18101 research outputs found
Sort by
Non-native trees in urban environment : a study on the impact of non-native tree species on birdlife
Get PDFFågellivet i stadsmiljöer runt om i världen påverkas av närvaron av främmande träd på olika sätt, vilket också har en avgörande effekt på den biologiska mångfalden. Syftet med denna studie var att undersöka hur främmande trädarter påverkar fåglar och identifiera viktiga faktorer som är avgörande för att främja fågelpopulationer i städer. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts tillsammans med en systematisk litteraturgenomgång för att sammanställa resultat från studier över hela världen inom detta område. Resultaten visar att både inhemska och främmande träd spelar en central roll för fågellivet genom att erbjuda föda, skydd och häckningsplatser. Höga träd, oavsett ursprung, bidrog till att attrahera och öka mångfalden av fågelarter även om vissa arter föredrog inhemska träd framför främmande. Studien identifierade även risker med främmande träd såsom brist på föda för fågelungar som resulterade i minskad storlek för dem, samt risken för att träden blir invasiva vilket leder till negativa konsekvenser. Slutsatserna från studien betonar vikten av att noggrant välja träd med hänsyn till trädens förmåga att tillhandahålla nödvändiga resurser som gynnar stadsfåglar samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Det är avgörande att olika aktörer, inklusive stadsplanerare och landskapsingenjörer, samarbetar för att skapa hållbara grönområden som främjar fågellivet.Bird life in urban environments worldwide is influenced by the presence of alien trees in various ways, which also has a crucial impact on biodiversity. The aim of this study was to investigate how non-native tree species affect birds and identify key factors essential for promoting bird populations in cities. To achieve this, a literature review was conducted along with a systematic literature search to compile results from studies worldwide in this area. In general, the results showed that both native and non-native trees play a central role in bird life by providing food, shelter, and nesting sites. Tall trees, regardless of origin, contributed to attracting and increasing the diversity of bird species, although some bird species preferred native trees over non-native ones. The study also identified risks associated with non-native trees, such as food scarcity for bird chicks resulting in reduced size, and the risk of trees becoming invasive, leading to negative consequences. The conclusions drawn in the study emphasize the importance of carefully selecting trees according to their ability to provide necessary resources that benefit urban birds while preserving biodiversity. It is crucial that various stakeholders, including urban planners and landscape engineers, collaborate to create sustainable green spaces that promote bird life
Blue-green solutions in Gåsebäck
Get PDFViktiga faktorer som ligger grund till rapporten är den globala uppvärmningen och klimatförändringar som till exempel ökade nederbördsmängder och värmeböljor. Men även förtätning av städerna som begränsar grönområdens storlek och dess naturliga funktion som infiltrering och lagring av dagvatten. Därför behöver hållbar dagvattenhantering tas i beaktning i både befintliga och nybyggda områden. Det är stora problem i dagens samhälle på grund av att dagvattnet inte har någon plats att ta vägen och kan orsaka stora problem som till exempel översvämningar.
Växtlighet i städerna är viktiga för att mjuka upp och sänka temperaturen i städerna. I blågröna lösningar fördröjs och renas dagvattnet innan de infiltrerar i terrassen och vidare till grundvattnet alternativt transporteras vidare via ledningsnätet. Samtidigt som blågröna lösningar bidrar till ökad biologisk mångfald, minskad risk för översvämningar och överbelastning på ledningsnätet samt minskning av den urbana värmeöeffekten.
Examensarbetet är utfört med ambitionen att Gåsebäck i Helsingborg i framtiden ska komplettera det befintliga ledningsnätet med blågrön infrastruktur. Detta på grund av områdets problematik med stora arealer med hårdgjorda och icke infiltrerbar beläggning samt brist på grönska och en gatumiljö för gående och cyklister i området. Gåsebäck är idag ett industriområde med flera olika verksamheter som bilverkstäder och utställningar. Området ska omvandlas till en stadsdel där bostäder och industrier blandas. Studien beskriver olika blågröna lösningar som kan hjälpa områden som Gåsebäck. Dagvattenlösningarna grundar sig i en litteraturstudie, platsanalys och beräkningar för de olika delområdena.
Klimatförändringar, föroreningar och olika blågröna lösningar är delar som studien tar upp. Platsanalys har varit den största delen av arbetets inriktning på Gåsebäck med områdesbeskrivningar, geologiska och hydrologiska undersökningar. Beräkningarna är utförda för olika dagvattenlösningar som är anpassade efter gatorna i Gåsebäck men de kan även implementeras på liknande gator utanför området.
Resultatet inom projektområdet är att ytan blir en mer multifunktionell yta jämfört med idag, som främst används för bilister och arbetare. Tips till fastighetsägarna i området på blågröna lösningar har även presenterats. Alla lösningarna går att använda utanför Gåsebäck men förutsättningarna kan ändras.Important factors underlying the report are due to global warming and climate change such as increased rainfall and heat waves. But also densification of the cities which limits the size of green areas and its natural function such as infiltration and storage of storm water. Therefore, sustainable stormwater management needs to be taken into account in both existing and newly built areas. There are big problems in today's society because the storm water has nowhere to go and can cause big problems such as floods.
Urban vegetation is important for softening and lowering the temperature in cities. In blue-green solutions, the stormwater is delayed and purified before it infiltrates the terrace and further to the groundwater, alternatively transported further via the pipeline network. At the same time, blue-green solutions contribute to increased biological diversity, reduced risk of floods and overloading of the wiring network and reduction of the urban heat island effect.
The thesis is carried out with the ambition that Gåsebäck in Helsingborg will in the future supplement the existing pipeline network with blue-green infrastructure. This is due to the area's problems with large areas of hardened and non-infiltrating pavement and a street environment for pedestrians and cyclists in the area. Gåsebäck is today an industrial area with several different businesses such as car workshops and exhibitions. The area is to be transformed into a district where housing and industry are mixed. The study describes various blue-green solutions that can help areas such as Gåsebäck. The stormwater solutions are based on a literature study, site analysis and calculations for the various sub-areas.
Climate change, pollution and various blue-green solutions are parts that the study addresses. Site analysis has been the largest part of the work focusing on Gåsebäck with area descriptions, geological and hydrological surveys. The calculations are performed for different stormwater solutions that are adapted to the streets in Gåsebäck, but they can also be implemented on similar streets outside the area.
The result in the project area is that the surface becomes a more multifunctional surface compared to today, which is mainly used for motorists and workers. Tips for property owners in the area on blue-green solutions have also been presented. All the solutions can be used outside Gåsebäck, but the conditions can change
Residential courtyards built on joists : a study on design, perception and usage with a focus on vegetation
Get PDFDetta kandidatarbete syftar till att undersöka hur utformningen, upplevelsen och användningen
fungerar på ett antal bostadsgårdar som är byggda på bjälklag med ett fokus på vegetation. Detta
för att i framtiden kunna förbättra arbetet med att utforma effektiva boendemiljöer av hög kvalitet
ur ett upplevelse- och användarperspektiv. Studien grundar sig därför i tre olika frågeställningar
som lyder: hur utformas bostadsgårdar som byggs på bjälklag med utgångspunkt i
bostadsgårdarnas vegetation? Hur upplevs och används bostadsgårdar byggda på bjälklag? Vilka
strategier kan användas för att skapa en väletablerad vegetation på bostadsgårdar som byggs på
bjälklag?
Arbetet är uppdelat i en litteraturstudie och en exempelstudie. Litteraturstudien består av två
delar. En del förklarar användningen av bostadsgården och hur dess användningsområden kan
definieras. Den andra delen förklarar bjälklag och dess tekniska förutsättningar med inslag av en
intervju med en landskapsingenjör. I exempelstudien har två bostadsgårdar byggda på bjälklag
efter år 2000 i Göteborg undersökts. Undersökningarna av respektive bostadsgård är indelad i tre
olika delar: inventering, vegetationstudie och fokusgruppsamtal med boende. Arbetet avslutas med
en syntetisering där resultatet från litteraturstudien och undersökningen av de två bostadsgårdarna
vävs samman och diskuteras.
Resultatet från studien visade att de undersökta bostadsgårdarna har en befintlig vegetation av
låg höjd som i flera fall är oetablerad på platsen. Det visades även att bostadsgårdar byggda på
bjälklag ofta drabbas av dåligt etablerad vegetation med låg höjd på grund av den tunna växtbädd
som skapas av att bygga en grönyta på ett underliggande bjälklag med begränsad bärkapacitet. Ett
samband mellan dessa kunde dock inte säkerställas eftersom tillräckligt mycket information kring
bjälklaget under respektive bostadsgård inte kunde hittas under arbetet.
Flera olika tillvägagångssätt, både förebyggande och efterkonstruerade, identifierades för att
kunna säkerställa vegetationens välmående på bostadsgårdar byggda på bjälklag.
Vegetationen på bostadsgården hade en stark koppling till de boendes upplevelse av samtliga
undersökta bostadsgårdar. Resultatet visade också på att bostadsgårdarna skiljer sig åt i hur de
används. Det upptäcktes dock likheter i användningsområden som nyttjades mycket sällan av båda
bostadsgårdarna.This bachelor thesis aims to investigate how the design, perception and usage function in some
residential courtyards built on joists, with a main focus on the greenery of the courtyard. The
objective is to improve future work in designing effective high-quality living environments from a
user experience perspective. Therefore, the study is based on three different questions: how are
residential courtyards designed when built on joists with a main focus on greenery? How are
residential courtyards built on joists perceived and used? What strategies can be used to create a
well established greenery in residential courtyards built on joists?
The work is divided into a literature study and a case study. The literature study consists of a
section explaining the use of the residential courtyard and how its usage can be defined in different
categories, as well as a section explaining joists and their technical prerequisites, including an
interview with a landscape engineer. The case study is based on investigations of two residential
courtyards built on joists after the year 2000 in Gothenburg. The investigations are divided into
three different parts: inventory, vegetation study, and focus group discussions with residents. The
work concludes with a synthesis where the results from the literature study and the examination of
the two residential courtyards are integrated and discussed.
The results of the study showed that the examined residential courtyards have existing greenery
of low height, which in several cases is poorly established on site. It was also shown that
residential courtyards built on joists often suffer from poorly established greenery of low height
due to the thin planting bed created by building a green area on underlying joists with limited
load-bearing capacity. Several different strategies, both preventive and post-construction, were
identified to ensure the well-being of the greenery on residential courtyards built on joists.
The greenery on the residential courtyards had a strong connection to the residents' perception
of the examined residential courtyards. The results also indicated that the residential courtyards
differ in their usage patterns. However, similarities were found in certain areas of usage that were
rarely used in both residential courtyards
Vildbin & fjärilar i villaträdgården
Get PDFFör att vi människor ska kunna förlita oss på pollinering som en hållbar ekosystemtjänst behöver vi gynna våra förekommande vildbin och fjärilar. I dessa insektsgrupper ingår solitärbin, humlor, dagfjärilar och nattfjärilar. Villaträdgårdar i urbana och peri-urbana områden har möjlighet att tillsammans skapa gröna miljöer och habitat som har möjlighet att gynna delvis hotade arter. Detta kommer således bidra till en ökad biologisk mångfald. För att detta ska bli möjligt behövs kunskap om vilka arter som förekommer i området där man bor. Olika arter ställer nämligen olika krav på aspekter som boplats och värdväxter. För att villaägare ska få rätt vägledning i val av växter och skapandet av främjande habitat har jag därför valt att avgränsa mig till en kommun i min studie. Borås kommun är min (författarens) hemort och det område som jag i framtiden kommer verka som trädgårdsingenjör. Jag vill genom detta arbete undersöka förekomsten av olika vildbin och fjärilar i kommunen, för att jag sedan ska kunna ge framtida kunder förslag på hur dessa kan gynnas. Enligt mig är det dessutom viktigt att gestaltning av en villaträdgård ska ha ett attraktivt estetiskt värde. Därför kommer jag i denna studie undersöka hur skapandet av gynnande habitat för vildbin och fjärilar också kan vara estetiskt tilltalande. Vidare har olika villaägare olika förutsättningar och uppfattningar om hur en estetisk trädgård ska se ut. På grund av detta kommer det tas upp flera alternativ för att passa så många som möjligt. Allt för att så många villaägare som möjligt i Borås kommun ska uppleva möjligheter och ansvar att kunna bidra till ett främjande nätverk för våra förekommande vildbin och fjärilar.In order for people to rely on pollination as a sustainable ecosystem service we need to support our occurring wild bees and butterflies. These group of insects includes solitary bees, bumblebees, butterflies and moths. The private gardens in urban and peri- urban areas have the opportunity to mutually create green environments and habitats that have the opportunity to support endangered species. This can furthermore contribute to biodiversity. In order to make this possible, knowledge is needed about which species is occuring in the area where one lives. Different species requires different requirements regarding habitat including aspects as where to live and host plants. So that private gardeners can get the right guidance in choice of plants and creation of favoring habitats I have chosen to limit myself to one municipality in my study. More precisely Borås municipality. Borås is my (the authors) hometown and the area which I in the future will work as a garden designer. I want through this work examine occurring wild bees and butterflies in the municipality, so that I later on can give my future clients advice in how these can be supported. To me it is also important that the design of a garden also has an attractive aesthetic value. Therefore I will in this study examine how creation of supporting habitats for wild bees and butterflies also can have an aesthetic value. Furthermore, different garden owners have different possibilities and options about how and aesthetic garden should look like. Because of this will different options be included to fit as many people as possible. All because as many gardeners as possible in Borås will experience possibilities and obligations to contribute to a supporting network for occurring wild bees and butterflies
Blågrön infrastruktur i Barkarbystaden
Get PDFProblematiken med kraftiga skyfall och översvämningar har ökat i takt med klimatförändringarna. Med detta följer problem med skadad infrastruktur och störningar i form av att delar av samhället blir otillgängligt till följd av översvämmade vägar. Därav ökar samhällets behov av att utforma städer och stadsdelar som klarar av att hantera dessa stora flöden utan att det påverkar samhällsviktiga funktioner, bland annat genom olika typer av dagvattenhantering. Med syftet att undersöka hur en nybyggd stadsdel utformat sin dagvattenhantering och hur den skiljer sig från kommunens nya krav och riktlinjer har en fallstudie av en gata och park utförts i Järfälla kommun. Genom att besöka platsen för att identifiera vilka dagvattenlösningar som finns där idag och väga deras funktion och dimensionering mot den detaljplan som gäller för området och sedan mot kommunens nya styrdokument har studien landat i varierande resultat. Baserat på den dagvattenhantering som finns idag saknar den undersökta gatan ett effektivt skydd mot skyfall och översvämningar till skillnad från parken som är utrustad med flera olika dagvattenlösningar. Ingen av platserna uppfyller helt kommunens nya krav vilket indikerar att dagvattenhanteringen bör utvecklas för att kunna möta den skyfallsproblematik som kommer framöver. Det finns stor utvecklingspotential inom området och att regelbundet undersöka och utveckla de lösningar som används för dagvattenhantering idag kan bidra till att bilda mer hållbara städer.The issue of downpour and flooding has increased with climate change. With this follows the issue of damaged infrastructure and disruption of parts of the community being inaccessible due to flooded roads. Therefor society’s need to design cities and districts resistant to these high flows without effecting socially important functions increases, including through different types of storm water management. With the purpose of researching the design of storm water management in a newly built district and how it differs from a municipality’s new requirement a case study of a street and a park has been performed in Järfälla municipality. By visiting the site to identify which storm water solutions are there today and compare their function and dimensions to the current Zoning Scheme to then compare against the municipality’s new governing documents the study has concluded varying results. Based on the current storm water management the researched street is missing effective protection against flooding unlike the park which is equipped with multiple storm water solutions. None of the sites fully meets the municipality’s new requirements which indicates that storm water management needs to be developed to meet the coming issue of down pour. There is significant potential in storm water management and regular researching and development of the current solutions might contribute to more sustainable cities
Torktolerans och invasivitet hos buskar i stadsmiljö
Get PDFDenna studie ämnar avgöra torktoleransen hos ett urval av buskarter i infrastrukturmiljöer i stadsmiljö i relation till deras risk för invasivitet. På så sätt ökas förståelsen för vilka buskarter som kan vara bättre eller sämre anpassade till att klara de utmaningar som kan bli aktuella vid ett förändrat klimat med mer extremväder och längre perioder av torka. Samtidigt lyfts vikten i att bibehålla stabila ekosystem med hög biologisk mångfald vid arbete med växtval. En kunskapsöversikt har skapats genom insamling av bland annat vetenskapliga publikationer, faktablad, personlig kommunikation med experter inom ämnesområdet så en granskning av hur torktolerans definieras, mäts och klassificeras kunde göras. Då det finns många aspekter av torktolerans, landar metoden för denna studie i att jämföra tre olika klassificeringsmetoder att definiera torktolerans på. De arter som undersöks i denna jämförelsestudie är icke-invasiva buskarter i Trafikverkets växtlista för invasivfria infrastrukturmiljöer (2022). Analysen genomförs genom att relatera och värdera olika klassificeringsmetoder på torktolerans, där en kombinerad skala på torktolerans definieras och används för att analysera buskarterna. Resultaten ger en indikation för hur väl buskarterna kan tolerera torkstress och belyser komplexiteten i att bedöma och definiera torktolerans. Vidare diskuteras relationen mellan torktolerans och invasivitet i ett förändrat klimat. Resultaten fungerar som en vägledning för vilka arter som är bättre lämpade för infrastrukturmiljöer i stadsmiljö, men ska inte användas som en handbok. Resultatet öppnar även upp för fler frågeställningar och skapar en förståelse av vikten för mer forskning inom området. Slutligen diskuteras begränsningar av metoden för denna studie samt hur vidare forskning kan berika ämnesområdet.This study aims to determine the drought tolerance of a selection of shrub species in infrastructure environments in urban settings in relation to their risk of invasiveness. By doing so, an understanding is increased, of how well these shrub species are adapted to the challenges that comes with climate change, where more extreme weather and longer periods of drought are expected. At the same time, the study emphasizes the importance of maintaining stable ecosystems with high biodiversity when working with plant selection. A knowledge overview was created through the collection of material including scientific publications, fact sheets, and communication with experts in the field to review how drought tolerance is defined, measured, and classified. As there are many aspects of drought tolerance, the method for this study involves comparing three different classification methods for drought tolerance. The species examined in this comparative study are non-invasive shrub species in The Swedish Transport Administration's plant list for invasive-free infrastructure environments. The analysis is conducted by relating and evaluating different classification methods on drought tolerance, where a combined scale of drought tolerance is defined and used to analyze the shrub species. The results provide an indication of how well the shrub species can tolerate drought stress and highlights the complexity of assessing and defining drought tolerance. Furthermore, the relationship between drought tolerance and invasiveness in a changing climate is discussed. The results serve as a guide for which species are better suited for infrastructure environments in urban settings, however, they should not be used as a handbook. The results also induce further questions and emphasizes the importance of further research in the field. Finally, limitations of the method for this study are discussed as well as how further research can enrich this area of subject
Klimatanpassning inom svenskt skogsbruk : strategier och utmaningar bland nyckelaktörer
Get PDFKlimatförändringar utgör ett växande hot mot de svenska skogsekosystemen och skapar nya grundförutsättningar som ökar risken för skador samt riskerar förändra ekosystemens tillstånd. Enligt skogsvårdslagen är en central uppgift för skogsbruket att sköta skogen på ett sådant sätt som säkerställer både ekonomisk avkastning och bevarande av biologisk mångfald. Skogsskötsel innefattar åtgärder så som föryngring, röjning, gallring och avverkning och spelar en avgörande roll för hur klimatförändringarnas effekter påverkar skogen. Trakthyggesbruket, det dominerande skogsskötselsystemet i Sverige, har visat sig vara sårbart för ökade biotiska och abiotiska störningar kopplade till klimatförändringar.
Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning ledande och etablerade skogsbolag samt skogsägarföreningar med betydande verksamhet inom den svenska skogssektorn (nyckelaktörer) engagerar sig i klimatanpassning för att öka skogens motståndskraft och minska risken för klimatrelaterade skador.
Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från nyckelaktörer, där deltagarna valdes ut med hänsyn till deras expertis och engagemang inom området för att få en bred förståelse för ämnet.
Resultaten visar på en ökad oro bland nyckelaktörerna för klimatförändringarnas konsekvenser. Särskilt stor är oron över ökad risk för svamp- och insektsangrepp, torka, stormfällning och skogsbrand. Nyckelaktörerna framhöll att dessa skador inte bara hotar skogens hälsa och produktivitet utan också den långsiktiga ekonomiska hållbarheten för skogsbruket. För att mildra riskerna och öka skogens motståndskraft mot klimatrelaterade hot, tillämpar nyckelaktörerna olika strategier för skademinimering. Dessa strategier inkluderade bland annat ståndortsanpassning, diversifiering samt korrekt utförd skogsskötsel. Resultaten tyder på att det finns geografiska skillnader i uppfattningen om vilka skador som anses mest oroande samt i omfattningen av klimatanpassningen av skogsskötselstrategier. Flera utmaningar med klimatanpassning identifierades av nyckelaktörerna. Bristen på tillräcklig kunskap och förståelse för klimatförändringarnas komplexa effekter på skogen är två de av största utmaningar.
Diskussionen kretsade kring behovet av kunskapsspridning, fortsatt forskning och utveckling av effektiva klimatanpassningsåtgärder samt integration av klimatanpassning i långsiktiga planer och strategier för skogssektorn. En samordnad insats från forskare, skogsindustrin och policyaktörer är nödvändig för att bättre möta de utmaningar och möjligheter som klimatförändringarna medför för svenskt skogsbruk, vilket kan rusta skogssektorn för kommande utmaningar och säkerställa ett hållbart och motståndskraftigt skogsbruk i samspel med klimatförändringarna.Climate change poses a growing threat to Swedish forest ecosystems, creating new conditions that increase the risk of damage and threaten to alter the state of ecosystems. According to the Swedish forestry act, it is a central task for forestry to manage forests in a way that ensures both economic return and the preservation of biological diversity. Forestry management includes measures such as regeneration, thinning, selective cutting, and logging, which play a crucial role in how the effects of climate change affect forests. Clear-cutting, the dominant forestry system in Sweden, has been found to be vulnerable to increased biotic and abiotic disturbances linked to climate change.
The purpose of the study was to investigate the extent to which leading and established forest companies and forest owner associations with significant operations in the Swedish forest sector (key actors) engage in climate adaptation to increase forest resilience and reduce the risk of climate-related damage.
Through semi-structured interviews, data were collected from key actors, with participants selected based on their expertise and involvement in the field to gain a broad understanding of the subject.
The results show an increased concern among key actors about the consequences of climate change. Particularly worrying is the increased risk of fungal and insect attacks, drought, windfall, and forest fires. Key actors emphasized that these damages not only threaten forest health and productivity but also the long-term economic sustainability of forestry. To mitigate risks and increase forest resilience to climate-related threats, key actors employ various strategies for damage minimization. These strategies include site adaptation, diversification, and proper forestry practices. The results suggest geographical differences in perceptions of the most concerning damages and the extent of climate adaptation in forestry strategies. Several challenges with climate adaptation were identified by key actors. Lack of sufficient knowledge and understanding of the complex effects of climate change on forests are two of the greatest challenges.
The discussion focused on the need for knowledge dissemination, continued research, and development of effective climate adaptation measures, as well as the integration of climate adaptation into long-term plans and strategies for the forest sector. A coordinated effort from researchers, the forestry industry, and policymakers is necessary to better address the challenges and opportunities posed by climate change for Swedish forestry, which can equip the forest sector to face future challenges and ensure sustainable and resilient forestry in conjunction with climate change
Agroforestry in Europe – Challenges in implementation and examples of initiatives
Get PDFAgroforestry, där träd och buskar integreras med jordbruksgrödor och/eller djurproduktion är en odlingsmetod för att skapa hållbara odlingssystem. Fördelarna inkluderar ökad biologisk mångfald, förbättrad jordhälsa, skydd från erosion och koldioxidbindning.
Syftet med detta arbete är att utforska och lyfta fram potentialen hos agroforestry som en hållbar jordbruksmetod i Europa. Genom att undersöka de främsta utmaningarna för implementeringen av agroforestry samt kartlägga aktuella initiativ och tänkbara lösningar, strävar arbetet efter att skapa en fördjupad insikt i hur agroforestry kan bidra till både ekologisk och ekonomisk hållbarhet inom jordbruket.
Studien baseras huvudsakligen på information från vetenskapliga artiklar men inkluderar även material från böcker och ideella organisationer.
Huvudresultaten kring utmaningar för en bredare implementering av agroforestry i Europa innefattar ekonomiska hinder, som höga initiala kostnader och fördröjd avkastning, samt byråkratiska svårigheter och kulturella attityder såsom motstånd mot nya metoder. Bristen på utbildning och information för lantbrukare försvårar ytterligare utvecklingen. För att öka agroforestrysystemets genomslagskraft behövs förbättringar i subventionssystem, fler utbildningsinsatser och rådgivning. Pågående initiativ med exempelgårdar illustrerar agroforestrys roll som en hållbar jordbruksstrategi.
Agroforestry har potential att bli en central del av Europas omställning till ett hållbart jordbruk, tack vare sina miljömässiga och produktivitetsrelaterade fördelar. För att realisera denna potential krävs dock att ekonomiska och byråkratiska hinder övervinns, samtidigt som utbildning och rådgivning till lantbrukare förstärks. Med rätt stöd och reformer kan agroforestry bidra till ett resilient och klimatvänligt jordbruk som gynnar både ekologisk och ekonomisk hållbarhet.Agroforestry, where trees and shrubs are integrated with agricultural crops and/or livestock production, is a farming method aimed at creating sustainable agricultural systems. The benefits include increased biodiversity, improved soil health, protection against erosion, and carbon sequestration.
The purpose of this work is to explore and highlight the potential of agroforestry as a sustainable agricultural method in Europe. By examining the main challenges for implementing agroforestry and mapping current initiatives and possible solutions, this work seeks to provide a deeper understanding of how agroforestry can contribute to both ecological and economic sustainability in agriculture.
The study is primarily based on information from scientific articles but also includes material from books and non-profit organizations.
The main findings regarding challenges to the broader implementation of agroforestry in Europe include economic barriers, such as high initial costs and slow returns, as well as bureaucratic difficulties and cultural attitudes, such as resistance to new methods. The lack of education and information for farmers further complicates development. To increase the impact of agroforestry, improvements are needed in subsidy systems, more educational efforts and advisory services.
Ongoing initiatives, including example farms, illustrate agroforestry’s potential as a sustainable farming strategy.
Agroforestry has the potential to become a key part of Europe’s transition to sustainable agriculture, thanks to its environmental and productivity benefits. However, in order to realize this potential, economic and bureaucratic barriers must be overcome, while education and advisory services for farmers are strengthened. With the right support and reforms, agroforestry can contribute to resilient and climate-friendly agriculture that benefits both ecological and economic sustainability
Does living in a heated environment affect the condition of fish?
Get PDFKlimatförändringar bidrar till stigande temperaturer i Östersjön. Denna temperaturförhöjning kan påverka fiskarnas fysiologiska respons och fördelning av energi i kroppen. Energiresursernas allokering kan mätas med hjälp av olika konditionsmått. I den här studien har jag analyserat tre olika konditionsmått (Fulton’s K, gonadsomatiskt index och leversomatiskt index) och undersökt om uppvärmning påverkar konditionen hos fisken abborre (Perca fluviatilis) och ifall denna effekt skiljer sig mellan olika kön. Data som användes till studien är hämtat från databasen KUL och är insamlad genom nätprovfiske mellan åren 2006–2023 från två kustområden, ett uppvärmt (Biotestsjön) och ett referensområde (Forsmark). Konditionsmåtten för sammanlagt 2782 individer beräknades och jämfördes. Den statistiska analysen påvisade att område (temperatur) har en signifikant effekt för alla tre konditionsmått. Fulton’s K hade ett högre medianvärde i det uppvärmda området jämfört med det normalt tempererade området, medan gonadsomatiskt index och leversomatiskt index hade högre medianvärden i området med normal temperatur. Honorna, men inte hanarna, hade lägre gonadsomatiskt index i det uppvärmda området. Mina analyser av olika konditionsmått indikerade att en uppvärmd miljö påverkar energifördelningen inom fiskens kropp. Detta är viktigt då informationen kan bidra till ökad förståelse hur kustfiskens hälsotillstånd kan påverkas av en uppvärmd miljö
Seamless integration of skateboarding in public space
Get PDFThis thesis explores how designing
for a primary function of stormwater management can create opportunities for a more authentic skateboarding experience. The project consists of a design proposal for a public square on a site in Frihamnen, Gothenburg. The proposal combines stormwater management design with integrated skateable elements to demonstrate their potential to contribute to a functional and vibrant urban space while also addressing climate change related challenges.
Climate change is contributing to sea level rise worldwide, and will bring larger and heavier rain events with the risk of flooding, which places greater demands on cities to be able to deal with large amounts of water in a sustainable way. At the same time, there is an increased need to include and integrate more users and functions in public space due to continuous densification and urbanisation. Aligned with these ideas of a multifaceted public space, skateboarding is nowadays used as a tool in urban planning in many cities to activate urban space and generate added value. To many skateboarders, the feeling of an authentic urban space is important for the skateboarding experience. Authenticity in skateboarding, in turn, depends on a variety of factors, much of which is related to the built environment.
The proposal is supported by literature and site studies that provide increased knowledge of the topics covered and a deeper understanding of design decisions related to the design proposal. It also presents guidelines and suggestions on how stormwater and skateboarding can be combined in design in similar contexts. Finally, a general conclusion of the project is that there is potential for planners and landscape architects to apply similar approaches to achieve engaging multifunctional spaces. However, this requires that the design takes site-specific conditions and needs into account as they ultimately dictate which tools and strategies are appropriate to apply.Detta exjobb undersöker hur man genom att gestalta för en primär funktion av dagvattenhantering kan skapa möjligheter för en mer autentisk skateboardupplevelse. Projektet består av ett designförslag för ett torg på en offentlig plats i Frihamnen, Göteborg. Förslaget kombinerar dagvattenhantering med integrerade skatebara element för att visa deras potential att bidra till ett funktionellt och levande stadsrum, samtidigt som man tar hänsyn till utmaningar relaterade till klimatförändringar.
Klimatförändringar påverkar havsnivåer världen över och kommer att medföra större och kraftigare regn med risk för översvämningar, vilket ställer högre krav på städerna att kunna hantera stora mängder vatten på ett hållbart sätt. Samtidigt finns det ett ökat behov av att inkludera och integrera fler användare och funktioner i det offentliga rummet på grund av kontinuerlig förtätning och urbanisering. I linje med dessa idéer om ett mångfacetterat offentligt rum används skateboardåkning numera som ett verktyg i stadsplaneringen i många städer för att aktivera stadsrummet och skapa mervärde. För många skateboardåkare är känslan av ett autentiskt eller genuint stadsrum viktig för skateboardupplevelsen. Autenticitet i skateboardåkning beror i sin tur på en mängd olika faktorer, varav många är relaterade till den byggda miljön.
Förslaget stöds av litteratur- och fallstudier som ger ökad kunskap om de ämnen som behandlas och en djupare förståelse för designbeslut relaterade till gestaltningsförslaget. Det ger också riktlinjer och förslag på hur dagvatten och skateboardåkning kan kombineras i design i liknande sammanhang. En generell slutsats från projektet är att det finns potential för planerare och landskapsarkitekter att tillämpa liknande tillvägagångssätt för att skapa inspirerande multifunktionella ytor. Detta kräver dock att designen tar hänsyn till platsspecifika förhållanden och behov eftersom de i slutändan avgör vilka verktyg och strategier som är lämpligast att använda