18101 research outputs found
Sort by
Handelns egna märkesvarors inverkan på små producenters affärsutveckling : en fallstudie från ett producentperspektiv
Get PDFThere is an unstable environment surrounding us today with varying interest rates, increased commodity and energy prices. With price increases in many areas at the same time there has been a successively decrease in people’s private budget. With less money to spend, the hunt for low-price products in food retail has increased. At the same time, private label products in food retail have increased rapidly, now being 29% of the total assortment in food retail (SCB, 2021). To help consumers in these more difficult times, representatives from food retail have
mentioned that they will increase the number of private label products in store. Representatives from food producer organizations, on the other hand, say that this becomes at
the expense of small food producers brand loosing shelves space and sales for their own brand products. This has shed light on Swedish food retail’s high market concentration, were 89% of the market shares are owned by only three companies. The aim of this study has therefore been to describe small food producers’ perception of private label effects on their business development and to identify the optimal collaboration between food retail and small food
producers from a producer perspective. The research was made with a flexible design where four case companies, two in agricultural sector and two in food manufacturing sector, were interviewed using semi-structured interviews. A thematic analysis was made where the themes later was analyzed with the help of chosen theories and a conceptual framework.
The findings showed that there is a consensus amongst the interviewees regarding that the relationship with food retail needs to be developed, but how this should be made differs widely. It was notable how it was the interviewees representing agricultural companies who were worried about the long-term effects on the business development of food production in Sweden to a greater extent than the interviewees operating in the food processing industry.
The interviewees from agricultural companies are also the ones who mentions the need for regulations from politics regarding how private label products should be managed in the food chain.Världsmarknadens instabilitet har ökat vilket tagit uttryck i ökade energikostnader, räntekostnader och råvarukostnader. Med prisökningar som sker inom flertal områden på
samma gång har människors privatekonomi som ett resultat av detta successivt försämrats. Med mindre pengar i plånboken har jakten på låg-pris produkter i dagligvaruhandeln tagit
fart. Samtidigt har andelen EMV-produkter i dagligvaruhandeln ökat markant. Under 2021 bestod 29% av alla produkter i handeln av just handelns egna märkesvaror (SCB, 2021), och det finns anledningar att anta andelen under 2022 vara ännu högre. Representanter för
dagligvaruhandeln har sagt sig vilja hjälpa sina kunder under dessa tuffa tider genom att öka andelen EMV-produkter i sortimentet. Samtidigt säger representanter från
livsmedelsföretagen att detta sker på bekostnad av mindre varumärken som då tappar plats på butikshyllan och tillika försäljning. Detta har riktat strålkastarna mot Svenska
dagligvaruhandelns höga marknadskoncentration, där 89% av marknaden ägs av endast tre företag. En hög marknadskoncentration kan vara synonymt med en sämre fungerande konkurrens. Det skapar även förutsättningar för dagligvaruhandeln att till större utsträckning
bestämma själva över produktpriser och sortiment. Syftet med detta projekt har därför varit att beskriva mindre livsmedelsproducenters uppfattning av EMV-produkters påverkan på deras företagsutveckling samt att identifiera det optimala samarbetet mellan dagligvaruhandeln och
mindre livsmedelsproducenter från ett producentperspektiv. Studien är gjord med en flexibel design där fyra fallföretag, två inom lantbrukssektorn och två inom livsmedelsindustrin, har intervjuats med semi-strukturella intervjuer. Därefter har en tematisk analys gjorts från vilka teman har analyserats med hjälp av utvalda teorier och ett konceptuellt ramverk.
Slutsatsen har varit att det finns en samsyn mellan producenterna gällande huruvida relationen mellan dem och dagligvaruhandeln behöver utvecklas, men hur detta tar sig uttryck skiljer sig en del mellan de olika respondenterna. Vad som var noterbart var hur respondenterna från
lantbrukssektorn var dem som var mest oroade över de långsiktiga effekterna på utvecklingen inom den Svenska livsmedelsproduktionen till följd av dagligvaruhandelns maktposition. Det var även dem som i större utsträckning nämnde ett behov av nya regleringar från politiskt håll
kring hur EMV-produkter ska hanteras i livsmedelskedjan för att de långsiktiga effekterna inte ska vara på bekostnad av den Svenska livsmedelsproduktionen
Size-structured competition around lobster pots
Get PDFDe flesta arter med ett kommersiellt värde i våra hav hotas idag av ett överfiske. Ett sätt att säkerställa
målarternas överlevnad är genom en hållbar fiskeriförvaltning och populationsövervakning.
En strategi för att mildra effekterna av ett överfiske är införandet av marina skyddade områden, så
kallade MPA från engelskans Marine Protected Area, vilket har visat sig ha en effekt på både storleken
på individer och abundansen. Kåvra är ett marint skyddat område beläget på den svenska
västkusten och hem till den europeiska hummern, Homarus gammarus. Den europeiska hummern
är en kommersiellt viktig art i Sverige som normalt utsätts för ett högt fisketryck, men som är
skyddad i Kåvra. Skyddet ger forskare möjligheten att studera en orörd hummerpopulation med en
naturlig populationsdynamik. I denna studie har kameror satts på hummertinor vid ett övervakningsfiske
i Kåvra, med syftet att genom visuell information och dataanalys, kartlägga hur konkurrensbeteenden
hos europeisk hummer influerar fångsten i hummertinor. Genom visuell information och
datoranalys implicerar denna studie en korrelation mellan hummerbeteende och fångsten i hummertinorna.
Högre dominansnivåer observerades för stora och mellanstora hummerindivider tillsammans
med en ökad fångstbarhet jämfört med mindre humrar
Identifying training needs for the implementation of Continuous Cover Forestry in Sweden
Get PDFIn recent decades, continuous cover forestry (CCF) has been (re-)discovered as an important toolbox for promoting biodiversity, helping to deliver a range of ecosystem goods and services as well as to satisfy the needs of various stakeholders. CCF is based on ecological principles and one of its most important tenets is the abandonment of large-scale clearfelling. Despite the demand of various stakeholders to increase the share of productive forest land managed according to CCF in Sweden, CCF has been rarely used in the country to date and knowledge about its methods is lacking. Frame-tree based thinnings are one important part of CCF, since they are useful for promoting complex stand structures and for regenerating stands without clearfelling. So-called frame trees, that correspond to the silvicultural objective(s) of a forest stand are selected and permanently marked. These trees exclusively profit from all silvicultural operations and are to remain in the forest until final harvest or natural death. Immediate competitors in the vicinity of these frame trees are then selected for eventual removal. Marteloscopes are forest research plots where all trees are measured and numbered. Over the last twenty years marteloscopes have become an important component of CCF training and are widely used in many countries. I established a marteloscope in the Svartberget experimental park, close to Umeå in northern Sweden and carried out an experiment involving 13 test persons with and without forestry background. The objective of this experiment was to investigate, whether the participants would be able to select trees for a frame-tree based thinning without prior practical training. I measured the participants’ agreement in tree selection and studied to what degree their tree selection corresponded to the theory of frame-tree based thinnings. Since the silvicultural and the experimental situation in Sweden today is similar to that in Great Britain twenty years ago, I contrasted the results of the Swedish experiment with the results of 26 marteloscope experiments carried out in Great Britain. Constructing such a statistical contrast is a useful step for identifying specific training needs when introducing CCF to Sweden. The overall agreement was rather low in all experiments. The participants’ tree selection in the Swedish experiment was closer to the theory of frame-tree based thinnings than it was for the British experiments, especially in case of competitor trees. Still, training is needed especially with regard to frame tree resilience and appropriate thinning intensity in the future. Additional experiments with larger and more diverse groups of participants could lead to further, more differentiated results and would allow comparisons between different groups of persons involved in forest management
Indicators of sustainability for small dairy farms in Sweden
Get PDFDen pågående minskningen av antalet mjölkgårdar i Sverige har drabbat mindre besättningar särskilt hårt. Små mjölkgårdar läggs ner i större utsträckning än stora, och många av de återstående utökar sin mjölkproduktion för att klara sig i konkurrensen. Strukturomvandlingen från många små till färre stora mjölkgårdar väcker frågor om vad som går förlorat när små mjölkgårdar försvinner. Samtidigt har hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare i samhällsdebatten, inte minst vad gäller lantbruket.
I detta arbete undersöktes flera aspekter med betydelse för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet samt produktions- och djurhälsofaktorer på mjölkgårdar utifrån vetenskaplig litteratur. Indikatorer för att undersöka dessa faktorer på gårdsnivå togs fram och testades på åtta svenska mjölkgårdar med högst 65 mjölkkor genom intervjuer med lantbrukare. Styrkor och svagheter hos dessa indikatorer, och förslag på indikatorer som kan användas för att utvärdera hållbarhet på gårdsnivå i framtiden, diskuterades. Det bedömdes finnas goda möjligheter att använda de undersökta indikatorerna för att utvärdera relevanta aspekter av hållbarheten på små svenska mjölkgårdar.The ongoing decline of the number of dairy farms in Sweden has affected smaller herds particularly hard. Small dairy farms are being closed down to a greater extent than large ones, and many of the remaining ones expand their dairy production in order to survive. The structural change from many small to fewer large dairy farms invokes questions of what is lost when small dairy farms disappear. Simultaneously, issues of sustainability have come to the forefront of societal discourse, not least when it comes to agriculture.
This thesis investigated several aspects influencing environmental, economic, and social sustainability together with production and animal health factors on dairy farms from scientific literature. Indicators for studying these factors on a farm level were developed and tested on eight Swedish dairy farms with no more than 65 dairy cows through interviews with farmers. Strengths and weaknesses of these indicators, and suggestions of indicators that may be used to evaluate on-farm sustainability in the future, were discussed. The feasibility of using the studied indicators to evaluate relevant aspects of sustainability on small Swedish dairy farms was deemed good
The role of plant nutrition in preventing fungal diseases
Get PDFSvampsjukdomar kan orsaka stora problem och skördeförluster inom växtodlingen. Därför används
fungicider för att bekämpa svamparna och skydda grödan. Fungicider kan dock vara skadliga för
andra organismer och därmed störa ekosystem och den biologiska mångfalden. Det sker även en
ständig resistensutveckling hos svamparna mot de preparat som används och det är därför viktigt att
inte använda fungicider mer än nödvändigt. Genom att tillämpa integrerat växtskydd förebygger
man problemen, bevakar händelser i fält, behovsanpassar åtgärderna samt följer upp och utvärderar
resultaten, allt för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.
För att grödan ska kunna bli angripen krävs att grödan är mottaglig, svampen finns i närheten samt
att miljön är den rätta för sjukdomens överlevnad och spridning. Växtnäring kan påverka alla de tre
faktorerna och därför har det här arbetet undersökt vilket inflytande växtnäringen kan ha på
svampsjukdomar och om en förebyggande växtnäringsstrategi skulle kunna bli en del av det
integrerade växtskyddet inom konventionellt jordbruk.
Växtnäringsämnena är viktiga för många funktioner som gör att grödan kan växa och utvecklas som
den ska. De kan också påverka varandras funktion och tillgänglighet för grödan. Genom olika
mekanismer kan näringsämnena påverka mottagligheten och motståndskraften mot
svampsjukdomar hos grödan. Som att stärka växtens fysiska skydd, bilda föreningar som hämmar
svampen eller öka växtens tolerans mot sjukdomen.
Kväve kan minska angreppens påverkan av vissa svampar men öka angreppsgraden av andra. Det i
samband med att olika studier fått olika resultat gör det svårt att bedöma kvävets roll i skyddet mot
svampsjukdomar. Det gäller även flera av de andra näringsämnena. I studier i växthus och labb har
näringsämnena visat påverkan på olika sjukdomar, men i fält är det svårare att se signifikant skillnad
mellan behandlingarna. Jordbrukare som provat att skapa en strategisk gödslingsstrategi för att
förebygga skador och sjukdomar menar att de får friskare grödor och god avkastning trots minskade
kvävegivor.
I framtiden kan det komma att finnas ett allt större behov av att förebygga sjukdomar och där kan
strategisk användning av växtnäring vara en del av lösningen. Men för att det ska gå behövs alltmer
kunskap om ämnet och praktisk erfarenhet. Därför bör fler fältförsök inriktade på sambanden mellan
näringsämnen och svampsjukdomar göras samt borde även sjukdomsangrepp börja graderas i
gödslingsstrategiförsök.Fungal diseases can create both issues and harvest loss in agriculture. To fight the fungus and protect
the crops fungicides are used. They can be harmful to other organisms and disturb ecosystems and
biodiversity. Fungal resistance towards fungicides is constantly progressing and therefore it is
important to not use more fungicides then necessary. By doing integrated pest management the
fungal issues are prevented, what happens in the field is being monitored, the actions taken are
adapted to the needs and the results are being followed and evaluated. All of it to be able to reduce
the use of chemicals.
For the fungus to be able to infect the plant it needs to be susceptible, the fungus needs to be around,
and the environment needs to be right for the fungus to be able to survive and spread. Plant nutrition
can affect all the three factors and that is why this work has studied how nutrition can influence the
fungal diseases and if a preventive nutritional plan could become a part of integrated pest
management in conventional agriculture.
Mineral nutrition is important in many functions that help the plant grow and develop normally.
They can also impact each other’s functions and availability for the plant. Through different
mechanisms the nutrients can affect the susceptibility and resistance towards fungal diseases in the
plant. They can do this by strengthening the plants physical barriers, creating compounds that inhibit
the fungus or give the plant better tolerance against the fungus.
Nitrogen can both reduce and increase the disease severity of some fungal pathogens. The results
from different studies have varied a lot which make it difficult to assess nitrogen’s true role in
protection against fungal diseases. This also applies to several of the other nutrients. In studies from
laboratories or greenhouses the nutrients have been shown to affect different diseases, but it is harder
to show a significant difference between treatments in field trials. Farmers that have tried to create
a strategical fertilizing plan to prevent damage and diseases mean that they get healthier crops and
good yield even though they put out less nitrogen.
In the future it may be a bigger need to prevent diseases and strategical use of plant nutrition could
be a part of that solution. For that to be able to work a lot more knowledge and practical experience
is needed on the subject. That’s why there should be more field trials oriented towards the
connections between nutrition and fungal pathogens. Diseases should also be graded in strategic
fertilizing trials
Household food waste reduction: different methods, similar result
Get PDFMinskning av matsvinn är ett av delmålen i FN:s Agenda 2030, en handlingsplan för omställning till ett hållbart samhälle. Globalt ska matsvinnet halveras per person i butik och konsumentled och minskas längs hela livsmedelskedjan till år 2030. Matsvinn har en hög påverkan på miljön, koldioxidavtrycken, vattenfotavtrycken, markanvändningen samt den biologiska mångfalden som påverkas genom tillverkning av mat som slängs, vilken enligt FAO är en tredjedel av all mat som årligen tillverkas i världen.
Arbetets syfte var att genom en litteraturstudie samla in och kartlägga åtgärder som antingen har testats eller implementerats för att minska hushållens matsvinn, med fokus på åtgärder som har visat sig vara effektiva i att minska matsvinnet, samt tidsperioden minskningen var påvisat. Kartläggningen skulle svara på frågorna: Kan hushållen minska mängden matsvinn? Hur lång tid tar det för att minskningen ska synas? Kan minskningen behållas under en längre period?
Det finns inte en allmän godtagen definition för livsmedelsavfall i litteraturen, experterna är inte helt överens om vad som ska ingå i en sådan definition. Oftast väljer artikels författare att förklara hur de definierar matsvinn i deras studie/artikel, om dricka och/eller oätbara beståndsdelar ingår i undersökningen.
Det finns inte heller en standardmetod för mätning av matsvinn, vilket kan leda till resultat som inte går att jämföra, svårigheter i att dra slutsatser och att följa trender. Hushållens livsmedelsavfall mäts genom fem olika metoder: enkät, köksdagbok, avfallsrevision, vägning och användning av indirekt data. Det finns ingen metod som anses vara bäst och även om samma mätningsmetod används flera gånger kan resultatet variera på grund av skillnader i protokollen som används.
Hushållen anses stå för den största delen av livsmedelsavfallet, år 2019 ansvarade hushållen för 61% av det totala livsmedelsavfallet i världen. I EU ansvarade hushållen för 53% av det totala livsmedelsavfallet år 2020, vilket motsvarade 70 kg per person.
Artiklarna som granskades i detta arbete var studier om hushållens matsvinn från flera länder med olika åtgärder samt under olika långa perioder. Utifrån de granskade studierna visar resultatet att hushållen kan minska mängden matsvinn, det tar minst en vecka för att minskningen ska märkas men den syns tydligast efter 3 veckor. Hushållen kan behålla minskningen av matsvinn och fortsätta med den 5 veckor efter att åtgärden har genomförts, men den avtar efter 8 veckor. Minskningen beror främst på beteendeförändring hos hushållen.
För att resultatet skulle vara pålitlig behövs att fler studier granskas, främst studier med kontrollgrupp, vars mätningar innehåller både det flytande och det fasta livsmedelsavfallet (både det oundvikliga och det onödiga) samt studier som pågår under längre perioder och följs upp efter flera månader.Reducing food waste is a sub-indicator to sustainable development goal number 12 of UN’s the Agenda 2030 for Sustainable Development. Target 12.3 states that globally by 2030 food waste at the retail and consumer levels and food losses along production and supply chains should be cut by half per capita. Food waste has a high impact on the environmental footprint (climate, water, land, biodiversity) due to unnecessary food production. FAO estimates that each year approximately one-third of all food produced in the world is lost or wasted.
The aim of this thesis was to gather and map information from literature on measures that have been tried or implemented to reduce the household food waste, focusing on measurements proven successful in reducing the household food waste including the timeframe for the reduction. Following questions should be answered: Can households reduce their food waste? How long does it take for the reduction to happen? Do the achieved food waste reduction results remain in the long term?
There is no general definition for food waste, the experts have different opinions about what should be counted as food waste. The researchers chose to clarify in their studies how they define food waste and if liquid waste and non-edible foods are included in the study.
There is no standard for measurements of food waste, which can cause difficulties in comparing results between studies and following food waste trends. There are five measurement methods for household food waste: surveys, kitchen diaries, waste audit, weighing and indirect data. None of the methods is considered to be better than the others, in fact even if the same method is used multiple times the results can differ due to differences in protocols.
The households are considered to be responsible for the majority of the food waste along the food chain. Worldwide household food waste was 61% of the total amount of food waste in 2019. EU’s household food waste was 53% of the total amount of food waste during 2020, that is 70 kg per capita.
The articles that were reviewed for this thesis were studies from different countries, with different measurements of food waste and various time frames. The studies’ outcome was that the household food waste can be reduced in about one week, with substantial reduction after 3 weeks. The food waste reduction continues 5 weeks after start and moves towards the baseline after 8 weeks. The observed food waste reduction depends mainly on behaviour change after the interventions.
The result of this thesis should be confirmed by gathering more information from studies using control groups, with a longer time frame and that follow up the result after several months
Påverkan av hävd på våtmarksfåglar
Get PDFSyftet med studien var att undersöka sambandet mellan hävd, där bete ingår, och fågelabundanser för ett antal arter. Detta då gräsmarker sedan jordbrukets reformering minskat betet på Öland och nuvarande naturvårdsarbete pågår med bete för att gynna fåglarna. Detta gjordes genom att applicera en GLMM-modell på data från Ölands havsstrandängar som Länsstyrelsen Kalmar Län sammanställt. Två huvudanalyser gjordes med modellen som dels undersökte en inomlokalseffekt, dels en som undersökte en mellanlokalseffekt. Dessa två analyser tog fram koefficienter som, om arten har positivt samband med ökad hävd, var positiv, och negativ om arten har ett negativt samband med ökade hävdnivåer. Resultaten visade på olika koefficienter beroende på analyskoefficient och art. Mellanlokalskoefficienten tenderade att vara positiv medan inomlokalseffekten var mer varierad. Osäkerhet finns hos flera arter och speciellt hos doppingarna kan inga slutsatser dras. Vadarna uppvisade positiva punktskattningar i mellanlokalsanalysen vilket kan tyda på att detta mått är bättre att använda då vadarna är en grupp som är starkt kopplade till strandängarna. Änderna reagerar som grupp positivt men även här finns det variation och osäkerhet. Av övriga arter reagerar storskarven negativt på ökade hävdnivåer. Hävdvariation, och inte en viss hävdnivå har pekats ut som viktigt. Modellen fångade inte upp en del viktiga aspekter av fåglarnas ekologi vilket kan ha bidragit till osäkra resultat samt att det är många andra faktorer än hävd som påverkar vilket bidrar till osäkerhet. Vidare modellutveckling och undersökning av sambandet behövs för att få en tydlig bild av arternas samband med hävd.The purpose of the study was to examine the relationship between grazing and bird abundances for a number of species. Grasslands have experienced a decline in grazing on Öland, leading to ongoing conservation efforts to reintroduce grazing for the benefit of birds. A GLMM-Model was applied to data compiled from Öland's coastal meadows by Länsstyrelsen Kalmar Län. Two main analyses were conducted using the model, one investigating the within-site effect and the other examining the between-site effect. Model coefficients indicated whether a species had a positive association with increased grazing or a negative association when higher grazing levels were present. The between-site coefficient tended to be positive, while the within-site effect displayed more variability. Uncertainty was present, particularly in grebes where no conclusions could be drawn. Waders showed positive responses in the between-site analysis, suggesting that this measure is more suitable when considering the association between waders and grazing. Ducks, as a group, exhibited a positive response, but there was also variation and uncertainty. Great cormorant showed a negative response to increased grazing levels. Grazing variation, rather than a specific grazing level, was identified as an important factor. The model did not capture certain important aspects of bird ecology, which may have contributed to uncertain results. Additionally, there may be many other factors besides grazing that influence the outcomes. Further investigation is needed to obtain a clear understanding of the relationship between bird species and grazing
Hästunderstött lärande för elever med problematisk skolfrånvaro
Get PDFMany pupils today struggle with attending school regularly. For some pupils, the school absence become a major issue that can cause severe consequences for development of their knowledge and social skills. Problematic school absence also has a negative impact on the pupil´s psychological wellbeing, which can lead to depression and suicidal ideations. One method to improve pupil´s school attendance is by using horses, in an intervention called equine assisted learning. This type of intervention has shown positive effects on pupils’ school attendance but there is some uncertainty when it comes to the arrangement and management of these interventions. In addition, there is limited research about how horses are chosen, prepared for, and affected by the intervention, and thus what impact it has on their welfare. This study´s aim was to investigate what role equine assisted learning has had in helping pupils with problematic school absence back to school. The study also aimed to analyse how the horse´s welfare has been affected by the intervention. To collect data, a questionnaire was distributed by email to riding facilities that offered equine assisted learning. The results showed that equine assisted learning is an uncommon method used to improve school attendance, but it has given positive effects on those who took part in the intervention. There has been no major negative impact on the welfare of the horses that have participated in the intervention. Certain characteristics and personality traits have been major factors that determine if a horse have been chosen for use in equine assisted learning, and horses have been trained in multiple ways before participation. The results indicate that equine assisted learning is a useful type of intervention for pupils that do not jeopardize the welfare of the participating horses. However, further behavioural studies regarding horses used for equine assisted learning needs to be carried out to assure that the intervention does indeed not impose a risk for the horse welfare
Smittskydd på småskaliga och medelstora kommersiella äggproducerande gårdar i Sverige
Get PDFHögpatogen aviär influensa (HPAI) är en smittsam virussjukdom med hög dödlighet hos fåglar och med potential att infektera andra djur. De senaste säsongerna har stora utbrott skett i Europa bland fjäderfä och vilda fåglar. Enbart i Sverige dog och avlivades över 2,2 miljoner fjäderfä till följd av HPAI vintersäsongen 2020–2021. Goda smittskyddsrutiner ses som en nödvändighet för att för-hindra spridning av viruset till, från och mellan fjäderfä. Samtidigt har intresset för att köpa närproducerade livsmedel från småskaliga gårdar ökat de senaste åren, inte minst inom fjäderfä-sektorn. Kunskapen om hur djurhållningen bedrivs på småskaliga gårdar med äggproduktion i Sverige är relativt begränsad, men studier från andra länder tyder på att mindre gårdar vidtar färre smittskyddsåtgärder än stora. Syftet med studien var därför att kartlägga djurhållningen och smittskyddet på småskaliga och medelstora gårdar med kommersiella värphöns i Sverige för att öka möjligheterna att förebygga framtida utbrott av HPAI i denna produktionsform.
En enkät skickades till personer med mellan 200–18 000 värphöns med frågor om hur djurhållning bedrevs, smittskyddsrutiner kring fjäderfähållningen samt frågor om HPAI och restriktionerna. Resultaten visade att många småskaliga och medelstora äggproducerande gårdar över lag hade rutiner som bidrar till ett bra smittskydd men att det skulle kunna förbättras för att minska risken för HPAI. Flertalet hade kunskap om grundläggande förebyggande åtgärder mot HPAI och näst intill alla kunde tillämpa restriktionen om krav på inomhusvistelse. Dock var flera frågande till när, var och av vilken anledning restriktionerna sätts in samt att många respondenter upplevde att restrik-tionerna kraftigt påverkade djurvälfärden negativt. Sammanfattningsvis stödjer resultaten slutsatser från andra studier om att mindre besättningar tillämpar färre smittskyddsåtgärder än stora, men fler än hobbybesättningar. Den sammanlagda bilden indikerar att svenska myndigheter behöver bli bättre på att nå ut med information till små och medelstora äggproducenter i Sverige om hur smitt-spridning av HPAI kan förhindras. En annan viktig slutsats är att det behövs diskussion mellan äggproducenter och myndigheter för att skapa förståelse och kunna optimera restriktionerna både utifrån ett smittskydds- och djurvälfärdsperspektiv.Highly pathogenic avian influenza (HPAI) is a contagious viral disease with high mortality in birds and with potential to infect other animals. Recently, massive outbreaks have occurred in Europe among poultry and wild birds. In Sweden alone over 2.2 million birds died or were euthanized during the 2020-2021 season. In order to prevent spread of HPAI in poultry, high biosecurity is required on the farms. At the same time, there has been an increase in consumers’ interest in buying locally produced food from small-scale farms, including in the poultry sector. The knowledge of animal management on small-scale farms with egg production in Sweden is limited. Studies from other countries indicate that small farms implement fewer biosecurity measures than large farms. The purpose of this study was therefore to survey the animal management and biosecurity on commercial small to medium-sized egg producing farms in Sweden to increase knowledge as a basis for measures to prevent future outbreaks of HPAI in this sector.
A questionnaire was sent out to producers with 200–18,000 laying hens with questions about animal management, biosecurity measures and HPAI, including the restrictions. The results showed that small to medium-sized egg producing farms overall implement several biosecurity measures, but that biosecurity can be improved to minimize the risk for HPAI. The majority had knowledge in basic preventive measures regarding HPAI and most responders were able to comply with mandatory indoor housing for the laying hens. However, several responders questioned when, where and why restrictions were put in place and multiple participants felt that the restrictions strongly affected the animal welfare negatively. In summary, the results confirm conclusions from other studies that small-scale farms implement fewer biosecurity measures than large farms, but more than backyard poultry. In conclusion, there are indications that Swedish authorities need to improve their work on reaching small to medium-sized egg producing farms with information about how to limit the spread of HPAI. Another important conclusion is the need of discussion between the egg producers and authorities in order to create understanding and be able to optimize the restrictions in a way that considers both prevention of HPAI and animal welfare
Tomrummens territorialitet
Get PDFRunt om i städer finns oklara och diffusa markområden som kan förbrylla människan. Det
kan vara övergivna tomter och strukturer som inte längre används. Ändå är de en
väsentlig del av stadslandskapet. Dessa till synes öde platser - de urbana tomrummen - är
de stadsrum studien rör sig inom. På dessa platser finns det en mängd attribut som påvisar
en typ av territorialisering signerade såväl individer som myndigheter. Denna studie
undersöker därför de urbana tomrummen och dess territorialitet.
För att skapa den förståelse som krävs för de urbana tomrummen menar studien att
närvaro är av högsta betydelse. Därför är studiens metodval grundad på tillvägagångssätt
som främjar denna närvaro. Empirin har skapats genom en fallstudie och använder såväl
vandringsmetod som, mer konventionella verktyg som, dokumentstudie, intervjustudie
och platsbesök. Med studien finns en förhoppning om att skapa en djupare förståelse för
de urbana tomrummens territorialisering, komplexitet och hur de begrips av såväl
användare som av kommunala tjänstepersoner.
Tomrummen kan ses som biprodukter av den samtida stadens utvecklingstrender och
ekonomiska omstruktureringar. De urbana tomrummen har en karaktär som är flytande
och obestämd, och har i många fall en svag identitet i förhållande till stadens mer
kontrollerade och tillrättalagda rum. Obestämdheten och den svaga identiteten medför att
tomrummen ses som naturliga platser för exploatering, vilket synliggör deras skörhet.
Trots den rådande planeringsdiskursen menar denna studie att det finns styrkor och
värden som bör beaktas i framtida stadsförnyelseprojekt som gör anspråk på urbana
tomrum.
De urbana tomrummen påstås ha en låg komplexitet på grund av dess brist på resurser
och positiva associationer. Studien visar dock det motsatta. Den territoriella
komplexiteten varierar mellan de undersökta platserna men något som knyter dem
samman är att komplexiteten är närvarande på samtliga. Att beskriva urbana tomrum som
tomma och innehållslösa är med andra ord en förenkling och ger en felaktig bild av dem.
Att knyta samman urbana tomrum med territorialisering bidrar med ett perspektiv som
synliggör platsernas komplexitet och ger en mer nyanserad bild på de urbana
tomrummen. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör hänsyn tas till tomrummens komplexitet för
att eliminera risken att radera naturligt uppkomna värden som inte går att återskapa.Urban void spaces are enigmatic and ambiguous areas within cities that often confuse
individuals. These spaces encompass abandoned lots and structures that are no longer in
use, yet they remain integral parts of the urban landscape. These seemingly deserted
places, referred to as urban void spaces, are the focus of this study. These spaces exhibit a
range of attributes that indicate a form of territorialization by both individuals and
authorities. The aim of this study is to explore urban void spaces and their territoriality.
To develop a comprehensive understanding of urban void spaces, the study emphasizes
the importance of presence. Therefore, the research methodology is grounded in
approaches that facilitate this presence. Empirical data is collected through a case study,
utilizing methods such as walking surveys, as well as more conventional tools including
document analysis, interviews, and site visits.
Urban void spaces can be seen as byproducts of contemporary urban development trends
and economic restructuring. These spaces possess a fluid and indefinite nature, often
lacking a strong identity compared to the more controlled and organized spaces within the
city. The ambiguity and weak identity of void spaces make them susceptible to
exploitation, thereby highlighting their fragility. Despite prevailing planning discourses,
this study argues that there are strengths and values associated with urban void spaces
that should be considered in future urban renewal projects that lay claim to these areas.
Contrary to the assumption that urban void spaces have low complexity due to their lack
of resources and positive associations, this study reveals the opposite. The territorial
complexity varies among the examined sites, but what unites them is the presence of
complexity in all cases. Describing urban void spaces as empty and devoid of content
oversimplifies their nature and provides a distorted image. Linking urban void spaces to
territoriality offers a perspective that unveils the complexity of these places, providing a
more nuanced understanding. From a sustainability perspective, acknowledging the
complexity of void spaces is crucial to avoid erasing naturally occurring values that
cannot be replicated