel på detta är brist på skydd mot oönskat väder, på tillgängliggörandet av tydliga vinteraktiviteter och en generell brist på vinteranpassning i utemiljöerna. Det är istället förekomsten av mer naturlika områden som bidrar med många av kvaliteterna som kan nyttjas året om. Bristen på vinteranpassning antas resultera i minskad användning av utemiljöerna vintertid och därmed påverka de boendes psykiska hälsa. Med studien ville vi kunna bidra till att fylla den kunskapslucka som finns inom forskningen i hur utemiljöer påverkar människor under vintern. Med ramverkets hjälp kunde kvaliteter identifieras men samtidigt är ramverket i behov av utveckling för att nå sin fulla potential.Mental illness is a problem when it comes to public health today. In Sweden mental illness increases and the wintertime contribute to the majority of cases of seasonal depression. Research in environmental psychology show that the outdoor environment can serve as a resource of recovery and rehabilitation. The aim of this essay is to identify qualities in outdoor environments during winter that contribute to mental health through creating a framework and applying it to a field analysis. The study aims to contribute with knowledge on how city planning and design can prevent mental illness and have a positive impact on recovery of mental disorders such as fatigue, depression and anxiety. A site analysis is applied on Flogsta. The results show that in general the residents of Flogsta have access to a wide range of public outdoor spaces with qualities that contribute to mental health. On the other hand the area lacks winter qualities, especially when it comes to urban planning and man-made elements that could contribute to the quality of the spaces. Many of the health benefiting qualities in the area will only reach the people in the warmer months since there is no protection against bad weather, lack of winter activities and no clear adaptation to the colder months. Areas with nature contributes with qualities all year round. The lack of adaption to winter is assumed to result in less use of the outdoor environment in wintertime which is a lost opportunity to promote mental health. With the study we wanted to contribute to more research about how outdoor environments can affect mental health in the wintertime. With help of the framework we could identify qualities but at the same time the framework can be improved to reach its full potential
Mikrohabitat i träd
Get PDFDet finns i dagsläget en brist på gamla träd som är rika på mikrohabitat vilka inhyser många rödlistade arter. Utöver detta finns även ett stort åldersglapp mellan dagens unga och gamla träd vilket innebär att det kommer saknas ersättare för de viktiga mikrohabitaten när de gamla träden dör. Detta innebär att många arter kommer sakna förutsättningar för att leva. Det finns dessutom ett globalt mål som säger att den biologiska mångfalden inte får minska. För att uppnå detta mål behövs åtgärder som kan tillföra de mikrohabitat som det är brist på. En av dessa åtgärder kan vara veteranisering. Veteranisering innebär att artificiellt skapa mikrohabitat som finns i gamla träd genom att skada träden, detta med avsikt att fylla tidigare nämnda åldersglapp.
I denna uppsats undersöks vilka utmaningar och möjligheter det skulle innebära att introducera veteranisering i stadsmiljö och stadsnära miljöer. Detta utfördes genom intervjuer. Informanterna består av forskare inom veteranisering, personer som utför veteranisering samt verksamma inom naturskötsel.
Alla Informanterna såg både utmaningar och möjligheter med veteranisering nära städer och inne i städer. Möjligheterna ses som otaliga och berörde främst de fördelar det innebär för biodiversiteten. Många av utmaningarna gäller säkerhet men de största riskerna ansågs vara pedagogiska. Att allmänheten inte förstår varför träd skadas kan skapa oro och missförstånd. Därutöver var kunskapsbristen inom ämnet något som återkom gång på gång.
Inom forskningen saknas framför allt uppföljning av veteranisering, vilket innebär att det saknas en kunskapsbas. Detta uppenbaras när det kommer till utförare och andra inom branschen då veteranisering ofta utförs felaktigt och av fel anledningar. Detta kan begränsas med både mer forskning och kunskapsspridning.
Vi och merparten av informanterna anser att veteranisering kan användas i stadsmiljö och stadsnära miljöer men att det inte är där det fyller störst funktion. Det skulle behöva användas mer i skogsbruket där det finns möjlighet att restaurera skogar och åter fylla dem med mikrohabitat och biodiversitet.
I arbetet konstateras att det finns kunskapsbrist inom ämnet då veteranisering är relativt nytt. Med detta arbete vill vi därför öppna upp ögonen för veteranisering framför allt för fler studenter som sedan kan sprida sina kunskaper vidare till bland annat vänner och yrkesverksamma. Vi vill även inspirera till vidare arbeten inom ämnet veteranisering.There is currently a lack of old-growth trees that are rich in microhabitats which house many red-listed species. In addition, there is a significant age gap between today's young and old trees, which means there will be a need for replacements for the important microhabitats when the old trees die. This means that many species will lack the conditions to live. There is also a global goal that states that biodiversity must not decrease. To achieve this goal, measures are needed to supply the microhabitats that are lacking. One of these measures may be veteranisation. Veteranisation means artificially creating microhabitats found in old trees by damaging the trees to fill the previously mentioned gaps.
This essay examines what challenges and opportunities it would entail introducing veteranisation in urban and near-urban environments. This was carried out by conducting interviews. The informants consisted of researchers in veteranisation, people who carry out veteranisation and those active in nature conservation.
The informants saw challenges and opportunities with veteranisation near cities and within cities. The possibilities are seen as countless and mainly concerned with the benefits it entails for biodiversity. Many challenges concern safety, but the most significant risks were considered pedagogic. The fact that the public does not understand why trees are damaged can cause concerns and misunderstandings. In addition, the lack of knowledge in the subject was something that came up again and again.
Within research, there is a lack of follow-up on veteranisation, which means there is a lack of a knowledge base. This is evident when it comes to contractors and others in the industry as veteranisation is often done incorrectly and for the wrong reasons. This can be reduced through more research and disseminating knowledge.
Most of the informants and we believe that veteranisation can be used in urban and near-urban environments, but that is not where it fulfills the most significant function. It would need to be used more in forestry where there is an opportunity to restore and refill forests again with microhabitats and biodiversity.
The work states that there is a lack of knowledge within the subject as veteranisation is relatively new. With this work, we therefore want to open the eyes of veteranisation to more students who can then spread their knowledge to friends and professionals, among others. We also want to inspire further work on the subject of veteranisation
Den återhämtningskvalitativa modellen
Get PDFExamensarbetets syfte är att skapa en modell som kan användas vid landskapsplanering för att identifiera restorativa naturliga vardagslandskap. Modellen ska vara förankrad i forskning och ska av yrkesverksamma vara lättanvänd i praktiken. I uppsatsen undersöks hur modellen skulle kunna användas inom Trafikverkets planeringsprocess genom att undersöka de olika stegen som ingår samt genom att applicera modellen på ett pågående vägprojekt, E22 Lösen-Jämjö i Blekinge län.
För att göra restorativa värden mer synliga produceras inom arbetet en modell som kan identifiera områden med restorativa värden, modellen har döpts till den återhämtningskvalitativa modellen. Modellen består av två delar, en GIS-analys och en ett fältbesök. GIS-analysens syfte är att identifiera var i landskapet återhämtningskvalitativa områden finns utifrån attribut som markanvändning, distans till väg, eller andra bullerkärnor som vindkraftverk, järnväg eller militärt område. Under fältbesöket, del två av modellen undersöks hur kvalitativa de områden som identifierats i GIS-analysen är. Till hjälp har en checklista upprättats som tar avstamp i påståenden om hur olika natursammansättningar får personen som utför fältbesöket att må, och därigenom bekräfta eller dementera huruvida områden som identifierats inom GIS-analysen har återhämtningskvaliteter.
De steg inom planeringsprocessen som ansågs lämpligast att utföra en analys av restorativa värden och användningen för en återhämtningskvalitativ modell skulle var ILKA och åtgärdsvalsstudien.
För att undersöka hur planeringsstegen används i praktiken och hur man tar hänsyn till återhämtningskvalitativa områden i vägprocessen undersöktes ett pågående vägprojekt, E22 Lösen-Jämjö där man valt att anlägga en ny vägsträcka på jordbruks- och genom skogsmark som ligger i anslutning till mark med restorativa värden. Lokalbefolkningen motsatte sig det slutliga valet av vägkorridorsalternativ. De önskade istället att skogsalternativet skulle varit alternativet Trafikverket gick vidare med. När den återhämtningskvalitativa modellen applicerades på de två vägkorridorsalternativen visade det sig att Trafikverket fattat rätt beslut, baserat på de restorativa områden som skulle blivit påverkade i respektive scenario. Den restorativa ytan som skulle tas i anspråk i det valda alternativet var ungefär en tredjedel av den ytan som skogsalternativet skulle ta i anspråk.
Troligtvis skulle modellen kunna bidra till att i större utsträckning identifiera och analysera restorativa värden om den skulle användas under ILKAN eller åtgärdsvalsstudien. Den framtagna modellen skulle troligtvis också kunna bidra till en bättre kommunikation med allmänheten på samrådet (ett steg inom planeringsprocessen som inte undersökts i examensarbetet) och bildligt förmedla varför man prioriterar som man gör, vilket analysen och appliceringen av den återhämtningskvalitativa modellen i fallet för vägprojektet E22 Lösen-Jämjö till viss del talar för.The aim of the study is to investigate how areas with restorative qualities can be better and more efficiently identified with in landscape planning by creating a model which is based on research in the field of environmental psychology. The model should be easily understood and applied by landscape architects or -planners. To understand where a model like the one suggested could be the most useful Trafikverkets road planning process is analyzed. And to test the model, it is applied on an ongoing road project, E22 Lösen-Jämjö in Blekinge county.
To identify and later determine the quality in areas with restorative qualities the model consists of two steps, the first being a GIS-analysis and the second and field excursion. The purpose of the GIS-analysis is to identify which specific areas in the landscape are expected to have restorative qualities based in different factors in the GIS (such as distance to noise sources). During the second part, the field excursion, the quality of the landscape is being analyzed. The analysis is based on how appealing the landscapes overall impression is as well as the landscapes stress reducing qualities. A checklist has been produced which is based on research to determine what types of landscapes often are associated with restorative values and stress reducing values, and those not.
The most suitable steps within the road planning process to identify and analyze the landscapes restorative value was deemed to be the ILKA in the early stage and the strategic choice of measures.
In the ongoing road project E22 Jämjö-Lösen Trafikverket chose between two road corridor alternatives. The chosen alternative is placed on agricultural- and forestland (8 km). The one the community preferred, the forest alternative, is placed through forestland (15 km). Both road corridor alternatives would impact two recreational areas and one large regional quiet area negatively. The restorative quality model showed that the road traffic agency had made the right decision when moving forward with the chosen road corridor alternative. Even though the alternative will affect the fifth largest restorative quality area and result in this area decreasing with 306 hectares, it is better than the forest alternative. The forest alternative would effect the same areas as the chosen alternative (by 306 hectares), and additionally decrease the largest area with restorative qualities in the municipality, by 723 hectares.
The conclusion is that the steps of the planning process probably could become more refined and highlight the landscapes restorative qualities using the restorative model. One step of the planning process which wasn’t investigated but probably should have been is the consultation (samråd). Where the restorative quality model could make a usable tool to figuratively communicate with the community, and those who will be affected by the choice of road corridor placement
The foraging distribution of Cape gannets in relation to Addo Elephant National Park Marine Protected Area
Get PDFSeabirds are considered to be the sentinels of the ocean, as they are able to locate their prey in spite of the great heterogeneity of the marine environment. During the breeding season, these central-place foragers not only need to find prey to maintain themselves but also to feed their young. The changes in the distribution of their prey due to environmental and human activity factors can affect their individual and population health.
In order to protect the local biodiversity, the Addo Elephant National Park Marine Protected Area was proclaimed in 2019 in Algoa Bay, Eastern Cape, South Africa. Bird Island (Algoa Bay) hosts the largest Cape gannet (Morus capensis) colony in the world and lies within Addo Elephant Nation Park Marine Protected Area. This Marine Protected Area aims to offer refuge to a vast variety of species and promote fisheries sustainability.
This study is focused on the foraging distribution of Cape gannets in relation to Addo Elephant National Park Marine Protected Area. The deployment of adult Cape gannets with GPS devices during the rearing season of 2021, enabled the analysis of their foraging range, behaviour, and the speculation on possible enhancements in their foraging effort as a result of the implementation of this Marine Protected Area.
These top predators showed a variety of distributions, but the majority of the birds stayed in the vicinity of Algoa Bay. Their behaviour was classified and feeding grounds related to the Marine Protected Area were identified. Comparison to previous data from 2010 until 2020 indicated a fluctuating foraging range, but showed a possible reduction in the gannet distribution since the Marine Protected Area implementation. Last, an area of high activity was identified and paired with results from previous studies. In conclusion, this location could be proposed as an additional Marine Protected Area after further investigation.
This research provides an assessment of the foraging distribution of Cape gannets that can be used for their management, but also for the monitoring of the Addo Elephant National Park Marine Protected Area
Dystoki hos sto
Get PDFDystokin hos hästen beskrivs ofta i litteraturen som ”a true emergency”. Få andra akutfall, om några, är så akuta i hästpraktiken. För fölet handlar det om liv eller död – de häftiga kontraktionerna hos stoet gör att syrebrist hos fölet uppstår snabbt. För stoet handlar det om risken för förlossningsskador och komplikationer – vilket kan sätta även hennes liv på spel.
Syftet med denna studie var att gå igenom hur den normala dräktigheten fortlöper, komplikationer som kan tillstöta före, under och omedelbart efter förlossning, samt att undersöka hur utgången blivit för ston som förlösts vid något av de tre stora hästsjukhus som finns i mellansverige.
Studien är retrospektiv och beskriver 138 fall av dystoki hos sto, som fått förlossningshjälp vid Evidensia Specialisthästsjukhuset Strömsholm, Mälaren Hästklinik, eller hästkliniken vid SLU Universitetsdjursjukhuset under tidsperioden 2006-2022. Studien har främst undersökt överlevnad för sto och föl, typ av förlossnings-hjälp som använts hemma respektive på klinik, duration av dystoki, orsak till dystoki, och komplikationer för sto respektive föl.
Överlevnaden till hemgång för ston var 77 %, och för föl 12 %. Studien visar på ett signifikant samband mellan duration av dystoki och överlevnad för föl, där de överlevande fölen hade kortare duration av dystoki än de föl som inte överlevde, och störst inverkan på durationen hade tiden som gick innan stoet inkom till djursjukhus. För ston fanns inget sådant samband mellan duration och överlevnad. Föl-relaterade orsaker (i huvudsak felläge) låg bakom 83 % av dystokierna, sto-relaterade orsaker 6 % (anatomiska avvikelser, uterustorsion, värksvaghet), och placenta-relaterade orsaker 11 % (kastning, red bag delivery). Typ av förlossningshjälp som löste dystokin var: assisterad vaginal förlossning 22 %, kontrollerad vaginal förlossning (med stoet under narkos) 33 %, kejsarsnitt 29 %, fetotomi 11 %, övriga 4 %.
Denna studie visar på vikten av ett snabbt och ändamålsenligt agerande både på hemmaplan och på klinik vid en dystoki hos sto, för att öka fölets chans att överleva. Stoets chanser att överleva är relativt goda, även när mer avancerad förlossningshjälp krävs för att lösa dystokin. Studiens retrospektiva natur och storleken på studiepopulationen gör att det är svårt att dra säkra slutsatser, men resultaten ligger i linje med vad som rapporterats i flera tidigare studier internationellt.The equine dystocia is often described in the literature as “a true emergency”. Few other equine emergency cases, if any, are as urgent. The mare’s violent contractions can rapidly cause detachment of the fetal membranes followed by hypoxia, which makes the event of parturition a true matter of life and death for the foal. The mare herself is also at risk for periparturient trauma complications, which might put her life in danger too.
The aim of this study was to review the course of a normal pregnancy, the complications that might occur before, during, and immediately after parturition, and to investigate the outcome for the mares that were treated for dystocia at any one of the three large equine referral hospitals in mid-Sweden.
The study is a retrospective review of the clinical records of 138 cases of equine dystocia, treated with assisted delivery at Evidensia Equine Specialist Hospital Strömsholm, Mälaren Horse Clinic, or the equine clinic at the University Animal Hospital, the Swedish University of Agricultural Sciences, during the years 2006-2022. The study is focused on survival of mare and foal respectively, the type of assistance used for delivery, duration of dystocia, reason for dystocia, and complications for mare and foal respectively.
Survival to discharge was 77% for the mares, and 12% for the foals. The study shows a significant difference (p<0.05) in duration of dystocia for the surviving foals compared to those that did not survive; and the most influential factor was the time from rupture of chorioallantois to arrival of the mare at the hospital. For the mares, no such correlation between duration of dystocia and survival could be seen. Foal-related problems (mainly malposition of the foal) were the cause of 83% of the dystocias, mare-related causes (anatomical deviations, uterine torsion at term, uterine inertia) 6%, and placenta-related (abortion, red bag delivery) 11%. The type of intervention that led to resolution of the dystocia were: assisted vaginal delivery 22%, controlled vaginal delivery (with the mare under general anaesthesia) 33%, caesarean section 29%, fetotomy 11%, and others 4%.
This study underlines the importance of not wasting any time, and of making wise decisions in the treatment of an equine dystocia, both at home by the referring veterinarian, and by the staff at a referral hospital – in order to maximise the chances of survival of the foal. The chances of survival for the mare are fair, even when more advanced types of assisted delivery are used. The retrospective nature of the study and the size of the study population are limiting factors when drawing conclusions, but the results presented are in line with many of the previously published international studies
Rabies in rural Cambodia
Get PDFRabies is a deadly zoonotic disease that kills approximately 60,000 people every year, with around 60% of the cases in Asia. There exists no treatment for rabies once symptoms have started to appear and the disease always leads to death of the patient. Therefore, prophylactic treatment, such as pre-exposure prophylaxis (PrEP) or post-exposure prophylaxis (PEP), is of uttermost importance. 99% of human rabies cases is caused by transmission from a rabid dog, most commonly by dog bites. Cambodia is one of the countries in the world with highest incidence rate of rabies, with 3.5 times as high incidence rate as India. Together with the highest dog-human ratio in the world and 95% of dog bite victims not getting PEP, rabies is a serious threat to the Cambodian people.
The best way to stop human rabies is to stop dogs from being infected. This is done by vaccinations, traditionally as injections. To reach herd immunity, 60-70% of the dog population needs to be vaccinated. However, since the majority of the dogs in Cambodia are free-roaming and are not used to being restrained and has never seen a veterinarian, it is hard to reach all of the dogs during vaccination campaigns.
This is why oral rabies vaccinations (ORV) might be a good alternative or complement to vaccine injections. Since there is no need to handle dogs when giving ORV, it is possible to reach the dogs that otherwise would have been impossible or dangerous to give injections to, and this way, it is possible to reach the threshold for herd immunity in the population.
This study aimed to evaluate the social acceptance of ORV in rural villages with unvaccinated dogs in three provinces in Cambodia and evaluate the general rabies knowledge in the same areas. This was done through mixed method, with dog owner questionnaires, key informant interviews and focus group discussions. The study found that the social acceptance towards ORV is very good and almost everyone in all of the provinces were positive towards ORV. The will to vaccinate the dogs was high, as long as the vaccine is free of charge or cost no more than 3. Dock är rabieskunskapen lägre i dessa byar jämfört med tidigare studier som har gjorts i Kambodja, med 40 % som inte vet vad rabies är och ca 50 % som inte vet att rabies har 100 % mortalitet. Andra studier har sett att ovaccinerade byar har generellt lägre kunskap om rabies än vaccinerade byar, vilket kan förklara dessa fynd