18101 research outputs found
Sort by
Climate, Irrigation, and GHGs : a Regional Analysis of EU Arable Land Values
This master's thesis explores the influence of climate conditions on EU arable land values, pioneering a novel approach that blends the Ricardian Approach models within an Ordinary Least Squares (OLS) framework. By employing this methodology at the regional level of NUTS2, the study offers insights into the interplay between climate and land value. The analysis incorporates the share of irrigated land and greenhouse gas (GHG) emissions as crucial factors, establishing a more comprehensive understanding of their influence and contributions. Key findings reveal that EU arable land values are sensitive to temperature extremes, with irrigation as an effective countermeasure. GHG emissions exhibit a positive, unexpected relationship with land value, suggesting further investigation into this association is needed
Traumatic injuries in Swedish Elkhounds : a survey study aimed at owners of Swedish Elkhounds
Jämthunden är en ställande älghund. Försäkringsdata från Agria Djurförsäkring mellan åren 2011-2016 indikerar att rasen i högre utsträckning är drabbad av traumatiska skador än genomsnittet för övriga hundraser i Sverige. Utöver Agrias skade- och sjukdomsstatistik finns inga publicerade studier gällande traumatiska skador hos jämthundar och det är viktigt med ny data. Syftet med denna studie var att undersöka skadefrekvens och skadepanorama hos svenska jämthundar från och med år 2017. Denna kunskap kan i sin tur användas för att rekommendera lämpliga skadepreventiva åtgärder och därigenom främja jämthundens hälsa.
En enkät riktad till jämthundsägare togs fram av ansvarig student för arbetet tillsammans med handledarna och distribuerades via Svenska Jämthundklubben (cirka 1300 mejladresser) samt sociala medier. Frågorna syftade bland annat till att ta reda på jämthundsägarnas uppfattning om riskmoment och preventiva åtgärder för traumatiska skador hos sina jämthundar, samt att undersöka förekomst och typer av traumatiska skador bland svenska jämthundar. Parallellt med enkätstudien utfördes en litteraturstudie med fokus på traumatiska skador hos jakt- och arbetande hundar.
Totalt 361 jämthundsägare besvarade enkäten, varav 359 svar var fullständiga. Ungefär hälften av jämthundsägarna hade haft en eller flera jämthundar med en traumatisk skada under 2017 eller senare. De tre vanligaste typerna av skador som angavs var viltskada, sårskada av annan orsak än vilt djur samt traumatisk skada i led/ligament/muskel/sena. Det fanns inget statistiskt signifikant samband avseende kön och respektive typ av traumatisk skada. Däremot fanns ett signifikant samband mellan att som jämthundsägare träna förebyggande med sin hund inför jakt och att ha haft en eller flera hundar med traumatisk skada under 2017 eller senare. Dessutom förelåg ett signifikant samband mellan att som jämthundsägare vara bosatt i Svealand och att ha haft en eller flera hundar med traumatisk skada. Enligt jämthundsägarnas uppfattning var de tre största riskmomenten för traumatiska skador närkontakt med vilt, närhet till större bilväg och otillräcklig kondition hos hunden. Gällande skadeförebyggande åtgärder ansåg jämthundsägarna att förebyggande träning med hunden inför jaktsäsong, att hålla hunden i normalhull och att försöka hålla hunden borta från trafikerade vägar var de tre viktigaste åtgärderna.
Utifrån resultatet i denna studie kan traumatiska skador anses som ett vanligt problem bland svenska jämthundar, vilket även stämmer överens med Agrias tidigare skadestatistik. Då det finns väldigt få tidigare studier att jämföra resultatet med får denna studie betraktas snarare som indikativ gällande traumatiska skador hos jämthundar, än att den har kunnat fastställa faktum och klara samband. Det behövs därför fler studier om traumatiska skador hos jämthundar och jakthundar för att öka förståelsen för skadornas etiologi och konsekvenser. Detta för att kunna presentera evidensbaserade råd kring skadepreventiva åtgärder.The Swedish Elkhound (Jämthund) is a hunting dog putting the game at bay. Insurance data from Agria Djurförsäkring during 2011-2016 indicate that the breed is more prone to traumatic injuries than the average for other dog breeds in Sweden. Apart from Agria's injury and disease statistics, there are no published studies on traumatic injuries in Swedish Elkhounds and it is important with new data. The purpose of this study was to examine the frequency and panorama of injuries in Swedish Elkhounds from the year 2017 onwards. This knowledge can in turn be used to recommend appropriate injury preventive measures, thereby improving the health of Swedish Elkhounds.
A survey directed at owners of Swedish Elkhounds was developed by the author of this study in collaboration with the supervisors and was distributed through the Swedish Elkhound club (approximately 1300 email addresses) and social media. The questions aimed to evaluate the Swedish Elkhound owners' perception of elements of risk and preventive measures for traumatic injuries in their dogs. In addition, the questions also aimed to investigate the incidence and types of traumatic injuries among Swedish Elkhounds. In parallel with the survey, a literature review was conducted with a focus on traumatic injuries in hunting and working dogs.
A total of 361 Swedish Elkhound owners responded to the survey, of which 359 responses were complete. About half of the Swedish Elkhound owners had one or more Swedish Elkhounds with a traumatic injury in 2017 or later. The three most common types of injuries were injuries caused by wild animals, wounds caused by other than wild animals and traumatic injuries in joints/ligaments/muscles/tendons. There was no statistically significant association between gender and the respective type of traumatic injury. However, there was a significant association between Swedish Elkhound owners performing preventive training with their dog before hunting and having one or more dogs with traumatic injuries in 2017 or later. Additionally, there was a significant association between being a Swedish Elkhound owner residing in Svealand and having one or more dogs with traumatic injuries. According to Swedish Elkhound owners' perception, the three biggest elements of risk regarding traumatic injuries in their dogs were close contact with wild animals, proximity to major roads, and insufficient condition of the dog. Regarding injury prevention measures, Swedish Elkhound owners considered preventive training with the dog before the hunting season, keeping the dog in a healthy weight, and trying to keep the dog away from busy roads as the three most important measures.
Based on the results of this study, traumatic injuries can be considered a common problem among Swedish Elkhounds, which also aligns with the previous injury statistics presented by Agria. Since there are very few previous studies to compare the results with, this study should be seen more as indicative of traumatic injuries in Swedish Elkhounds than as having established facts and clear associations. Therefore, more studies are needed on traumatic injuries in Swedish Elkhounds and hunting dogs to increase understanding of the etiology and consequences of injuries. This is necessary to provide evidence-based advice concerning injury prevention measures
Increased legume farming for human consumption : insights from the industry
I Sverige finns redan en tradition av baljväxtodling, men jämfört med baljväxtproduktionens
signifikans i resten av världen behöver ett omfattande arbete ske nationellt för att Sverige ska
kunna ta del av alla fördelar som en baljväxtproduktion kan utgöra. En ökad baljväxtproduktion
för humankonsumtion skulle innebära både ekonomiska, miljömässiga och hälsomässiga vinster
för Sverige. Många redan avslutade och pågående projekt handlar om baljväxters potential i
svensk livsmedelsförsörjning och för ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk.
Baljväxtodlingsbranschen, i form av odlare och en producentorganisation, har utforskats för att
undersöka synen på en ökad baljväxtproduktion i Sverige. Sammanfattningsvis finns en stark vilja
att utöka produktionen, men för det krävs insatser i form av sortutveckling för att effektivisera
odlingen, att ytterligare stärka konsumenters medvetandegrad för att öka lönsamheten och ett
tillvaratagande av odlares ovärderliga kunskap kring odling. Förhoppningsvis ger detta arbete en
bra inblick i hur branschen tänker kring en ökad baljväxtproduktion för humankonsumtion.In Sweden, there is already a tradition of legume cultivation, however, compared to the
significance of legume production globally, extensive work needs to take place nationally in order
for Sweden to take part in all the advantages that legume production can represent. An increased
legume production for human consumption would imply both economic, environmental and health
benefits for Sweden. A large number of completed and ongoing projects deals with the potential of
legumes in Swedish food supply and towards a competitive Swedish agriculture. The legume
farming industry, represented by farmers and a producer organization, has been explored to
investigate their view on increased legume production in Sweden. In summary, there is a strong
will to expand production, but this requires efforts in the form of variety development to make
cultivation more efficient, to further strengthen consumers' awareness to increase profitability, and
to make use of growers' invaluable knowledge regarding legume cultivation. Hopefully this work
gives a good insight into the industry's thoughts about increased legume production for human
consumption
Nature based solutions as a tool for mitigating the effect of rock fall, landslides, erosion and flooding : to what extent do Swedish municipalities use these solutions?
Klimatförändringarna förväntas förvärra processerna med ras, skred, erosion och översvämning. Detta riskerar i sin tur att påverka människors hälsa, infrastruktur, samhällsviktiga funktioner, natur- och kulturvärden med stora ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser som följd. I det här sammanhanget har vegetation som naturbaserad lösning potential att minska konsekvenserna i en del av dessa fall. Studien syftar till att undersöka hur kommuner arbetar med naturbaserade lösningar för att minska påverkan från ras, skred, erosion och översvämning. Vidare undersöks vad kommunerna önskar för att öka användningen av naturbaserade lösningar.
Resultaten visar att kommuner är positiva till att arbeta med naturbaserade lösningar som skydd mot ras, skred, erosion och översvämning. Ungefär hälften av de svarande kommunerna uppger att de redan gör det. Det framkommer att kommunerna efterlyser underlag som kan användas vid utformning, upphandling och skötsel av dessa lösningar. Vem som har ansvaret för att samla information och utforma underlag för utformning av naturbaserade lösningar kan dock diskuteras. I sammanhanget krävs investering i kunskap både hos myndigheter och kommuner. Det ligger i kommunernas intresse att erhålla den spetskompetens som behövs för att anpassa de naturbaserade lösningarna efter specifika platser i den utsträckning som behövs för att de ska fylla sin funktion och hålla över tid.Climate change is expected to worsen the processes of rock fall, landslides, erosion and flooding. This in turn risks affecting people's health, infrastructure, socially important functions, natural and cultural values with major ecological, social and economic consequences as a result. In this context, vegetation as a nature-based solution has the potential to reduce the consequences in some of these cases. This study aims to investigate how municipalities work with nature-based solutions to reduce the impact of rock falls, landslides, erosion and flooding. Furthermore, what the municipalities require to increase the use of nature-based solutions is investigated.
The results show that municipalities have a positive view on working with nature-based solutions as protection against rock fall, landslides, erosion and flooding. Approximately half of the responding municipalities state that they already do so. It appears that the municipalities require guidance that can be used in the design, procurement and management of these solutions. Who is responsible for gathering information and designing the basis for nature-based solutions can be discussed. In this context, investment in knowledge is required both by authorities and municipalities. It is in the municipalities' interest to acquire the expertise needed to be able to adapt the nature-based solutions to specific locations to the extent necessary for them to fulfill their function and last over time
Cederträd – framtidens stadsträd
Vikten av att välja rätt träd, för rätt plats, har aldrig varit en större utmaning för våra städer. Med ett föränderligt klimat med oviss framtidsutsikt till följd av expanderande och ökade hårdgjorda ytor har träd allt svårare att anpassa sig och överleva de utmaningarna som ges. Det uppvärmda klimat vi idag har i Sverige i kombination med beräknade framtida ökande klimatförändringar i form av varmare, med ojämn nederbörd och längre vegetationsperioder har skapat ett behov av nya träd. Dagens stadsträd som väljs för plantering behöver klara torka, skyfall och störningar som stadsmiljö som ståndort innebär. Cederträd, en aristokrat bland barrträd som till följd av klimatförändringar och skövling ser sig starkt hotad i sitt naturliga växthabitat. Klimatförändringarna som kan ge möjligheter för cederträd att etablera sig i norra Europa som ett framtida stadsträd. Omdiskuterat består Cedrus av tre till fyra underarter idag med sjunkande populationer utspridda över bergskedjor i Medelhavsregionen och västra Himalaya. Arbetet och studien fokuserade, försökte förutsätta och jämföra de gemensamma nämnarna mellan cederträdets naturliga växtplats, dess egenskaper i relation till svenska städers ståndort. Sammanfattningen av litteraturstudien visar att cederträd troligtvis kommer få en framtida nyckelplats i europeiska urbana miljöer till följd av klimatförändringar och gynnsamt stadsklimat likt värmeöeffekten. Cedrus libani med sitt ursprung i varma medelhavsmiljöer har en unik torktålighet samt en pH-tolerans som kan överleva sommarhalvåret med nästintill obefintlig nederbörd. Cedrus atlantica är ett mångsidigt barrträd med god härdighet och torktålighet. Cedrus deodara som ett stort snabbväxande träd klarar utmärkt av diverse parkmiljöer.The importance of choosing the right tree for the right place has never been a greater challenge for our cities. With a changing climate and uncertain future due to expanding and increasing hard and paved surfaces, trees are finding it increasingly difficult to adapt and survive the challenges they face in the city. The ever-warmer climate we have in Sweden today, combined with projected future climate changes such as warmer, with uneven heavy precipitation, and longer growth periods, has created a need for new trees. The urban forestry selected for planting today needs to withstand droughts, heavy rainfall, and disturbances inherent to urban environments. Cedar trees, somewhat aristocrats among conifers, are heavily threatened in their natural habitat due to climate change and deforestation. However, climate change may provide opportunities for cedar trees to establish themselves in northern Europe as future urban trees. Currently consisting of three to four species, cedars have declining populations scattered across mountain ranges in the Mediterranean region and the western Himalayas. This study aims to predict and compare the common factors between the cedar tree's natural habitat and its characteristics in relation to future Swedish urban environments. This study indicates that cedar trees will likely play a key role in northern European urban environments in the future due to climate change and favorable urban climate like Urban heat index. Cedrus libani, originating from warm Mediterranean settings, has unique drought and pH tolerance, enabling it to survive the summer with little to no precipitation. Cedrus atlantica is a versatile conifer with good hardiness and drought tolerance. Cedrus deodara, as a large fast-growing tree, thrives excellently in various park environments
Utveckling av naturnära kulturmiljöer för barn
Jordens natur- och kulturarv är hotat av flera faktorer, däribland okunskap. Arbetet syftar till att undersöka hur naturnära kulturmiljöer kan användas för barns lek och pedagogisk förmedling av platsens historia. Arbetet riktar fokus mot Knivsta kommun och kulturmiljön Broborg och använder platsen som exempel för att ta fram utvecklingsmöjligheter för att göra platsen mer intresseväckande och lärorik för barn i förskoleåldern. Resultatet presenterar nuläget för Broborg och identifierar flera möjligheter för anpassning och utveckling för platsen. Trots bristen på lekredskap kan den varierande terrängen och vegetationen erbjuda en stimulerande lekmiljö. Inom perspektivet utomhuspedagogik betonas vikten av att använda platsens historia som ett verktyg i lärandet där förslag inkluderar en klassrumsliknande plats för utomhusundervisning och förslag som gör platsen mer tillgänglig för alla barn. Fullständig tillgänglighet bedöms som osannolik. Slutsatserna stöds av tidigare forskning som framhåller naturen och kulturmiljöer som viktiga resurser för barns lek och lärande. Genom att använda dessa insikter konkret i ett förslag ger arbetet ett praktiskt exempel på hur naturnära kulturmiljöer kan utvecklas för barns förståelse för kulturhistorien och perspektivet dåtid, nutid och att de har möjlighet att påverka framtiden. Arbetet avslutas med en reflektion över teoretiska ramverk och erkänner möjligheten av barns perspektiv inte nödvändigtvis återspeglas i bedömningen av Broborg. Sammantaget bidrar detta kandidatexamensarbete till diskussionen om hur man kan utveckla naturnära kulturmiljöer för barn samtidigt som möjligheterna för kulturarvets bevarande ökas genom barns ökade kunskap.The natural and cultural heritage of the Earth is threatened by several factors, including ignorance. The purpose of this essay is to investigate how natural cultural environments can be used for children’s play and educational communication of the site’s history. Knivsta municipality and the cultural environment of Broborg, is used as an example to identify development opportunities to make it more engaging and educational for preschool-aged children. The results present the current state of Broborg and identify several possibilities for adaptation and development for the site. Despite the lack of play equipment, the varied terrain and vegetation can provide a stimulating play environment. When it comes to outdoor education, the importance of using the site's history as a tool in learning is emphasized, with suggestions including a classroom-like space for outdoor teaching and proposals to make the site more accessible to all children. Full accessibility is deemed unlikely. The conclusions are supported by previous research highlighting nature and cultural environments as crucial resources for children's play and learning. By applying these insights concretely in a proposal, the essay provides a practical example of how nature-oriented cultural environments can be developed for children's understanding of cultural history and the perspective of the past, present, and their ability to influence the future. The essay concludes with a reflection on theoretical frameworks and acknowledges the possibility that children's perspectives may not necessarily be fully reflected in the assessment of Broborg. Overall, this essay contributes to the discussion on how to develop natural cultural environments for children while increasing the opportunities for preserving cultural heritage through children's enhanced knowledge
Trygghet genom gestaltning i stationsmiljöer
Den upplevda tryggheten påverkas till stor del av den fysiska miljön och kan resultera i begränsningar av människors aktivitet. En studie utförd av Uppsala kommun (2023a) visar att människor, särskilt kvinnor, barn och äldre, upplever otrygghet när de vistas på Uppsala centralstation. Av den anledningen utforskar denna studie tryggheten på centralstationen utifrån ett gestaltande perspektiv och föreslår åtgärder för att förbättra situationen. Det är av stor vikt att främja en känsla av trygghet kring Uppsala centralstation eftersom den fungerar som en central knutpunkt för kollektivtrafiken, både inom staden och till och från andra städer. Genom att stärka tryggheten vid Uppsala centralstation kommer fler att välja kollektivtrafiken framför privata fordon, vilket leder till minskade koldioxidutsläpp och en mer hållbar stadsmiljö som även gynnar kommande generationer.
Uppsatsens frågeställningar har besvarats genom en kombination av litteraturstudier och platsbesök vid Uppsala centralstation. Platsen analyserades med hjälp av en tabell presenterad av Ceccato et al. (2022a), där olika faktorer för trygghet vid stationsmiljöer har sammanställts. Med hjälp av denna modell lyckades åtgärder för att förbättra tryggheten vid Uppsala centralstation identifieras.
Ett återkommande problem var belysningen och att flertalet lampor var ur funktion, vilket resulterade i stora kontraster mellan belysta och mörka områden som bidrog till hinder i siktlinjerna. Genom att åtgärda detta genom att se över belysningen men även införa speglar vid hörn och använda genomskinligt glas i stället för icke-genomskinliga material som väggar, hade siktlinjerna förbättrats och platsen upplevts tryggare. Vi identifierade även behovet av att öka närvaron av poliser och ordningsvakter samt att locka fler verksamheter till området för att öka aktiviteten och den reella tryggheten. Slutligen upptäckte vi brister i tillgänglighetsanpassningar, särskilt för synskadade, då ingen biljettautomat erbjöd anpassningar som uppläsning eller punktskrift. Det är av stor vikt att införa anpassningar för att förbättra tillgängligheten och den upplevda tryggheten för alla besökare.The sense of security is greatly influenced by the physical environment and can result in limitations on people's activities. A study conducted by Uppsala kommun (2023a) shows that people, especially women, children, and the elderly, feel unsafe when they are at Uppsala Central Station. For this reason, this study explores the security at the central station from a design perspective and suggests measures to improve the situation. It is crucial to promote a sense of security around Uppsala Central Station since it serves as a central hub for public transportation, both within the city and to and from other cities. By enhancing security, more people will choose public transportation instead of relying on their own cars, leading to reduced carbon emissions and a more sustainable urban environment that also benefits future generations.
The research questions of the paper has been answered through a combination of literature review and site visits to Uppsala Central Station. The location was analyzed using the chart presented by Ceccato et al. (2022a), which compiles various factors affecting security at stations for public transportation. Using this chart, strategies to improve security at Uppsala Central Station were identified.
A recurring problem was the lighting, with several lamps out of order, resulting in significant contrasts between illuminated and dark areas, contributing to obstacles in sightlines. By addressing this through reviewing the lighting but also introducing mirrors at corners and using clear glass instead of walls that lack transparency, the proposed changes would enhance sightlines and provide a sense of security. It was also identified that there was a need to increase the presence of police officers and security guards and to attract more businesses to the area to increase activity and the real security. Deficiencies in accessibility adaptations were discovered, especially for the visually impaired, as no ticket machine offered adaptations such as reading aloud or tactile markings. It is crucial to introduce such adaptations to improve accessibility and the sense of security for all visitors
Lost space
År 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Förtätning ses som det hållbara stadsbyggnadsidealet i Europa och ett sätt att minska exploatering av natur- och jordbruksmark. En trend av minskad grönyta syns dock i städer vid förtätning. Stadsgrönska är viktigt för människors hälsa, rekreation och trivsel. Utan grönyta i urbana miljöer kan stora negativa effekter uppkomma, som stress, mental och fysisk ohälsa. Negativa effekter syns även för den biologiska mångfalden via minskade spridningsvägar, habitat och artförlust. Därför är det, inom landskapsarkitektur och stadsplanering, viktig att bevara och planera in nya grönytor i städerna.
Det finns flertal hållbarhetsmål från EU och FN, i ett försök att utveckla hållbara städer för medlemsländerna. Sverige jobbar med dessa mål aktivt. Hållbarhetssynen i målen har förändrats från att minska skadan på natur och biologisk mångfald, till att restaurera och utöka den.
En problematik ligger i att hitta ytor för grönyta i redan bebyggda områden. Teorier om lost space belyser oanvända, bortglömda och underutnyttjade ytor i staden. Lost space kan vara övergivna industrier, refuger, mellanrum mellan hus, oanvända torg och så vidare. Landskapsarkitekter och stadsplanerare, som forskat kring teorierna, ser att lost space har stort potential att omvandlas till grönytor i staden och därmed vända flera av de negativa trenderna.
Syftet med denna studie är att se hur Stockholms hållbarhetssyn och grönyteplanering förhåller sig till EU:s och FN:s hållbarhetsmål gällande städer. Studien ser även till vad teorier kring lost space kan bidra med i en svensk kontext, i detta fall i Stockholm, för att nå viktiga europeiska mål, som de i Agenda 2030, konventionen för biologiskmångfald och förordningen om restaurering av natur.
Studien utgår från den kvalitativa metoden, med dokumentanalys och litteraturgenomgång som grund för tillvägagångsättet.
I studien framkommer att Stockholms stad släpar efter i sin syn på hållbarhet, jämfört med EU, FN och lost space-teorierna. Stockholms synsätt samspelar med litteraturen i hållbarhet och ökad grönyta, men implementerar inte kunskapen styrdokumenten.
Studien visar även att lost space är ett sätt för Stockholm att planera in mer grönyta i redan bebyggda områden och en hjälp att nå viktiga hållbarhetsmål. Grönyta på lost space bidrar till goda levnadsmiljöer, klimatanpassningar, hantering av extremväder, utökad grönyta och biologisk mångfald. Sammankopplas ytorna till gröna nätverk ökar konnektiviteten och fler hållbarhetsmål nås då ytorna ger människor, djur och natur mer utrymme i den täta staden.By the year of 2050, 70 percent of the world’s population is believed to live in cities. Densification is Europe’s ruling urban planning ideal. Seen as sustainable when reducing exploitation of natural and agricultural land. A trend of reduced greenery is visible in densifying cities. Urban greenery is important for people’s health, recreation, and well-being. Without greenery negative effects occur, such as stress, mental and physical illness. Negative biodiversity effects also occur when less greenery leads to reduced dispersal routes, species loss and smaller habitats. Therefore, it is of importance, for landscape architecture and city planning, to plan for additional green space. Numerous sustainability goals from EU and UN have been established and Sweden is actively working with them. The goals have changed from focusing on reduced environmental harm and loss of biodiversity to restored nature and increased biodiversity.
A challenge lies within finding space for greenery in built areas. Theories of lost space recognize unused, abandoned, and underused urban spaces. Lost space can be abandoned industries, refuge islands, spaces in-between buildings and so forth. Researchers of the theories, discover great potential in turning lost space into green spaces and through it reverse negative trends.
The aim of this study is to examine how Stockholm’s sustainability view and urban green space planning relates to UN sustainability goals. The study applies lost space theories in a Swedish context, specifically Stockholm, researching if lost space can contribute to fulfil European goals, as Agenda 2030, the convention of biodiversity and the regulation of restoration of nature.
The study uses a qualitative method and is based upon document analysis and literature review.
The result of the study shows that Stockholm’s sustainability view is not up to par with the one in UN and lost space theories. Stockholm’s view correlates with the literature in sustainability goals and opinions on increased greenery but does not apply their knowledge to their policy documents. The study also shows that lost space is a strategy for Stockholm to plan for expanded greenery in already built areas, to fulfil sustainability goals. Greenery on former lost space contribute to healthy environments, climate adaptations, handling extreme weather and biodiversity. Linking the spaces together, creating green networks, increases connectivity and many sustainability goals can be reached when green spaces give humans, animals, and nature room in the dense city
Förvaltning av miniskogar i urban miljö
Det finns en ökad medvetenhet kring de klimatutmaningar vi står inför med stigande temperaturer, luftföroreningar och hot mot den biologiska mångfalden i urban miljö. Som en motreaktion har människor börjat anlägga små miniskogar i urban miljö runt om i världen för att gynna fler ekosystemtjänster och för att återföra naturvärden i den annars hårdgjorda och förtätade stadsmiljön. Planteringar vars syfte är att efterlikna naturen, såsom flerskiktade trädbestånd, har generellt haft låga eller inga skötselinsatser i den urbana miljön sett till tidigare undersökningar av förvaltning. Detta har skapat en allmän uppfattning om att sådana planteringar ses som misskötta eller skräpiga. Denna litteratur- och intervjustudie syftade till att undersöka olika begrepp som beskriver småskalig skoglik plantering i urban miljö samt hur tre svenska kommuner arbetar med den långsiktiga förvaltningen av miniskogar genom den strategiska förvaltningsprocessen. Detta för att säkerställa att planteringarna ska kunna bli långsiktigt hållbara och inte tappa sitt initiala syfte. Syftet med planteringen kan variera beroende på vad kommunen vill uppnå med miniskogen. Resultatet av intervjustudien visar att det finns en vilja hos kommuner att arbeta långsiktigt med miniskogsplanteringar. Det finns en medvetenhet kring de utmaningar som identifierats såsom risken för att projekt blir personbundna, rätt kompetens i alla led, en begränsad skötselbudget och möjligheter till uppföljningsarbete. Studien har visat att en miniskog bör ses som komplex vilket ställer höga krav på alla delar i den strategiska förvaltningen.There is a growing awareness of the climate challenges we face, including rising temperatures, air pollution, and threats to biodiversity in urban environments. In response to this, people around the world have started creating small mini-forests in urban areas to enhance ecosystem services and reintroduce natural values to the typically harsh and densely populated urban landscape. These plantations, designed to mimic nature, have often been neglected in terms of management in previous studies, leading to a perception that they are not functioning effectively or are even intimidating. This literature and interview study aimed to explore different concepts related to small-scale forestry planting in urban environments and how three Swedish municipalities are approaching the longterm management of mini-forests through strategic processes. The goal is to ensure that these plantings remain sustainable and continue to serve their original purpose over time. The purpose of the planting can vary depending on what the municipality wants to achieve with the mini-forest. The results of the study indicate that there is a desire among municipalities to work on a long-term basis with mini-forest plantings. They are aware of challenges such as the risk of projects becoming 3 too personalized, the need for appropriate skills at all levels, limited maintenance budgets, and opportunities for ongoing monitoring and maintenance. The study highlights that managing a miniforest is complex and requires a high level of strategic oversight across all administrative levels
Influence of Feed Particle Size on Magnesium Absorption in Cattle
Rumen passage rate depends upon the feed's particle size, specific gravity, and chemical composition. Since rumen epithelium is the leading site of Mg absorption, changes in the rumen passage rate may influence magnesium (Mg) absorption. The study investigated the impact of changes in the forage physical form and maturity on Mg absorption by altering the feed's physical form and NDF contents and monitoring how these two factors could be manipulated to reduce the risk of Mg deficiency in cattle. Eight (8) Swedish Red cattle, four fistulated and four non-fistulated, were enrolled in the study and given the experimental diets for the study period of 21 days. The rumen passage rate was measured using the fibre fraction of the roughages mordanted with 2 grams of Cr through serial faecal sampling for 132 hours after feeding the Cr-marker. The other parameters recorded were daily Mg intake, Mg digestibility, Mg proportion in urine and faeces, dry matter digestibility, Mg excreted in urine, faeces and milk and total mean retention time (TMRT). The statistical analysis using SAS statistical software with the stage of cut (early vs late) and nature of processing (chopped vs extruded) as independent variables showed that the stage of cut influenced the dry matter digestibility, Mg intake and digestibility. Processing, i.e., extrusion, decreased the particle size and lowered the dry matter digestibility compared to the control group. Most dietary Mg is excreted through the faeces, and a smaller proportion is excreted in the urine. The processing method did not influence the proportion of Mg in urine and faeces. Stage of cut had a statistically significant relationship with the Mg proportion in faeces. The smaller fraction of Mg excreted in the milk was independent of the stage of cut and the nature of the processing. The total mean retention time (TMRT), the primary measure of rumen passage rate, depends upon the density and size of the particles but was not affected by the independent variables used in the study. The stage of cut was thus a more important regulator of Mg metabolism than the processing