18101 research outputs found
Sort by
Hur regioner kan vägleda kommuner att öka takten med klimatomställningen
Get PDFNegativa utsläpp, dvs inhämtning av växthusgaser från atmosfären, har lyfts upp av FN:s klimatpanel IPCC som nödvändiga för att klimatmålen ska nås. Kommuner och regioner har en viktig uppgift att fylla genom sitt ansvar för stadsplanering och utveckling av samhället. Analys av
Svenska Miljöinstitutet IVL’s kommunrankning visar att många kommuner fortfarande knappt påbörjat sitt klimatarbete och att kommuner med mindre resurser inte kommit lika långt som de större. Denna studie belyser vad Sveriges regioner kan göra för att motivera och vägleda kommuner att öka takten för klimatomställning genom naturbaserade lösningar, NBL. Syftet med denna studie är att regioner ska kunna använda detta underlag i sitt kommunstödjande arbete. Studien undersöker varför kommuner inte implementerar naturbaserade lösningar för att minska växthusgaser i större utsträckning genom analys av IVL’s kommunrankning tillsammans med
intervjuer av samhällsplanerare i Helsingborgs stad och Svalövs kommun i Skåne. Intervjuer görs även med samhällsplanerare i Region Skåne. Planerarna i kommunerna säger enstämmigt att de vill göra mer, men att det behövs mer kunskap och erfarenheter; de saknar goda exempel för att
genomföra klimatomställning med NBL. Region Skåne har många verktyg, men det finns mer de kan göra för kommunerna, visar intervjuerna. Studien visar att akuta problem prioriteras framför de långsiktiga och att mycket hänger på den enskilde planerarens förmåga att ta fram underlag för beslut. Planerare på kommunerna påpekar att klimatomställning är ett informationstyngt område, det tar tid att utforska. Om det i beslutsunderlagen framgår att naturbaserade lösningar är
mångfunktionella och ger ekonomiska fördelar på sikt, är det lättare att motivera klimatåtgärder med NBL, säger planerarna. IVL’s kommunrankning visar att särskilt kommuner med mindre resurser behöver stöd, men även de större. Både litteraturstudien och intervjuerna visar att utan beslut och politisk förankring kommer inte klimatarbetet att ta fart. Det behövs argument och konkreta förslag som bevisligen gör nytta. Det behövs en kompetenshöjning hos beslutsfattarna, så att de har förmåga att ta till sig förslagen. Det behövs mer samverkan och erfarenheter; goda exempel behöver spridas. Med bättre kunskap och förankring av beslut kommer åtgärderna genomföras. Denna studie ger exempel på vad regionerna kan göra för att leda klimatarbetet över
kommungränserna och in i organisationen. Ska klimatomställning genomföras i regionen, behöver
Region Skåne ta ett större ansvar, ta ledningen och anamma samskapande, som en intervjuperson vill se det – att skapa tillsammans.Municipalities and regions have an important task to fulfill when it comes to urban planning and climate change. Analysis of the Svenska Miljöinstitutet IVL's municipal ranking shows that many municipalities have still barely started their climate work and that municipalities with smaller resources have not progressed as far as larger ones. This study highlights what Sweden's regions can do to motivate and guide municipalities to speed up the work with climate transformation through nature-based solutions (NBS). The study examines obstacles and success factors for
municipalities to implement nature-based solutions to reduce greenhouse gases. Through interviews with two municipalities and one region, it appears that they want to do more. The
municipalities want more knowledge and experience; they lack good examples for implementing climate transformation with NBS. The study shows that urgent problems are prioritized over longterm climate problems. Much depends on the individual planner's ability to produce foundation for
good decision-making. Planners at the municipalities point out that climate transformation is an information-heavy area and it takes time to explore. Both the literature study and the interviews show that without decisions and political anchoring, climate transformation will not be completed.
More cooperation is needed, experiences and good examples need to be spread. This study gives example on what the regions can do to lead the climate work across municipal borders and into the organization. If climate transformation is to be implemented in the region, Region Skåne needs to
take a deeper responsibility, take the lead and embrace co-creation, as one interviewee said – to create together
Födomönster hos asätare i Skandinavien
Get PDFAlla vilda djur i världen kommer så småningom att dö, på grund av ålder, sjukdom eller predation. Kadavren som blir efter dessa djur kommer att utnyttjas av olika nedbrytare, men även asätare. I Skandinavien har vargar Canis lupus börjat återkolonisera vissa områden vilket har lett till många frågor kring vilken nytta deras närvaro har. Syftet med den här studien är att undersöka asätande djurs födomönster. I och med att det idag inte finns så många studier om födomönstret hos asätare och vikten av deras existens i ekosystemet är det viktigt att genomföra denna studie för att få en bättre förståelse. Genom att studera i vilken ordning arterna ankommer till ett kadaver så går det att se om vissa arter hittar ett kadaver på grund av att en annan art varit där tidigare och lett dem till kadavret. Det är viktigt med första respektive sista besök, då det går att se när det är som viktigast för arten att använda kadavret som resurs. Syftet uppfylldes genom att studera när de först anländer till ett kadaver som blivit fällt av varg och när de gör sitt sista besök till kadavret, samt andelen av kadavren som besöks av olika arter. Dessutom undersöks om de påverkas av andra djur med avseende på när de hittar kadavret, till exempel om en art alltid kommer efter en annan. För att studera detta har data samlats in från två olika områden med rörelsedetekterade kameror. Resultatet visar på att räv Vulpes vulpes var den art som besökte flest kadaver under studieperioden, förutom mellan oktober-december då småfåglar (nötskrika Garrulus glandarius, gråspett Picus canus och större hackspett Dendrocopos major) och medelstora fåglar (duvhök Accipiter gentilis, kråka Corvus cornix, korp Corvus corax, skata Pica pica, ormvråk Buteo buteo och spillkråka Dryocopus martius) besökte flest. De artgrupper som hade lägst medelvärde för sitt första besök under denna period var stora och småfåglar (15,7 respektive 15,9 dagar). De som hade lägst medelvärde för sina första besök mellan april-juni var medelstora fåglar (8,9 dagar). De som hade lägsta medelvärdet för sina första besök mellan oktober-december var stora fåglar (9,4 dagar). Det var olika grupper av fåglar som generellt gjorde det första besöket. I ordning som arterna kom till kadavret så var det en större spridning mellan arterna. Mellan januari-mars var räv först vid kadavret, mellan april-juni var det lodjur Lynx lynx, och medelstora fåglar och mellan oktober-december var det varg, järv Gulo gulo, och stora fåglar (havsörn Haliaeetus albicilla och kungsörn Aquila chrysaetos) som var först. Det sista besöket som arterna gjorde utifrån dagar sedan klövviltet dödats av varg så var medelstora fåglar de som gjorde sina besök sist (72,3 dagar) mellan januari-mars. Mellan april-juni så var det björn Ursus arctos (53,7 dagar). I oktober-december så var det räv som var sist (91,4 dagar). Resultatet följer till större delen samma mönster som tidigare studier har gjort förutom att fåglar har gjort sena besök i denna studie. Fåglar brukar generellt göra tidiga besök hos kadaver och däggdjuren gör sena besök. Faktorer som provstorlek, kamerornas funktion och årstid kan ha haft påverkan på resultatet, vilket kan påverka vissa slutsatser. En slutsats kring studien som helhet är att troligtvis kommer räv och medelstora fåglar vara de arter som gynnas mest av återkoloniseringen av varg i Skandinavien, då de är de arter som nyttjat kadavren mest och troligtvis drar mest nytta av det som resurs.All wild animals in the world will eventually die, due to age, disease or predation. The carcasses of these animals will be exploited by various decomposers, but also scavengers. In Scandinavia, wolves Canis lupus have begun to recolonize some areas, raising many questions about the benefits of their presence. The aim of this study is to investigate the feeding patterns of scavenging animals. As there are not many studies on the feeding patterns of scavengers and the importance of their existence in the ecosystem, it is important to conduct this study to gain a better understanding. By studying the order in which species arrive at a carcass, it is possible to see if some species find a carcass because another species has been there before and led them to the carcass. The first and last visits are important, as they show when it is most important for the species to use the carcass as a resource. The aim was fulfilled by studying when they first arrive at a carcass that has been killed by wolves and when they make their last visit to the carcass, as well as the proportion of carcasses visited by different species. It also investigates whether they are influenced by other animals in terms of when they find the carcass, for example whether one species always comes after another. To study this, data were collected from two different areas using motion-detected cameras. The results show that fox Vulpes vulpes was the species that visited the most carcasses during the study period, except between October-December when small birds (eurasian jay Garrulus glandarius, grey-headed woodpecker Picus canus and great spotted woodpecker Dendrocopos major) and medium-sized birds (eurasian goshawk Accipiter gentilis, crow Corvus cornix, raven Corvus corax, magpie Pica pica, buzzard Buteo buteo and black woodpecker Dryocopus martius) visited the most. The species groups with the lowest mean for their first visits during this period were large (white-tailed eagle Haliaeetus albicilla and golden eagle Aquila chrysaetos) and small birds (15.7 and 15.9 days respectively). Those with the lowest mean for their first visits between April-June were medium birds (8.9 days). Those with the lowest mean for their first visits between October-December were large birds (9.4 days). There were different groups of birds that generally made the first visit. In the order in which the species came to the carcass, there was a greater spread between species. Between January-March, foxes were first at the carcass, between April-June it was lynx Lynx lynx, and medium-sized birds, and between October-December it was wolf, wolverine Gulo gulo, and large birds that were first. The last visit made by the species based on days since the ungulate was killed by wolves, medium-sized birds were the last to visit (72.3 days) between January-March. Between April-June it was bear Ursus arctos (53.7 days), and in October-December it was fox (91.4 days). The results largely follow the same pattern as previous studies except that birds made late visits in this study. Birds generally make early visits to carcasses and mammals make late visits. Factors such as sample size, camera operation and season may have influenced the results, which may affect some conclusions. One main conclusion about the study is that foxes and medium-sized birds are likely to be the species that benefit most from the recolonization of wolves in Scandinavia, as they are the species that have used the carcasses most and probably benefit most from it as a resource
Synen på yrkesrollen som virkesköpare – En jämförelse mellan utbildning och verklighet
Get PDFDet är välkänt att skogsbranschen historiskt sett har varit mansdominerad. Dock är branschen ständigt under förändring och utveckling, med ökade insatser för att främja mångfald och inkludering. Kvinnor utgör fortfarande en relativt liten del av arbetskraften inom skogsbruket med 15 procent. För att förändra detta och öka andelen kvinnor som arbetar inom skogsbruket, krävs ett fortsatt och aktivt engagemang. Det är viktigt att skogsbranschen arbetar för att skapa ett jämställt arbetsklimat där normer synliggörs och där både män och kvinnor känner sig inkluderade.
Denna studie har genomförts i samarbete med Holmen skog AB. Holmen är Sveriges fjärde största skogsägare och jobbar väldigt ingående med jämställdhet, mångfald och inkludering. Det huvudsakliga syftet för arbetet är att undersöka om lärare, studenter och anställda på Holmen Skog har en gemensam syn på vad rollen som virkesköpare innebär, samt vilka konsekvenser det kan få om bilden skiljer sig åt. Det har undersökts om det finns maskulinitets- och/eller femininitetsnormer som påverkar synen på rollen.
Denna studie bygger både på kvantitativa och kvalitativa metoder. Den inkluderar två olika enkätundersökningar som var riktade dels till lärare, dels till studenter på Skogsmästarprogrammet samt de skogliga basåren i landet. Även intervjuer har genomförts med fyra anställda virkesköpare och tre köpchefer vid Holmen Skog.
Resultatet visar att den mindre attraktiva uppfattningen om yrkesrollen virkesköpare kommer från lärare på basåret Jälla och från andra studenter. Studien avslöjar också att manligt kodade ord som ofta används för att beskriva rollen som virkesköpare inkluderar "driven" och "självständig", medan kvinnligt kodade ord omfattar "förtroendegivande," "ansvarstagande" och "samarbetsorienterad." Enligt Holmen Skog är rollen som virkesköpare inte att betrakta som ett instegsjobb, då det är ett komplext yrke med specifika krav. Det finns även en norm som en virkesköpare förväntas vara, närmare bestämt en man. Flera respondenter påpekade att de skogliga utbildningarna skulle kunna förbättras genom att inkludera mer säljkompetens för att bättre förbereda studenterna för yrket.It is well known that the forestry industry has historically been male dominated. However, the industry is constantly evolving, with increased efforts to promote diversity and inclusion. Women still represent a relatively small portion of the workforce in forestry, comprising 15 percent. To change this and increase the number of women working in forestry, continued and active engagement is required. It is important for the forestry industry to work towards creating an equitable work environment where norms are made visible and where both men and women feel included.
This study was conducted in collaboration with Holmen Skog AB. Holmen is Sweden's fourth largest forest owner and works extensively with gender equality, diversity, and inclusion. The primary aim of this study is to investigate whether teachers, students, and employees at Holmen Skog share a common view of what the role of a roundwood purchaser entails, as well as the potential consequences if their perceptions differ. The study also examines whether there are masculinity and/or femininity norms that influence the perception of the role.
This study is based on both quantitative and qualitative methods. It includes two different surveys directed at teachers and students in the Forest Management program and the Foundation Course for BSc Forest Management program. Interviews were also conducted with four employed roundwood purchaser and three purchasing managers at Holmen Skog.
The results show that the less attractive perception of the roundwood purchaser profession comes from teachers at the Foundation Course for BSc Forest Management program in Jälla and from other students. The study also reveals that male-coded words often used to describe the role of a roundwood purchaser include "driven" and "independent," while female-coded words include "trustworthy," "responsible," and "collaborative." According to Holmen Skog, the role of a roundwood purchaser is not considered an entry-level job, as it is a complex profession with specific requirements. There is also a norm that a roundwood purchaser is expected to be, specifically, a man. Several respondents pointed out that forestry education programs could be improved by including more sales competence to better prepare students for the profession
Change towards sustainable animal food systems; Impact of consumer choices
Get PDFClimate crisis, war, and, famine are some of society's most popular debate topics. Food production is one of the most important issues in the world but also one of the most debated. Being able to produce food is one of man's most basic needs for survival, especially in times of crisis. Agriculture is often criticized because the production of food emits greenhouse gases and thus harms the environment. Farmers work to reduce their environmental impact daily, but so must the rest of the food chain. The food chain also includes consumers, food companies, and the public sector. All participants in the food chain have a responsibility and must work together for sustainable development in food production. As world hunger worsens and the population continues to grow, more food must be produced. The path to sustainable food production and consumption, as well as who bears the responsibility, will be discussed in this study.
This study was a collaboration with the EU project PATHWAYS. The purpose of the project was to investigate how to reduce the environmental impact while meeting society's demands for safe, nutritious, and affordable meat and dairy products. The project aimed to identify and increase sustainable practices along the supply and production chains in the European livestock sector. Part of PATHWAYS was a ten-part consumer survey. Consumers' eating habits, attitudes towards sustainable solutions, and how socio-democratic characteristics affect consumer motivation have been examined, among other things. These data will be analyzed and discussed in the study. The study also includes a literature review that is used to compare and analyze the results.
The results of the study show that the Swedish consumer is concerned about sustainable food production and generally has a high level of motivation in several situations. The economy has a major impact on food consumption and sustainable food products must be affordable for consumers to choose them. The consumer was considered to have the least responsibility in the food chain compared to other actors. The respondents had little knowledge of agriculture and food production which might be an issue in the path to sustainable development. To achieve sustainable food consumption, consumers need education in food production and an increased awareness of their impact on the market. No significant differences were found between socio-democratic characteristics and level of motivation, except for gender. Women were shown to be more motivated to make sustainable choices than men.Klimatkris, krig och hungersnöd är några av samhällets idag mest populära debattämnen. Matproduktion är en av de viktigaste frågorna i världen men också en av de mest debatterade. Att kunna producera mat är en av människans mest basala behov för överlevnad, framförallt i kristider. Lantbruket kritiseras ofta på grund av att produktionen av livsmedel släpper ut växthusgaser och därmed har en negativ effekt på miljön. Lantbrukare arbetar med att minska dess miljöpåverkan dagligen, men det måste även resten av livsmedelskedjan göra. I livsmedelskedjan ingår också konsumenter, livsmedelsföretag samt offentlig sektor. Alla medverkande i livsmedelskedjan har ett ansvar och måste tillsammans arbeta för en hållbar utveckling i livsmedelsproduktionen. I takt med att hungersnöden i världen blir värre samt en ständig ökning av populationen, måste mer mat produceras. Vägen till hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion, samt vem som bär ansvaret, kommer diskuteras i denna studie.
Denna studie har skett i samarbete med EU-projektet PATHWAYS. Syftet med projektet var att undersöka hur man kan minska miljöpåverkan samtidigt som samhällets krav på säkra, näringsrika och prisvärda kött- och mejeriprodukter tillgodoses. Syftet med projektet var att identifiera och öka hållbara metoder längs leverans- och produktionskedjorna i den europeiska boskapssektorn. En del av PATHWAYS var en konsumentundersökning bestående av tio delar. Man har undersökt bland annat konsumenternas matvanor, inställning till hållbara lösningar, samt hur sociodemokratiska egenskaper påverkar motivationen hos konsumenten. Dessa uppgifter kommer att analyseras och diskuteras i studien. Studien innehåller även en litteraturgenomgång som används för att jämföra och analysera resultaten.
Resultaten från studien visar att den svenska konsumenten är mån om hållbar livsmedelsproduktion och har generellt en hög motivationsnivå i flertalet situationer. Ekonomi har en stor inverkan på livsmedelskonsumtionen och hållbara livsmedelsprodukter måste ha ett överkomligt pris för att konsumenten ska köpa dem. Konsumenten ansågs ha minst ansvar i livsmedelskedjan jämfört med övriga aktörer. Respondenterna hade generellt en låg kunskapsnivå gällande matproduktion vilket kan vara problematiskt i vägen mot hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar livsmedelskonsumtion behöver konsumenterna utbildas i livsmedelsproduktion samt en ökad medvetenhet om deras påverkan på marknaden. Inga signifikanta skillnades hittades mellan sociodemokratiska egenskaper och motivationsnivå, förutom gällande kön. Kvinnor påvisades vara mer motiverade att göra hållbara val än män
Dialogens väg för barns delaktighet
Get PDFBarn är en grupp som påverkas mest i ett samhälle som urbaniseras och i Sverige arbetas det för att nå vissa mål för att möta barns behov och rättigheter för en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring barns deltagande genom att undersöka ett genomförande av en deltagandeprocess med barn som har påbörjats i nordöstra Borgeby i Lomma kommun. I arbetet har en litteraturstudie tagits fram för att ge en bakgrund och kontext, samt en fallstudie som genomförts med intervjuer med aktörer och deltagare i en pågående deltagarprocess. Arbetet strävar även efter att ge insikter om hur barns delaktighet kan förbättras för att skapa en mer inkluderande och barnvänlig stadsplanering. Studien visar att det finns eventuella lärdomar och beskrivande aspekter som är viktiga att beakta. Engagemang av deltagare och aktörer som matchas till ”rätt” deltagandenivå anses vara av värde. Där balans mellan styrning och frihet kan vara viktigt och att ta barns deltagande på allvar också kan bidra till att främja barns perspektiv. Barns deltagande kan även ge möjlighet att fördjupa deras relation till sin närmiljö och kan möjligtvis skapa engagemang och ansvarstagande. En deltagandeprocess med en flexibel deltagandestruktur med barn kan möjligtvis resultera i oväntade svar på samhällsfrågor för att skapa hållbara miljöer.Urbanization of community’s are affecting children the most, and Sweden is working towards certain goals to meet children’s needs and rights for a sustainable urban planning The purpose of the study is to establish a basic knowledge and context about the subject and to examine an ongoing implementation of a participation process with children in nordöstra Borgeby in the municipality of Lomma. The study consists of two parts: a literature study, that is meant to give background and context, and a case study, that has been conducted with interviews of subjects within the participation process. The study also strives to give insights about how the participation of children could be improved to create a more including and child friendly urban planning. The study shows that there are some lessons to be learned and descriptive aspects that are important to consider. Commitment from the actors and participants that can be matched with the ”right” level of participation can be seen as valuable. A balance between guiding and freedom can be considered important and by taking children’s participation more seriously could also contribute to encourage the perspective of children. Children’s participation could also give an opportunity to deepen their knowledge of their local environment and to possibly create commitment and a sense of responsibility. A participation process with a flexible structure for participation with children could possibly result in unexpected answers to social issues for creating sustainable environments
Outmigration in rural Albania
Get PDFMigration is a widespread phenomenon and at the heart of some of the most radical demographic and economic changes worldwide. For the last three decades, Albania too has been experiencing some drastic changes led by out-migration, especially in rural areas where most of the population resides. As Albanian economy continues to be predominantly rural the focus of this theses will be on young Albanians living and working in those areas.
This thesis intends to give an insight about youth’s out-migration in rural Albania and their perception on life and future to investigate what part migration plays in their choices.
While many studies tackle migration patterns in Albania from a quantitative point of view little is done to analyse specific groups, for instance, youth living in Albanian rural areas. In contrast, this qualitative study, phenomenologically inspired, aims to understand the migration phenomenon in a subjective way. Its focus lies on people’s perspectives and perceptions of the reality they live in. It focuses on their interpretation of the context, power, language and discourses about life and migration to explore possible constrains and solutions in order to understand how migration from rural areas can be challenged.
The result of the fieldwork carried out in two different areas in Albania during March-April 2019 indicate that the narratives embedded in the Albanian society conveyed by language and reinforced by weak institutions generate a discourse about migration radically influencing youth’s choice towards migration. Change of those narratives and less static and more democratic institutions could be beneficial in reversing the trend of aspiring rural young migrants
The vision for Essingeleden : a future park lane with outlooks
Get PDFStockholm är en stad byggd på öar. Broar och tunnlar med trafikleder sammanlänkar staden. Den största trafikleden är Essingeleden som utgör en del av E22 samt E4 och sträcker sig från Västberga i söder till Solna i norr. Den del av Essingeleden som utgör fokusområde i arbetet går över Mälaröarna Stora Essingen och Lilla Essingen via broarna Gröndalsbron, Essingebron och Fredhällsbron.
Min vision för Essingeleden är att sträckan ska få fler funktioner. Att minska ytan för bilarna och ge plats för cyklister, fotgängare och grönska är något som forskning visat är nödvändigt för att skapa en stad som når Stockholms klimatmål att bli fossilfritt innan 2040, men även för att skapa en stad där sociala möten och invånarnas hälsa värderas högt. Att få in mer grönska i städer har visat sig öka invånarnas mentala och fysiska hälsa. Med mer grönska ökar även möjligheterna för ekosystem och dess tjänster, såsom hantering av dagvatten vid skyfall, bullerskydd, reglering av temperatur och funktioner som boplats och mat åt en mängd djur som vi är beroende av även i staden.
En ökad cykelanvändning är något Stockholms stad arbetar för aktivt. Mitt förslag är att Gröndalsbron, Essingebron och Fredhällsbron omvandlas och att sträckan förutom biltrafik även erbjuder cykel- och parkstråk. Därigenom sammanbinds Solna i norr med Gröndal i söder. För cyklisten skulle det möjliggöra effektivare cykelpendling och anpassningarna med bullerskydd mot trafiken och grönskan som föreslås på broarna gör dessutom att cykelpendlingen får positiva upplevelsevärden. För fotgängare skapar parkstråket på broarna upplevelser som syftar till att förstärka vyerna mot öster över centrala Stockholm. Många landmärken i Stockholm kan studeras från broarna och det gör att vyn mot öster bedöms vara värdefull.
Syftet med arbetet är att visionärt utforska hur broarna på Essingeleden kan få nya användningsområden, för att på så sätt minska fossila utsläpp och samtidigt skapa trivsammare gröna offentliga miljöer.
Syftet är även att undersöka urbana problem som begränsat jorddjup, vindutsatthet och vattenbrist.
Arbetet består av olika delar där första delen är förstudien med olika typer av analyser, andra delen visar inspiration till gestaltningen. Därefter presenteras förslaget som ett resultat. Sista delen är diskussionen.
Resultatet är ett gestaltningsförslag där ytan som idag upptas av fyra norrgående körbanor görs om till ett gång-, cykel- och parkstråk. Stråket inspireras av två olika miljötyper, den ena är en bergsmiljö där växtligheten naturligt är lågväxande och förekommer på de högsta delarna av broarna. Den andra är en skogsmiljö med en frodigare och högre växtlighet på de lägre delarna av broarna. Gångstråket har många kurvor i skogsmiljön men är rakare i bergsmiljön. Genvägar och alternativa vägar skapas med hjälp av gallerdurk. Cykelstråket får en rak och effektiv utformning som placeras i anslutning till parkstråket. Vyerna över Stockholms innerstad skymtas mellan stammar och lövverk i skogsmiljöerna. I bergsmiljön är vyerna helt fria och kan avnjutas från de sittbänkar som placeras där. Gestaltningen länkar samman öarnas strandzoner med fastlandet och möjliggör utsikten över centrala Stockholm som en upplevelse för cyklister- och fotgängare.Stockholm is a city built on islands. Bridges and tunnels link these islands with traffic routs. The main one is Essingeleden, being a part of E22 and E4, and stretching from Västberga in the south to Solna in the north. The focus area of this work is the part of Essingeleden starting with Gröndalsbron, along Essingebron and Fredhällsbron stretching over two islands in Mälaren, Stora Essingen and Lilla Essingen,
My vision for Essingeleden is that the area will offer more functions. Reducing areas for car traffic and give room for bikers, foot passengers and increasing green areas is what the science has shown necessary for creating a city that meets the climate goals of a fossil free Stockholm in 2040. This also contribute to increased social meetings and generally better health among the residents. More green areas have shown to improve mental and physical health. The added green areas also contribute to ecosystems and its benefits, such as handling of stormwater, noise protection, regulation of temperature and the function of habitat and food supplies to the animals living in the city.
Increasing bike use as a method of transport is something the city of Stockholm actively support. My suggestion is that Gröndalsbron, Essingebron and Fredhällsbron is transformed and offer a bike- and park route in addition to car traffic. By doing so Solna in the north and Gröndal in the south is better connected. For bikers this would streamline the route and moreover, adding noise protection and greenery to the area gives a route with positive experiences. Foot passengers in the park walk are offered an enhanced experience of the scenic views of central Stockholm. Many landmarks in Stockholm can be seen from the area making the views extra precious.
The aim of this work is to visionary explore new functions on the existing bridge infrastructure on Essingeleden, and by doing so reduce fossil emissions and create a pleasant green public space. The aim is also to explore urban problems such as limited soil depth, wind exposure, and drought.
The essay consists of different parts. Part one is a pre-study with various analyses, second part show reference projects that inspired the design, third part is the result containing the proposal. Last part is the discussion.
The result is a design proposal using the existing surface of the northbound traffic lanes and converting them into a park walk and bike route. The park walk is inspired by two types of nature, one mountain environment with its naturally low greenery, at the vertical highest parts of the bridges. The other one is a forest environment with its rich and tall greenery, in the lower areas. The walkway curves in the forest environment and straightens out in the mountain environment. Shortcuts and alternative walkways are made of metal grids. The bike route is straight and effective, placed adjacent to the park lane. The view over central Stockholm poses a backdrop that can be seen behind the tree trunks and foliage in the forest environment. In the mountain environment the views are open and can be enjoyed from the bench seats. The proposal links the green beach areas on the islands together with the mainland’s and offers a bike- and park route with spectacular views
The Achievability of Implementing Aquaponics within Swedish Food Production : what are the obstacles relating to commercialisation of aquaponics?
Get PDFIn a report in 2017, the Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) determined
that food production would need to be intensified by 50% between the years 2012 and 2050. In the
same report, it was also determined it would not be environmentally sustainable to off-set more land
for agriculture, to produce more crops with high nutritional value. In the consecutive report (2018),
the obstacles of rural farming was highlighted within the context of migration and urbanisation.
Aquaponics (AP) is often identified as an agri-aquacultural system that can be implemented in nonarable
and urban areas to increase food security in a sustainable way.
This work aims to explore the relevance and potential hindrances to implementation of
commercial aquaponics in Sweden through a qualitative review of existing literature related to
system design, social aspects such as Swedish legislation and policy, economy, as well as
sustainability. Several obstacles that could potentially constitute a hindrance were identified. The
obstacles are multi-faceted and relate to social aspects in Sweden, including public knowledge of
aquaponics as a sustainable food production system, economical viability, legislation leading to high
administrative load, competition from similar systems and a lack of education, as well as the
advanced biotechnological nature and infancy of the system itself leading to risk of failure. There
are still several topics that require research. In Sweden specifically, future research is suggested to
focus on combinations of species suitable for the Swedish market, as well as the development of
computer modelling of aquaponic systems based on Swedish parameters.I en rapport från 2017 fastställde Förenta Nationernas Livsmedels- och Jordbruksorganisation att
produktionen av livsmedel behövde ökas med 50% mellan åren 2012 och 2050. I samma rapport
framgick att det inte vore miljömässigt hållbart att avsätta mer mark för jordbruksproduktion för att
kultivera grödor med högt näringsinnehåll. I nästföljande års rapport (2018) så belystes
problematiken i lantmässig produktion i kontexten flyttströmmar och urbanisering.
Ofta identifieras akvaponik som ett agri-vattenbrukssystem som kan implementeras på icke
odlingsbar mark och i urbana miljöer, som ett sätt att öka självförsörjningsgraden på ett hållbart sätt.
Detta arbete tar som mål att undersöka relevansen för, och de potentiella hinder som kan mötas av,
kommersiell akvaponik i Sverige. Detta görs genom att kvalitativt utvärdera litteraturen kopplad till
akvaponisk systemdesign, sociala förhållanden så som lagskrivning och regler, ekonomi, samt
hållbarhet. Flera hinder som potentiellt kan motverka implementering an akvaponik i den svenska
livsmedelsproduktionen kunde identifieras. Hindren är mångfasseterade och kopplar till sociala
aspekter, så som konsumenters igenkänning av akvaponiska produkter som hållbara
livsmedelsalternativ, ekonomisk lönsamhet, lagskrivning som leder till hög administrativ börda,
konkurrens från likartade livsmedelsproduktionssystem, samt brist på utbildning. Andra aspekter så
som systemets avancerade natur och de barnfel som kvarstår från att systemet är en relativt ung
teknologi utgör även de ett visst mått hinder eftersom dessa aspekter ökar risken att misslyckas. Det
kvarstår flera ämnen som kräver vidare internationell forskning. I Sverige, specifikt, föreslås att
forskning tar sikt mot marknadsspecifika kombinationer av livsmedel som kan produceras i
akvaponiska system, samt datormodellering av odlingar med svenska parametrar i åtanke
Biodiversity conservation in community forests : local values and decentralization in Nepal
Get PDFAmidst alarming global biodiversity loss, community-based approaches in natural resource management have been increasingly recognized in environmental policies. Nepal’s Community forestry program is an example of community-based natural resource management, in theory consisting of the formation of local institutions with decentralized decision-making regarding the forests. This thesis explores the intersection of local values and forest management in Nepal's community forests, utilizing qualitative methods including interviews and participant observation, along with forest inventories. Research questions addressed include: the values local resource users attribute to forest biodiversity, governance structures in place, and opportunities and challenges in empowering local communities in biodiversity management. The study employs a feminist political ecology framework to analyse the power dynamics and emotional connections of marginalized communities to natural resources. It additionally draws on concepts developed in previous research of authority within decentralized governance structures. The findings show that forest users value a variety of tree species of different benefits and consider active utilization of forests as determinant for the conservation of species diversity. High local autonomy was found to foster local engagement, awareness and valuation of forest species. The study indicates however, that challenges in local empowerment and governance persist in Nepali Community forestry, restricting the influence of local communities in forest management. The research underscores the importance of inclusive governance that integrates local expertise and emotional connections to forests, supported by appropriate government measures. Community-based approaches have the potential to enhance the effectiveness of biodiversity conservation by leveraging local knowledge and fostering adaptive governance
The Impact of Urban Development on Peri-urban Agriculture in Beijing : a case study in Sujiatuo township
Get PDFUrbanization is transforming the landscape of food production and consumption globally. With over 55% of the world's population residing in urban areas, and an anticipated increase to 68% by 2050, the urban-rural divide in food systems is becoming increasingly pronounced. This paper explores the intricate relationship between urban development and peri-urban agriculture, particularly in the context of Beijing's Sujiatuo Township. The study examines how urban expansion impacts peri-urban agriculture, leading to shifts in land use, farming practices, and the broader food supply chain.
The research employs a qualitative study and case study approach, analyzing primary data through semi-structured interviews with stakeholders, including farmers, government officials, and urban planners, complemented by secondary data from policy documents and academic literature. Key findings reveal that urban development has led to a decrease in available arable land for peri-urban agriculture, yet it has also heightened the demands for locally produced food. The paper discusses the challenges faced by peri-urban agriculture, such as policy inconsistencies, market competition, and the need and impediments for technological adaptation.
The paper concludes by highlighting the need for a balanced approach to urban planning that integrates peri-urban agriculture as a key component of the urban food system. It suggests that with appropriate policy support, technological innovation, and market development, peri-urban agriculture can thrive, contributing to food security, environmental health, and the socio-economic well-being of urban populations