18101 research outputs found
Sort by
Trädens växtplats i staden
Get PDFExtrema väderförhållanden blir allt vanligare på grund av klimatförändringarna vilket leder till ökade risker för värmeböljor, skyfall och torka. Samtidigt växer världens städer och fler människor flyttar in till mer urbana miljöer. För att klara ett förändrat klimat behöver städerna anpassas. Naturbaserade lösningar, i form av plantering av stadsträd, kan användas för att öka städernas motståndskraft mot klimatförändringar. Träden bidrar med viktiga ekosystemtjänster som att reglera temperaturen, reducera föroreningshalterna och ta hand om dagvatten. Stadens miljö och klimat liknar dock inte det kringliggande landskapets. Hårdgjorda ytor och byggnader bidrar till ett varmare klimat och markytorna kompakteras och blir hårdgjorda vilket ökar avrinningen av vatten. Samtidigt fylls marken av underjordisk infrastruktur i form av ledningar och betongkonstruktioner. Dessa faktorer bidrar till stress och dålig tillväxt hos stadsträd då deras grundläggande behov av jord, syre och vatten inte tillgodoses. Lösningar har utvecklats under de senaste 20 åren, där fokus har legat på att skapa växtbäddar i den hårdgjorda staden. Konstruerade för att bibehålla god markstruktur utan kompaktering, där gasutbyte och vattentillförsel prioriteras, samtidigt som den hårdgjorda ytan kan belastas av trafik. Dessa växtbäddar ska ge träden goda förutsättningar för att växa och därmed bidra med alla de ekosystemtjänster som människan är beroende av. De stora skillnaderna är lösningarnas uppbyggnad och materialen de är konstruerade av. I Stockholm Stad utvecklas och används i stadsmiljö en strukturell jord uppbyggd av skärv, kallad skelettjord. Samtidigt har det i USA, Storbritannien, men även övriga Norden, utvecklats växtbäddar uppbyggda av strukturella system skapade av plastceller. Syftet med denna studie har varit att jämföra de två olika växtbäddssystemen utifrån hur de är uppbyggda och hur de skapar goda markförutsättningar för stadsträd samt om materialen är miljömässigt hållbara. Syftet har även varit att titta på skillnader i tillväxt och vitalitet hos stadsträd som är planterade i de två olika systemen. En dokumentstudie av respektive växtbäddssystems handböcker har gjorts samt en platsstudie av tillväxt och vitalitet hos träd som planterades i Stockholm Stad kring år 2013. Resultaten visar skillnader i konstruktion och material, men ingen större skillnad i tillväxt. Båda systemen förespråkar hållbarhet, men ur två olika perspektiv. I skelettjorden används närproducerat material med viss egen tillverkning medan företaget Milford fokuserar på återvinning av plast som i annat fall blivit avfall.Extreme weather conditions are becoming more common due to climate change, leading to increased risks of heat waves, torrential rains, and droughts. At the same time, the world's cities are growing, and more people are moving into more urban environments. To cope with a changing climate, cities need to be adapted. Nature-based solutions, in the form of planting urban trees, can be used to increase cities' resilience to climate change. Trees contribute with important ecosystem services such as regulating the temperature, reducing pollution levels, and taking care of stormwater. However, the city's environment and climate are not like the surrounding landscape. Hardened surfaces and buildings contribute to a warmer climate and ground surfaces are compacted and become hardened, which increases the runoff of water. At the same time, the ground is filled with underground infrastructure in the form of pipes and concrete structures. These factors contribute to stress and poor growth in urban trees as their basic needs for soil, oxygen and water are not being met. Solutions have been developed over the past 20 years, where the focus has been on creating plant beds in the hardened city. The plant beds are designed to maintain good soil structure without compaction, where gas exchange and water supply are prioritized. All whilst the hardened surface can be loaded by traffic. Furthermore, they provide the trees good conditions to grow, thus contribute with all the ecosystem services that humans depend on. The biggest difference between solutions developed, is the choice of material used.. In Stockholm City, a structural soil made up of shards called skeletal soil is developed and used in the urban environment. At the same time, plant beds made up of structural systems created from plastic cells have been developed in the USA, Great Britain, but also in the rest of the Nordic countries. The purpose of this study has been to compare the two different plant bed systems based on how they are structured and how they create good soil conditions for urban trees, as well as whether the materials are environmentally sustainable. The purpose has also been to look at differences in growth and vitality of urban trees planted in the two different systems. A document study of the respective plant bed system's manuals has been done as well as a site study of the growth and vitality of trees that were planted in Stockholm City around the year 2013. The results show differences in construction and materials, but no major difference in growth. Both systems advocate sustainability, but from two different perspectives. In the skeletal soil, locally produced material is used with some in-house manufacturing, while the company Milford focuses on recycling plastic that would otherwise have become waste
Dagvatten och urbana ekosystemtjänster på bostadsgården
Get PDFDen kontinuerliga klimatförändringen resulterar i mer frekventa och intensiva skyfall. Framåt år 2100 förväntas Uppsala ha en ökad årlig medelnederbörd på 20–30 procent. Uppsala har planerat att öka antalet bostäder och utöka stadsdelar för att bemöta sin befolkningsökning. Därmed urbaniseras, förtätas och hårdgörs större områden. Dessa utbredda hårdgjorda ytor utan förmåga att infiltrera dagvatten, i kombination med överbelastade dagvattenledningsnät, leder till kraftigare översvämningar med både ekonomiska och hälsofarliga konsekvenser. För att reducera skyfallens konsekvenser i staden behöver omhändertagandet av större volymer dagvatten implementeras i den urbana miljön. Som respons har flera regler och rekommendationer tagits fram om hur nybyggnationer ska eller kan utformas för att omhänderta dagvatten. Bostadsgårdar kan exempelvis gestaltas med multifunktionella lösningar, som utöver hanteringen av dagvatten innehåller ekosystemtjänster som kan tillföra upplevelse-, hälso-, och rekreationsvärden till gården.
Denna uppsats granskar bostadsgården vid Woodhouse Rosendal i Uppsala och identifierar platsens dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster, samt hur vida utformningen följer regler och rekommendationer. Arbetet undersöker urbana ekosystemtjänster, urbaniseringens och framtidsklimatets effekt på Uppsala, bostadsgårdars historia, roller och begränsningar, samt öppna vattenanläggningars risker och hur de kan anpassas för att undvika olyckor. Stort fokus läggs på bostadsgårdens öppna dagvattenlösning i form av en regnbädd. Studien har genomförts med hjälp av en dokumentöversikt, där jag granskat platsens planritningar, en litteraturöversikt, där ämnesrelaterad litteratur granskats, samt platsanalys. Platsanalysen genomfördes med två besökstillfällen på bostadsgården och dokumenterades i form av fotografi och anteckningar. Platsanalysen följer upp vilka dagvattenlösningar och urbana ekosystemtjänster som finns på bostadsgården, samt bostadsgårdens fyra roller utifrån Eva Kristenssons teorier.
Resultatet visar att bostadsgården utformats efter alla regler, men undviker flera rekommendationer. Den har inkluderat flera sorters dagvattenlösningar och ekosystemtjänster men har en begränsad rymlighet med få användningsområden. Konklusionen visar en klar otydlighet vad en bostadsgård faktiskt är och att de regler som finns kring bostadsgårdars utformning är för öppna för tolkning.The continuous climate change results in more frequent and intense downpours. By the year 2100, Uppsala is expected to have an increased average annual rainfall of 20–30 percent. Uppsala has planned to increase the number of homes and expand neighborhoods to meet its population growth. Larger areas are thereby urbanized, densified, and hardened. These widespread impervious surfaces, without the ability to infiltrate stormwater, in combination with overloaded stormwater drainage networks, lead to more severe floodings with both economic and health-threatening consequences. To reduce the consequences of torrential rain in the city, management of large volumes of stormwater needs to be implemented in the urban environment. In response, several rules and recommendations have been drawn up on how new constructions should or can be designed to deal with stormwater. Housing estates can, for example, be designed with multifunctional solutions that, in addition to the management of stormwater, contain ecosystem services that can add experiential, health and recreational values to the place.
The aim of this essay is to examine the housing estate at Woodhouse Rosendal in Uppsala and identify the site's stormwater solutions and urban ecosystem services, as well as to what extent the design follows rules and recommendations. The essay examines the effect of urbanization and the future climate in Uppsala, the history, roles, and limitations of housing estates, as well as the risks of open water facilities and how they can be adapted to avoid accidents. Much focus will be placed on the housing estate's open stormwater solution in the form of a rain garden. The study has been carried out with the help of a document review, where I reviewed the site's construction documents, a literature review, where subject-related literature was reviewed, and a site analysis. The site analysis was carried out with two visits at the housing estate and was documented in the form of photographs and notes. The site analysis follows up which stormwater solutions and urban ecosystem services that exists on the housing estate, as well as the four roles of housing estates, based on Eva Kristensson's theories.
The result shows that the housing estate was designed according to all the rules but avoids several recommendations. It has included several kinds of storm water solutions and ecosystem services but has a limited spaciousness with few areas of use. The conclusion shows a lack of clarity about what a housing estate is and that the rules that exist regarding the design of the housing estate are too open to interpretation
Kretslopp från avlopp : enterokocker som indikatororganismer och bärare av Vankomycinresistens
Get PDFTillförsel av växtnäring på åkermark är nödvändig för matproduktionen. En återförsel av mänskliga fekalier och urin via källsorterat toalettavfall (klosettavloppsvatten) ökar cirkulationen av näring, bidrar till förbättrad jordhälsa och minskar risken för övergödning i vattendrag. Antibiotikaresistenta bakterier och andra patogener förekommer i mänsklig avföring då människor är sjuka. Därför finns en potentiell risk med användningen av klosettavloppsvatten som gödningsmedel, då det skulle kunna innebära att antibiotikaresistenta bakterier och andra patogener sprids i naturen.
Inom Enterococcus spp. finns arter som bär på resistens mot bland annat antibiotikumet Vankomycin. Ett sätt att förhindra spridning av bland annat antibiotikaresistenta bakterier är om klosettvattnet hygieniseras innan det används som gödsel. Enterokocker är ett släkte av bakterier som används som indikatororganismer för att kontrollera hygieniseringsmetoders effekt. En hygieniseringsmetod är att tillsätta urea till klosettvatten, vilket via enzymet ureas bryts ned till NH3 som är toxiskt för mikroorganismer. Enterococcus spp. värde som indikatororganismer vid ureahygienisering har diskuterats, då det förekommer arter med hög tålighet mot NH3.
I detta arbete undersöktes enterokockers förekomst i avloppsvatten och klosettvatten, hur många av dem som bar på vankomycinresistens, om skillnad i avdödningshastighet föreligger mellan olika enterokocker vid ureahygienisering 1% i 14oC, samt så diskuterades enterokockers värde som indikatororganismer. Odlingsmediet som användes främst var VRE-agar med och utan tillsatt Vankomycin, men det gjordes även en jämförelse med SlaBa. Vid ureahygieniseringen följdes isolat av kända stammar och stammar isolerade ur avloppsvatten vilka tillsattes i autoklaverat klosettvatten, samt naturligt förekommande stammar av enterokocker i klosettvatten och avloppsvatten.
Resultaten visade att enterokocker förekommer med 45 838 cfu/ml avloppsvatten, varav 0,24% bar på resistens mot Vankomycin. En jämförelse med tidigare studier indikerar att andelen Vankomycinresistenta enterokocker kan ha ökat i avloppsvattnet i Uppsala sedan 2002. I klosettvatten förekom enterokocker med 9828 cfu/ml, inga Vankomycinresistenta bakterier detekterades. Den lägre koncentrationen av enterokocker i klosettvatten beror förmodligen på att klosettvattnet hade lagrats >5 månader innan analys, vilket kan minska bakteriekoncentrationen.
I slutet på ureahygieniseringen fanns skillnad i koncentrationen NH3 i provlösningarna. Skillnaden påverkades främst av andelen nedbruten urea, samt lösningens pH-värde. Skillnaden berodde på att lösningarna med autoklaverat klosettvatten inte hade naturligt förekommande ureas.
En stam av E. faecalis hade signifikant snabbare inaktivering under försökstiden jämfört med de andra enterokockerna, trots att det fanns två andra stammar av E. faecalis. Det skilde 33 dagar för 5 log10 reduktion mellan den snabbaste och långsammaste stammen av E. faecalis. Skillnaden i inaktiveringstid kan påverka E. faecalis värde som indikatororganism.
Det krävdes 88 dagar för att nå 5 log10 reduktion vid ureabehandling 1% i 14oCför samtliga undersökta enterokocker i denna studie.
Inga stammar av enterokocker med icke-fekalt ursprung användes i denna studie. För att undersöka Enterococcus spp. värde som indikatororganismer skulle stammar av icke-fekalt ursprung behöva användas, då skillnader i ammoniakkänslighet eventuellt kan skilja sig mellan fekala och icke-fekala enterokocker.Fertilizing arable land is necessary for food production. Using source separated toilet waste (blackwater) as fertilizer increases the circulation of nutrients, it contributes to improved soil health and reduces the risk of eutrophication. Antibiotic-resistant bacteria and other pathogens occurs in human feces when people are sick. Thus, there is a potential risk with re-circulating blackwater as fertilizer, as it could lead to spreading of antibiotic-resistant bacteria and other pathogens in nature.
Within Enterococcus spp. there are species that are resistant to the antibiotic Vancomycin. One way to prevent the spread of antibiotic-resistant bacteria and pathogens in nature is if the blackwater is sanitized before it is used as fertilizer. Enterococci is a genus of bacteria that is often used as an indicator organism to control the effect of sanitation methods. One sanitizing method is to add urea to blackwater. Urea breaks down by the enzyme urease into NH3, which is toxic to microorganisms. The value of Enterococcus spp. as indicator organisms in urea sanitation has been discussed, as there are species with a high tolerance to NH3.
In this study the presence of enterococci in sewar water and blackwater was investigated, how many of them that had vancomycin resistance, whether there is a difference in the killing rate between enterococci with urea sanitization 1% in 14oC. Also, the value of enterococci as indicator organisms was discussed. The culture medium used in this study was mainly VRE agar with and without added Vancomycin, but a comparison was also made with SlaBa. The inactivation of enterococci in following solutions was analyzed during the urea sanitation: isolates of known strains of enterococci, and strains isolated from sewar water were added to autoclaved blackwater, as well as naturally occurring strains of enterococci in untreated blackwater and sewar water.
The results showed that enterococci occur with 45,838 cfu/ml of sewar water, of which 0.24% were resistant to Vancomycin. A comparison with previous studies indicates that the proportion of vancomycin-resistant enterococci may have increased in sewar water in Uppsala since 2002. Enterococci occurred with 9828 cfu/ml in blackwater. No Vancomycin-resistant bacteria were detected in blackwater at detection level 1cfu/ml. The lower concentration of enterococci in blackwater is probably because it had been stored for >5 months before analysis, which may reduce the bacterial concentration.
At the end of the urea sanitation, the concentration of NH3 in the investigated solutions differed. The difference was mainly affected by the proportion of dissolved urea, as well as the pH value of the solution. The autoclaved blackwater solutions did not have naturally occurring urease, due to the autoclavation, which probably explain the differences.
One strain of E. faecalis had significantly faster inactivation over the trial period compared to the other enterococci, even though there was two other strains of E. faecalis in the study. It differed 33 days for 5 log10 reduction between the fastest and slowest strain of E. faecalis. The difference in inactivation time may affect the value of E. faecalis as an indicator organism.
It took 88 days to reach 5 log10 reduction with urea treatment 1% in 14oC for all strains of enterococci analyzed in this study.
This study did not include any strain of enterococci of non-fecal origin. To investigate the value of Enterococcus spp. as indicator organism, strains of non-fecal origin would need to be used, as differences in ammonia sensitivity may differ between fecal and non-fecal enterococci
Svenska lantbrukares tillämpning av arrendelagstiftningen : en undersökande studie om hur arrendelagstiftningen praktiseras i dagens lantbruk
Get PDFJordbruksarrende spelar idag en betydande roll för det svenska lantbruket genom att skapa en alternativ möjlighet att bruka mark och tillhörande byggnader. Den höga medelåldern hos lantbrukare idag ger en indikation på att det inom en snar framtid kommer ske ett större skifte av ägarstrukturen inom branschen. Därmed är arrendelagstiftningen, arrendeavtalet och dess tillämpning aktuella ur ett forsk-ningsperspektiv. Arrendelagstiftningen är i dessa sammanhang det som ligger till grund för det avtal som skrivs mellan avtalets berörda parter, det vill säga, arrendatorn och jordägaren. Avtalet kräver i många fall förhandlingar både innan och efter en kontraktsskrivning vilket antingen kan leda till en utdragen konflikt eller till en lyckad överenskommelse.
Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur praktiserandet av den nuvarande arrendelagstiftningen påverkar arrendatorer och jordägare i ett arrendeavtal. Med hjälp av uppsatsen vill författarna bidra till en klarare definition av de konflikter som många gånger uppstår mellan parterna i ett jordbruks-arrendeavtal. Genom att applicera teoretiska verktyg ska empirin analyseras och ge en förklaring till varför oenighet vid just denna typ av avtal är oundviklig i många fall. Uppsatsen har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi där empirin har skett genom intervjuer med både jordägare och arrendatorer.
Studien visar att det mellan arrendatorer och jordägare finns en förståelse för arrendelagstiftningen och vilka rättigheter och skyldigheter som medföljer vid en arrendesituation samt hur deras agerande påverkas av yttre faktorer. Vidare visar studien att arrendeförhållandet mellan arrendator och jordägare ger utrymme för anpassning hos parterna utefter deras egna förutsättningar och möjligheter. Studien pekar på att både arrendator och jordägare lägger stor vikt vid att skapa och bibehålla god kommunikation, förståelse och acceptans för varandra. Eftersom de båda står i beroendeställning till varandra finns det en till viss nivå en önskan om att vilja lösa eventuella konflikter. Dock finns det en generell uppfattning om att de upplevda utmaningarna med att praktisera av arrende och dess lagstiftning är något som påverkar deras roll som arrendator och jordägare.Agricultural leases currently play a significant role in Swedish agriculture by creating an alternative opportunity to use land and associated buildings. The high average age of farmers today indicates that in the near future there will be a major shift in the ownership structure in the industry. Thus, leasehold legislation, the lease agreement and its practice are relevant from a research perspective. In this context, leasehold legislation is the basis for the agreement that is written between the parties involved in the agreement, the lessee and the landowner. In many cases, the agreement requires negotiations both before and after signing the contract, which can either lead to a protracted conflict or to a successful agreement.
The purpose of the study is to create a greater understanding of how the practice of the current tenancy law in lease agreements affects tenants and landowners. With the help of the paper, the authors want to contribute to a clearer definition of the conflicts that arise between the parties in an agricultural lease agreement. Through the application of theoretical tools, the empirical data will be analysed and provide an explanation of why disagreement in this particular type of agreement is inevitable in many cases. The paper has been based on a qualitative research strategy where the empirical data has been collected through interviews with both landowners and tenants.
The study shows that between tenants and landowners there is an understanding of the tenancy legislation and the rights and obligations that come with a tenancy situation and how their actions are affected by external factors. Furthermore, the study shows that the tenancy relationship between tenant farmers and landowners provides room for adaptation by the parties according to their own conditions and opportunities. The study indicates that both tenant farmers and landowners attach great importance to creating and maintaining good communication, understanding and acceptance towards each other. Since they are both in a dependent position, there will be a certain level of desire to resolve any conflicts. However, there is a general perception that the perceived challenges with the practice of tenancy and its legislation is something that affects their role as tenant and landowner
Profitability of optimizing biogas production in dairy farms : an experimental case study of a Swedish dairy farm´s usage of nitrogen in digestate as a nutrient resource for crop production
Get PDFBiogas has the potential to be a contributor to sustainable energy for electricity, fuel, and heating. Because of that, there are different alternatives for biogas plants. In this study, a farm-based biogas plant for electricity production has been of interest. The related earnings and costs have been compared in eight different case farm alternatives to determine whether investing in a farm-based biogas plant is profitable. All case farm alternatives have had their base in milk production. Four of the case farm alternatives have had conventional agriculture, where two have had 200 dairy cows and 280 hectares of arable land, and two have had 400 dairy cows with 560 hectares of arable land. Each production size has compared one alternative without biogas production and one alternative with biogas production. The same structure has been used for the remaining four case farm alternatives with an organic agriculture focus.
The findings have been found using linear optimization models for each of the eight case farm alternatives. The results showed that the alternatives with 200 dairy cows with 280 hectares of arable land and biogas production were marginally profitable regardless of agricultural focus compared to the alternative with the same number of dairy cows, hectares of arable land, and agricultural focus. In the conventional alternative, the case farm with biogas production increased their overall profit with approximately 30 000 SEK compared to the alternative without biogas production. In the organic alternative the profit from biogas production increased more, as the difference was approximately 150 000 SEK.
When alternatives with 400 dairy cows and 560 hectares of arable land was investigated, a farm-based biogas plant proved profitable and contributed significantly to the overall result. In the conventional alternative, the biogas plant contributed with roughly 600 000 SEK to the overall profit, compared with approximately 830 000 SEK. When comparing all the eight case farm alternatives, the conventional agricultural focus proved more profitable than their organic counterparts. It could be explained by higher yield per hectare, the cheaper cost for feed ration inputs, the higher price for sales of calves and less cost per additional nitrogen needed.
The main difference between the case farm alternatives without biogas production compared to those with it is that the cost for nitrogen is much higher when not having biogas production. That is because the digestate from the biogas production, given the study's substrate mixture, contains a higher percentage of nitrogen per tonne.Biogas har potential att bidra till hållbar energi för el, bränsle och värme. Till följd av det finns det olika alternativ för biogasanläggningar. I denna studie har en gårdsbaserad biogasanläggning för elproduktion varit av intresse. De relaterade intäkterna och kostnaderna har jämförts i åtta olika fallgårdsalternativ för att avgöra om det är lönsamt att investera i en gårdsbaserad biogasanläggning. Alla fallgårdsalternativ har haft sin bas i mjölkproduktion. Fyra av fallgårdsalternativen har haft konventionellt jordbruk, där två har haft 200 mjölkkor och 280 hektar åker och två har haft 400 mjölkkor med 560 hektar åker. Varje produktionsstorlek har jämfört ett alternativ utan biogasproduktion och ett alternativ med biogasproduktion. Samma struktur har använts för de återstående fyra fallgårdsalternativen med inriktning på ekologiskt jordbruk.
Fynden har hittats med hjälp av linjära optimeringsmodeller för vart och ett av de åtta fallgårdsalternativen. Resultaten visade att alternativen med 200 mjölkkor med 280 hektar åker och biogasproduktion var marginellt lönsamma oavsett jordbruksinriktning jämfört med alternativet med samma antal mjölkkor, hektar åker och jordbruksinriktning. I det konventionella alternativet ökade fallgården med biogasproduktion sin totala vinst med cirka 30 000 SEK jämfört med alternativet utan biogasproduktion. I det ekologiska alternativet ökade vinsten från biogasproduktion mer, då skillnaden var cirka 150 000 kr.
När alternativ med 400 mjölkkor och 560 hektar åkermark undersöktes visade sig en gårdsbaserad biogasanläggning vara lönsam och bidrog väsentligt till det totala resultatet. I det konventionella alternativet bidrog biogasanläggningen med cirka 600 000 SEK till den totala vinsten, jämfört med cirka 830 000 SEK. När man jämförde alla de åtta fallgårdsalternativen visade det sig att fokus på konventionellt jordbruk var mer lönsamt än deras ekologiska motsvarigheter. Det kan förklaras av högre avkastning per hektar, den billigare kostnaden för foderransoner, det högre priset för försäljning av kalvar och lägre kostnad per ytterligare kväve som behövs.
Den största skillnaden mellan fallgårdsalternativen utan biogasproduktion jämfört med de med den är att kostnaden för kväve är mycket högre när man inte har biogasproduktion. Det beror på att rötresterna från biogasproduktionen, givet studiens substratblandning, innehåller en högre andel kväve per ton
Potential till flexibilitet och energilagring
Get PDFKnivsta municipality is expanding with new residential areas. Meanwhile, the housing sector already accounts for 40 % of Sweden’s total energy use. To ensure energy security in future residential areas and to reduce instability in the power system due to increased intermittent energy production, the need and potential for energy storage and flexibility solutions must be investigated. Implementing these solutions in residential areas will lead to increased self-sufficiency and hence relieve surrounding power system, whereon Tarv Västra, a future community planned in Knivsta, intends to implement these solutions.
The aim of this project was to examine how local electricity and heat production, in combination with flexibility and storage, could contribute to increased local energy independence in Tarv Västra and to balance the surrounding power system. The system solutions implemented are borehole thermal storage, batteries and hydrogen for energy storage, as well as vehicle-to-grid and demand flexibility as flexibility solutions. To assess the requirement for energy storage and flexibility in the residential area, it was essential to analyze both energy demand and production. Modelling of the chosen system solutions could then be conducted on an hourly basis using previous academic works and assumptions. To nuance the results, the created model was simulated with 0 %, 20 % and 40 % base load of electricity from the power grid.
The created model of energy solutions in Tarv Västra resulted in a high potential for energy storage and flexibility to reach a higher degree of self-sufficiency as well as relief of the surrounding grid. The degree of self-sufficiency increased with less percentage of base load from the local power grid (60 %, 64 %, 70 % with 40 %, 20 %, 0 % of baseload), unlike the degree of peak coverage which increased with greater percentage of base load (78 %, 86 %, 100 % with 0 %, 20 %, 40 % of baseload). The combination of borehole thermal storage, batteries and hydrogen satisfied the entire heating requirement and a major part of the electricity requirement. Implementation of vehicle-to-grid and demand flexibility relieved the power system regarding to the number of extracted power peaks.Knivsta kommun expanderar med nya bostadsområden. Samtidigt står bostadssektorn redan för 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att säkerställa energitrygghet i framtida bostadsområden och minska instabilitet i elnäten uppkommen av ökad intermittent energiproduktion måste behovet och potentialen för lagring- och flexibilitetslösningar undersökas. Att implementera sådana lösningar i bostadsområden förväntas leda till ökad självförsörjning och således avlasta kringliggande elnät, varpå Tarv Västra, ett framtida bostadsområde planerat i Knivsta kommun, avser att implementera dessa.
Syftet med arbetet var att undersöka hur lokal elkraft- och värmeproduktion, i kombination med flexibilitet och lagring, skulle kunna bidra till ett ökat lokalt energioberoende i Tarv Västra och balansera det kringliggande elnätet. De systemlösningar som implementerats är termisk lagring i borrhål, batterier
och vätgas för energilagring, samt vehicle-to-grid och efterfrågeflexibilitet som flexibilitetslösningar. För
att utvärdera behovet av lagring och flexibilitet i bostadsområdet var det väsentligt att analysera både energikonsumtion- och produktion. Modellering av valda systemlösningar kunde sedan genomföras på timbasis med hjälp av tidigare akademiska arbeten och antaganden. För att nyansera resultaten simulerades den skapade modellen med 0 %, 20 % och 40 % baslast av elkraft från elnätet.
Den skapade modellen av energilösningar i Tarv Västra resulterade i en hög potential av energilagring och flexibilitet för att nå en hög självförsörjningsgrad samt avlastning av kringliggande elnät. Självförsörjningsgraden ökade med en minskad procentuell baslast från det lokala elnätet (60 %, 64 %, 70 % för 40 %, 20 %, 0 % av baslast), till skillnad från topptäckningsgraden som ökade med en ökad procentuell baslast (78 %, 86 %, 100 % för 0 %, 20 %, 40 % av baslast). Kombinationen av termisk lagring i borrhål, batterier och vätgas tillfredsställde hela värmebehovet och en stor del av elkraftbehovet. Med implementering av vehicle-to-grid och efterfrågeflexibilitet avlastades elkraftsystemet med avseende på antalet uttagna effekttoppar
Värdepåverkande faktorer i lantbrukskooperativa företag
Get PDFMajoriteten av Sveriges jordbruksföretag drivs av få personer, vilket till stor del är tack vare den tekniska utvecklingen av maskiner som idag ersätter mycket fysiskt arbete. Sedan år 1990 har antalet jordbruksföretag i Sverige minskat med 39 % till följd av en hård konkurrens från både utlandet och stora bolag nationellt. Det är därmed svårt för mindre jordbruk att överleva vilket förklarar varför storskaligt, mer specialiserat, produktionsjordbruk blivit alltmer utbrett. För att enskilda jordbrukare ska bli mer konkurrenskraftiga kan de öka sina förhandlingsmöjligheter genom att arbeta utifrån en kooperativ affärsmodell som bygger på den demokratiska principen att en medlem har en röst. Det innebär att kooperativet styrs av medlemmarna som i sin tur både nyttjar och äger den kooperativa organisationen. Genom att skogs- eller lantbrukaren innehar ett medlemskap i kooperativet förväntas det ge ett värde. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som medlemmar i skogs- och lantbrukskooperativ oberoende av inriktning upplever skapar värde utifrån teorin om socialt kapital.
För att besvara studiens forskningsfråga har en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer genomförts där totalt tre medlemmar i skogs- och/eller lantbrukskooperativ deltagit. Frågorna utgick från vilka för- och nackdelar de upplever med sitt medlemskap, hur relationen ser ut till andra medlemmar och vilka långsiktiga förväntningar de har på sitt medlemskap.
Resultatet av studien visar att trygghet och tillit är viktiga faktorer för att medlemmarna ska uppleva värde både nu och på lång sikt. Detta genom att få god ekonomisk avkastning och bra avräkningspriser för råvaran. Resultatet visar också vikten av lojalitet hos hela medlemskåren för att uppleva värde och då engagera sig i kooperativet. Resultatet visar att medlemmarna upplever tillit till kooperativet som helhet där medlemmar tillsammans bidrar till den ekonomiska avkastningen som de upplever skapar trygghet. Det var enbart en av de tillfrågade respondenterna som upplevde att denne har en relation till andra medlemmar genom möten och andra fysiska träffar. Samtidigt så visar resultatet på att det finns en stark tillit till kooperativet som helhet och andra medlemmar. Det finns en förväntan om att alla medlemmar ska bidra och göra sitt bästa för att kooperativet ska generera avkastning till sina medlemmar. Relationen mellan medlemmarna i kooperativet kan därmed ses vara viktig för kooperativet, stärka konkurrenskraften och skapa tillit trots att den inte bygger på att medlemmar ses fysiskt.
En slutsats som sammanfattar resultatet av studien är att trygghet och tillit är de faktorer som i störst utsträckning bidrar till att medlemmar upplever värde med sitt medlemskap i skogs- och lantbrukskooperativ. Trygghet i form av ekonomisk avkastning och tillit till kooperativet som helhet och medlemmarna att gemensamt stärka konkurrenskraften. För skogs- och lantbrukskooperativ som helhet är det således viktigt att på lång sikt skapa trygghet utifrån medlemmars behov och visa på kooperativets viktiga roll.Most of Sweden's agricultural companies are run by a few people, which is largely thanks to the technological development of machines that now have replaced the need of physical work. Since 1990, the number of agricultural companies in Sweden has decreased by 39% because of fierce competition from both abroad and large national companies. It is thus difficult for smaller farms to survive, which explains why large-scale, more specialized, production agriculture has become increasingly widespread. For individual farmers to become more competitive, they can increase their bargaining power by working from a cooperative business model based on the democratic principle of one member having one vote. This means that the cooperative is controlled by the members, who in turn both use and own the cooperative organization. By the forester or farmer holding a membership in the cooperative, it is expected to provide value. This study aims to investigate which factors that member of forestry and agricultural cooperatives, regardless of orientation, experience as creating value based on the theory of social capital.
To answer the study's research question, a qualitative case study with semi-structured interviews was conducted in which a total of three members of forestry and/or agricultural cooperatives participated. The questions were based on the pros and cons they experience with their membership, what the relationship looks like with other members and what long-term expectations they have of their membership.
The results of the study show that security and trust are important factors for the members to experience value both now and in the long term. This by getting a good financial return and good settlement prices for the raw material. The result also shows the importance of loyalty among the entire membership to experience value and then engage in the cooperative. The result shows that the members feel trust in the cooperative, where members together contribute to the financial return that they experience creates security. It was only one of the surveyed respondents who felt that he has a relationship with other members through meetings and other physical encounters. At the same time, the result shows that there is a strong trust in the cooperative as a whole and other members. There is an expectation that all members will contribute and do their best for the cooperative to generate returns for its members. The relationship between the members of the cooperative can thus be seen as important for the cooperative, strengthening competitiveness, and creating trust even though it is not based on members seeing each other physically.
A conclusion that summarizes the results of the study is that security and trust are the factors that contribute to the greatest extent to members experiencing value with their membership in forestry and agricultural cooperatives. Security in the form of financial returns and trust in the cooperative as a whole and the members to jointly strengthen competitiveness. For forestry and agricultural cooperatives, it is thus important to create security in the long term based on members' needs and demonstrate the cooperative's important role
Mikroskogen
Get PDFUppsatsen har utvärderat mikroskogar planterade med Miyawakimetoden,
skapad av japanen Akira Miyawaki, för att se om den är möjlig att
använda i en skånsk urban kontext. Tre olika koncept har tagits fram genom
litteratur, en fältstudie och intervjuer där mikroskogar testats för användning
på bostadsgårdar, skolgårdar samt större kontor- och industriytor. För-
och nackdelar med mikroskogar i skånska städer har diskuteras utifrån
upplevelsevärden och ekosystemtjänster.
Miyawakimetoden användes ursprungligen till återbeskogning i Japan och
går ut på att skapa täta planteringar med inhemska sekundärarter för att
gynna den biologiska mångfalden. Tätheten gör att träden växer och når ett
klimaxstadium snabbare och ingen skötsel ska krävas efter tre år. Intervjuer
med yrkesverksamma inom den gröna branchen gjorde det tydligt att det i
städer ställs högre krav på upplevelsevärden och estetik. För att skogen ska
anses attraktiv kommer förvaltning och skötsel behöva utföras. Västerskog
i Alnarp förvaltas med en kreativ skötsel för att skapa upplevelsevärden.
Miyawakimetoden lämpar sig för platser där de ekologiska värdena får
plats och de estetiska inte tar lika stor plats. För andra platser i staden där
människor vistas dagligen är modellen för Västerskog mer lämplig utifrån att
den kombinerar de ekologiska värdena med de estetiska.
Mikroskogar kan utgöra en del i problemlösningen på hur framtidens skånska
städer ska hantera kommande klimatförändringar, gynna biologisk mångfald
samt ha en positiv inverkan på människors välmående i urbanmiljö genom att
integreras i kommuners grönplan. Mikroskogen kan ses som en strategi för att
uppnå principen 3-30-300 samt integreras i LOD för hantering av dagvatten.
En ökning av natur i städerna är framförallt viktigt för barns välmående och
förståelse för naturen vilket i sin tur kan leda till ett större intresse för naturen
som vuxen.The essay has evaluated microforests planted with the Miyawaki method,
created by the Japanese Akira Miyawaki, to see if it is possible to use it in a
Scanian urban context. Three different concepts have been developed through
literature, a field study and interviews where microforests are tested for use
in residential yards, school yards and larger office and industrial areas. The
pros and cons of microforests in Scanian cities have been discussed based on
experiential values and ecosystem services.
The Miyawaki method was originally used for reforestation in Japan and
involves creating dense plantings of native secondary species to benefit
biodiversity. The density means that the trees grow and reach a climax stage
faster and no maintenance should be required after three years. Interviews
with professionals in the green industry made it clear that in cities higher
demands are placed on experiential values and aesthetics. In order for the
forest to be considered attractive, management and maintenance will have to
be carried out. Västerskog in Alnarp is managed with creative management to
create experiential values. The Miyawaki method is suitable for places where
the ecological values are important and the aesthetic ones are less important.
For other places in the city where people live their everyday life, the model for
Västerskog is more suitable based on the fact that it combines the ecological
values with the aesthetic ones.
Microforests can be a part of the solution to help Scanian cities deal with
future climate changes, promote biological diversity and have a positive
impact on people’s well-being in urban environments by being integrated
into municipalities’ green plans. The microforest can be seen as a strategy to
achieve the 3-30-300 principle and be integrated into the LOD for stormwater
management. An increase in nature in the cities is important for children’s
well-being and understanding of nature, which in turn can lead to a greater
interest in nature as an adult
Hur ridlärare lär ut hjälpgivning
Get PDFRidning är en stor sport i Sverige och ett stort antal människor deltar i ridlektioner regelbundet för rekreation eller för sport. Totalt finns det ca 162 130 medlemmar fördelat på Svenska Ridsportförbundet och Svenska Islandshästförbundet. Sverige är hem för många ridskolor, där framför allt utbildade ridlärare arbetar för att lära sina elever harmonisk ridning med god kommunikation. Det finns dock inte så mycket information om vad dessa ridlektioner består av. Ridning är en fysisk sport och vid ridning i grupp är det en fördel ifall ridlärarens instruktioner ges på ett sätt som är lätt för rideleven att uppfatta. I det utbildningsmaterial som finns att tillgå för ridlärare saknas det information om motorik och hur ryttaren anatomiskt kan göra med sin kropp. Användningen av anatomiska instruktioner vid ridundervisning var därför i fokus i detta arbete.
Syftet med denna studie var att öka kunskapen om ridlärares instruktioner kring hjälpgivning ur ett anatomiskt perspektiv. Detta eftersom det saknas det en kartläggning över hur ridlärare använder den grund som ges av Ridhandboken 1. Det saknas även insyn i om det skiljer sig åt hur ridlärare förklarar hjälpgivning för sina ridelever. Syftet undersöktes genom följande frågeställningar: Vilken förståelse uttrycker ridlärare avseende anatomiska instruktioners betydelse för hjälpgivning? Hur beskriver ridlärare att de instruerar ryttare att utföra hjälpgivning ur ett anatomiskt perspektiv? Hur ger ridlärare instruktioner om hjälpgivning i relation till beskrivningar i Ridhandboken 1?
Materialet utgjordes av svar på en digital enkät riktad till ridlärare på nivå II eller högre inom Svenska Ridsportförbundet och Svenska Islandshästförbundet. Totalt svarade 27 ridlärare på enkäten. För att jämföra ridlärarnas instruktioner av hjälpgivning användes Ridhandboken 1 som är vanligt förekommande på utbildningar i Sverige. Resultatet analyserades genom en fenomenografisk analys, vilket resulterade i sex stycken kategorier.
Resultatet gav uttryck för att ridlärarna hade en varierande förståelse avseende anatomiska beskrivningar och hjälpgivning. Flera av ridlärarnas instruktioner innehöll liknelser, eller berörde blicken. Detta är något som inte beskrivs i Ridhandboken 1. Vissa ridlärare beskrev ibland bara hur rideleven ska förbereda sig för hjälpen, och inte hur hen ska utföra den faktiska hjälpen. Ridlärarnas användande av anatomiska instruktioner var förhållandevis lågt, och några av ridlärarna beskrev anatomiskt inkorrekta instruktioner. Många av de skrivna svaren var korta och lämnar ett stort utrymme för egen tolkning för rideleven om de användes. Ridlärarna hade en stor variation i sina instruktioner, med vissa som till och med motsade varandra. Dessutom motsade ridlärarna ibland de beskrivningar som återfinns i Ridhandboken 1.
Slutsatsen av studien var att ridlärarna uttrycker en varierande förståelse avseende anatomiska beskrivningar och hjälpgivning. Särskilt bristfällig förståelse är det för vikt- och skänkelhjälperna. I vissa fall är instruktionerna inte fysiskt möjliga. Gällande hur ridlärarna beskriver att de instruerar ryttare att utföra hjälpgivning ur ett anatomiskt perspektiv finns en svag anknytning till den funktionella anatomin. I flera fall skiljer sig ridlärarnas instruktioner om hjälpgivning åt sinsemellan. Det förekommer även motsägelser i ridlärarnas instruktioner jämfört med det som finns beskrivet i Ridhandboken 1. Att ridlärarnas instruktioner skiljer sig åt kan bero på att det saknas relevanta delar i deras utbildning för att möjliggöra instruktioner ur ett anatomiskt perspektiv.The equestrian sport is very popular in Sweden, which is home to a large number of riding schools. The riding teachers aim to teach their students to become harmonious riders One key ingredient in the lessons is to develop the communication with the horse through aids given by the rider. In the educational material provided for riding teachers there is a lack of information about motor skill and how anatomical instructions should be given in riding. Therefore, it is important to learn more about what these riding lessons actually consist of and also the use of anatomical instructions, which so far remains to be studied.
The aim of this study was to increase the knowledge about riding teachers instructions for aids from an anatomical perspective. Currently, there is not a survey over how riding teachers use the educational material, and if there is a difference between how they instruct their riding students on how to give aids. The aim was accomplished through the following questions: What comprehension do riding teachers express regarding the importance of anatomical instructions for aids? How do riding teachers describe that they instruct riders on how to give aids from an anatomical perspective? How do riding teachers instruct aids in relation to the given educational material?
The material consisted of responses to a digital survey that was sent out to riding teachers level II or higher in the Swedish Equestrian Federation and the Swedish Federation for Icelandic horses. The answers were analyzed using a phenomenographic method, which resulted in six categories. In addition, the answers were compared to the educational book used in education for riding teachers.
The total number of respondents were 27 riding teachers. The results of this study showed that the respondents used a great variation of instructions, with some of them even opposing each other. Contradictions against the educational book also occurred. The use of anatomical instructions was fairly low, with some of the respondents describing anatomically incorrect instructions. A lot of the instructions contained parables. The riding teachers’ responses also concerned the rider’s gaze, which is something that is not brought up by the educational book. Furthermore, the results show that some riding teachers instruct on how to prepare the rider to give the aid, but do not in fact describe how to give the aid. How much the respondents used instructions from each category varied.
To conclude, there is a variation in riding teachers’ comprehension regarding functional anatomy, and the aids used in riding. Some of the instructions are not physically possible. Concerning how the riding teachers’ instructions on how to give aids from an anatomical perspective there is a weak connection with functional anatomy. In many cases the riding teachers’ instructions differ from each other and from the educational material. The reason that the instructions differ could be because there is a lack in their education
Effekten av gödsling med arGrow® granulat på barrplantors tillväxt efter de första två växtsäsongerna
Get PDFTillgången på näringsämnen i marken är mycket stort i förhållande till växternas behov, men ändå är näringstillförseln ofta en tillväxtbegränsande faktor för växterna. De näringsämnen som behövs i störst mängd är kväve, som ofta är hårt bundet i svårlösliga kemiska föreningar. Länge troddes mineralisering vara en förutsättning för att växterna skulle kunna tillgodogöra sig det bundna kvävet. Under 1940-talet påvisade studier att växter också kan tillgodogöra sig organiskt kväve i form av aminosyror. Idag finns en del studier som pekar mot att större delar utav markens kväveförråd består av aminosyror och att organiskt kväve är en viktig del av kvävets kretslopp i boreala skogar.
arGrow® Granulat är ett långtidsverkande organiskt gödselmedel i kristallform som består utav aminosyran arginin. Medlet har tagits fram av det svenska företaget SweTree Technologies i samarbete med olika skogsbolag och används nu i kommersiell plantering främst i Norden. Effekten av arGrow® Granulat går ut på att stimulera plantornas egna tillväxtprocesser genom att tillföra en liten mängd argininfosfat vid utplantering i fält.
Huvudsyftet med detta försök var att studera rottillväxten hos gran och tallplantor gödslade med arGrow® Granulat och jämföra med ogödslade kontrollplantor efter de första två växtsäsongerna i fält. Även data om plantornas höjdtillväxt, diametertillväxt, skador, rot/toppkvot samt barrens kväveinnehåll samlades in och analyserades.
På grund av undermålig uppmärkning av det två år tidigare anlagda försöket kunde endast fyra av totalt 18 block återfinnas, vilket gav ett möjligt sampel om 20 plantor per försöksled. Resultaten visade endast marginella skillnader mellan de gödslade och de ogödslade försöksleden och inga skillnader i de tillväxtparametrar som undersöktes kunde statistiskt säkerställas. Något som troligtvis härleds till den lilla sampelstorleken. Dock framträdde vissa tendenser som pekar på att gödslingen ändå haft någon form av påverkan på de undersökta tillväxtparametrarna. De gödslade tallplantorna hade en torrvikt som var 16 procent högre än de ogödslade tallplantorna. De gödslade granplantornas rotvikt var 28 procent högre än kontrollplantorna.
Den markanta skillnaden som förväntades mellan de gödslade och de ogödslade plantorna uteblev men det är viktigt att poängtera att vi inte kan dra några långtgående slutsatser eftersom dataunderlaget för studien är litet. I framtida studier skulle fokus kunna vara på att undersöka på vilka marker där gödsling med arGrow® Granulat lämpar sig, samt att studera om gödslingseffekten avtar med ökande bonitet.The availability of nutrients in the soil is exceedingly high in relation to plant needs, yet nutrient supply is often a limiting factor for plant growth. The nutrient most needed is nitrogen, which is often tightly bound in insoluble chemical compounds. For a long time, mineralization was believed to be a prerequisite for plants to use the bound nitrogen. In the 1940s, studies showed that plants can also utilize organic nitrogen in the form of amino acids. Today there are studies that indicate that larger parts of the soil's nitrogen supply consist of amino acids and that organic nitrogen is an important part of the nitrogen cycle in boreal forests.
ArGrow Granules® is a long-acting organic fertilizer in crystal form consisting of the amino acid arginine. The agent has been developed by the Swedish company SweTree Technologies in collaboration with various forestry companies and is now used in commercial planting in the Nordic countries. The effect of arGrow® Granules is to stimulate the plants' own growth processes by adding a small amount of arginine phosphate when planting in the field.
The main objective of this trial was to compare the root growth of spruce and pine seedlings fertilized with arGrow® Granules with unfertilized control seedlings after the first two growing seasons in the field. Data on plant height growth, diameter growth, damage, root/top ratio, and nitrogen content in needles were also collected and analysed.
Due to inadequate marking of the two-year-old trial, only four of the 18 blocks could be found, resulting in a possible sample size of 20 plants per trial. The results showed only marginal differences between the fertilized and unfertilized trials and no differences in the growth parameters investigated could be statistically confirmed. This is probably due to the small sample size. However, certain tendencies emerged that indicate that fertilization still had some kind of influence on the growth parameters investigated. The fertilized pine plants had a dry weight that was 16 percent higher than the unfertilized pine plants. The root weight of the fertilized spruce plants was 28 percent higher than the control plants.
The significant difference that was expected between the fertilized and the unfertilized plants did not occur, but it is important to point out that we cannot draw any far-reaching conclusions because the data base for the study is small. In future studies, the focus could be on investigating on which soils where fertilization with arGrow® Granules is suitable, and to study whether the fertilization effect decreases with increasing quality