18101 research outputs found
Sort by
Plant cover estimate in long-term monitoring – how to assess its precision
This study will deal mainly with the problem of assessing precision within the framework of the Swedish Integrated Monitoring Programme (IM). Data for the study were collected partly during the early part of the programme that started in 1982, partly during the field season in July 1999. The aspect of variation in species detection on a given sample plot was not considered in this study. Data are judged with reference to a general proposal that Swedish environmental monitoring should, with 95% significance, be able to demonstrate a change in any variable of minimum 20% during 5 years. The mean difference, in absolute values, between any two cover estimates was less than 5% in 95 per cent of the occasions. In relative values the mean difference was larger, i. e. 14% with species covering twenty per cent or more and 34% with species that cover less than one per cent. It is recommended not to consider relative changes when the cover is small, e.g. 10 per cent and less, because of the extreme values that may ensue from such calculations. The variation between estimates produced only a small effect on community sensitivity, “Ellenberg”, indices. Of sixteen species specially studied, the intrapersonal difference was significantly lower than the interpersonal one only for Pleurozium schreberi. Of three high-cover species only Vaccinium myrtillus showed a significant difference between series of paired observations. There was a comparatively high correlation between cover estimates in the field and cover measured on photographs
The role of sediment characteristics and food regimen in a toxicity test with Chironomus riparius
Toxicity tests using standardised artificial sediments are a useful tool to evaluate toxicity of pesticides to benthic organisms. Artificial sediments differ from natural sediments in physicochemical characteristics and require feeding of test organisms, which will likely alter the exposure of sediment-associated contaminants and thus the outcome of the test. To determine the potential change in bioavailability, due to sediment physico-chemical characteristics and addition of exogenous food, between artificial and natural sediments, a microcosm study was performed using a standardised methology with the midge-larvae Chironomus riparius. The toxicity of the pesticide lindane was compared in artificial and two natural sediments with the same organic matter content under fed and unfed conditions. Also, feeding rates for C. riparius larvae were determined in two of the test sediments. Neither sediment type (artificial vs. natural) nor the addition of food had effect on the toxicity of lindane as determined by emergence, mean development rate and survival. This shows that the Chironomus test is a robust test that provides a good estimate of contaminant toxicity in natural sediments, despite marked differences in sediment characteristics (e.g. N content, density and water content). However, differences in the lindane concentrations of the overlying water indicated that differences existed in the exposure concentrations of the larvae. By the end of the experiment the concentration of lindane in the overlying water was lower in the microcosms with natural sediments compared with microcosms with artificial sediment. The study also showed that the nutritional value of the artificial sediment is lower compared with the natural sediments despite equal amounts of organic matter. These differences could be due to difficulties for the larvae to explore the artificial sediment due to the realtively high density of the artificial sediment and/or the lower nutritional value of the organic matter pool
Bevara eller exploatera
I och med hotet mot den biologiska mångfalden har Sveriges regering godtagit internationella mål om att bevara biologisk mångfald. För att kunna uppfylla dessa mål finns styrdokument som ska fungera vägledande i lokala exploateringsprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl de internationella målen lyckas med att skydda biologisk mångfald på en lokal nivå. Studien vill också undersöka den konflikt som uppstår mellan att bevara livsmiljöer för biologisk mångfald och viljan att exploatera inom fysisk planering.
För att undersöka detta har en dokumentstudie genomförts som har granskat utredningsarbetet för förslaget att bygga en kontorsbyggnad i nationalstadsparken Haga, ett riksintresse och en viktig del av Stockholms grönstruktur. Stockholm har en strategi för att arbeta med biologisk mångfald och tydliga riktlinjer för hur arbetet med grönstrukturplaner ska kunna göra det möjligt för biologisk mångfald att leva i urbana miljöer.
Resultatet visar att skyddet av kulturmiljön idag väger starkare än skyddet av biologisk mångfald. Samtidigt är det tydligt att biologisk mångfald sällan är ett huvudsyfte och lätt prioriteras ner när det ställs mot andra intressen. Trots höga ambitioner är de internationella målen svåra att uppnå och skyddet för biologisk mångfald är således svagt.Due to the global threat to biodiversity, the Swedish government has accepted international targets for biodiversity conservation. In order to fulfill these goals, there are policy documents to guide local development projects. The purpose of this study is to investigate how well the international targets succeed in protecting biodiversity at a local level. The study also wants to investigate the conflict that arises between preserving habitats for biodiversity and the desire to develop in urban planning.
To investigate this, a document study has been conducted that has examined the project assessment process for the proposal to build an office building in the Haga National City Park, a national interest and an important part of Stockholm's green infrastructure. Stockholm has a strategy for working with biodiversity and clear guidelines for how the work with green structure plans can make it possible for biodiversity to live in urban environments.
The results show that the protection of the cultural environment currently outweighs the protection of biodiversity. At the same time, it is clear that biodiversity is rarely a primary objective and is easily de-prioritized when set against other interests. Despite high ambitions, the international targets are difficult to achieve and the protection of biodiversity is therefore weak
Hållbar integrering av naturlika planteringar i staden
Urbana grönytor minskar mer och mer idag till följd av den förtätning och urbanisering som pågår världen över. Grönytorna i staden är avgörande för stadens biologiska mångfald och invånarnas hälsa och för att göra grönska i staden tillgänglig pågår ett arbete på politisk nivå, exempelvis, genom globala hållbarhetsmål för stadens hållbarhet och för att bromsa förlusten av biologisk mångfald. Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturgenomgång studera hur naturlika planteringar utifrån begreppet Low Input, High Impact kan vara ett hållbart sätt att inkludera natur i den urbana miljön. De naturlika planteringarna har naturen som förebild och tanken är att de ska kunna bidra med höga sociala och ekologiska värden samtidigt som förvaltnings- och resursbehoven är låga. Rapporten visar att naturlika planteringar på ett relativt enkelt sätt kan inkludera hållbar natur i städerna genom kompakta, effektivt planerade planteringar med naturens växtsätt som förebild. Det bidrar i sin tur med upplevelsevärden för människan, ökar stadens biologiska mångfald samtidigt som förvaltningsbehovet och kostnaderna inte blir för höga.Urban green spaces are becoming increasingly uncommon due to the densification of cities and worldwide urbanization. Green spaces in cities are crucial for biodiversity as well as the health of the residents. In order to increase the presence of green spaces in urban spaces, work is ongoing at a political level, partly through the Sustainable Development Goals (SDG), to slow the loss of biodiversity and improve the environmental sustainability of cities. The aim of this work has been to study how naturalistic planting, with a focus on the concept Low input, High impact, can be a sustainable way to include nature in the urban landscape, through a literature review. The naturalistic plantings are based on examples from nature and were adapted to encourage high social and ecological values, while simultaneously keeping maintenance and management to a minimum. This paper and the research conducted shows that naturalistic plantings are a relatively simple way to include sustainable green spaces in cities, through compact and strategically planned plantings with natural growth as a focus. The study also shows that green spaces in urban environments improve the human experience and increases the biodiversity in the city, while simultaneously keeping maintenance costs down
Skärgårdsflora i urbana miljöer
Forskning från olika fält pekar på att grönska är viktig för den ekologiska och sociala hållbarheten i våra städer. Samtidigt är den moderna staden är ingen naturlig ståndort för växter, därför används idag ofta exotiska växter som klarar av stadens förhållanden. Det finns dock nackdelar med att använda exotiska växter då de riskerar att konkurrera ut inhemska arter, sprida nya sjukdomar samt inte tillhandahålla tillräckliga ekosystemtjänster.
Syftet med kandidatuppsaten är att identifiera kust- och skärgårdsmiljöer och urbana miljöers ståndortsegenskaper, inventera inhemska perenner i Stockholms och Bohusläns skärgård, undersöka plantskolornas utbud av dessa arter samt ge förslag på inhemska perenner som skulle kunna fungera som alternativ till exotiska arter i stadsmiljöer.
Resultatet visar att det finns en mängd inhemska perenner naturligt hemmahörande i Stockholms och Bohusläns skärgård som skulle kunna fungera bra i urbana miljöer, men att plantskolornas utbud av dessa är skralt och därför skulle kunna utökas.
Vår förhoppning är att uppsatsen ska bidra med inspiration kring användandet av kustperenner i våra städer, då det idag saknas mycket kunskap om ämnet. Vi menar att de inhemska perennerna i Stockholms och Bohusläns skärgård har stor potential att fungera bra i framtidens ståndortsanpassade stadsplanteringar, samt att plantskolorna har god möjlighet att utöka sitt sortiment av dessa arter.Research from various fields indicates that greenery is crucial for the ecological and social sustainability of our cities. However, the modern city is not a natural habitat for plants, which is why exotic plants that can thrive in urban conditions are often used today. Nevertheless, there are disadvantages to using exotic plants, as they may risk outcompeting native species, spreading new diseases, and not providing adequate ecosystem services.
The aim of the bachelor's thesis is to identify coastal and archipelago environments and the site characteristics of urban environments, inventory native perennials in the Stockholm and Bohuslän archipelagos, examine nurseries' offerings of these species, and propose native perennials that could serve as alternatives to exotic species in urban environments.
The results indicate that there are numerous native perennials naturally occurring in the Stockholm and Bohuslän archipelagos that could thrive well in urban environments, but nurseries' offerings of these are limited and could therefore be expanded.
Our hope is that the thesis will contribute knowledge and inspiration regarding the use of coastal perennials in our cities, as there is currently a lack of understanding on the subject. We believe that the native perennials in the Stockholm and Bohuslän archipelagos have great potential to perform well in future site-adapted urban plantings, and that nurseries have a good opportunity to expand their range of these species
För- och nackdelar med inhemska och främmande träd i urbana miljöer
Urbaniseringen medför en ökad bebyggelse vilket i sin tur leder till varmare städer. Träden har en viktig betydelse för att motverka urbaniseringens konsekvenser där träden kan bidra till temperatursänkning och ta hand om stora mängder regnvatten. För att dessa ekosystemtjänster ska fungera krävs det att träden i städerna trivs. Med det förändrade klimatet och de tuffa växtförhållanden som de medför ökar användningen av främmande arter då våra inhemska arter är anpassade för ett fuktigare och svalare klimat än vad som erbjuds i städerna. Denna studie syftar till att undersöka fördelar och nackdelar med både inhemska och främmande träd i Umeå kommun. Umeå kommun är känt för sitt rika björkbestånd och går därmed under epitet ”Björkarnas stad”. Studien utgår från en fallstudie om Umeå kommun samt en intervjustudie. Resultatet visar att Umeå kommun aktivt arbetar med att främja både inhemska och främmande träd för att upprätthålla de viktiga ekosystemtjänster träden bidrar med. Kommunen testar kontinuerligt nya arter för att möta de nya klimatförhållandena och fylla de kunskapsluckor om vilka främmande träd som är härdiga nog att klara av det nordliga klimatet. Denna anpassning är viktigt för att kunna säkerställa ekosystemtjänster i den urbana miljön. Umeå kommun granskar noggrant trädval med hänsyn till både biologisk mångfald och risken för invasivitet men betonar att stadsmiljön skiljer sig från naturen, vilket kan motivera användningen av främmande trädarter. Avslutningsvis presenteras resonemang och perspektiv om olika framtida scenarier, där det reflekteras över olika handlingsalternativ för att bevara Umeås björkar. Hur kunskapsluckor, kartläggning av befintliga träd och ökad finansiering för gröna projekt kan påverka Umeå kommuns urbana miljö.Urbanization leads to a need for increased urban development, resulting in warmer cities. Trees play a crucial role in reducing the consequences of urbanization, as they contribute to temperature reduction and storm stormwater management. To ensure the functionality of these ecosystem services, it is essential for urban trees to thrive. However, due to the changing climate and harsh growing conditions in urban areas which leads to an increased use of non-native species. Native species are adapted to a more humid and cooler climate than that found in cities. This study aims to study the advantages and disadvantages of both indigenous and non-native trees in Umeå municipality, known as the “City of Birches” due to its rich birch population. The study is based on a case study of Umeå municipality and an interview study. The result indicate that Umeå municipality actively promotes both indigenous and non-native trees to maintain the important ecosystem services provided by trees. The municipality continuously tests new species to adapt to changing climate conditions and fill knowledge gaps regarding which non-native trees are hardy enough to survive the northern climate. This adaptation is crucial for ensuring ecosystem services in the urban environment. Umeå municipality carefully evaluates tree selection considering both biodiversity and the risk of invasiveness but emphasizes that the urban environment differs from nature, which may justify the use of non-native tree species. Finally, discussions and perspectives on various future scenarios are presented, reflecting on different courses of action to preserve Umeå's birch trees. This includes considerations of knowledge gaps, tree documentation and increased funding for sustainable projects that can influence Umeå municipality's urban environment
Tävlingshästens munhälsa
Bettet är ett viktigt kommunikationsmedel mellan häst och kusk/ryttare. Flertalet studier visar att bettrelaterade munskador framstår som ett utbrett välfärdsproblem i flera olika hästsportgrenar. Sannolikt har bett använts i över 6000 år och således är munskador inte ett nytt problem. Obehag i munnen kan leda till avvärjningsbeteenden som sedermera kan ge sekundära effekter hos hästen så som sänkt syresättning eller smärta när människan försöker att minska/dölja dessa beteenden. Många fria nervändar gör munnen känslig för smärta. Genom litteraturstudier undersöker det här arbetet vilka munhåleskador som syns på tävlingshästar, vilka riskfaktorer som syns, vad olika hästsportförbund har för kontrollmetoder gällande munhälsa samt hur eventuella kontrollmetoder kan förbättras. Detta med huvudfokus på den svenska travhästen.
I en studie så har minst 9 % av alla hästar munskador, i resterande studier som undersökts har mellan 50-100% av populationerna munskador i olika grad. Väldigt få (2-6 %) av hästarna med munskador har synligt blod i eller kring munnen, detta trots kraftiga munskador. Generellt syns munskador liksidigt, på lanerna, mungiporna, kinderna och framför de första kindtänderna. Ibland syns skador även på tungan eller i gommen. Det finns ingen studie som jämför skador mellan olika grenar. Riskfaktorer som syntes var bland annat att odelade bett generellt gav mer skador på lanerna, medan delade bett gav mer skador i mungiporna. Mellantjocka bett (14-17 mm) ger färre munskador än smala (18 mm) bett. Ponnyer har generellt färre och mindre allvarliga munskador än stora hästar, en högre träningsnivå samt högre ålder framstår också som riskfaktorer. En hårt spänd eller helt avsaknad av nosgrimma är associerat med fler munskador. Obehag i munnen påverkar troligen resten av hästen vad gäller funktion hos både muskler och andning.
En studie inom ridsporten påvisar att de rekommenderade två fingrarna mellan nosrygg och nosgrimma sällan uppfylls, trots att hårt spända nosgrimmor är en predisponerande faktor. Ingen liknande studie finns inom travsporten. De tre undersökta hästsportförbunden (Svensk Travsport - ST, Svenska Ridsportförbundet – SvRF och Internationella Ridsportförbundet – FEI) saknar (ST) eller har undermåliga (SvRF, FEI) kontrollmetoder gällande munskador. Många skador orsakas av ett långvarigt och enformigt tryck, att variera mellan olika bett är troligen ett bra sätt att förebygga munskador. Även bettlösa alternativ ger tryck. Det finns skillnader mellan individer vad som fungerar bäst, baserat både på personlighet och på fysiska egenskaper. Ta hjälp av exempelvis veterinär vid årlig tandkontroll för att mäta hästens mun för optimal bettstorlek. Information förefaller vara en bra metod för att minska munskador. ST behöver ett bättre kontrollsystem för att få bukt med detta problem. Förslagsvis genom att främst kontrollera alla hästar med synligt blod i munnen och begränsa spändheten av nosgrimman. Variera bett och utnyttja olika kommunikationsmetoder redan hemma för att hamna längre ifrån tröskeln till munskador på tävling.The bit is an important communication method between a horse and its driver/rider. Multiple studies shows that oral injuries related to bits should be seen as a widespread welfare problem in most horse sports. Bits have been used for over 6000 years and therefore oral injuries is not a new problem. An uncomfortable mouth can lead to different avoidance behaviors and furthermore lowered capacity to provide an active body with appropriate levels of oxygen or induce pain when drivers/riders try to hide these behaviors. A plentiful amount of nerve endings make the mouth sensitive to pain. This literature study would like to appraise where the oral injuries that are commonly occurring are seen in the sporting horse, their risk-factors, what kind of control systems regarding oral health there are in different organizations and ideas for improvement. The main focus will be on the Swedish trotting horse.
All of the studies except one had an injury rate of between 50-100% in the examined populations, the last one had 9%. Only between 2-6% of the injuries had visible blood in or around the mouth, despite quite severe injuries being seen. In general the injuries were bilateral and seen on the bars, corners of the mouth, inside of the cheeks and in front of the first molars. There is no study comparing the injury rate between different sports. In general ponies had fewer and less severe injuries then horses, higher training level and age also came across as risk-faktors. Middle-sized (14-17 mm) bits gave less injuries then thin (18 mm) bits. A tight fitted or no noseband at all were associated with more injuries then a loose one. Straight bits predispose injuries on the bars, while jointed bits seem to affect the corners of the mouth more. An uncomfortable mouth is likely affecting both the horses breathing and muscle activity.
One study regarding tightness of the noseband in riding horses showed that the recommendation of two fingers between nose and noseband is rarely followed, despite this being a risk-factor. No similar study is executed in the harness racing industry. The three studied organizations (Swedish Harnessracing association – ST, Swedish Equestrian Federation – SvRF and Fédération Équestre Internationale – FEI) are lacking (ST) or have insufficient (SvRF, FEI) control methods regarding oral injuries. Many oral injuries are caused by long-lasting and uniform pressure, variation of the bit is therefore probably a good method of decreasing the risk. It is recommended to ask for example a veterinarian during the annual oral examination to help measuring the mouth for optimal bit-sizing. Information seems to be an effective way to decrease the amount of oral injuries. ST needs a better control system regarding oral injuries to be able to tackle this problem. Preferably by checking every horse with visible blood in the mouth and limiting the tightness of the noseband. Variate the bit and use different communication methods already at home to decrease the risk of passing the pressure limit for oral injuries during competition
Hållbar mobilitet i landsbygdskommuner
Att uppnå hållbar mobilitet är avgörande för övergången mot ett mer miljömässigt hållbart och kol-dioxidneutralt samhälle, eftersom transportsektorn står för betydande växthusgasutsläpp. Även om det finns generella strategier för att främja hållbar mobilitet, finns det ingen universallösning som fungerar överallt, vilket kräver lokala tillvägagångssätt. Dokument om hållbar mobilitet fokuserar dock främst på urbana områden och riskerar därmed att förbise behoven på landsbygder. Analyser av strategier i Sollefteå och Tranås visar på gemensamma problem trots olika förutsättningar, vilket belyser de delade utmaningarna som landsbygder står inför. Att balansera de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbarhet är avgörande, särskilt när det gäller bilanvändning på landsbygder, där den sociala hållbarheten kan väga tyngre än den ekologiska. Beteendeförändringar, inklusive marknadsföring och främjande av alternativa transportsätt, är avgörande för att främja hållbar mobilitet. Dessutom kräver en förbättring av landsbygdernas transportalternativ, såsom an-ropsstyrd trafik, innovation och samordning mellan olika transportsätt och myndigheter. Slutligen, för att uppnå hållbar mobilitet på landsbygder krävs att hänsyn tas till deras egna utmaningar och förutsättningar för att kunna genomföra lämpliga åtgärder för sitt specifika sammanhang.Achieving sustainable mobility is crucial for transitioning towards a more environmentally sustain-able and carbon-neutral society, as the transport sector accounts for significant greenhouse gas emis-sions. While there are general strategies for promoting sustainable mobility, there is no one-size-fits-all solution, necessitating local approaches. However, documents on sustainable mobility pri-marily focus on urban areas, potentially neglecting the needs of rural communities. Analysis of strategies in Sollefteå and Tranås reveals common issues despite differing conditions, highlighting the shared challenges faced by rural communities. Balancing the ecological, social, and economic dimensions of sustainability is important, particularly regarding the use of cars in rural areas, where societal aspects may outweigh environmental concerns. Behavioral changes, including marketing and promoting alternative modes of transport, are essential for fostering sustainable mobility. Addi-tionally, improving rural transport options, such as demand responsive services, requires innovation and coordination between various modes of transport and authorities. Ultimately, to achieve sus-tainable mobility in rural areas, it is necessary to consider their unique challenges and conditions to implement appropriate measures for their specific context
Cycling on Hornsgatan : how Stockholm can create bike friendly streets
Stockholm stad har målet att bli en ledande cykelstad till 2040. Ett sådant skifte hade hjälp att motverka klimatförändringar, förbättrat folkhälsan och skapat trevligare stadsmiljöer. Trots det tillhandahåller staden ett cykelnätverk som är idag långt från cykelvänligt. För att öka cyklingen och förbättra cykelnätverket behöver gatorna anpassas från det idag bildominerade gaturummet. Hornsgatan på Södermalm är en mycket olycksdrabbad sträcka för cyklister och har varit det under många år. I denna uppsats analyseras Hornsgatan som reflekterar den typiska fientliga cykelmiljön man ofta kan hitta i Stockholm. De fem designprinciperna för cykelinfrastruktur från den nederländska cykelhandboken (CROW 2016), appliceras i tre olika tvärsektioner och det konstateras att det brister gällande säkerhet, direkthet, komfort, sammanhållning samt attraktivitet. Därefter föreslås åtgärder som kan förbättra säkerheten och upplevelsen som cyklist på gatan. Dessa principer tillämpas i tvärsektionerna och en alternativ, cykelvänlig utformning presenteras.
Faktorer som gör Hornsgatan för cykelfientlig är cykelvägens smala dimensioner och dess olämpliga placering mellan bilar i fart och parkerade bilar, frånvaron av skyddsåtgärder vid korsningar där cykelvägar abrupt slutar och cyklister tvingas köra jämsides med motortrafiken, samt bristande vägunderhåll. Förbättringsåtgärder som föreslås innefattar större bredd på cykelvägen, avstånd och fysisk separation från körfälten, borttagande av gatuparkeringar, korsningar med skyddsåtgärder såsom upphöjda korsningar eller skyddade korsningar samt förbättrat vägunderhåll där cykelvägarna prioriteras och hålls fria från grus, snö och is. Trots att detta arbete är begränsat till Hornsgatan är resultatet inte begränsat till just denna. Principerna och åtgärderna som presenteras i resultatet kan och bör tillämpas i andra stadsgator som är cykelfientliga. För att Stockholm ska bli en ledande cykelstad behöver åtgärder som dessa prägla hela staden, som ska tillhandahålla ett cykelvänligt nätverk som är säkert, direkt, sammankopplat, bekvämt och attraktivtThe City of Stockholm aims to become a leading cycling city by 2040. Such a shift would help combat climate change, improve public health, and create more pleasant urban environments. Despite this, the city provides a cycling network that is today far from bike friendly. To increase cycling and improve the bike network, streets need to be adapted from the current car-dominated streetscape. Hornsgatan in Södermalm is an accident-prone stretch for cyclists and has been for many years. In this paper, Hornsgatan is analyzed as a reflection of the typical hostile cycling environment one can often find in Stockholm. The five design principles for bicycle infrastructure from the Dutch Design Manual for Bicycle Traffic (CROW 2016), are applied to three different cross-sections from the current design of Hornsgatan, and flaws concerning safety, directness, comfort, cohesion and attractiveness become apparent. Measures are then proposed that can improve safety and the experience as a cyclist on the street. These principles are applied in the cross sections and an alternative, bike-friendly design is presented.
Factors that make Hornsgatan hostile for cyclists are the narrow dimensions of the cycle path and its inappropriate placement between moving and parked cars, the absence of protective measures at intersections where cycle paths abruptly end and cyclists are forced to drive alongside motor traffic, and poor road maintenance. Improvement measures proposed include increasing the width of the cycle path, spacing and physical separation from the car lanes, removal of on-street parking
The function of the private garden for stress recovery inspired by nature : a literature study
Enligt världshälsoorganisationen och folkhälsomyndigheten ökar den psykiska ohälsan gradvis, både i Sverige och globalt. Mycket tyder på att det har ett samband med vår livsstil, där många människor upplever stress och lider brist på återhämtning. I litteraturen har naturen sedan flera tusen år tillbaka beskrivits ha positiv inverkan på människors hälsa. I slutet av 1900-talet började forskare inom klimatpsykologi utveckla teorier som pekar på samma sak. En stor del av dessa kretsar kring offentliga miljöer. Detta arbete syftar däremot till att samla kunskap kring vad forskningen säger om privatträdgården som en potentiell plats för återhämtning från stress. Det inriktar sig också på att undersöka om en gestaltning inspirerad av naturen skulle kunna vara fördelaktig i detta sammanhang. Litteraturstudier av de mest tongivande teorierna inom miljöpsykologi samt av litteratur som beskriver naturen, både som begrepp och som landskap har gjorts. Efter det analyserades och diskuterades resultaten av studien. Slutsatsen blev att privatträdgården kan ses som en intressant plats för vidare forskning. Det finns resultat och resonemang inom dagens forskning som indikerar på positiva effekter, men inte tillräckligt för att avgöra dess verkliga betydelse. Vidare drogs slutsatsen att mycket i forskningen talar för att naturen har en helande kraft. En naturinspirerad gestaltning av privatträdgården skulle kunna gynna återhämtning från stress. Men mycket talar för att begreppet natur för oss människor kan innebära så väl orörd vildmark som mer vardagliga platser, och även på att arv och tidigare erfarenheter har inverkan på hur vi tolkar naturliga miljöer. Därför krävs en grundlig analys, av behov, önskemål, erfarenheter och referenser som beställaren har innan designern kan skapa sig en bild kring utformningen och vilka växter, material och andra element som är lämpliga för att gynna återhämtning för just dem.Mental illness is gradually increasing, both in Sweden and in the rest of the world, according to the World Health Organisation and the The Public Health Agency of Sweden. A lot indicates a connection to our current lifestyle where many people experience stress and suffers from a lack of recovery. Since thousands of years, nature is being described in literature as having a positive impact on human health. In the late 20th century, scientists in the field of environmental psychology began developing theories that points in the same direction. A big part of their work revolves around public spaces. The purpose of this essay however, is to gather knowledge and to decipher what the research says about the private garden as a potential place for stress recovery. It also intends to examine if a garden design inspired by nature could be beneficial in this context. Literature studies were done, on the leading theories within environmental psychology and also on the topic of nature, both as a concept and as a landscape.
Afterwards the results were analyzed and discussed. The conclusion was that the private garden can be looked upon as an interesting place for continued research. Existing results and reasoning within current research indicates a positive effect on stress. However, not enough to decide its factual meaning. Further, the conclusion was drawn that a lot of research motivates nature as a healing force. A design inspired by nature could benefit recovery from stress. But much suggests that nature as a concept has different meanings to different people. It could mean wilderness as well as everyday places. Heritage and previous life experiences could also influence how we interpret natural environments. Consequently a thorough analysis of the costumers needs, wishes, experiences and references has to be made. Only thereafter the designer can create a personalized image of how to use modelling, plants, materials and other elements to make a suitable restorative environment for them