18101 research outputs found
Sort by
Bra för människan, bra för hunden
Get PDFSociala tjänstehundar fyller en allt större funktion i dagens samhälle. De förekommer inom vård och
omsorg samt på skolor som ett hjälpmedel för att stödja människor med olika behov. Fokus ligger
främst på omsorgen om människan, men hur fungerar omvårdnaden av den sociala tjänstehunden?
Syftet med denna uppsats var att få en inblick i den sociala tjänstehundens omvårdnad jämfört
med vanliga sällskapshundar, samt att studera hur dess hälsa, välfärd och omvårdnadsbehov bedöms
av hundförare och utbildare av sociala tjänstehundar. Studien utfördes genom en litteraturstudie av
redan publicerat material samt totalt sex intervjuer med hundförare och utbildare av sociala
tjänstehundar.
Resultatet som framkommit i denna studie är att ett antal studier tar upp den sociala
tjänstehundens hälsa, välfärd och omvårdnad, bland annat behovet av återhämtning, god nutrition,
lyhördhet för hundens fysiska behov, adekvat päls- klo- och tandvård, pensionering innan hunden
nått för hög ålder eller blivit sjuk. Vi fann inga tydligt gjorda jämförelser mellan omvårdnadsbehovet
hos sociala tjänstehundar och sällskapshundar i vår litteraturgenomgång. När det kommer till
hundförarnas och utbildarnas åsikter kring vad som är avgörande för den sociala tjänstehundens
omvårdnad framkom att stor vikt läggs på hundförarna och deras förmåga av att skanna igenom sin
hund för att avläsa dess fysiska hälsa och dess vilja till att arbeta. De ligger på hundförarna att ta
hand om nödvändiga extra hygienåtgärder, upptäcka potentiell skadeproblematik hos hunden samt
se till att hunden får kost av god kvalitet och att givan är anpassad efter hundens kaloribehov. Vidare
framkom även att hundförare och utbildare av sociala tjänstehundar uttrycker en önskan om att
djursjukskötare (och annan djurhälsopersonal) bör ha en grundkunskap och förståelse för vad en
social tjänstehund är och hur dess arbete eventuellt kan påverka hur djurhälsopersonal bör hantera
och bemöta hunden på klinik.
Den första slutsatsen som framkommit i detta arbete är att en tydligare struktur kring de olika
grenarna av hundunderstödda insatser behövs. Detta för att det skulle kunna skapa klarare riktlinjer
kring bland annat utbildningskrav, lämplighetstester, certifieringar samt arbetskrav. Det skulle även
behövas en gemensam myndighetsorganisation, exempelvis Myndigheten för delaktighet som
kontrollerar allt detta då de redan har på uppdrag från regeringen att ha hand om de civila
tjänstehundarna. Den andra slutsatsen är att mer kunskap om omvårdnadsbehovet hos sociala
tjänstehundar, samt hur det skiljer sig från andra tjänstehundar och sällskapshundar, kan vägleda
djursjukskötare och annan djurhälsopersonal i deras arbete med sociala tjänstehundars omvårdnad.In today's society, social service dogs have an increasingly important role. They are used within
healthcare and schools as an aid for people with different needs. The focus is mainly on the human
needs, but how does it work when it comes to the social service dogs’ care and needs? The aim of
this essay was to get an insight into how social service dogs are cared for compared to normal
companion dogs, and also learn more about how the social service dogs' health, welfare and care
needs are assessed by the social service dog handlers and social service dogs’ educators. The study
was conducted through a literature study of already published materials and a total of six interviews
with social service dog handlers and social service dogs’ educators. The results of this literatureand interview study are as follows: a number of studies have been conducted when it comes to the
social service dogs’ health, welfare and care, including the need for recovery, good nutrition, good
responsiveness to the dogs physical needs, adequate fur-, claw- and dental care, and retirement
before the dog have become too old or fallen ill. However, we have not found any studies comparing
the needs of social service dogs with the needs of companion dogs.
In terms of what dog handlers and social service dog trainers consider important for the care
needs of social service dogs, the answer was that a large part of the care needs are placed on the dog
handlers and their ability to scan their dog to interpret their physical health and their willingness to
work. It is up to the dog handler to take care of necessary hygiene routines, to discover potential
injuries or physical problems in the dog and to make sure that the dog gets high-quality food adjusted
to the dog's calorie needs. Furthermore, we can also conclude that the dog handlers as well as the
educators of social service dogs want veterinary nurses (and other animal healthcare professionals)
to have an understanding of what a social service dog actually is and how it’s work can be affected
depending on how it is handled and treated in a veterinary clinic.
Our first conclusion in this study is that there is a need for a clearer structure regarding the
different fields of dog-assisted interventions. If there was a better structure regarding the different
fields, it would be easier to have clearer guidelines regarding educational requirements, aptitude
tests, certification, and work requirements. Furthermore, an official government agency is needed
to oversee all of this. An example of a suitable agency could be the Swedish Agency for
Participation, since they already handle these things when it comes to civil service dogs. Our second
conclusion is that a better understanding of social service dogs and their needs, and how they differ
from other service and companion dogs, could help veterinary nurses and other animal health
professionals to properly care for social service dogs
The effects of coastal artificial reefs on biodiversity, aquatic food security and ecosystem services
Get PDFAquatic food security relies on balancing the continual need for aquatic food provisioning and
ecosystem services alongside the preservation of biodiversity and ecosystem health. This
independent project aimed to establish whether the addition of coastal artificial reefs to an
urban harbour area in Helsingborg had the potential to improve biodiversity, food provisioning
and ecosystem services. Three sites were analysed: a stone reef, a living seawall and a floating
mussel colony platform. All three sites were filmed in early April 2024 using a waterproof
GoPro camera and samples of both macroalgae and blue mussels were collected for further
analysis. Additionally, a survey was made available for one month; this aimed to ascertain how
local residents and workers felt about the installation of these artificial reef structures. The
artificial reefs were shown to support biodiversity via the provision of habitat for mobile
species and attachment points for sessile fauna and flora. Both the stone reef and living seawall
had greater species richness and a denser coverage of vegetation than was recorded during a
similar inventory in April 2023 (Looström et al. 2023). Mussel size was affected by sampling
depth, site and age but less so by type of hard substrate. The survey results showed that the
citizens of Helsingborg appreciate the presence of the artificial reefs and placed the highest
value on the potential benefits to food security over both ecosystem services and biodiversity.
Overall, the data supports the hypotheses that artificial reefs can help to improve biodiversity,
aquatic food security and ecosystem services, even within urban environments
Characterization of pea starch to increase its use in food industry
Get PDFThere is a growing demand of natural food additives where pea starch which is extracted during
extraction of pea protein could have a possible use. The aim of this study was to
investigate chemical, molecular as well as physical characteristics of pea starches in comparison
to wheat starch. This was done by investigating the amylose content, resistant starch
content, chain length distribution and the starch gel microstructure by light microscopy.
Water holding capacity, oil absorption capacity, gelatinization and retrogradation parameters
as well as the pasting properties of the starch samples and syneresis of starch gel samples were
also analyzed. The results showed distinct differences between the starch varieties (pea and wheat)
in their chemical and molecular characteristics which could be linked to the differences in their
physical attributes. In conclusion pea starch has a potential use in the food industry and could be
beneficial for human health due to its high formation of resistant starch.Det finns en växande efterfrågan efter naturliga livsmedelstillsatser där ärtstärkelse, som produceras som en biprodukt vid extraktion av ärtprotein, har en potentiell användning. Syftet med studien var att undersöka de kemiska, molekylära och fysikaliska egenskaperna hos ärtstärkelse i jämförelse med vetestärkelse. Detta gjordes genom att analysera amyloshalt och kedjelängdsföredelning samt genom att studera av den gelatiniserade stärkelsen i mikroskop. Mängden resistent stärkelse, dess funktionella egenskaper samt dess syneres analyserades också. Resultatet visade på skillnader mellan de olika stärkelsevarianterna för de kemiska och molekylära egenskaperna. Dessa skillnader kunde sedan kopplas till resultatet från de fysikaliska undersökningarna. Sammanfattningsvis har ärtstärkelse en potentiell användning inom livsmedelsindustrin och kan vara fördelaktig för människors hälsa på grund av dess höga halt av resistent stärkelse
Kalvningsförlamning i Sverige och den svenska veterinärens roll
Get PDFKalvningsförlamning är en sjukdom hos kor orsakad av hypokalcemi som i värsta fall kan ha en dödlig utgång. Sjukdomen uppstår runt kalvning och grundar sig i att kons kalciumbehov ökar kraftigt vid laktationsstart och kalciumhomeostasen inte kan upprätthållas. Även om sjukdomen behandlas så kan den få konsekvenser så som ökad risk för att kon ska drabbas av andra sjukdomar och en ko som fått kalvningsförlamning löper högre risk att gå till förtidsslakt.
Syftet med det här arbetet är att genom en enkätstudie få inblick i Sveriges veterinärer kunskaper om sjukdomen, hur de diagnostiserar, behandlar och ger råd om kalvningsförlamning för att kunna besvara frågan om hur samstämmig Sveriges veterinärkår är i dessa aspekter. Enkäten gick ut i sociala medier riktade till veterinärer samt på Distriktsveterinärernas intranät och till Växa Sverige. Den besvarades fullständigt av 202 personer och ansågs representera veterinärkåren i stort när det gäller kön, ålder, geografisk lokalisation och utbildning.
Enkäten bestod av 22 frågor där de första åtta frågorna kartlade demografin hos de svarade. Därefter följde frågor som berörde den kliniska bilden vid kalvningsförlamning och hur veterinärer diagnostiserar, behandlar, rangordnar riskfaktorer och arbetar förebyggande mot sjukdomen.
Resultatet från enkäten är det första i sitt slag att försöka kartlägga det veterinära perspektivet om kalvningsförlamning i Sverige. En del är veterinärerna överens om men det finns skillnader i hur de hanterar och vilken förståelse de har för sjukdomen. Det finns skillnader i om veterinärer tycker kalvningsförlamning är ett ökande, minskade eller oförändrat problem och ett samband kan ses i hur länge veterinärerna arbetat. Diagnos ställs genom anamnes och kliniska fynd men hur sjukdomen konfirmeras varierar. Den absoluta majoriteten behandlar med kalcium i.v. men behandling utöver den infusionen varierar. Bland annat uppges icke-steroida anti-inflammatoriska medel, glukos och fosfor som möjlig adderad behandling samtidigt som delvis urmjölkning och tender-love-care efter behandling rekommenderas. Återfallsrisken enligt veterinärerna följer littera-turen men veterinärer nyare i yrket har en högre grad återfall än veterinärer som arbetat mer än 11 år. De högst rankade riskfaktorerna ansågs vara foderstaten under sinperioden och vilket lakta-tionsnummer kon har. Lägst rankad riskfaktor ansåg vara ras. Riskfaktorer och förebyggande åtgärder diskuteras tillsammans med djurägaren främst på gårdar med hög frekvens kalvnings-förlamning men ju längre veterinären arbetat desto vanligare blir det att diskussionen sker redan vid första besöket. Den vanligaste rekommendationen av förebyggande åtgärder är en kombination av p.o. produkter och foderstrategier.
Förutom enkätstudien har djurhälsostatisktik hämtats från Jordbruksverket och Växa Sverige för att sammanställa hur incidensen för kalvningsförlamning ändrats de senaste 10 åren. Kontrollåret 2021/2022 drabbades 2,4 % av Sveriges mjölkkor av kalvningsförlamning och incidensen har inte förändrats nämnvärt sedan 2011/2012.
Slutsatsen när både enkätstudiens resultat och djurhälsostatistiken vägs samma är därför som sådan att den svenska veterinärkåren är enig om vissa aspekter men splittrad när de kommer till andra delar om kalvningsförlamning och kanske är det därför incidensen kalvningsförlamning stagnerat något de senaste 10 åren. Framtida forskning är nödvändig för att fortsatt utveckla hanteringen av kalvningsförlamning på mjölkkor och samordna veterinärkåren för att kunna ta ett gemensamt grepp mot att fortsätta sänka incidensen kalvningsförlamning hos de svenska mjölkkorna.Milk fever is a disease in cows caused by hypocalcemia that in worst case scenario can be fatal. The disease occurs around calving. When the cow starts lactating the need of calcium rapidly increase and calcium homeostasis cannot be upheld. Even if the disease is treated, it can have consequences such as an increased risk of the cow suffering from other diseases and a cow with milk fever is at higher risk of premature culling.
The purpose of this work is to, through a survey, gain insight into Swedish veterinarians’ knowledge of the disease, how they diagnose, treat and give the farmers advice on milk fever prophylaxis and answer the question of how unanimous Sweden’s veterinarians is in these aspects. The survey was published in social media aimed at veterinarians and on Distriktsveterinärernas intranet and to Växa Sweden. It was fully answered by 202 persons and was representative of the veterinary profession at large in terms of gender, age, geographic location and education.
The survey consisted of 22 questions and the first eight questions mapped the demographics of the respondents. This was followed by questions concerning the clinical picture of milk fever and how the veterinary diagnose, treat, rank risk factors and work prophylactic against the disease.
The results of the survey are the first of its kind to map the veterinary perspective on milk fever in Sweden. The veterinarians agree on some aspects but there are differences in how they handle and what understanding they have of the disease. There are differences in whether veterinarians think milk fever is an increasing, decreasing or unchanged problem and a connection to how long the veterinarian have worked can been seen. Diagnosis is made through anamnesis and clinical findings but how the disease is confirmed varies. The absolute majority use i.v. calcium as treatment but any additional medicinal treatment varies. Nonsteroidal anti-inflammatory drug, glucose and phosphorus are all stated as possible added treatment while partial milking and tender-love-care after treatment are recommended. The relapse rate according to the veterinarians follows the literature, but veterinarians newer to the profession have a higher degree of relapses than veterinarians who have worked more than 11 years. The highest ranked risk factors were the diet during the dry period and parity of the cow. The lowest ranked risk factor was breed. Risk factors and prophylactic measures are discussed with the farmer but mainly on farms with a high frequency of milk fever. The longer the veterinarian has worked the more common it becomes that the discussion takes place on the first visit. The most common preventive recommendation is a combination of p.o. products and diet strategies.
In addition to the survey, animal health statistics were obtained from The Swedish Board of Agriculture and Växa Sweden to compile how the incidence of milk fever has changed in the last 10 years. In the control year 2021/2022, 2.4% of Sweden’s dairy cows suffered from milk fever and the incidence has not changed notable since 2011/2012.
The conclusion when both the survey results and the animal health statistics together are summarized is therefore as such that Swedish veterinarians agrees on certain aspects bur divided on other parts about milk fever and perhaps that is why the incidence of milk fever has somewhat stagnated in the last 10 years. Future research is needed to further guide the management of hypocalcemia in dairy cows and coordinate veterinarians’ approach to the disease is necessary to further reduce the incidence of milk fever in Swedish dairy cows
Felin gastrointestinal eosinofil skleroserande fibroplasi
Get PDFFelin gastrointestinal eosinofil skleroserande fibroplasi (FGESF) är en inflammatorisk sjukdom med god prognos med medicinsk behandling. Sjukdomen fick sitt namn 2009 och idag finns det endast 4 fallserier publicerade, resterande publikationer är i huvudsak fallbeskrivningar. Sjukdomen går inte att skilja från neoplasi i mag-tarmkanalen varken kliniskt, bilddiagnostiskt eller makroskopiskt. Då FGESF är okänd för många behandlande veterinärer föreligger en risk att katter felaktigt bedöms ha en dålig prognos och eventuellt avlivas.
Denna studie hade två huvudsyften: Först att undersökta hur många bekräftade fall det fanns av FGESF och att beskriva dessa katters signalement, kliniska yttringar, behandling och överlevnads-tid. Sedan att undersöka hur stor andel katter med diagnostiserade FGESF utgjorde av katter med misstänkt neoplasi i mag-tarmkanalen där histopatologisk undersökning utförts och med ledning av detta undersöka om det kan finnas ett mörkertal av odiagnostiserade fall med FGESF, bland de katter som misstänkts ha neoplasi i mag-tarmkanalen, utan histopatologisk undersökning.
Bekräftade fall av FGESF identifierades via undersökning av journaler till katter med diagnoser som relaterar till inflammatoriska eller neoplastiska lesioner i mag-tarmkanalen. För att hitta möjliga odiagnostiserade fall av FGESF identifierades och undersöktes journaler till katter med diagnoser omfattande neoplastiska lesioner i mag-tarmkanalen.
Totalt identifierades 4 bekräftade fall av FGESF bland 315 undersökta journaler. Alla katter var långhåriga. Två var honor och två hanar. Medianåldern vid diagnos var 10,0 år (spridning, 1,5 till 13,9 år). Tre av fyra katter hade palperbara massor, två i abdomen och en i inguinalområdet. Alla katter fick diagnosen bekräftad via histopatologisk undersökning, en katt diagnosticerades vid obduktion. Tre av katterna behandlades med antibiotika och prednisolon. En katt hade en stor gastrointestinal lesion som bedömdes vara icke operabel. Lesionen försvann med medicinsk behandling till den grad att mag-tarmkanalen hade ett normalt utseende vid ultraljud fyra månader senare. Katternas uppföljningstid och bekräftad överlevnadstid varierade mellan 1-5 år. Alla tre behandlade katter var fortsatt vid liv vid den sista dokumenterade uppföljningen.
Etthundrafyrtiotvå journaler till katter med diagnos neoplasi i mag-tarmkanalen undersöktes för att hitta möjliga fall av FGESF. Andelen katter med bekräftad FGESF bland de med histopatologisvar, av katter med diagnoskod neoplasi i mag-tarmknalen, var 3 av 26 (11,5 %). Om den andelen skulle tillämpas även på de 116 katter där ingen histopatologisk undersökning utförts skulle det innebära att det bland dessa funnits 13 katter med odiagnostiserad FGESF. Detta visade sig vara en rimlig siffra baserat på att det bland de 116 katterna identifierades 10 katter med icke-neoplastiska inflammatoriska lesioner på cytologi och/eller fall där provbehandling haft god effekt där FGESF bedöms vara sannolik. Utöver dessa identifierade ytterligare 12 katter där FGESF kan ha varit möjlig baserat på cytologisk och/eller histopatologisk bild eller provbehandling, vilket skulle innebära att upp till 15,5 % av katter med misstänkta neoplastiska lesioner i mag-tarmkanalen kan vara odiagnostiserade fall av FGESF.
Sammanfattningsvis bekräftar denna studie i enlighet med tidigare publikationer att FGESF är en viktig differentialdiagnos till misstänkta neoplastiska lesioner i mag-tarmkanalen för katter i alla åldrar. Ytterligare bekräftas att det är en sjukdom där medicinsk behandling kan leda till en långvarig remission och överlevnadstid på flera år, även i fall där lesioner lämnas kvar utan kirurgisk resektion. Dessutom hade 2 av 4 katter i studien nybildningar utan anknytning till mag-tarmkanalen. Lesioner vid FGESF har tidigare bekräftats abdominalt, subkutant, thorakalt samt intranasalt. Således är FGESF en differentialdiagnos till nybildningar och misstänkta neoplasier hos katter även utanför mag-tarmkanalen och kanske i framtiden bättre benämns felin eosinofil skleroserande fibroplasi (FESF).Feline gastrointestinal eosinophilic sclerosing fibroplasia (FGESF) is an inflammatory disease with a good prognosis with medical treatment. It was defined as late as 2009, and until today there are only 4 case series published, the remaining publications are mostly case descriptions. The disease is clinically, macroscopically and on diagnostic imaging indistinguishable from neoplasia in the gastrointestinal tract. Therefore, there is a risk, if FGESF is unknown to the clinician, that the cat erroneously is given a poor prognosis and eventually euthanized.
The present study had two main purposes: Firstly, to investigate how many cases of FGESF that have been diagnosed and to describe their signalment, clinical manifestations, treatment, and survival time. Secondly, investigate the fraction of cats diagnosed with FGESF from a group of cats with suspected neoplasia in the gastro-intestinal tract where histopathological examination was performed. Using this investigation to estimate potential unreported cases of FGESF among cats diagnosed with neoplasia in the gastrointestinal tract, without histopathological examination.
In order to identify previously diagnosed cases, medical records from cats with diagnoses related to inflammatory or neoplastic lesions in the gastrointestinal tract were screened. To identify potential unreported cases of FGESF, the medical records from cats with diagnosis of neoplastic lesions in the gastrointestinal tract were identified and analyzed.
In total 4 cats with confirmed FGEFS were identified among the 315 medical records that were screened. All were long-haired cats. There were two female and two male cats. The age of diagnosis was median 10 years (range, 1.5 to 13.9 years). Three out of four cats had palpable masses, 2 in abdomen and 1 in the inguinal tract. The diagnosis was confirmed by histopathology in all cats, for one cat at post mortem examination. Three of the cats were treated with antibiotics and prednisolone. One cat had a large gastrointestinal lesion which was considered to be inoperable. That lesion disappeared with medical treatment to the point that the gastrointestinal tract had a normal echographic appearance after 4 months. Confirmed survival time for the identified FGESF cats varied between 1-5 years. All 3 cats that were treated medically were still alive at the last recorded follow-up.
One hundred and fourty-two clinical records of cats with the diagnosis of neoplasia in the gastrointestinal tract were screened for potential unrecorded cases of FGESF. There were three cats with confirmed FGESF among 26 cats (11.5%) where histopathological examination was performed. If that proportion were to be applied to the 116 cats, where no histopathological examination was performed, there would be 13 cases of unrecorded FGESF. This proved to be a reasonable number since 10, among the 116 cats, were identified with non-neoplastic inflammatory lesions on cytology and/or cases where trial therapy had a good effect where FGESF was judged to be probable. In addition, 12 cats were identified in which FGESF may have been possible based on cytological and/or histopathological imaging or results after trial therapy. This could mean that up to 15.5% of cats with suspected neoplastic lesions in the gastrointestinal tract may be undiagnosed cases of FGESF.
In summary, this study and previous publications, confirm that FGEFS is an important differential diagnosis for cats of all ages with suspected neoplasia in the gastrointestinal tract, and that medical treatment can result in long-term remission and survival for years, even in cases where the lesions are left in situ without surgical removal. In addition, two out of four cats in the present study had mass lesions without connection to the gastrointestinal tract. Lesions of FGESF have previously been confirmed abdominally, subcutaneously, thoracically, and intranasally. Therefore, FGESF is also a differential diagnosis for mass lesions and suspected neoplasia at other locations than the gastrointestinal tract. In line with this, one might consider an alternative name for the disease such as feline eosinophilic sclerosing fibroplasia (FESF)
Kompensatoriska rörelsemönster hos frambenshalta islandshästar vid longering
Get PDFHälta är vanligt förekommande hos hästar och utgör mer än hälften av alla skador och sjukdomar som hästägare söker veterinärvård för. Hältbedömning görs subjektivt av veterinären för att identifiera det halta benet. Olika hjälpmedel används; exempelvis longering för att förstärka låg-gradiga hältor, och diagnostisk anestesi för att kunna förstärka en befintlig hältmisstanke genom att bedöva bort det smärtande området. Idag är det alltmer vanligt att man väljer att komplettera den subjektiva bedömningen med objektiv rörelseanalys då forskning har visat att samstämmigheten mellan olika bedömare är låg för den subjektiva bedömningen. Objektiva rörelseanalyser kan idag göras med hjälp av så kallade tröghetssensorer, IMUs, där en tre-axlad accelerometer och ett gyroskop kan mäta hästens rörelsemönster. Med hjälp av mjukvara kan sedan specifika symmetri-parametrar beräknas, vanligen från trav, då detta är en symmetrisk gångart med avseende på huvudet, mankens och bäckenets rörelser under stegen vilket möjliggör beräknandet av skillnader mellan höger och vänster sidas kroppshalva.
Hos hästar med tre gångarter har man identifierat kompensatoriska mönster på det raka spåret; en primär frambenshälta ger upphov till kompensatoriska rörelsemönster för det kontralaterala bakbenet och en primär bakbenshälta ger upphov till kompensatoriska rörelsemönster för det ipsilaterala frambenet. Då hästen springer på en volt framkommer även en naturlig voltasymmetri som har setts ge uttryck i en inner bakbenshälta men det är inte lika säkerställt hur den naturliga asymmetrin ter sig på frambenen.
Islandshästen är en ras som blivit mycket populär i Sverige, inte minst tack vare sina en till två extra gångarter; tölt och pass. Huruvida dessa extra gångarter kan medföra möjligheter för islandshästar att uttrycka andra kompensatoriska rörelsemönster vid hälta vid longering, än de man vanligen ser hos hästar med tre gångarter, vet vi inte.
Den aktuella studiens syfte var att undersöka hur islandshästens rörelsemönster påverkas av en frambenshälta när hästen longeras och om islandshästar visar tecken på samma kompensatoriska rörelsemönster vid longering som hästar med tre gångarter. Data samlades in på Island under två månader, och totalt tre hästar deltog i studien. Mätningar med ett IMU system (EquiMoves) gjordes på rakt spår och longering i båda voltvarv innan och efter diagnostisk anestesi. Samtliga hästar hade en frambenhälta som efter diagnostisk anestesi bedömdes positiv på rakt spår. Resultaten från studien indikerar att islandshästar förbättras i samma utsträckning på volt som på rakt spår. Exempelvis sågs att skillnader mellan huvudets lägsta positioner i steget (HDmin) tenderar att följa det raka spårets förbättring i procent på de båda voltspåren. I den aktuella studien sågs dock inga tydliga tecken på att frambenshalta islandshästar vid longering uppvisade liknande kompensatoriska rörelsemönster som setts hos hästar med tre gångarter. Vidare sågs tecken på en kvarstående voltorsakad asymmetri där skillnader i mankens och pelvis lägsta punkter (WDmin respektive PDmin) uppvisade tecken på att återfå en naturlig kvarstående asymmetri som är likartad i de båda varven. Huvudet-, manken- och pelvis skillnader i den högsta positionen i steget (HDmax, WDmax respektive PDmax) uppvisar även de kvarstående asymmetrier i voltvarven, som är högersidiga för vänster volt och vänstersidiga för höger, även om dessa värden sällan är likartade i storlek. För att kunna dra säkra slutsatser krävs dock ett större underlag än det som samlades in i denna studie och resultaten som presenteras i detta examensarbete är att betrakta som en pilotstudie
Hushållningssällskapet Halland – en mossig nymodighet?
Get PDFHushållningssällskapen bildades för att få bukt på rådande hungersnöd och svält i 1800-talets Sverige. Sällskapen var drivande i att rationalisera jordbruket, vilket gav effekt och sattes stopp för mycket lidande. Utvecklingen var effektiv men kan tänkas ha skapat nya behov och utmaningar. Idag står världen och Sverige inför flera hållbarhetsutmaningar – däribland klimatförändringar – vilket lett till att förutsättningarna för lantbruk idag ser annorlunda ut. Uppsatsen fokuserar på Hushållningssällskapet Halland – ett Hushållningssällskap som funnits i över 200 år – och dess interna organisationsmiljö för att undersöka vad ledarskap och medarbetare har för roller i att hålla organisationen relevant i sin förändrade samtid, men även sin framtid.
Uppsatsen utgår från en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka HS Halland som en kunskapsorganisation, det utövade ledarskapet inom organisationen och förändrade mönster i hur medarbetarna organiserar sig i förhållande till varandra. Centrala teorier under processens gång kom att bli sambandet mellan den kollektiva strukturen, det individuella handlandet och organisationskulturen.
Slutsatserna grundas på intervjupersonernas berättelser som analyserats med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna. Studien landar i slutsatserna att kulturen inom organisationen är en produkt av de sociala föreställningar som återupprepande bekräftas, vilket genererar grundläggande antaganden som reproducerar de socialt accepterade handlingarna. Vidare görs slutsatsen att den större visionen, att underlätta för den gröna omställningen för Hallands lantbrukare, är vad som ledsagar organisationens medarbetare. Ledarskapet visar sig ha en nyckelroll i den strukturella omställningen som organisationen genomgått, men medarbetarnas gemensamma visioner är av likgiltig betydelse för organisationens fortsatta utveckling i denna föränderliga värld.During the 19th century, most of the Rural Economy and Agricultural Societies (the HS) in Sweden were established, aiming to put an end to the hunger and starvation the Swedish population were experiencing at the time. Steps were taken, for example were the agricultural practices rationalised, which ultimately put an end to the suffering. However, the development seem to have led to other problems and created new needs. Climate change is an increasing threat to the world-wide agriculture, which also puts the Swedish farmers in a position with unfamiliar prerequisites. This study aims to discover how the REAS of Halland, with a history that dates back to over 200 years, deals with organisational development to stay relevant for the local farmers today and in the future.
Through qualitative, semi-structured interviews, the paper studies the HS of Halland as a knowledge-based organisation, focusing on leadership and the exchange between and coordination among co-workers. The findings are analysed with the theoretical framework which includes organisational culture, agency and structure.
The paper concludes that the culture within the organisation is a product of the repeatedly confirmed social assumptions, which reproduce the same kind of social behaviour. It is also concluded that the bigger vision, to work in favour of green initiatives for the agriculturalevelopment, is a joint driving factor among the co-workers. Whilst leadership seems to have had a great impact on the structural changes within the organisation, the co-workers’ determination and joint purpose should be viewed as equally important to the organisation’s success to stay relevant in this changing world
Energy justice for whom?
Get PDFThe energy transition is upon us. Germany, considered a pioneering country in the energy transition has deployed. Immense efforts to shift energy production and consumption away from fossil fuels towards renewable energies. The key drivers for these efforts have been the increasing fossil fules prices as well as rising environmental concerns.
And yet, the energy transition needs to be just, both for the people, and the planet. Low-income households and marginalized people are prone to suffer from a rise in energy prices and the unequal distribution of energy between industries and households. Since laws and regulations tend to favour the affluent population and prioritise industrial activities, ethical and moral concerns around justice in energy debates and transition plans need to be addressed. This thesis responds to this need by examining energy justice in the process of the energy transition in Germany. It explores related to the distribution of the costs and benefits in the process of transitioning towards renewable energy, as well as participation, procedural justice, and power relations emerging in this process.
The study asks:
Who is involved in the energy transition in Germany and with which roles?;
How do different actors involved in the energy transition in Germany perceive energy justice?;
What are the consequences of different understandings of energy justice on the involved actors in the energy transition in Germany?, and ultimately;
What are the energy justice-related challenges of the German energy transition?
Semi-structured interviews with activists, political parties, and industry representatives taken together with the analysis of German energy policies and observations made at COP28 illustrate empirically different understandings of energy justice. They show that the cost of the energy transition is passed on to consumers. Financially struggling households are often forced to think short-term while energy-efficient and renewable housing usually pays off long-term, which is something that only the wealthiest households can afford. Funding and subsidy programmes are gratefully accepted amongst the population and industry. Laws are perceived as a bureaucratic burden. The transition has been overwhelming people and companies: they are seen as difficult to keep up with, understand and act upon. The actors who benefit most from the current energy policies related to the energy transition are the middle class and rising-income households, as well as energy industries and large corporations because of subventions and available financial possibilities. Even though all involved stakeholders are present in roundtables when new laws are discussed, the general population is often not aware of these exchanges and the possibility to participate. There is a lack of inclusion of social aspects such as the lack of integration of all financial conditions of households and industries in the energy transition legislation. In addition, there is a lack of knowledge and awareness about aspects such as the population's ability to participate in decision-making processes or the government's awareness of the population's financial situation when making policy, leading to policies that do not recognise social issues. However, the imperative of the energy transition is increasingly acknowledged in debates.
The path to greater energy justice in Germany requires continued efforts at various levels to tackle the existing injustices and find fairer solutions. Germany should not only strive to become a pioneer of the energy transition but also to be a trailblazer in energy justice
Cheese quality authentication through infrared- and Raman spectroscopy for industrial use
Get PDFCheese fraud, which include mislabelling and adulteration, is prevalent, particularly in high-value cheeses such as PDO and PGI cheeses. Novel imaging techniques such as infrared (IR) spectroscopy and Raman spectroscopy has emerged as potentially non-destructive, fast, and accurate ways to authenticate cheeses. These techniques, coupled with chemometric analysis, have been used to gain detailed insights into the chemical and physical properties of cheese. They have also been improved to analyse spatial information, with near-infrared hyperspectral imaging (NIR-HSI) and spatial Raman. Despite their potential, widespread industrial adaption is limited.
This essay explores the application of IR and Raman spectroscopy, coupled with spatial techniques, in cheese authentication. It evaluates their advantages, like being able to analyse samples through their packaging, as well as its disadvantages, such as expensive instruments and complicated data analysis. Necessary steps towards implementing the techniques in industry is integrating advanced analytic tools, such as effective machine learning algorithms, and creating a large public dataset to improve the accuracy and applicability of these imaging techniques for industrial usage
Facial expressions in cattle in different affective states
Get PDFIn order to understand, manage, and help cattle, with the aim of ensuring the animals’ welfare, care, and production; it is of utmost importance to gain an understanding of these animals’ signals. Understanding facial expressions may help by being a cheap, easy, and non-invasive approach. This study aimed to investigate which facial muscles are present in cattle, which facial expressions can be performed, and whether cattle show a range of facial expressions during different affective states.
This was done in two parts, a dissection of a cow skull, and analyzing video sequences of cows in different affective states. Two dissection models were created, a skinned face and a face mask. The result showed that most of the muscles found were previously documented, however four previously documented muscles were not found in the present study. For example, there was no distinct small muscle, M. levator anguli oculi medialis, by the medial side of the eye as previously documented but instead it looked like M. frontalis continued down and connected to a larger portion of M. orbicularis oculi.
A total of 21 cattle were studied using 45 second video sequences in four different affective states: neutral state, stress, pain, and pleasure. The footage was collected at different times of the day in their loose housing system, regularly used chute, and pastures. The cows used in this study were of the breeds SRB (the Swedish red-and-white) and SLB (the Swedish Friesian) - with an age range of seven months to eight years according to farm personnel. There were 23 different facial movements observed and registered. The median of those facial movements was then calculated to gather more information about the data and see the value it has in practice. After that, figures were created of the observed facial movements in each individual affective state as well as the frequency of each movement. There were some correlations of higher frequencies of movements in different affective states, such as ear flick in pleasure and neutral state, and increased eye whites during stress and pleasure.
Facial expressions are complicated and have many different aspects and components. More research in this area is needed to get a better understanding of facial expressions in cattle and what they can indicate. Understanding cattle’s facial expressions and behavior would benefit not only the animal’s production but also their welfare.För att kunna förstå, hantera och hjälpa nötkreatur i syfte att upprätthålla djurens välfärd, skötsel och produktion är det av yttersta vikt att förstå dessa djurs signaler. Möjligheten att förstå och tolka djurens ansiktsuttryck kan vara ett billigt, enkelt och icke-invasivt tillvägagångssätt för att uppnå dessa mål. Denna studie undersökte vilka ansiktsmuskler som finns hos nötkreatur, vilka ansiktsuttryck dessa djur kan göra och om det fanns en skillnad mellan vilka ansiktsuttryck de visade under olika affektiva tillstånd.
Studien gjordes i två delar, först genom en dissektion av en ko-skalle och därefter genom att filma kor i olika affektiva tillstånd och registrera ansiktsuttrycken manuellt. Vid dissektionen skapades två dissektionsmodeller, ett där ansiktet flåddes (skinned face) och en ansiktsmask (face mask). Resultatet visade att de flesta av de musklerna som hittades är kända och dokumenterade sedan tidigare men också att det fanns fyra dokumenterade muskler som inte kunde hittas i denna studie. I denna dissektion påträffades till exempel ingen distinkt liten muskel, M. levator anguli oculi medialis, medialt om ögat, vilket har dokumenterats tidigare, utan i stället såg det ut som att M. frontalis fortsatte ned och förenades med en större del av M. orbicularis oculi.
Vid videoanalysen studerades totalt 21 nötkreatur i fyra olika affektiva tillstånd, neutralt tillstånd, stress, smärta, och njutning. Videosekvenser var 45 sekunder långa med ansiktsuttryck i fokus. Filmerna spelades in vid olika tidpunkter på dygnet i lösdriften, på betet, samt vid regelbundet användande av verkningsstol. Nötkreaturen som användes i denna studie var av raserna SRB (svensk röd-vit) och SLB (svensk låglandsboskap), med ett åldersintervall om sju månader till åtta år enligt personalen. Totalt observerades och registrerades 23 ansiktsrörelser. En tabell över vilka ansikts-rörelser som observerats i alla fyra affektiva tillstånd skapades och sedan beräknades medianen för varje rörelse för att få mer information om resultaten och dess värde i praktiken. Därefter upprättades diagram av de observerade ansiktsrörelserna över varje affektivt tillstånd samt frekvensen av varje rörelse. Det fanns viss korrelation mellan frekvensen av vissa rörelser och olika affektiva tillstånd. Exempelvis förekom en högre frekvens av öronrörelser vid njutning och neutralt tillstånd. Vidare kunde även ökad ögonvita observeras under både stress och njutning.
Ansiktsuttryck är ett komplicerat ämne med många olika aspekter och komponenter. Mer forskning inom detta område behövs för att ge en bättre förståelse för ansiktsuttryck hos nötkreatur och hur de bör tolkas. Att förstå nötkreaturens ansiktsuttryck och beteende skulle gynna inte bara produktion utan också djurens välfärd