18101 research outputs found
Sort by
Hur användbara är apparna Arboreal och Trestima för en virkesköpare vid skogsinventering?
Get PDFEtt aktiebolags viktigaste uppgift är att ge hög avkastning till sina aktieägare. Skogsbolagen har som mål att maximera värdeutnyttjande av sin skogsråvara. För att få en uppfattning om rotstående lager måste skogsbolagen inventera sitt skogsinnehav och kontrakterade avverkningsrätter. Inventering kostar tid och pengar och ju bättre och noggrannare inventering bolagen önskar ju dyrare blir den. Att kunna effektivisera inventeringen och få ett bättre resultat på en kortare tid är någonting som efterfrågas hos bolagen.
Syftet med detta examensarbete är att jämföra och testa hur användbara apparna Arboreal och Trestima är för en virkesköpare vid fältinventering. Försöken utförs för att utröna om apparna kan förbättra precisionen i virkesköparens bedömning av viktiga skogliga data för att få bättre prognoser av virkesutfall och avverkningskostnad vid avverkning, utan att inventeringstiden ökar.
Arbetet är uppdelat i två försök. I det första försöket ska apparnas mätnoggranhet testas. Detta görs i mindre bestånd där inventerarens subjektiva utläggning av provytor spelar mindre roll. Det andra försöket är mer inriktat mot praktisk användning. I detta försök görs även en tidsstudie av apparna för att mäta skogliga data. Sedan görs också en jämförelse om virkesköparna redan mäter skoglig data bra eller om det blir bättre med hjälp av apparna.
Resultatet visar att apparna är bäst på att mäta de skogliga data de är framtagna för. Arboreal mäter Dgv, Hgv och volym bättre än Trestima då Arboreal har fler mätningar som hamnat inom spannet ± 10 procent avvikelse till verkligt värde för dessa parametrar. Trestima mäter grundytan bättre än Arboreal där Trestima har fler mätningar inom spannet ± 10 procent avvikelse till verkligt värde för grundytan.
Tidsmässigt går en mätning snabbare att göra med Trestima än med Arboreal. Om man utför en mätning på en medeltrakt om 7,5 ha tog i studien en mätning, om man utför den enligt apparnas rekommendationer, 13 min för Trestima och 20 min för Arboreal.
Jämförelsen hur virkesköparna mäter skoglig data med och utan apparna visar att erfarna virkesköpare mäter skoglig data bra som de gör redan idag. De skattar Dgv och volym bättre utan apparna. Virkesköparna skattar även Hgv bra men en skattning med Arboreal blir något bättre.
Sammanfattningsvis betyder det att mätningar med apparna inte gör virkesköparnas skattningar bättre. Dock finns det en användningsmöjlighet för apparna för nyanställda virkesköpare som inte har någon större erfarenhet av att skatta skogliga data. Om man tar ut det bästa ur båda apparna så kan den oerfarna virkesköparen göra uppskattningar lika bra som den rutinerade virkesköparen.A limited company´s most important task is to provide a high income to its members. Therefore, forest companies want to be able to get maximum value out of their raw material. In order to know how much raw material is available, forest companies must take inventory of their holdings. Inventory costs time and money, and the better and more accurate inventory the companies want, the more expensive it becomes. Being able to make more effective inventory and get a better result in a shorter time is something that is inquired for by the companies.
The purpose of this survey is to compare and test how useful and how profitable the apps Arboreal and Trestima are for a timber buyer during field inventory. This is done by testing whether the apps can improve the precision of the timber buyer's assessment of important forestry data in order to obtain better forecasts of timber yield and logging cost during felling without increasing the inventory time.
The survey is divided into two parts. In the first part, the measuring accuracy of the apps is to be tested, it is done in smaller areas where the subjective interpretation of the inventor plays less of a role. The second part is more oriented towards practical use. In this experiment, the time it takes for the apps to measure forest data will be reported and then a comparison will also be made if the timber buyers already measure forest data well or if it will be better with the help of the apps.
The results show that the apps are the best at measuring the forest data they are adapted for. Arboreal measures Dgv, Hgv and volume best. Arboreal measures Dgv, Hgv and volume better than Trestima as Arboreal has more measurements that fell within the range ± 10 percent deviation from true value for these parameters. Trestima measures the basal area better than Arboreal, where Trestima has more measurements within the range ± 10 percent deviation from the true value of the basal area.
In terms of time, a measurement can be made faster with Trestima than with Arboreal. If you perform a measurement on an average tract of 7.5 ha a measurement, if you perform it according to the apps' recommendations, takes 13 minutes for Trestima and 20 minutes for Arboreal.
When the apps were compared to how the timber buyers measure forest data without the apps, it can be seen that the timber buyers measure forest data well and estimate Dgv and volume better without the apps. The timber buyers also estimate Hgv well, but an approximation with Arboreal is slightly better.
According to the result the timber buyers make good estimates as it is already today. This means that measurements with the apps can supplement the estimates, but the estimates will not improve. But one potential use for the apps is for inexperienced and newly employed timber buyers who do not have the routine to estimate forest data. If you take the best out of both apps, then the inexperienced can estimate forestry data just as well as experienced timber buyers and get a sense of security in the measurements
Övergångar
Get PDFI det urbana landskapet finns många övergångar mellan fysiska objekt som kan skapa gränser.
Exempel på dessa skulle kunna vara att vattnet i en kanal är skilt från promenadstråket som
ligger flera meter högre upp, den vackra planteringen får beskådas från gatan men erbjuder
ingen plats eller möjlighet att vistas i, en park avgränsas tvärt från en trafikerad bilväg med ett
stort staket eller en klippt häck.
I arbetet undersöks hur det går att tillämpa idéer om övergångar mellan olika fysiska miljöer
för att skapa en helhet i gestaltningen som knyter samman och tar vara på dessa övergångar
som en potential. På vilket sätt går det att ta vara på övergångarna mellan olika miljöer i det
urbana landskapet så att gränser blir till möten som uppskattas av människor och djur?
Genom att analysera omständigheterna kring utformningen av en framtida park i Varvsstaden
i Malmö som ligger i gränslandet mellan havet och det förtätade urbana landskapet samt
med hjälp av fältstudier och en litteraturstudie kring gränser och övergångar i landskapet har
gestaltningsförslaget Kajparken utformats.
Begrepp som ekoton, tröskelrum, hybridlandskap och nisch har tillämpats i arbetet
med gestaltningsförslaget och bedömts som värdefulla att bära med sig i fortsatt arbete.
Arbetet har även resulterat i ett konstaterande att gränser aktivt behöver gestaltas och att
det finns potential i att arbeta med dessa för att skapa en sammanhängande helhet i ett
gestaltningsarbete.
Vidare så har ämnet visat sig vara delvis subjektivt. Vad är det som gör att en plats hänger
ihop och formar en helhet som är större än delarna? Övergångar är ett stort ämne utan tydliga
gränser och möjligtvis är det så centralt för landskapsarkitekturen att det är svårt att separera
och göra till sin egen gestaltningskategoriIn the urban landscape there are many transitions between physical objects that can create
boundaries. Examples of these could be that the water in a canal is separated from the walking
path which is several meters higher up, the beautiful planting can be viewed from the street
but offers no place or opportunity to be experienced from within, a park is demarcated
abrubtly from a busy road with a large fence or a cut hedge.
The work investigates how it is possible to apply ideas about transitions between different
physical environments to create a whole in the design that ties together and makes use of
these transitions as a potential. In what way is it possible to take advantage of the transitions
between different environments in the urban landscape so that borders become encounters that
are appreciated by people and animals?
By analyzing the circumstances surrounding the design of a future park in Varvsstaden in
Malmö, which is located in the borderland between the sea and the dense urban landscape,
and with the help of field studies and a literature study on borders and transitions in the
landscape, the design proposal Kajparken has been created.
Concepts such as ecotone, threshold space, hybrid landscape and niche have been applied
in the work with the design proposal and have been assessed as valuable concepts to keep
in mind in further work. The work has also resulted in a finding that boundaries need to be
actively shaped and that there is potential in working with these to create a coherent whole in
a design work.
The subject has been shown to be partly subjective. What is it that makes a place hang
together and form a whole that is greater than the parts? Transitions are a big subject without
clear boundaries and possibly it is so central to landscape architecture that it is difficult to
separate and make it its own design categor
Homestead gardening in rural Bangladesh
Get PDFThis thesis presents qualitative research to explore women’s contribution to sustainable food systems and security through homestead gardening in rural Bangladesh. In rural Bangladesh, women frequently undertake homestead gardening, a traditional and widespread practice of producing different vegetables and rearing domestic animals in a small plot of land beside their house. The products from the homestead garden provide food nutrition for the family and income opportunities for women, which contributes to food security. However, women’s roles and identities are not recognised in society despite their visible and invisible crucial social, economic, and environmental contributions. Hence, this thesis was conducted in Baneshardi village of Nagarkanda thana in the Faridpur district in Bangladesh to examine the role and contribution of homestead gardening to sustainable food production and security. The present study was undertaken by conducting 12 in-depth interviews with women managing homestead gardening and 2 Key Informants Interviews with representatives from a local government and a civil society organisation. The research indicates that women play diverse roles through different activities in homestead gardens in maintaining sustainable local food systems and security. The principal findings of this research show that through homestead gardening, women are meeting four pillars of sustainable food security (availability, access, utilisation, and stability) and maintaining an alternative local food system which has the potential of being sustainable. The research also revealed that women’s traditional agricultural knowledge preserves biodiversity passed through generations by mothers. Despite these contributions, the study found that women face different challenges due to the gender division of labour in society, which creates obstacles to identifying women as farmers and limits access to the market in which area government and non-government initiatives and actions are required. Finally, this study demonstrates that women’s household and homestead gardening activities are economically crucial and that it is important to recognise women’s contributions and the significance of their activities. Women’s role in homestead gardening has the potential to support sustainable local food systems and security
(Re) Shaping the South African food system : a case study on alternative food system actors and the potential to transform the South African food system towards more inclusiveness
Get PDFConventional food systems have proven to exploit natural resources and deepen socio-economic disparities, with South Africa’s youth suffering particularly from these effects due to the historic burden of structural inequalities. Alternative food systems (AFSs) have the potential to transform the conventional agri-food value chains into inclusive and more sustainable systems with the social inclusion of youth acting as a driving force. This thesis studies the processes of social inclusion in AFSs through a context-specific, qualitative case study of the non-profit organization ORIBI and its entrepreneurs. Semi-structured interviews were performed to determine perceived barriers of inclusion and collect primary data on ORIBI and the entrepreneur’s initiatives. Social capital, collective action and institutional entrepreneurship were used as analytical tools to analyze if and how AFS actors in South Africa contribute to the social inclusion of youth in the food system. The AFS actors highlighted that deficient access to education, knowledge, financial resources and limited opportunities to access the AFS due to socio-economic challenges are key structural barriers that prevent social inclusion of youth in AFS in South Africa. This research exemplifies social inclusion processes that break these barriers by raising awareness, cultivating social network relationships, and providing employment opportunities, education and training. Building trust, promoting exchange and reciprocity, and reinforcing collaboration are identified as key levers to foster inclusiveness in AFSs in South Africa
Fettsammansättningen hos griskött respektive vildsvinskött med koppling till human hälsa
Get PDFDetta är en litteraturstudie vars syfte är att undersöka fettsammansättningen hos griskött
respektive vildsvinskött och jämföra dessa för att vidare kunna koppla insamlad information
till humana hälsoaspekter.
Fetter är en viktig del av en hälsosam kost och det är därför viktigt att förstå vilka typer av
fetter man bör få i sig samt vilka man bör undvika. Viktiga aspekter kring fettsammansättning
är bland annat vilka typer av fettsyror som finns tillgängliga i köttet. Bland dessa är det
viktigt att vara uppmärksam på essentiella fettsyror som alfalinolensyra (ALA ⍵-3) och
linolsyra (LA ⍵-6), nivåer av mättade- och omättade fetter som vidare kan kopplas till nivåer
av bra och dåligt kolesterol. Förhållandet mellan omega-fetter bör ligga på jämna nivåer för
att funktionerna som dessa bidrar med ska uppnå sin fulla effekt. Innehållet av omega-fetter
har även en direkt påverkan på kroniska hälsobesvär som bland annat fetma, diabetes och
kardiovaskulära sjukdomar.
En jämförelse genomfördes av en studie från Sampels med flera (2023) och Dugan med flera
(2015) där fettsammansättningen hos vildsvinskött och griskött ställdes mot varandra i
Sampels studie och fettsammansättningen hos griskött såväl som ⍵-3 berikat griskött
jämfördes i Dugans studie. Man fann att vildsvinsköttet innehöll fler ⍵-3 fettsyror och även
ett lägre förhållande mellan ⍵-6/⍵-3 i studien från Sampels med flera från 2023. Det berikade
grisköttet i studien från Dugan med flera (2015) visade på lovande ökningar av ⍵-3 fettsyror
samt minskningar av mättade fettsyror. En jämförelse av näringsinnehåll hos vildsvinskött
kontra griskött genererade resultaten att vildsvinskött hade den mest framstående skillnaden
som visade sig i de mättade fetterna där grisköttet överskred vildsvinsköttet med 2.5 g/100g.
Näringsinnehållet från Livsmedelsverkets databas för näringsvärden visade på ett högre
innehåll av kolesterol i vildsvinsköttet i kontrast till grisköttet. Man kunde däremot observera
att grisköttet innehöll mer mättade fetter jämfört med vildsvinsköttet.
Vildsvinsköttet från studien utförd av Sampels med flera (2023) visade i denna på ett högre
innehåll av ⍵-3 och omättade fetter som därmed tyder på en mer positiv hälsopåverkan
jämfört med fettsammansättningen observerad i grisköttet i denna rapport. I framtiden finns
det även utrymme för vidare forskning kring berikning av vildsvinskött med ⍵-3 på samma
sätt som i studien av Dugan med flera (2015).This is a litterature study with the purpose of examining the fat composition of pork meat in
contrast to wild boar meat and comparing these to further connect this information to human
health aspects.
Fats are an important part of a healthy diet, and it is therefore important to understand which
types of fats one should consume and which ones to avoid. Important aspects of fat
composition include the types of fatty acids available in the meat. Among these it is
important to pay attention to essential fatty acids such as alpha-linoleic acid (ALA ⍵-3) and
linoleic acid (LA ⍵-6), levels of saturated and unsaturated fatty acids, which can further be
linked to levels of good and bad cholesterol. The ratio of omega fats should be balanced to
achieve the full effect. The content of omega fats also has a direct impact on chronic health
conditions such as obesity, diabetes, and cardiovascular diseases.
A comparison was conducted by a study from Sampels et al. (2023) and Dugan et al. (2015),
where the fat composition of wild boar meat and pork meat was compared in Sampels study,
and the fat composition of pork as well as ⍵-3 enriched pork was compared in the study by
Dugan. It was found that wild boar meat generally contained more ⍵-3 fatty acids and a lower
⍵-6/⍵-3 ratio than the pork. The enriched pork in the study from Dugan showed promising
increases in ⍵-3 fatty acids and decreases in saturated fatty acids. A comparison of nutrient
content between wild boar meat and pork meat yielded results showing the most prominent
difference in saturated fats, where pork exceeded wild boar meat by 2.5 g/100g. The nutrient
content from the National Food Agency´s database for nutritional values indicated a higher
cholesterol content in wild boar meat compared to pork meat. However, it was observed that
pork contained more saturated fats than the wild boar meat.
The wild boar meat from the study conducted by Sampels et al. (2023) has shown a higher
content of ⍵-3 and unsaturated fats, suggesting a more positive impact on health compared to
the fat composition observed in pork in this report. In the future, the is also room for further
research on the enrichment of wild boar meat with ⍵-3, similar to the study conducted by
Dugan et al. (2015)
Heart rate during harness racing
Get PDFDen varmblodiga travhästen utvecklas hela tiden i sin förmåga att prestera, vilket kan ses på snabbare vinnartider i lopp. De ökade hastigheterna ställer stora krav på travtränaren att förbereda hästen inför tävling. Utifrån lagar och regler har tränaren ett ansvar att se till att de prestationskrav som ställs under träning och tävling är anpassade till hästens fysiska förmåga. Att mäta hjärtfrekvens är ett verktyg för att utvärdera hur hästen svarar på träning och se hur hög intensiteten är i lopp. Hjärtfrekvensmätare mäter hjärtfrekvens, hastighet samt distans under träning och tävling. Finns kunskap om hästens maximala hjärtfrekvens kan träningen anpassas utifrån hästens kapacitet och tävlingsintensiteten kan utvärderas utifrån de värden som hästen visar under loppet. Information om hästarnas hjärtfrekvens i lopp är väldigt begränsad. Syftet med mätningarna i detta examensarbete var att få aktuella hjärtfrekvensvärden hos varmblodiga travhästar under lopp. Totalt ingick 28 hästar i studien fördelade på två tävlingsdagar. Hästarna valdes slumpmässigt ut utifrån lopp och boxplacering på travbanan under tävlingsdagen. Distanserna som hästarna tävlade i var olika och varierade mellan 1640 meter och 2640 meter. Startmetoderna i loppen var voltstart eller autostart. Hästarna hade under loppet på sig en hjärtfrekvensmätare som samlade in information om hjärtfrekvens, distans och hastighet.
Medelvärdet för den maximala hjärtfrekvensen var för alla hästar 225±2.5 slag/min. Den maximala hjärtfrekvensen under loppen skiljde sig åt mellan ston och valacker då stona hade en högre maximal hjärtfrekvens än valackerna. Det fanns inga skillnader i medelhjärtfrekvensen, hjärtfrekvens i starten och i första kurvan för de olika distanserna, startmetoderna eller könen. Tiden som hästarna hade en hjärtfrekvens över 200 slag/min visade ingen skillnad utifrån kön, distans och startmetod. Tiden som hästarna hade en hjärtfrekvens över 210 slag/min skiljde sig åt mellan ston och valacker då stona hade en längre tid än valackerna. Tiden med hjärtfrekvens över 210 slag/min var längre vid 2640 meters lopp än vid loppen med kortare distanser (1640 meter och 2140 meter). När hästarna startade loppet med autostart var tiden längre med en hjärtfrekvens över 210 slag/min än vid voltstart. Medelvärdet för den maximala hjärtfrekvensen för hästarna i loppen var i detta examensarbete 4 slag/min högre än i en tidigare svensk studie. Resultatet överensstämmer med hypotesen som är att hjärtfrekvensen under lopp är högre idag än i tidigare svensk studie. Informationen från detta examensarbete kan användas som en indikation på vilken nivå av fysisk prestation som hästarna gör i lopp och därför behöver förberedas för i träning.The Standardbred horse is constantly evolving in its ability to perform and the winningtimes in races are getting faster and faster. The increased speeds place great demands on the trainer to prepare the horse for the race. Based on laws and regulations, the trainer has a responsibility to ensure that the performance demands placed during training and competition are adapted to the horse´s physical ability. Heart rate measuring is a tool for evaluating and controlling how the horse responds to training and how high the intensity are in races. A heart rate monitor can measure the horse´s heart rate, speed and distance during training and racing. Information about the horse´s heart rates during racing is very limited. The purpose of the measurements in this study was to obtain current heart rate values of Standardbred horse during races. A total of 28 horses were included in the study, distributed over two race days. The horses were randomly selected based on the race and box placement on the racing day. The distances raced by the horses varied between 1640 meters and 2640 meters and the starting methods in the races where either volt start or auto start. The horses wore a heart rate monitor during the race, which collected information about heart rate, distance and speed.
The results showed that there were differences in the horse´s heart rates. During the races the maximum heart rates differed between mares and geldings. The mares had a higher maximum heart rate, 231±3 beats per minute, than the geldings, 220±3 beats per minute. The average maximum heart rate for all horses was 225±2.5 beats per minute. There was no significant difference in the average heart rate for the different distances or starting methods, nor between genders. The time that the horses had a heart rate above 200 beats per minute showed no difference based on gender, distance or starting method. The times that the horses had a heart rate above 210 beats per minute differed between mares, 229±7 seconds, and geldings, 142±5 seconds. It also differed based on distance and starting method. In races whit a distance of 2640 meters, the horses spent more time over 210 beats per minute, 261±9 seconds, than in races whit a distance of 1640 meters, 29±8 seconds. When the horses started the race whit an auto start, the time was 170±5 seconds and whit a volt start it was 70±6 seconds. Between the two race days, there was a significant difference in time spent over 210 beats per minute. The average maximum heart rate for the horses in the races was in this bachelor thesis 4 beats per minute higher than in a previously Swedish study. The result is consistent whit the hypothesis that the heart rate is higher now than in the previously Swedish study. The information in this bachelor thesis can be used as an indication in what level of physical effort performs during racing so the horses need to be prepared for it during training
Kompanjon grödor i höstraps : effekt på kväveinnehåll, biomassa och ogräsförekomst på hösten
Get PDFIntercropping can be used as a management system to promote higher yield as well as less weeds,diseases, and insect damage. Legumes are a commonly used companion crop (CC) in intercropping due to the benefit of nitrogen (N) fixation. In this thesis, intercropping winter oilseed rape (WOR)
with legumes (faba bean, blue lupin, common vetch, and clover mixture) will be tested to explore the possibilities of improved N concentration, biomass and weed suppression in organic oilseed rape at the end of autumn growth. Biomass of WOR, legumes, and weeds as well as N concentration were assessed from two field trial studies from two consecutive years, in Örebro county and in Västra Götaland county in November each year. The N concentrations were higher in WOR
intercropped with legumes than in the sole crop in 2021, but not in 2022. The biomass of WOR was higher in 2022 than 2021. The biomass of WOR was significantly higher for the sole crop compared to when intercropped with legumes in 2021, but there was no significant difference between the
treatments (CCs and row spacing) in 2022. For the sole crop and WOR intercropped with a clover mixture, there was a significant positive relationship between the wet weight of WOR and weeds in 2021, but not for any other treatment during any of the years. There was no significant difference
between the CCs regarding any of the three most common weeds. Intercropping with legumes seems to increase the N concentration in WOR, but not the biomass. In 2021, the biomass, competitiveness,and yield of WOR were probably affected by a late sowing date. More biomass of WOR does not
seem to lead to less weeds, instead the opposite, probably due to interspecific competition. Changes in soil type within the field of 2022 is likely to have affected the weed prevalence and wet weight of weeds. More data for several years and field trials would be preferable to evaluate the influence of site-specific factors. Yet, there is indications that intercropping could be a promising agricultural practice to increase the N concentration in WOR and may have the possibility to decrease the need for N fertilizers in organic cultivation.Samodling av växter kan användas för att främja en högre skörd samt minimera förekomst av ogräs, sjukdomar och insektsskador. Baljväxter används ofta som en kompanjongröda i samodling eftersom de kan fixera kväve. I detta arbete undersöktes möjligheterna för högre kväveinnehåll, större biomassa och bättre ogräskonkurrens i ekologisk höstraps som odlats tillsammans med baljväxter (åkerböna, lupin, vicker och klövermix) på hösten. Biomassa av raps, baljväxter och ogräs samt kväveinnehåll samlades in i november från två fältförsök från två olika år, ett från Örebro län och det andra från Västra Götalands län. Kväveinnehållet var lägre i höstraps utan kompanjongröda än i samodlad höstraps 2021. Det var mer biomassa av höstraps hösten 2022 än 2021. Det fanns en signifikant skillnad i biomassa 2021, där biomassan av höstraps utan kompanjongröda var högre än för höstraps samodlad med baljväxt. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan behandlingarna (baljväxter och radavstånd) för hösten 2022. Det fanns ett positivt samband mellan biomassa av
höstraps och ogräs för 2021 för två av behandlingarna, höstraps utan kompanjongröda samt höstraps odlad tillsammans med en klöverblandning, men inget signifikant samband för resterande behandlingarna under samma år eller 2022. Det fanns inget signifikant samband mellan kompanjongrödorna när det gäller skillnader mellan de tre mest förekommande ogräsen. Det var mer biomassa av kompanjongrödorna i 2021 än 2022, men det var mer ogräs i 2022 än 2021.
Samodling tillsammans med baljväxter verkar öka kväveinnehållet i höstraps, men verkar inte ha någon påverkan på mängden biomassa. Under 2021 verkar den sena sådden ha påverkat både biomassan, konkurrenskraften och skörden av höstraps. Större biomassa av höstraps verkar inte leda till en mindre biomassa av ogräs, snarare tvärtom, troligtvis på grund av interspecifik konkurrens.
En jordartsförändring av fältet inom försöket för 2022 påverkade troligen ogräsförekomsten och våtvikten av ogräs. Ytterligare data över flera år och från fler fältförsök vore fördelaktigt för mer tillförlitliga resultat. Trots detta finns det tecken på att samodling kan vara en fördelaktig metod inom jordbruket för att öka kväveinnehållet i höstraps och kanske kunna minska behovet att kvävegödsel i ekologisk odling
Assessing the accuracy of a spatial model of habitat suitability for Calypso bulbosa
Get PDFCalypso bulbosa is a rare and visually striking orchid that grows in older mesic to moist forests in
the northern half of Sweden. C. bulbosa is red listed as a threatened species (Vulnerable, VU) with
a reduction in numbers linked to modern forestry practices and exacerbated by the warming climate.
The species is protected in Sweden and appears in two appendices of the EU’s Species and Habitats
Directive (EEA, 2016). To properly monitor the population and its response to a warming climate,
an accurate model of species distribution is required. This data will be crucial in sustainable forestry
management and conservation strategy development.
In 2022 a model was developed by SLU Artdatabanken (English: Swedish Species Information
Centre) at the Swedish University of Agricultural Sciences. This model suggested a number of
potential locations for C. bulbosa presence in the alpine region, suggesting that current estimates of
a C. bulbosa population of around 1000 individuals in the region may not be entirely accurate. This
thesis tested the 2022 model’s predictive capability by visiting a number of areas in the Swedish
alpine region with varying probability levels for C. bulbosa presence, with a special focus on
“hotspots” that the model deemed to have a high likelihood of C. bulbosa occurrence. The result of
these visits was then tested statistically against expected occurrence values from the 2022 model.
Over the course of the fieldwork, two new C. bulbosa populations were discovered in the alpine
region, one of which being the largest in the region discovered in Sweden in the 21st century thus
far. In total, 1190 individuals of C. bulbosa were observed in the alpine region over the course of
the fieldwork, a figure which surpasses the currently estimated population for the entire region.
Despite these successes, the model itself did not appear to have a good predictive power in the alpine
region at the hectare scale, with an AUC=0.445 making the model’s predictive capacity no better
than random chance in this regard.
The presence/absence data collected from the period of fieldwork can now be used to potentially
improve the model itself, thereby improving the accuracy of C. bulbosa population estimations in
Sweden. Accurate modelling and population tracking are crucial tools for responsible ecological
management and policymaking
Winter oilseed rape + frost sensitive legumes = true? : a study on the effect of intercropping on the presence of insect pests
Get PDFRaps, Brassica napus, är en vanlig gröda som odlas främst som oljeväxt. Grödan har ett stort behov
av kväve för fullgod tillväxt. Den är även drabbad av ett flertal sjukdomar och skadeinsekter som
exempelvis rapsbaggar (Brassicogethes aeneus), blygrå rapsvivel (Ceutorhynchus obstrictus),
fyrtandad rapsvivel (Ceutorhynchus pallidactylus) och skidgallmygga (Dasineura brassicae). I
dagsläget behandlas dessa främst med kemiska bekämpningsmedel som är skadliga för miljön och
dessutom försvinner från marknaden på grund av ökade förbud inom EU. För att undersöka
möjligheten att minska både kvävegödsling och användandet av insekticider har ett försök utformats
där höstraps samodlas med frostkänsliga sorter av alexandrinerklöver (Trifolium alexandrinum) och
åkerböna (Vicia faba). Genom samodlinggrödornas kvävefixerande egenskaper är förhoppningarna
att kvävegivan ska kunna minskas utan att påverka skördemängden. Fokus för rapporten är dock
eventuella effekter på förekomsten av skadeinsekter och deras naturliga fiender. Antalet adulta
insekter, skadenivå på knopp och skida samt parasiteringsgrad av rapsbaggelarver utvärderades i
fält och labb. Resultatet visade bland annat på en signifikant skillnad i skadenivå på rapsskidorna
orsakad av skidgallmygga baserat på vilken mängd bekämpning och gödsling fältet haft, med en
högre förekomst av skador vid en hög kvävegiva och bekämpning med kemiska medel. Färre
blygrårapsvivlar observerades i fält där raps odlades tillsammans med alexandrinerklöver än i fält
där raps odlades i renbestånd.Oilseed rape, Brassica napus, is a common crop most famously farmed as a crop for oil production.
Oilseed rape demands a large amount of nitrogen to grow properly. It is also limited by multiple
diseases and pests including pollen beetle (Brassicogethes aeneus), cabbage seed weevil
(Ceutorhynchus obstrictus), cabbage stem weevil (Ceutorhynchus pallidactylus) and brassica pod
midge (Dasineura brassicae). Currently, these pests are mostly treated with chemical pesticides,
which are harmful for the environment and rapidly disappearing from the market due to EU bans.
In order to research the potential of lowering the input of both nitrogen fertilizer and insecticide use
a trial has been set up wherein winter oilseed rape has been intercropped with frost sensitive varieties
of berseem clover (Trifolium alexandriunum) and fava beans (Vicia faba). These legumes can fix
nitrogen, meaning they can lower supplemental nitrogen input without a loss in yield. The focus of
this report is to evaluate the possible effect that intercropping has on the abundance of pest insects
and their natural enemies. The number of adult insects, damage to buds and pods as well as the
degree of parasitisation were all evaluated in both field and lab. The result showed a significant
difference in the degree of seed pod damage caused by the brassica pod midge in relation to fertilizer
input level, showing a higher degree of damage at the higher fertilizer input level. There were less
cabbage seed weevils in the fields where oilseed rape was intercropped with berseem clover than
when it was farmed as a sole crop
Are expert judgments a reliable tool for predicting farmer and food consumer decisions? : experimental evidence from a forecasting survey
Get PDFOften trusted to provide sound recommendations and advice, experts from academia and industry are often relied upon throughout industries around the globe, and the food and agriculture industry is no different. We therefore ask, how accurate are these experts, and are they able to accurately forecast behavior from varying food chain actors such as farmers and consumers? Do these experts have a preconceived bias to one side or the other? These questions become increasingly important when considering policy developments such as the EU Farm to Fork strategy, which seek to integrate the consumer-facing food industry and the producer-forward agriculture industry, two policy realms that have historically remained relatively independent of one another. Utilizing a novel hands-on prediction-based approach to collect global results from food, agriculture, and economics experts and non-experts, we analyzed over 2,300 predictions from 87 respondents to determine the accuracy of expert predictions against actual values and behavior, individually and on average. Results are compared against similar predictions from bachelor’s and master’s students currently enrolled in agriculture-based programs at a Swedish university. We document three primary results; firstly, industry experts do not appear to be more knowledgeable of either given side of the agricultural system, secondly, there is an inverse relationship between higher education and forecast accuracy, and lastly, those with higher self-reported confidence levels showcased incrementally lower predictive accuracy across treatments. We further explore what these findings imply for the future role of experts in the food system