18101 research outputs found
Sort by
Modelling water storage capacity in small, constructed wetlands – today and in the future
Get PDFWetlands, regardless of their size, contribute essentially to ecosystem services and are therefore vital to sustaining human life and the functioning of the environment. At the same time, wetlands are decreasing at an alarming speed and are exposed to considerable threats. Current policies and programs are not able to stop this trend which is amplified by a lack of research. Due to their potential to reduce runoff and prevent flooding, wetlands have recently gained more research attention. This study aims to model and assess the water storage capacity and thus the flood buffering capacity of ten constructed wetlands in Mälardalen, Sweden, under present and potential future climate scenarios. The hydrologic model PERSiST, a semi-distributed rainfall-runoff model, was employed to reproduce water level observations for constructed wetlands with hourly driving data for a 30-year period. Based on a conceptual model depicting water level patterns of all constructed wetlands with the underlying processes and interactions, observed water level data for 2023 was calibrated against hourly air temperature and precipitation ERA5-Land data. Driving data for the baseline scenario was produced with ERA5-Land data from 1971-2000 and was adapted with Regional Climate model data from SMHI to generate RCP4.5 and RCP8.5 scenarios. Extreme precipitation stretch scenarios were employed to model extreme precipitation events. Results for a subset of three ponds for the 12 different climate scenarios showed no indication of drying out nor a major difference between baseline and RCP4.5 and RCP8.5 scenarios. Stretched RCP and extreme precipitation stretch scenarios presented major variations in water level behaviour, especially in summer and fall. Important factors influencing the flood buffering capacity are the relative area of a constructed wetland, their purpose and design as well as interactions with their surrounding environment. The future climate scenarios suggest that current pond design makes constructed wetlands in Mälardalen resilience against an overall increase of temperature and precipitation but needs further research development regarding extreme precipitation events
Relation between curd yield and αs1-casein in milk from Swedish dairy goats
Get PDFThe demand for locally produced food, such as artisan-made goat cheese, is growing among Swedish consumers. In Sweden, the most commonly used goat breed for dairy production is the Swedish Landrace goat which is closely related to the Norwegian Landrace goat. The Norwegian Landrace goat has been found to have extremely low levels of αs1-casein (αs1-CN) due to a mutation in the CSN1S1 gene which results in a gene variant called D. The expression of αs1-CN in goat milk might influence the amounts of total protein, fat and calcium in the milk, affecting the milk quality in connection to cheesemaking.
The aim of this study was to investigate the relation between αs1-CN, CSN1S1 genotype and curd yield in milk from Swedish Landrace goats. Milk samples were collected from 143 Swedish Landrace goats from 3 farms. A mini-manufacturing method for assessing curd yield from the individual milk samples was used. The milk samples were also analysed for gross composition, milk protein profile, and somatic cell count. Milk samples were grouped according to their relative concentration of αs1-CN (low: 0–6.9% of total protein, medium-high: 7–25% of total protein) and according to their genotype at the CSN1S1 gene (AA, AG, DA, DD, DG/GG). Obtained data were evaluated by 1-way ANOVA and Tukey pairwise comparison test. The results showed that 48% of the samples had a low relative concentration of αs1-CN (0–6.9% of total protein), while 52% of the samples contained a medium-high relative concentration of this casein (7–25% of total protein). The frequency of goats carrying the DD genotype was 19% in the sampled population and 24% carried the AA genotype classified as “strong”, leading to high expression of αs1-CN. The relative concentration of αs1-CN in milk from goats with the DD genotype was 69%, 55% and 54% lower, respectively, then in milk from goats carrying the AA, AG and DA genotypes (p < 0.001). For goats with the DG/GG genotype, the relative concentration of αs1-CN in the milk was 57%, 37% and 35% lower, respectively, then in milk from the AA, AG and DA goats (p < 0.001). No significant association between the relative concentration of αs1-CN and curd yield was found in this study. Curd yield was also not significantly different between genotypes, and goats carrying the DD genotype had the highest curd yield numerically. Milk samples with medium-high relative content of αs1-CN had 8% higher total protein (p = 0.006) and 13 % higher fat content (p = 0.007) than samples of the group with low relative content of αs1-CN. Milk from goats with low relative content of αs1-CN had 5% higher total casein content (p < 0.001), 13% higher β-CN content (p = 0.001) and 21% higher κ-CN content (p = 0.001). Significant differences in total solids and fat content were found between the AA, DA and DG/GG genotypes (p = 0.002, p = 0.003). Pearson’s correlation indicated a trend for a negative association between the curd yield and the relative concentration of αs1-CN, but the correlation was not significant (p = 0.543). However, curd yield was positively related to total solids (p < 0.001), total fat (p = 0.018), total protein (p < 0.001), casein (p < 0.001), and casein ratio (p = 0.007). In conclusion, the total protein, fat and casein content were found to be more associated with the curd yield than αs1-CN. These results can be useful for further improvement of the breeding program of Swedish dairy goats but also for better understanding of parameters important for cheesemaking.Efterfrågan på närproducerad mat, som hantverksmässigt tillverkad getost, växer bland svenska konsumenter. I Sverige utgör Svensk lantras den viktigaste getrasen för mejeriproduktion, en ras som är nära besläktad med den norska lantrasgeten. Den norska lantrasgeten har visat sig ha extremt låga halter αs1-kasein (αs1-CN) i sin mjölk. Detta förklaras av en oönskad mutation i CSN1S1 genen vilket har gett upphov till genvarianten D. Uttrycket av αs1-CN påverkar mängden totalprotein, fett och kalcium i mjölken, vilket i sin tur påverkar mjölkkvalité i samband med osttillverkning. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan αs1-CN, CSN1S1 genotyp och utbyte av ostmassa i mjölk från svenska lantrasgetter. Mjölkprover samlades in från 143 getter av svensk lantras från 3 svenska gårdar. En laborativ metod för produktion av ostmassa användes för att bedöma ostutbytet från individuella mjölkprover. Utöver detta analyserades också mjölksammansättning, mjölkens proteinprofil och celltal. Mjölkproverna grupperades utifrån deras relativa koncentration av αs1-CN (låg: 0–6,9% av totalprotein och medel/hög: 7-25% av totalprotein), och utifrån genotyp (AA, AG, DA, DD, DG/GG). Data utvärderades med hjälp av envägs variansanalys (ANOVA) och parvis jämförelse utfördes med Tukeys test. Resultaten visade att 48 % av mjölkproverna innehöll låg relativ koncentration αs1-CN (0–6,9% av totalprotein), medan 52 % av proverna innehöll medel/höga relativ koncentration (7–25% av totalprotein). DD genotypen återfanns hos 19% av getterna och 24% bar AA genotypen i CSN1S1-genen, en stark variant som leder till ett högt uttryck av αs1-CN. Den relativa koncentration av αs1-CN i mjölk från getter med DD genotypen var 69 %, 55 % respektive 54 % lägre än i mjölk från getter med genotyperna AA, AG och DA (p < 0,001). För getter med DG/GG genotyperna var den relativa koncentrationen av αs1-CN i mjölken 57 %, 37 % respektive 35 % lägre än i mjölk från getter med AA, AG och DA genotyper (p < 0,001). Det fanns inget signifikant samband mellan utbytet av ostmassa och den relativa koncentrationen av αs1-CN i mjölken. Utbytet av ostmassa skilde sig inte signifikant mellan de olika genotyperna, men numeriskt så gav mjölk från getter som bar på DD genotypen högst mängd ostmassa. Mjölk från getter med medel/hög relativ koncentration av αs1-CN hade 8% högre mängd totalprotein (p = 0,006) och 13% högre fetthalt (p = 0,007) än mjölkprover inom den låga gruppen. Mjölk från getter med låg relativ koncentration av αs1-CN hade 5% högre mängd totalkasein (p < 0.001), 13 % högre mängd β-CN (p = 0,001) och 21 % högre mängd κ-CN (p = 0,001). Signifikanta skillnader i mängd torrsubstans och fetthalt fanns mellan genotyperna AA, DA och DG/GG (p = 0,002, p = 0,003). Pearsons korrelation påvisade ett negativt samband mellan mängden ostmassa och nivåer av αs1-CN, men skillnader var enbart numeriska (p = 0,543). En positiv korrelation fanns dock mellan utbyte av ostmassa och halten total torrsubstans (p < 0,001), fetthalt (p = 0,018), totalprotein (p < 0,001), kasein (p < 0,001) och kasein-kvoten (p = 0,007). Sammanfattningsvis så visade det sig att totala mängden torrsubstans samt totalprotein, fett och kasein var mer kopplat till utbytet av ostmassa än halten αs1-CN. Dessa resultat kan vara användbara för att få ett förbättrat avelsprogram och kunskap om osttillverkningsprocesser kopplad till den svenska getmjölken
Kvalitetshantering av spannmål i kooperativa företag
Get PDFKvalitetshanteringen inom spannmålsindustrin är en central del av livsmedelsproduktionen och har betydande ekonomisk påverkan på både producenter och konsumenter. Under det senaste året med torka i mognadsfasen och nederbörd under skördeperiod har kvalitetshanteringen särskilt belysts. Inom spannmålshantering är det vanligt med kooperativ där lantbrukarna går samman för att uppnå maximal lönsamhet. Denna studie syftar till att undersöka kvalitetshantering av spannmål inom lantbrukskooperativ samt hur beslutsförfattandet ser ut inom kooperativ. För att uppfylla syftet har studien utgått ifrån en jämförande fallstudie mellan lantbrukskooperativen Lantmännen (stort kooperativ) och Varaslättens Lagerhus (medelstort kooperativ). Intervjuer har gjorts med Per Gerhardsson (Inköpschef Lantmännen) och Karl Delin (VD Varaslättens Lagerhus). För att analysera empirin från intervjuerna har SWOT-analys, beslutsteori och contingencyteori används. Fokuset för den här studien är att svara på forskningsfrågorna “Hur ser beslutsprocessen ut i ett större jämfört med ett mindre kooperativ gällande kvaliteshantering av spannmål?” och “Hur arbetar ett större jämfört med ett mindre kooperativ framåt inom kvalitetshantering av spannmål?”. Analysen som gjorts visade på ett antal likheter och skillnader mellan kooperativen. De båda kooperativen har liknande beslutsprocesser, däremot finns vissa skillnader som beror på kooperativens storlek och geografiska läge. Framåt arbetar kooperativen lite olika med hur investeringar ska göras och hur organisationen är uppbyggd, dock är det i båda kooperativen centralt att medlemmarnas ekonomiska lönsamhet ska öka på sikt.Quality management in the grain industry is a central part of food production and has a significant economic impact on both producers and consumers. Over the past year, with drought during the ripening phase and rainfall during the harvest period, quality management has come into focus. In grain handling, it is common to have cooperatives where farmers come together to achieve maximum profitability. This study aims to investigate quality management of grain within agricultural cooperatives and how decision-making occurs within these cooperatives. To examine this, the study is based on a comparative case study between the agricultural cooperatives Lantmännen (a large cooperative) and Varaslättens Lagerhus (a medium-sized cooperative). Interviews were conducted with Per Gerhardsson (Purchasing Manager at Lantmännen) and Karl Delin (CEO of Varaslättens Lagerhus). To analyze the empirical data from the interviews, SWOT analysis, decision theory, and contingency theory were used. The focus of this study is to answer the research questions “What does the decision-making process look like in a larger compared to a smaller cooperative regarding grain quality management?” and “How does a larger compared to a smaller cooperative work moving forward in grain quality management?”. The analysis revealed several similarities and differences between the cooperatives. Both cooperatives have similar decision-making processes, however, there are some differences that are due to the cooperatives' size and geographical location. Moving forward, the cooperatives work somewhat differently in terms of how investments should be made and how the organization is structured, but in both cooperatives, it is central that the members' economic profitability should increase in the long term
Using CRISPR/Cas9 to develop a serglycin deficient canine mastocytoma cell line
Get PDFSerglycin is a proteoglycan expressed by many different cells, especially mast cells, but also by cancer cells. It has been reported that the level of expression of serglycin in cancer cells corresponds to the malignancy of the tumor. The higher level of expression the higher malignancy and poorer prognosis. Serglycin can promote migration, metastasis and epithelial to mesenchymal transition by binding to an adhesion molecule on the cells. However, up to this point very few, if any, studies have addressed the functional roles of serglycin in canine mastocytoma.
In this study, a canine mastocytoma cell line was cultured. Mastocytoma (MCT) is one of the most common cutaneous neoplasia in dogs accounting for up to 21% of all canine skin tumors. Apart from the cutaneous form there is also a systemic form which typically affects the liver, spleen, and bone marrow, although this form is uncommon. The cutaneous MCTs have a wide range in their manifestation. They can be a slow growing lesion mistaken for a non-neoplastic change or fast growing, ulcerated lesion with inflamed surrounding tissue.
To allow future explorations of the role of serglycin in carcinogenesis, this study was aimed to develop serglycin deficient canine mastocytoma cells using CRISPR/Cas9. At the site of the double strand break (DSB) by Cas9 a gene cassette was inserted, using electroporation, containing genes for antibiotic resistance and fluorescence in green and red. The DSB and the correct incorporation of the gene cassette was verified in a fluorescence light microscope, with PCR reactions and selection with antibiotics. In the fluorescence microscope it was discovered that the cells were autofluorescent in both green and red. The PCR reactions confirmed the 5´ side of the gene cassette to be present in the transfected cells. However, no results were given when amplifying the whole gene cassette or the 3´ side. This could indicate that the gene cassette was fractured or that the method was not successful. The conclusion of this study was that further analysis, for example subcloning and qPCR, is necessary to determine if the knockout of the serglycin gene was successful in the cells
Hypermobilitet hos svenska varmblodshästar
Get PDFHypermobilitet hos häst är ett i nuläget relativt outforskat begrepp, trots att synonymen överrörlighet förekommer inom såväl hästsporten som hästsjukvården. Det är viktigt att belysa användnings-området för begreppet hypermobilitet, eftersom det bidrar till problematiken då en definition inte finns tillgänglig. Vid avel av svenska varmblodshästar med dressyrstam pågår en selektion för hästar som är rörliga, elastiska och spänstiga. Upprepad selektion medför genetiska förändringar, och det finns en misstanke om att hypermobilitet har en genetisk bakgrund. På humansidan vet man om att hypermobilitet kan predisponera för högre skadeförekomst, och det finns en risk att liknande samband även finns hos häst. En växande oro kring hypermobilitet och eventuella hälsoproblem det kan medföra men en samtidig efterfrågan om rörliga hästar motiverar skapandet av en definition och diagnostiska kriterier för hypermobilitet.
Syftet med denna studie var att undersöka svenska varmblodshästar enligt ett diagnostiskt protokoll utformat med bakgrund i utredningsgången för hypermobilitet hos människor. Delar av studiepopulationen undersöktes även med en elektronisk goniometer med syfte att undersöka skillnader i statisk och dynamisk extension av kotled. Vid utförandet kunde även den statiska extensionen mätt med trådlös elektronisk goniometer jämföras med handhållen digital goniometer vilken är den nuvarande validerade metoden för mätning av ledens rörelseomfång hos häst.
Studiepopulationen för det diagnostiska protokollet utgjordes av 25 svenska varmblodshästar, där sex av dessa utgjorde studiepopulationen för den elektroniska goniometermätningen. Insamling av data pågick under oktober och november 2023. Studiepopulationen delades in i subpopulationer-na ålder, kön och rörlighet, där djurägarens bedömning av hästens rörlighet klassificerade hästen som överrörlig eller normalt rörlig.
Resultaten från det diagnostiska protokollet jämfördes inom subpopulationerna. Det påvisade ingen signifikant skillnad mellan hästar inom subpopulationen rörlighet. Studien kunde påvisa signifikanta skillnader inom subpopulationerna kön och ålders avseende några undersöknings-punkter. Betydelsen av detta för målpopulationen går inte att uttala sig om då studiepopulationen var för liten i förhållande till hela den svenska varmblodspopulationen. Vad gäller den elektroniska goniometermätningen kunde det påvisas signifikant skillnad mellan statisk och dynamisk goniometermätning, samt mellan statisk extension av kotled mätt med digital och elektronisk goniometer.
Denna studie visar på problematiken att det i nuläget inte finns någon definition av hyper-mobilitet hos häst. Det diagnostiska protokollet kan vara användbart för att i framtiden identifiera hästar på hypermobilitetsspektrat, men då kan det vara aktuellt att ta fram ett poängsystem för hypermobilitetstesterna och diagnostiska kriterier som utöver poängen tar hänsyn till hästens bakgrund och övriga kliniska symtom, liknande det som används på humansidan. På så vis kan hästens helhet som individ undersökas och klassificeras gällande rörlighet. Diagnostiken hade förenklats ytterligare om en sjukdomsorsakande genmutation hade kunnat identifieras. De signifikanta skillnader som påvisades vid den elektroniska goniometermätningen belyser använd-barheten för att kunna mäta aktivt rörelseomfång i kotleden då det skiljer sig från det passiva rörelseomfånget, men visar även på att digital och elektronisk goniometer inte är jämförbara med varandra.Hypermobility in horses is relatively undescribed but is commonly used when describing horses’ mobility in situations of equine healthcare or in equestrian sports. The use of the word hypermobility is important to illustrate as it contributes to the need for a definition and diagnostic method. When breeding Swedish Warmblood Horse for dressage curtain traits such as high mobility and elasticity are desired. This selection of desirable traits is followed by genetic changes, and there may be a genetic explanation for hypermobility. In humans with hypermobility there may be a predisposition for a higher incidence of injuries, and there is a risk that similar association exist in horses. Growing concern for hypermobility and potential health problems it may cause, along with simultaneous demand for high mobility horses, justifies the creation of a definition and diagnostic criteria for hypermobility.
The purpose of this study was to examine Swedish Warmblood Horses regarding hypermobility with the help of a diagnostic protocol designed based on how humans are diagnosed with hypermobility. Some of the horses were also examined with an electric goniometer to investigate differences in static and dynamic extension of the fetlock joint. The static extension of the fetlock joint was also compared to the previously validated method for measuring joint range of motion in horses.
The study population consisted of 25 Swedish Warmblood Horses, where six of these formed the study population for the electronic goniometer examination. Data collection took place during October and November 2023. Subpopulations of age, sex and mobility was created within the study population, where the owner´s assessment of the horse´s mobility divided the horses as either hypermobile or normally mobile.
The results from the diagnostic protocol were compared within the subpopulations. No significance differences were found between horses considered hypermobile or normally mobile by the owner. There were significant differences within subpopulations age and sex, but the significance for the target population cannot be determined as the study population was too small to be representative for the entire SWB population. Regarding the electronic goniometer measurement, a significant difference was found between static and dynamic goniometer measurements as well as for the static fetlock extension measured with digital and electronic goniometers.
This study highlights the need for a definition and diagnostic criteria for hypermobility in horses. The diagnostic protocol may be useful in future hypermobility examination, but it may be relevant to develop a scoring system of the hypermobility tests and diagnostic criteria like those used in humans. In this way, all information of the horse as an individual can be considered when being classified regarding hypermobility. If the causative gene mutation for hypermobility would be identified that would facilitate diagnosis even more. The significant differences found in the electronic goniometer examination illustrates the usefulness of being able to measure active range of motion in fetlock joints as it differs from passive range of motion, but it also shows that digital and electronic goniometers are not comparable with each other
Soil management for sustainable agriculture under climate change : a modelling study
Get PDFConservation agriculture practices, such as reduced tillage or residue retention, have gained attention for their potential to enhance agricultural system resilience to climate change and combat soil degradation. However, conventional soil-crop models often neglect the dynamics of soil properties, limiting their ability to predict changes in soil quality on large timescales relevant for sustainable management.
This study therefore applies and expands the recently developed Uppsala model of Soil Structure and Function to investigate the long-term impacts of conservation agriculture on soil organic matter (SOM) stocks, the water balance and winter wheat yields under current and future climate in temperate Europe.
The model was calibrated for a site in Switzerland and used to simulate a baseline period (1985-2015) as well as 6 future climate change scenarios (2020-2090) under two contrasting soil managements. Conventional intensive tillage with residue incorporation (CIT) was compared to no-till practices with residue retention (CNT).
Under current climate conditions, the CNT treatment was able to conserve soil moisture by reducing surface runoff (-97 %) and evaporation (-65 %), as compared to CIT. Though yields remained similar, as under the wet climate, crop growth was not limited by water availability. After 30 years, SOM stocks were 2.8 % higher under CIT, due to larger amounts of above-ground biomass being incorporated through tillage. In future climate projections, significant yield declines were simulated under hotter conditions, driven by much shorter growing periods, potentially linked to limitations of the employed phenology model. Despite declining SOM levels in both systems, CNT maintained 14% higher SOM on average.
Although no-till practices did not enhance yields, they showed strong potential to mitigate climate change impacts on SOM and soil function. This suggests that no-till practices, together with adequate residue management, could be a promising strategy for sustaining soil quality in the face of climate change. Further model development and improvement is necessary to predict the long-term effects on grain yields
Thick rhythmic descriptions : understanding and representing the urban everyday landscape
Get PDFDetta examensarbete strävar efter att förstå och greppa de platser som är centrala för det urbana vardagslivet,
platserna som vi ser dagligen, som följer oss genom livets olika delar, som ofta är blygsamma, anspråkslösa men
likväl avgörande för att människan ska kunna röra sig, uttrycka sig, agera fritt i vardagen. Vardagslandskapet är
komplext och mångfacetterat, det består av många olika lager som berör både mänskliga och naturliga processer.
I detta arbete försöker jag förstå detta komplexa landskap utifrån ett rytmiskt perspektiv där vardagslandskapet
formas av en rad olika naturliga, sociala, kulturella, rumsliga rytmer.
Arbetet kombinerar det rytmanalytiska perspektivet med den täta beskrivningen, en etnografisk metod. Symbiosen
mellan de två angreppsätten benämner jag som täta rytmiska beskrivningar. Den täta rytmiska beskrivningen
är mitt försök till att representera och synliggöra vardagslandskapets rytmiska täthet utifrån dess komplexa
natur. Jag har applicerat den täta rytmiska beskrivningen på en plats i centrala Malmö för att förstå hur
angreppsättet kan användas för att synliggöra och representera vardagslivet på en plats. Den täta rytmiska
beskrivningen förlitar sig på ett långvarigt, engagerat fältarbete med stor lyhördhet inför platsens detaljer, parallella
processer och rytmiska djup. Fältarbetet mynnar ut i en kreativ tolkningsprocess som sammanför de
detaljrika fynden från platsen genom skriftliga och visuella narrativ som ämnar kommunicera det urbana vardagslandskapets
rytmiska täthet.This master thesis aims to understand and grasp the spaces that are central to the urban everyday life, the spaces
that we encounter daily, that follows us through our lives. The spaces that are often modest and mundane but
that nevertheless are crucial for people as they enable the movement, the expression and the manifestation of
everyday life. The everyday landscape is complex and multifaceted, it embodies different layers and is formed
by both human and natural processes. In this paper, I try to understand the everyday landscape from a rhythmic
perspective in which the landscape is shaped by multiple different natural, social, cultural and spatial rhythms.
The paper combines the rhythm-analytical perspective with the ethnographic method thick description. I refer to
the symbioses between the two approaches as thick rhythmic descriptions. The thick rhythmic description is my
attempt to grasp and represent the rhythmic thickness of the everyday landscape in a way that is attentive to its
complex nature. I have used the thick rhythmic description as a site analysis method and applied this to a place
in central Malmö. This has been my attempt to understand the everyday life in urban places. The thick rhythmic
description is based on long-term, committed fieldwork that emphasizes and values the details, the parallel processes
and the rhythmic depth of the landscape. The fieldwork is followed up by a creative interpretation process
that brings together the many detailed findings from the site. The interpretation process is based on both visual
and written narratives that aims to represent the rhythmic thickness of the urban everyday landscape
Vinterbete för nötkreatur i Skåne
Get PDFDet finns ett ökat intresse för att ha sina nötkreatur ute året om, vilket ställer krav på kreativa
betesstrategier. Denna studie är en fallstudie gjord på en gård med nötkreatur i utedrift i nordöstra
Skåne. I fallstudien följdes fyra växter genom kemiska analyser under vintern, vilken kvantitet
djuren betade uppskattades och tillväxt räknades på en flock tjurkalvar. Resultatet från de kemiska
analyserna under vintern visar på att råproteinet kan jämföras med råproteininnehållet i vissa
naturbetesmarker och att växter på vintern inte genomgående har sämre mineralinnehåll än växter
på sommaren. Fallstudien visar att ungdjur kan växa på ett vinterbete och betessäsongen går att
förlänga långt in på vintern. Det krävs en genomtänkt plan för utfordring, vattentillgång och val av
betesstrategier samt lämpliga marker för att få det att fungera väl. En gård med utedrift behöver
tillräckliga foderresurser och vara beredd att var vinter inte är den andra lik då vädret kan slå om
och foderåtgången förändras från år till år. Tillväxten på ungnöt visade sig i studien vara lägre än genomsnittet hos ungnöt uppstallade vintertid. Det ska vägas mot att ett vinterbete, om skött med ett regenerativt brukningssätt, kan generera flera miljöfördelar. För att vidare förstå hur växters näringsinnehåll varierar under vintern och vilka växter som passar för vinterbete behövs ytterligare forskning.There is an increased interest in having ones cattle outside all year round, which calls for creative
grazing strategies. This study is a case study conducted on a farm with cattle in outdoor operation
in north-eastern Skåne. In this case study, four plants were followed through chemical analysis
during the winter, the quantity grazed by the animals was estimated and growth was counted on a
herd bull calf. The results from the chemical analysis show that the crude protein can be compared
with the crude protein content in certain natural pastures and that plants in the winter do not
consistently have a lower mineral content than plants in the summer. The case study shows that
young animals can grow on a winter pasture and the grazing season can be extended well into winter.
It takes a well thought out plan for fodder, water availability and choice of grazing strategies as well
as suitable ground to make it work well. A farm with outdoor operations needs sufficient fodder
resources and be prepared for that one winter is not like another. The weather can change and with
that the fodder consumption changes from year to year. The growth of young cattle was found in the
study to be lower than the average for young cattle housed in winter. It must be weighed against the
fact that a winter pasture, if managed with a regenerative management method, can generate several
environmental benefits. In order to further understand how the nutritional content of plants varies
during the winter and which plants are suitable for winter grazing, further research is needed
Program för utveckling av Askersunds strandpark
Get PDFAskersund är en småstadsidyll vid Vätterns norra strand, med en 1,2 km lång, södervänd strandpark mot vattnet. Trots sitt attraktiva läge har strandparken relativt låg användning och få inslag som lockar besökare att vistas där. I detta arbete har ett utvecklingsprogram tagits fram som fokuserar på att öka attraktiviteten och främja sociala värden i området genom att stärka platsens kvaliteter och tillskapa aktiviteter. Kunskapsinsamlingen som ligger till grund för arbetets program är uppdelat i en kunskapsöversikt som inte är platsspecifik, följt av en undersökande, analyserande och platsspecifik kunskapsinsamling inom Askersunds Strandpark.
Kunskapsöversikten undersöker sociala värden genom kulturella ekosystemtjänster, människors användning av offentliga rum och teorierna om placemaking. Inom de kulturella ekosystemtjänsterna beaktas fysisk hälsa, mentalt välbefinnande, kunskap och inspiration, social interaktion samt kulturarv och identitet. Vidare lyfts de kulturella ekosystemtjänsterna i förslaget genom inslag som aktivitetsytor, sittplatser, informationsskyltar och naturpedagogisk, samt genom att knyta an till platsens historia och lokala kvaliteter.
Studier undersöker följande hur utformning och användning av svenska parker har sett ut sedan Askersunds strandpark började anläggas i slutet av 1800-talet. Detta med en fördjupning på hur sociala värden har främjats inom Stockholmsstilens parker, med tillhörande studier och besök på referensobjekten Norr Mälarstrand och Rålambshovsparken. Med inspiration i denna parkutvecklingsteori ger programmet ett platsspecifikt förslag med social fokus som tar in omkringliggande natur i parkmiljön.
Den Askersundsspecifika kunskapsinsamlingen för analys och utveckling har initialt använt en ILKA-inspirerad inventering av projektområdets karaktär, funktioner och användning. Detta har sammanställts tillsammans med en analys av sociala värden genom The Placemaking Process utifrån de nyckelkvaliteter som behövs för att skapa en bra plats; access & linkages, uses & activities, comfort & image samt sociability.
Förslaget är även grundat i lokala, kommunala dokument och önskemål från medborgare av hur parken ska utvecklas. Här lyfts kommunens önskan att eftersträva en idyllisk, naturskön och skärgårdsinspirerad stadsbild.
Resultatet av arbetet är en syntes av all insamlad information i formen av ett program, med övergripande mål och uppdrag för hela projektområdet. Detta följs av en uppdelning med programpunkter och förslag på tillämpningar för Västra strandparken, Sjöängen, respektive Östra strandparken. Utvecklingsprogrammet ger ett förslag på hur attraktiviteten kan öka, hur lokala kvaliteter kan stärkas samt hur aktiviteter och sociala värden kan främjas inom projektområdet. Detta för att förstärka strandparken som besöksmål och del av Askersundarnas livsmiljö.
Aspekter utanför arbetets avgränsningar, som ekologisk hållbarhet, medborgardeltagande och gestaltning, lämnas för vidare studier.Askersund is a small-town idyll located on the northern edge of Lake Vättern, featuring a 1.2 km south-facing waterfront park. Despite its attractive location, the park has relatively low usage and lacks elements that would encourage visitors to linger. This study presents a development program aimed at promoting social values by strengthening the park’s qualities, enhancing the attractiveness and adding activities. The knowledge base for the program consists of a general literature review, followed by site-specific research, analysis and data collection within Askersund's Waterfront Park.
The literature review explores social values through the lens of cultural ecosystem services, public space usage and placemaking theories. It considers factors like physical health, mental well-being, knowledge and inspiration, social interaction, cultural heritage and identity. These cultural ecosystem services are later highlighted in the proposal through features such as activity areas, seating, informational signage and nature-focused educational elements, as well as by connecting to the park’s history and local characteristics.
The study examines the design and use of Swedish parks since the development of Askersund’s Waterfront Park in the late 19th century. This has a focus on how social values have been fostered within the Swedish park-style and park-theory called Stockholmsstilen. Within Stockholmsstilen, the reference sites Norr Mälarstrand and Rålambshovsparken in Stockholm were studied and visited to gather insights for the project. Drawing inspiration from this approach to park development, the program offers a site-specific proposal with a social focus that integrates the surrounding natural environment into the park landscape.
For the site-specific analysis and development of Askersund, an ILKA-inspired analysis was conducted to inventory the character, functions and usage of the project area. This was combined with a social values analysis through The Placemaking Process, using key criteria essential for creating a well-functioning place: access & linkages, uses & activities, comfort & image, and sociability.
The proposal is also grounded in local and municipal documents, as well as citizen input on desired park developments, reflecting the municipality’s vision for an idyllic, scenic and archipelago-inspired urban environment.
The result of this study is a synthesis of collected information in the form of a program, outlining overarching goals and objectives for the entire project area. This is followed by a sectioning into program points and proposed applications within three sub-areas. The development program suggests ways to increase the park's appeal, strengthen local qualities, and promote activities and social values within the project area, enhancing the waterfront park as both a destination and an integral part of residents' lives in Askersund.
Aspects beyond the study’s scope, such as ecological sustainability, citizen participation and design, are recommended for further study
Isfria vintrar
Get PDFJordens medeltemperatur har ökat de senaste hundra åren och en fortsatt ökning kommer sannolikt
att leda till mildare vintrar och att sjöar i Sverige allt mer sällan istäcks. I detta arbete undersöktes
effekterna av frånvaro av is i Vänern och Vättern med avseende på fysikaliska, kemiska och
biologiska variabler. Genom statistisk analys av data från åren 1979-2002 framkom att skillnaderna
som uppkommer mellan år med respektive utan is generellt sett var störst i maj, vilken är den månad
då mätningarna normalt påbörjades. Vattentemperaturen var högre i maj under år utan is medan ingen
signifikant skillnad kunde påvisas för övriga månader. Vad gäller vattenkemi kunde inga entydiga
skillnader ses men nitratkvävehalten i Vättern var högre i maj, juli och augusti under år utan is. Detta
visade sig sakna koppling till islossningsdatum, nederbörd, nitratkvävehalt i tillrinnande vattendrag
samt tillförd nitratkvävemängd. Dock saknades tillförlitliga vattenföringsdata och en del av
beräkningarna baserades på data från Vätterns utlopp.
Kiselalgen Aulacoseira visade en tydlig respons på mildare, isfria vintrar och förekommer i större
mängd i både Vänern och Vättern i maj under dessa år. Denna växtplanktongrupp är tyngre än andra
då de är försedda med ett kiselskal, vilket gör att de gynnas av den turbulens som uppstår då vinden
får fritt tillträde till vattenmassan under isfria perioder. Därför fick arten sannolikt en
konkurrensfördel tidigt under våren och fanns kvar i den eufotiska zonen i maj då mätningarna
skedde. Den högre vattentemperaturen i maj under isfria år kan också ha påverkat Aulacoseira
positivt. Även cyanobakterien Aphanizomenon flos-aquae förekom i större mängd i Vänern i juni
under år utan is. Vad detta beror på behöver utredas vidare.
Konsekvensen av ett fortsatt varmare klimat är sannolikt att Vänern och Vättern istäcks allt mer
sällan, vilket kan leda till ökad biomassa av Aulacoseira och Aphanizomenon flos-aquae. Effekten av
detta kan bli att fiskare får mer problem med kiselalger, ofta Aulacoseira, som sätter sig på fiskenät
och synliggör dessa för fisken. Dessutom kan Aphanizomenon flos-aquae producera toxiner, farliga
för både människor och djur.The global mean temperature has increased during the last century and a continued increase will
probably cause warmer winters and little or no ice in Swedish lakes. In this project, effects of the
absence of ice on physical, chemical and biological processes have been investigated in Sweden’s
two largest lakes Vänern and Vättern.
A statistical analysis using data from 1979-2002 revealed that the differences between years with
and without ice were most obvious in May. The water temperature was higher in May during years
with no ice while no significant difference was found later during summer. Water chemistry showed
no certain differences but the nitrate concentration was higher in Lake Vättern in May, July and
August during ice-free years. No connection with the day of ice break up, precipitation, nitrate
concentration in the streams flowing into the lake or the incoming nitrate quantity was found.
The diatom Aulacoseira showed an obvious response to warmer and ice-free winters, its biomass
was greater during ice-free years in both lakes Vänern and Vättern in May than compared with the
years when the lakes were covered in ice. This species contains a silica shell, which makes its
density high and it’s therefore probably favoured by the turbulence during ice-free springs. The
higher water temperature in May during ice-free years may also explain the increase of Aulacoseira.
Also the cyanobacteria Aphanizomenon flos-aquae has been present in a larger amount in June in
Lake Vänern during ice-free years. This observation requires further studies.
The probable consequence of a future warmer climate is that Lake Vänern and Lake Vättern more
seldom are covered with ice, which may lead to an increased biomass of Aulacoseira and
Aphanizomenon flos-aquae. The increase of Aulacoseira can pose problems for fishermen because
the algae often stick to the fish nets. Considering that Aphanizomenon flos-aquae can be toxic, the
effect of warmer winters is potentially far-reaching