18101 research outputs found
Sort by
Ängar och estetik
Get PDFFör att säkerställa vår framtid behöver natur och ekosystemtjänster skyddas. I dagsläget riskerar vi att förlora flera ekosystemtjänster, bland annat pollinering av grödor. För att bevara tjänsten pollinering krävs insatser för att främja en större biologisk mångfald. En metod för att göra detta är att inkorporera mer ängsmarker i städerna där det idag finns konventionell gräsmatta. De senaste åren har ängsmarker börjat inkorporeras i städer, men det finns flera motgångar som förhindrar skiftet, exempelvis klagomål för dess stökiga utseende, begränsad funktion och skötselproblematik. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur ängsmark kan gestaltas med hög biologisk mångfald med ett ordnat städat estetiskt uttryck som smidigt ska passa in i städerna för aktiviteter, ha en smidig skötsel och etablering. Att finna olika estetiska uttryck för ängsmark är en mycket relevant fråga eftersom gröna rummen i städerna, exempelvis parker, minskar på grund av urbaniseringen. Utforskande genom design och estetik kan vara en metod för att bevara och skapa fler ängsmarker på de alltmer begränsade gröna ytorna. Undersökningens tillvägagångssätt började med en litteraturöversikt för att finna vilka kvaliteter som ängsmarker bör eftersträva. Därefter utvecklades två designprinciper, artkomposition med två karaktärsfärger och inre och yttre designramverk, för att skapa ordnade estetiska artkompositioner med ängsflora. Tre artkompositioner utformades i ett gestaltningsförslag för en gräsyta i Uppsala stadsträdgård. Gestaltningsförslagets estetiska, sociala, ekologiska och ekonomiska kvaliteter jämfördes sedan tillsammans med den konventionella gräsmattans. Alla ängskompositioner fick högre totalvärden vilket stödjer argumentet att inkorporera fler och samtidigt bevara ängsmarker i städerna. De designade ängskompositionerna är specifikt utformade för Uppsala stadsträdgårds platsförhållanden, men då förhållandena är vanligt förkommande i många andra parker och städer kan kompositionerna användas som en utgångspunkt för gestaltning med ängsmarker i andra projekt.To ensure our future, nature and its ecosystem services need to be protected. Currently we risk losing many of these services, including pollination of our crops. To preserve the service of pollination, efforts are needed to promote greater biodiversity. One method of doing the aforementioned is to incorporate more meadows in cities where there currently are conventional lawns. In recent years, meadows have begun to be incorporated into cities for this reason, however there are still several setbacks preventing the shift, such as complaints about its messy appearance, limited function, and maintenance issues. This thesis aims to investigate how it is possible to design meadows with high biodiversity in an orderly, tidy aesthetic appearance that also easily fit and work in the cities for use, maintenance, and establishment. Finding different aesthetic appearances for meadows is a very relevant challenge because the green spaces in cities, such as parks, are decreasing due to urbanization. Research with design and aesthetics can be a way to both preserve and create more meadows on the limited city surfaces. The research's approach began with a literature study to find which qualities urban meadows should strive for. Two design principles were then developed, species composition with two character-colors and internal and external design frameworks, to create orderly aesthetic species compositions with meadow flora. Three species compositions were designed in a design proposal for a conventional lawn in Uppsala City Park. The aesthetic, social, ecological, and economic qualities of the meadow compositions of the design proposal were then compared together with those of the conventional lawn. All meadow species compositions received a higher total value, which argues for incorporating and preserving urban meadow in the cities. The designed meadow compositions are specifically designed for Uppsala City Park’s site conditions, yet since as the park's site conditions are common in many other parks in different cities, the proposal can still be used as a starting point for design with urban meadows in other green spaces
Sydsvenska kommuners arbete med bekämpning av invasiva arter
Get PDFProblemet med invasiva växter får allt mer uppmärksamhet i takt med att vi lär oss allt mer om
dem, och problemet samtidigt verkar bli allt värre. Genom huvudsakligen mänskliga kontakter
världen överförs allt fler arter till allt fler nya platser. En del av dem lyckas överleva där, och en del
av dem blir så framgångsrika att de blir ett stort problem, både ekologiskt och ekonomiskt. Därtill
förvärras problemet av den globala uppvärmningen, som av allt att döma är gynnsam för dessa
arters fortbestånd. Miljarder kronor läggs varje år på att bekämpa dessa främmande arter, och
kostnaden för att inte bekämpa dem bedöms vara många gånger större.
Sveriges kommuner äger mycket stora landarealer, och har därmed ett mycket stort markägaransvar.
Därmed står de i frontlinjen i kampen mot invasiva arter. Emellertid har i Sverige varje kommun ett
stort självbestämmande i hur de utformar sitt arbete. Därför är det troligt att exakt hur detta arbete
går till varierar från plats till plats. De invasiva växterna å sin sida tar ingen hänsyn till kommunala
landgränser.
Den här studien har genom en enkätundersökning bland 182 kommuner i södra Sverige undersökt
hur kommunerna organiserar sitt arbete mot invasiva arter utifrån några organisatoriska aspekter,
vilka tjänar syftet att avgöra hur samstämmigt detta arbete är.
Undersökningen skickades ut den 29:e februari. Den låg ute i två veckor, varefter det inkomna
resultatet analyserades. Slutsatsen blev att kommunerna i de flesta fall gör sitt bästa utifrån den
budget de har och den hjälp de får från centralt håll, men arbetet organiseras olika från plats till
plats. Efter denna undersökning önskar författaren att se ett ökat samarbete mellan kommunerna,
och ökat stöd från centralt - alltså statligt - håll.The problem of invasive plants is receiving increasing attention as we learn more about them, and at
the same time, the problem seems to be getting worse. Through primarily human contacts
worldwide, more and more species are being introduced to new places. Some of them manage to
survive there, and some of them become so successful that they become a significant problem, both
ecologically and economically. In addition, the problem is exacerbated by global warming, which is
apparently favorable to the continued existence and spread of these species. Financial resources in
the billions are spent every year to combat these foreign species, and the cost of not combating them
is estimated to be many times greater.
Swedish municipalities own large areas of land, and thus have a large landowner responsibility.
Therefore, they are at the forefront of the fight against invasive species. However, in Sweden, each
municipality has a great deal of self-determination in how they design their work. Thus, it is likely
that exactly how this work is done varies from place to place. The invasive plants, on the other
hand, do not take into account municipal borders.
This study has examined how municipalities organize their work against invasive species based on
some organizational aspects through a survey of 182 municipalities in southern Sweden, which
serves the purpose of determining how consistent this work is.
The survey was sent out on February 29, was available for two weeks, after which the results were
analyzed. The conclusion was that municipalities in most cases do their best based on the budget
they have and the help they receive from the state, but the work is organized differently from place
to place. After this survey, the author wishes to see increased cooperation between municipalities
and increased support from central, that is, governmental agencies
Hur skapas en trädgård som gynnar biologisk mångfald som samtidigt kräver en låg skötselinsats?
Get PDFMänniskans framfart och utbredning tränger undan naturen allt mer, vilket
främst beror på det skogs- och jordbruk som råder idag. Som en följd av
detta minskar den biologiska mångfalden, vilket gör att flera djurarter även
minskar i antal. Det är insekterna som minskar snabbast på flera ställen i
världen.
Villaträdgårdar kan bidra med viktiga miljöer för att gynna den biologiska
mångfalden, men sedan slutet av 1900-talet har trädgårdsidealet förändrats
och stora delar av trädgårdarna utgörs idag av hårdgjorda ytor. En stor del
av detta beror på att människor vill ha en lättskött trädgård.
Syftet med den här studien är att ta reda på hur en lättskött trädgård som
samtidigt gynnar biologisk mångfald kan skapas, med trädgårdar i Skurups
kommun som ett exempel att utgå från.
Studien är främst utförd genom en litteraturstudie, som visade att ett bra
sätt att skapa en lättskött trädgård är att anpassa sig efter platsens
förutsättningar, vilket innebär att välja växter efter platsens jordmån, läge
och härdighet bland annat. Den visade även att flera lättskötta växter kan
gynna den biologiska mångfalden, som fackelblomster, stor blåklocka samt
luktpion är exempel på. Det framkom att ekologiskt trädgårdsarbete gynnar
biologisk mångfald.
Resultatet blev planteringsförslag samt en checklista som personer i
Skurups kommun och även andra personer kan använda sig av för att
gynna den biologiska mångfalden samt för att skapa en lättskött trädgård
Unga tjejers perspektiv på den urbana närmiljön
Get PDFDet urbana landskapet har genomgått en stor förändring de senaste decennierna,
och den ökade trafiken, förtätningen och rädslan för fulla gubbar begränsar barns
rörelsefrihet idag. Möjligheten att röra sig fritt utgör tillsammans med tillgång till
många miljöerbjudanden, grundstenarna i en barnvänlig miljö.
Syftet med fallstudien är att öka kunskapen om hur tjejer i årskurs 2-6 (8-12 år)
använder närområdet, samt att få en förståelse för hur platser – utifrån tjejernas
perspektiv – skulle kunna utformas så att de skulle vilja vara där. Studien bygger
primärt på fyra promenadintervjuer som har genomförts i den tätbebyggda
stadsdelen Vesterbro i Köpenhamn med totalt 10 tjejer. Under
promenadintervjuerna besökte vi platser som tjejerna ville visa, primärt platser
som de gillar och använder ofta. Tjejerna fick i anslutning till promenadintervjun
möjligheten att skapa en egen vision om en drömplats på Vesterbro.
Resultatet från min fallstudie bekräftar de utmaningar som beskrivs i
Stadsdelsplanen för Vesterbro – att det finns en växande ojämlikhet mellan
stadsdelens resursstarka och utsatta medborgare samt en kamp om utrymmet i
området. Detta perspektiv belyser hur tjejerna i fallstudien begränsas i sin
användning av närmiljön. Det begränsade utrymmet och gatumiljöns faror gör att
specifika platser skapas och öronmärks för barn och deras föräldrar. Även när
barnen når en ålder då de börjar få mer rörelsefrihet besöker de i hög grad
närliggande lekplatser och parker, och det är framförallt närheten, tryggheten och
anknytningen till platsen som avgör vilka platser de använder.
I denna studie framkommer det att flera tjejer har ett behov av att få tillgång till
fler gröna, lugna, privata och hemliga platser i närmiljön, där de kan känna
ägandeskap och hantera känslor. Naturmiljöer verkar särskilt främja tjejernas
platsskapande och betydelsen av sinnliga upplevelser som innefattar vild natur,
vattenelement, smakupplevelser från fruktträd och bärbuskar och djurkontakt
framkommer tydligt i studien. Bostadsgårdarna fyller en social funktion under
uppväxten, men även andra platser som inte är planerade för lek visar sig vara
viktiga för tjejernas sociala liv och utforskande av den kollektiva identiteten.The urban landscape has experienced a major change in recent decades, and the
increased traffic, densification and “stranger danger” limit children's independent
mobility today. Independent mobility, together with a variety of affordances, form
the foundations of a child-friendly environment.
The purpose of the case study is to increase knowledge of how girls in grades 2-6
(8-12 years) use the local area, as well as to gain an understanding of how places,
based on the girls' perspective, could be designed so that they would want to use
them. The study is primarily based on four walking interviews that have been
conducted in the densely built Vesterbro district in Copenhagen with a total of 10
girls. During the walking interviews, we visited places that the girls wanted to
show, primarily places that they like and use often. After the walking interview,
the girls had the opportunity to create their own vision of a dream place in
Vesterbro.
The result from my case study confirms the challenges described in the District
Plan for Vesterbro – there is a growing inequality between the district's strong and
vulnerable citizens and a struggle for space in the area. These perspectives shed
light on how the girls in the case study are limited in their use of the local
environment. The limited space and the dangers of the streets of the urban
environment could have been one of the reasons to develop specific places
reserved for children and their parents. Even when the children reach an age when
they begin to have more independent mobility, they visit nearby playgrounds and
parks to a great extent, and it is primarily proximity, familiarity and place
attachment that determines which places they visit.
In this study, it appears that several girls have a need for green, quiet, private and
secret places in the local environment, where they can feel ownership and deal
with emotions. Natural environments seem to particularly promote the girls' placemaking
and the importance of sensual experiences that include wild nature, water
elements, taste experiences from fruit trees and berry bushes and animal contact is
clearly evident in the study. Backyards fulfil a social function during growing up,
and places less planned for play also seem to be important for the girls' social life
and exploration of collective identity
Betydelsen av artvariation i Malmös alléer
Get PDFTrädsjukdomar som almsjukan påverkade och medgav stora förluster i trädbeståndet i många av
världens städer. I Malmös offentliga miljö försvann närmare 40 000 almar inom loppet om 30 år.
Det finns däremot mer hotfulla framtida sjukdomar och skadegörare som den asiatiska
långhorningen och matt stjärnhimmelsbock som kan ha större konsekvenser för trädbeståndet
eftersom dessa insekter är mer generaliserade. Det finns olika sätt att få in träd i urban miljö och
alléer är ett exempel på ett viktigt landskapselement i stadsrummet som skapar ett sammanhängande
trädbestånd. Alléer skapar korridorer i stadsrummet och bidrar med viktiga ekosystemtjänster, men
kan också bli korridorer för skadegörare. Alléer kan vara mer mottagliga för sjukdomar på grund av
den tuffa hårdgjorda miljön. Idag står landskapsarkitekter inför en framtid av nya skadegörare och
sjukdomar som utgör stora hot mot inte bara Malmös trädbestånd utan hela Sveriges trädbestånd.
Landskapsarkitekter måste arbeta varsamt med växtvalet på alla skalor; på stads-, stadsdels-,
kvarters- och gatunivå så att inte hela trädbeståndet slås ut. Ett sätt att skapa artdiversitet på
detaljerad skala är att gestalta heterogena alléer.Tree diseases such as Dutch Elm Disease affected the tree population in many cities around the
world. In Malmö nearly 40 000 elm trees disappeared in 30 years. However, there are more
threatening diseases and pests such as the Asian Longhorn Beetle and the Citrus Longhorn Beetle
that may have greater consequences for the tree population in the future because these insects are
more generalized. There are different ways to increase the number of trees in the urban environment
and one way is to plant avenues. Avenues are an important urban landscape element that creates a
coherent tree population and creates corridors which contributes important ecosystem services, but
they may also become corridors for pests. Avenues can be more susceptible to disease due to the
tough urban environment. In the future, landscape architects will face new diseases and pests that
pose major threats to not only Malmö’s, but Sweden's entire tree population. Landscape architects
must work carefully with plant selection on different scales; on city-, district-, block- and street
level, to ensure that the city’s entire tree population won’t disappear. One way to create species
diversity on a detailed scale is to design heterogenous avenues
Effects of temperature and microplastic concentration on the consumption of microplastic particles by the detritivore Asellus aquaticus
Get PDFMicroplastic (MP) pollution has now reached a point where particles can be found in every environmental compartment across the globe. However, the ecological and long-term consequences of MPs are largely unknown. These particles are expected to impact many organisms through ingestion, with organisms feeding off particles and detritus predicted to be especially heavily affected. Using the model detritivore Asellus aquaticus (Crustacea: Isopoda), the ingestion of MP particles at 3 different temperatures and 3 MP concentrations was investigated, by quantifying the number of MP particles excreted in the animal's faecal matter. I predicted that (i) MP numbers in A.aquaticus faecal particles would increase with MP concentration, (ii) MP particle numbers would increase with temperature, (iii) A. aquaticus start biomass would not differ between treatments, (iiii) A. aquaticus final biomass will not differ from the start biomass, (iiiii) survivorship of A. aquaticus will be lower at warmer temperatures and higher MP concentrations, (iiiiii) Increased shedding rates in high temperatures and MP concentrations. The collected data was analysed by dying the samples using Nile Red and counting the MP particles found in the faeces of the animals for each microcosm utilising a fluorescent microscope. An ANOVA analysis was then conducted. This study showed that temperature had no effect on the excrement of MP particles, the only factor of significance was the concentration of MPs in the microcosm. These findings indicate that A. aquaticus has little capacity to avoid consuming MPs, rather it is subject to ambient concentrations- the more MPs in the environment- the more it eats. This in turn implies that A. aquaticus faecal particles might be a key pathway for the further transfer of MPs in freshwater foodwebs, passed on to further consumers that eat faecal particles. Survivorship, start biomass and final biomass was also analyzed but showed results of no significance
Har perenner som rekommenderas för en viss ståndort gemensamma morfologiska karaktärer?
Get PDFDet här kandidatarbetet handlar om perenner och fokuserar på deras morfologi och ståndort. Vad är det som gör att en växt klarare en skuggig ståndort, och vad är det som gör att en annan växt klarar en soligare ståndort? Vad har växterna för strategier för att klara av den ståndorten som de föredrar? Perenner kan ha olika växtsätt, olika ståndortskrav, och olikheter gällande morfologi. I det här arbetet har morfologiska egenskaper undersökts hos 28 slumpmässigt utvalda perenner rekommenderade för odling i fyra olika ståndorter. Data har analyserats och visualiserats i en klusteranalys och ett dendrogram för att tydliggöra eventuella samband baserat på morfologiska likheter och skillnader mellan växterna.
Frågeställningarna som besvaras i det här arbetet är:
Vilka morfologiska anpassningar har perenner för olika ståndorter?
Finns gemensamma morfologiska anpassningar hos perenner som rekommenderas för en viss ståndort?
Hypotes: Perenner som rekommenderas för odling på en viss ståndort har gemensamma morfologiska karaktärer.
Syftet med studien är att undersöka om de växter som valts ut har morfologiska anpassningar för en viss ståndort som är optimal för dem och i så fall vilka anpassningar de har.
Resultatet visade genom klusteranalys visualiserat i ett dendrogram, inget tydligt samband mellan någon av de morfologiska egenskaper som undersökts och en specifik ståndort. En del morfologiska egenskaper kan kopplas till olika teorier och styrka dessa, men vissa egenskaper kan inte kopplas till de olika teorierna. Dock visar dendrogramet att det fanns gemensamma faktorer mellan en del av perennerna. De olika morfologiska egenskaper som undersökts finns inte i endast en ståndort, utan de sträcker sig över minst en ståndort till, ibland fler.
Slutligen så fanns inget tydligt samband mellan en morfologisk karaktär och en viss ståndort. Det tyder på att de specifika morfologiska egenskaper som undersökts inte har någon koppling till en viss växtmiljö.This bachelor thesis is a literature study about perennials and focuses on their morphology and habitat. What is it that makes a plant prefer a habitat with more shade, and what is it that makes a plant prefer a sunnier habitat? What strategies does the plants have for a certain habitat that they prefer? Perennials can have different ways of growing, different demands on their habitat, and differences in their morphology. In this thesis, morphological characters of 28, randomly picked out, perennials recommended for cultivation have been investigated divided into four different habitats. The data has been analyzed and visualized in a cluster analysis and a dendrogram to clarify possible connections based on morphological similarities and differences between the plants.
The questions that will be answered in this thesis is:
What morphological adaptions does perennials have for different habitats?
Are there mutual morphological adaptions in perennials recommended for a certain habitat?
Hypothesis: Perennials recommended for cultivation in a particular habitat have mutual morphological characters.
The purpose with this thesis is to investigate if the plants picked out have morphological adaptions for a certain habitat which is optimal for them and if that’s the case, what are those adaptions.
The results showed through the cluster analysis visualized in a dendrogram, no clear connection between any of the morphological characters that were investigated and a specific habitat. A few morphological characters can be connected to certain theories and verify them, but some characters cannot verify these theories. However, the dendrogram show mutual characters between some of the perennials. The different morphological characters that were investigated does not only apply to one habitat, it reaches to at least one more habitat, or all of them.
Finally, there were no clear connection between a morphological character and a specific habitat. It suggests that the specific morphological characters investigated have no connection to a specific habitat
Stubbhöjdens betydelse för det mekaniska spillet vid vallskörd
Get PDFVall odlas vanligtvis antingen i renbestånd eller i blandbestånd med fleråriga baljväxter och gräsarter
vilka nyttjas till slåtter eller bete. Vid skörd av vall till foder för nötkreatur är den näringsmässiga
sammansättningen av stor vikt. Ett högre näringsvärde kan uppnås genom en tidigarelagd skörd, ett
ökat antal skördetillfällen samt en väl anpassad gödslingsstrategi. Under senare år har försök
genomförts för att undersöka om en anpassning av stubbhöjden och fraktionering av grödan kan
vara ett alternativ för att uppnå önskad näringssammansättning vid skörd med lovande resultat. Det
är dessa undersökningar (Eriksson 2020) som har gett oss frågeställningen om en anpassning i
stubbhöjd har någon påverkan på mängden mekaniska förluster. De mekaniska förluster som uppstår
beror på grödans behandling med olika typer av maskiner vid slåtter, vändning, strängläggning och
lastning. Syftet med studien var att studera stubbhöjdens påverkan på det mekaniska spillet vid skörd
av vall samt att undersöka möjligheterna för att variera stubbhöjden på de maskiner som finns på
marknaden. I litteraturstudien presenteras en genomgång om vallodling och dess förluster,
stubbhöjdens betydelse, skördeteknik vid vallskörd samt vilka inställningsmöjligheter det finns på
vallmaskiner. Ett fältförsök har genomförts för att studera skillnaderna i totalskörd och mängden
mekaniskt spill vid fyra olika stubbhöjder. Fältförsöket genomfördes den 31 maj till den 1 juni 2022
i Hulterstad på Öland på en äldre vall (år 5). Försöket var ett helt randomiserat blockförsök med fyra
block och fyra led i varje block, de stubbhöjder som mättes var 7, 12, 17 samt 22 cm.
Slutsatsen av denna studie är:
Vid högre stubbhöjd minskade totalskörden från 5 700 kg torrsubstans per hektar vid 7 cm
stubbhöjd till 3 400 kg torrsubstans per hektar vid 22 cm stubbhöjd.
Mekaniskt spill vid låg stubbhöjd (7 cm) visade sig vara högst med 107 kg ts per hektar.
För stubbhöjderna 12, 17 och 22 cm var spillet mellan 60 och 70 kg ts per hektar. Enligt
Tukey´s metod är det en statistisk säkerställd skillnad mellan 7 cm och övriga stubbhöjder.
Burna slåttermaskiner kan hantera stubbhöjder från 5 till 12 cm. Vid högre stubbhöjder
krävs det att maskinen utrustas med justerbara släpskor. Med bogserade slåttermaskiner
kan en högre stubbhöjd uppnås med hjälp av lyftkolvarna.Grassland for fodder production is usually grown either with one species or in a mixture with
perennial legumes and grass species, the crop is used for mowing or grazing. When harvesting forage
for cattle the nutritional content of energy and protein is important. A higher nutritional value can
be achieved through an earlier harvest, an increased number of harvest occasions and a well-adapted
fertilization strategy. In recent years, trials have been carried out to investigate whether an adaptation
of the stubble height and fractionation of the crop can be an alternative to achieve the desired nutrient
composition at harvest with promising results. It is these studies (Eriksson 2020) that have given us
the question of whether an adaptation in stubble height has any effect on the amount of mechanical
losses. The mechanical losses that occur are due to the treatment of the crop with different types of
machines during mowing, tedding, swathing and loading. The purpose of the study was to study the
impact of the stubble height on the mechanical losses when harvesting ley and to investigate the
possibilities for varying the stubble height on the machines available on the market. The literature
study is an overview about ley cultivation and its losses, the importance of stubble height, harvesting
techniques for ley harvesting and the adjusting posibilities available on machines for ley production.
A field trial has been carried out to study the differences in total yield and the amount of mechanical
spillage at four different stubble heights. The field trial was implemented from 31 May to 1 June
2022 in Hulterstad at Öland on an older leyland (year 5). The experiment was a randomized complete
block, split-plot design experiment with four blocks and four plots in each block, the stubble heights
that were measured were 7, 12, 17 and 22 cm.
The conclusion of this study is:
At a higher stubble height the total yield decreased from 5 700 kg drymatter per hectare at
7 cm stubble height to 3 400 kg drymatter per hectare at 22 cm stubble height.
Mechanical losses at low stubble height (7 cm) was found to be the highest with 107 kg
drymatter per hectare. For the stubble heights of 12, 17 and 22 cm, the loss was between
60 and 70 kg drymatter per hectare. There is a statistically significant difference between
7 cm and the other stubble heights, according to Tukey's method.
Mounted mowers can handle stubble heights from 5 to 12 cm. For higher stubble heights,
the machine must be equipped with adjustable skidshoes. With trailed mowers a higher
stubble height can be achieved using the lifting pistons
Översikt och identifiering av Neonectria ditissima, Neofabraea spp. och Colletotrichum spp. på äppelfrukt
Get PDFÄppelodling upptar huvuddelen av Sveriges fruktodlingsareal, men den svenska
produktionen är fortfarande liten i jämförelse med andra länder i Europa. Om
Sveriges produktion ska ha möjlighet att konkurrera med andra länder måste
odlingen bli mer effektiv och ett viktigt steg på vägen är att öka kunskapen om
skador på äpple under lagring. Svampar kan orsaka sjukdomar vilket kan leda till
stora skador i lagring och detta arbete tar upp tre av dessa: Neonectria ditissima,
Neofabraea spp. och Colletotrichum spp.. Dessa svampar orsakar idag stora
ekonomiska förluster för svenska odlare. Arbetet kombinerar en litteraturstudie
med laborationer med mål att få större översikt över svamparnas sjukdomsbild
samt utbredning i Sverige. Litteraturstudien berör hur tidigare diagnostisering har
sett ut samt vilken utbredning svamparna har i odling och lagring. Därtill
fokuserar laborationerna på identifiering och diagnostisering av svamparna genom
olika metoder. Ytterligare kunskap om svamparnas utbredning och symptombild
är nödvändig för att vidareutveckla förebyggande åtgärder och minska förluster.
Till viss del är det möjligt att använda sig av kolonimorfologi för att artbestämma
svampangrepp. Vidare, mer precis, diagnostisering är möjlig med hjälp av qPCR
för Neofabraea spp. medan metoden måste utvecklas för att användas till
diagnostisering av Colletotrichum spp..Apple orchards are the main part of the fruit-growing orchards in Sweden, but
Swedish production is still small compared to other European countries. If
Swedish production is supposed to be able to compete with other countries, the
cultivation must be more efficient and a step towards that is a bigger knowledge
about storage injuries on apples. Fungal diseases can cause big losses during
storage and this report mentions three fungi: Neonectria ditissima, Neofabraea
spp., and Colletotrichum spp.. These fungi cause big economical losses for
Swedish growers. This report combines a literature study and laborations with the
goal of getting a bigger overview of the disease and distribution of fungi in
Sweden. The literature study refers to how previous diagnosis has been made and
the spread of fungi in cultivation and storage. In addition, the laboratories focus
on the identification and diagnosis of fungi through different methods. Additional
knowledge of the fungi distribution and symptoms is necessary to further develop
preventive measures and reduce losses. It is possible to use colonial morphology
to identify fungi to some extent. Further, more precise, diagnosis is possible by
qPCR for Neofabraea spp. while the method needs further development to
function for the diagnosis of Colletotrichum spp.
Bankens roll vid generationsskifte av skogsfastigheter
Get PDFSveriges totala landareal består av cirka 28 miljoner hektar skogsmark. Tillsammans äger cirka 311 000 privata skogsägare drygt 50 procent av den svenska skogsarealen. Ägarbyten bland dessa skogsfastigheter sker kontinuerligt. Dessa ägarbyten sker oftast inom familjen, genom ett generationsskifte där allt som oftast tre intressenter uppstår: överlåtare, övertagare och syskon eller annan släkting som ska kompenseras. Generationsskiften är en stor och komplicerad process där många aspekter måste beaktas. Att få med banken i denna process kan vara avgörande eftersom det oftast krävs en finansiering för att möjliggöra övertagandet av fastigheten. Rådgivning från banken vid generationsskifte av skogsfastigheter består av flera olika delar. I synnerhet består rådgivningen av delar som svar på frågor kring finansiering av överlåtelsen och placering av likviden, samt lösningar för verksamheten idag och i framtiden. Bankens roll handlar således om erbjudandet av en tjänst. Vid erbjudandet av en tjänst finns det en risk för så kallade tjänstekvalitetsgap om kundens förväntningar på en tjänst och den faktiska upplevelsen av tjänsten skiljer sig åt. Detta gap kan leda till missnöjda kunder och en minskad kundlojalitet.
Studiens syfte var att förklara intressenternas – övertagares och motkompenserades – förväntningar och erfarenheter av bankens arbete vid generationsskiften av skogsfastigheter. Vad ansåg intressenterna att de hade för behov av hjälp från banken och hur upplevde de generationsskiftesprocessen utifrån bankens arbete? För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ fallstudie på intressenter som genomgått ett generationsskifte med hjälp av Handelsbanken som bank. Totalt genomfördes nio semistrukturerade intervjuer, varav sex respondenter var övertagare och tre var motkompenserade parter. Datainsamlingen utfördes baserat på den konceptuella ramen för studien, bestående av: relationsmarknadsföring, samskapande av värde, tjänstekvalitet, kundnöjdhet samt kundlojalitet.
Resultatet visar främst att intressenterna inte har så stor kunskap om generationsskiften, vilket gör det svårt att bygga upp förväntningar på banken inför generationsskiftet. Det framkom även oklarheter kring på vilket sätt banken kan hjälpa till under en generationsskiftesprocess. De tjänstekvalitetsdimensioner som respondenterna ansåg som avgörande för kvaliteten på bankens tjänsteerbjudande vid generationsskiften var tjänstvillighet, bemötande, kompetens, kommunikation, pålitlighet samt förståelse. Samtliga respondenter kände sig över lag nöjda med bankens arbete med generationsskiftet. Av resultatet att döma berodde detta främst på att respondenterna ansåg att utfallet av generationsskiftet blev tillfredsställande mer än att upplevelsen av tjänsten överträffades av förväntningarna på tjänsten. Studiens resultat kan ge Handelsbanken och liknande finansiella institut en vägledning i viktiga aspekter att ta hänsyn till vid hantering av generationsskiften av skogsfastigheter. Resultatet kan dock inte generaliseras till att gälla samtliga finansiella institut och kunder.Sweden's total land area consists of about 28 million hectares of forest land. Together, around 311,000 private forest owners own just over 50 percent of the Swedish forest area. Ownership of these forest properties changes continuously. These changes of ownership usually take place within the family, through a generational change, which usually involves three stakeholders: the transferor, the transferee and siblings or other relatives who need to be compensated. Succession is a complex process where many aspects must be considered. Involving the bank in this process can be crucial as financing is often required to enable the takeover of the property. Advice from the bank on the succession consists of several different elements. In particular, the advice consists of elements like answer questions about financing the transfer and investing the proceeds, as well as solutions for the business today and in the future. The role of the bank is thus about offering a service. When offering a service, there is a risk of so-called service quality gaps if the customer's expectations of a service and the actual experience of the service differ. This gap can lead to dissatisfied customers and reduced customer loyalty.
The aim of the study was to explain the expectations and experiences of the stakeholders – the transferees, and counter-compensated – of the bank's work in the generational transfer of forest properties. What kind of help did the stakeholders consider that they needed from the bank and how did they experience the generational transfer process based on the bank's work? To answer the purpose of the study, a qualitative case study was conducted on stakeholders who have undergone a generational change with the help of Handelsbanken as a bank. A total of nine semi-structured interviews were conducted, of which six respondents were transferees and three were counter-compensated parties. The data collection was conducted based on the conceptual framework of the study, consisting of: relationship marketing, co-creation of value, service quality, customer satisfaction and customer loyalty.
The results mainly show that stakeholders do not have much knowledge about generational change, which makes it difficult to build up expectations of the bank prior to generational change. It was also unclear how the bank can help during a succession process. The dimensions of service quality that the respondents considered crucial to the quality of the bank's service offering during generational change were responsiveness, courtesy, competence, communication, reliability and understanding. In general, all respondents felt satisfied with the bank's work on generational change. According to the results, this was mainly because the respondents felt that the outcome of the succession was satisfactory rather than that the experience of the service exceeded the expectations of the service. The results of the study can provide Handelsbanken and similar financial institutions with guidance on important aspects to consider when managing generational changes of forest properties. However, the results cannot be generalized to all financial institutions and customers