18101 research outputs found
Sort by
Inverkan av kvävetillgänglighet och kvävestrukturell sammansättning på svampens enzymatiska aktivitet och tillväxt : hur näringstillgänglighet styr svamprespons och utveckling
Get PDFFungi excrete a wide variety of extracellular enzymes to scavenge for nutrients, such as the often scarce yet essential nutrient nitrogen. All fungi produce highly specialized hydrolytic enzymes, e.g. peptidases, that depolymerize organic molecules. However, some organic matter such as lignin and tannins largely lack the nitrogen or oxygen bridges required for hydrolysis, and these recalcitrant structures thus require a different approach for decomposition in order to reach the nitrogen within. Certain fungal species have the capacity to produce highly reactive and unspecific peroxidases which free nutrients tied to these plant secondary metabolites. Peroxidases can break strong C-C bonds through electron transfer and efficiently catabolize unhydrolyzable compounds. Saprotrophic basidiomycetes are considered our main decomposers of recalcitrant organic matter in soils due to their ability to use manganese peroxidases and are key contributors to the cycling of carbon and nitrogen. These nutrient cycles are highly interlinked, which is why some forests are fertilized with nitrogen to boost plant biomass production and thus carbon sequestration, in attempts to decrease the greenhouse gas effect. As plants rely less on symbiosis with microorganisms while non-symbiotic microorganisms may benefit from increased nitrogen availability, fertilization is likely to have implications on fungal biodiversity. I investigated if and how three species of saprotrophic basidiomycetes adapt their peptidase and manganese peroxidase activity to varying sources of nitrogen and how it affects their biomass production. Laboratory experiments were conducted where the fungi were provided high and low concentrations of readily available mineral nitrogen, easily accessible organic nitrogen, recalcitrant nitrogen as tannin-protein complexes, or given no nitrogen at all. Manganese peroxidases and peptidases were sampled weekly for three weeks and analyzed colorimetrically and through fluorescence spectroscopy, respectively. Biomass was measured at the end of the experiment. Data was analyzed with Repeated Measures ANOVA and TukeyHSD. Recalcitrant nitrogen was expected to trigger high levels of manganese peroxidase activity, organic nitrogen to trigger increased peptidase, while mineral nitrogen was expected to cause no significant activity of either enzyme. All fungi were predicted to gain largest biomass when provided mineral nitrogen, and smallest biomass when provided no nitrogen at all.
The three species differed in their responses, none of which fully met expectations. Generally, nutrient source did not affect enzymatic activity, but it was most often affected by what concentration of respective source it was given. Trends of enzyme activities over time was often similar for a fungus between concentrations of the same nitrogen source, but what these trends looked like varied between species. Growth seems in some cases to be correlating with levels of manganese peroxidase activity, where higher manganese peroxidase activity perhaps came at a cost of lower biomass production. Biomass responses varied between species where some benefitted from mineral nitrogen while others yielded greater biomass given recalcitrant organic matter. Such varying responses points to how challenging it is to forecast changes in community compositions and ecosystem function following anthropogenic interference.Svampar utsöndrar ett brett utbud av extracellulära enzymer för att söka efter näringsämnen, såsom det ofta knappa men väsentliga näringsämnet kväve. Alla svampar producerar specialiserade hydrolytiska enzymer, t.ex. peptidaser, som depolymeriserar organiska molekyler. Vissa organiska ämnen, som lignin och tanniner, saknar i stor utsträckning de kväve- eller syrebroar som krävs för hydrolys, och dessa strukturer kräver därför ett annat tillvägagångssätt för nedbrytning för att nå kvävet inuti. Vissa svamparter har förmågan att producera högreaktiva och ospecifika peroxidas som frigör näringsämnen bundna till dessa sekundära växtpolyfenoler. Peroxidaser kan bryta starka C-C-bindningar genom elektronöverföring och effektivt katabolisera ohydrolyserbara föreningar. Saprotrofa basidiesvampar anses vara våra viktigaste nedbrytare av motsträvigt organiskt material i jord tack vare deras förmåga att använda manganperoxidas och är nyckelaktörer i kol- och kvävecykling. Dessa näringscykler är starkt sammanflätade, vilket är varför vissa skogar gödslas med kväve för att öka produktionen av växtbiomassa och därmed kolbindning, i ett försök att minska växthuseffekten. Eftersom växter förlitar sig mindre på symbios med mikroorganismer medan icke-symbiotiska mikroorganismer kan gynnas av ökad tillgänglighet av kväve, kan gödsling sannolikt ha konsekvenser för svampbiodiversiteten. Jag undersökte om och hur tre arter av saprotrofa basidiesvampar anpassar sin peptidas- och manganperoxidasaktivitet till varierande källor av kväve och hur det påverkar deras biomassaproduktion. Laboratorieexperiment utfördes där svamparna tillhandahölls höga och låga koncentrationer av lättillgängligt mineraliskt kväve, lättillgängligt organiskt kväve, motsträvigt kväve som tannin-protein-komplex, eller inget kväve alls. Manganperoxidas och peptidas provtogs veckovis i tre veckor och analyserades kolorimetriskt och genom fluorescensspektroskopi, respektive. Biomassan mättes i slutet av experimentet. Data analyserades med Repeated Measures ANOVA och TukeyHSD. Det förväntades att motsträvigt kväve skulle generera höga nivåer av manganperoxidasaktivitet, organiskt kväve generera ökad peptidas, medan mineraliskt kväve inte förväntades generera signifikant aktivitet av något enzym. Alla svampar förutspåddes få störst biomassaproduktion när de tillhandahölls mineraliskt kväve och minst biomassaproduktion när de inte tillhandahölls något kväve alls.
De tre arterna skilde sig åt i sin respons, inget av dem uppfyllde helt förväntningarna. Generellt påverkade näringskällan inte enzymaktiviteten, men den påverkades istället oftast av vilken koncentration av respektive kvävekälla den gavs. Trenderna i enzymaktiviteter över tid var ofta liknande för en svamp mellan koncentrationer av samma kvävekälla, men hur dessa trender såg ut varierade mellan arterna. Tillväxt verkar i vissa fall korrelera med nivåerna av manganperoxidasaktivitet, där högre manganperoxidasaktivitet eventuellt kom på bekostnad av lägre biomassaproduktion. Produktion av biomassa varierade mellan arter där vissa gynnades av mineraliskt kväve medan andra växte sig större på motsträvigt organiskt material. Sådana varierande resultat pekar på hur utmanande det är att förutspå förändringar i artsammansättning och ekosystemfunktion efter antropogen påverkan
Trädplantering i den hårdgjorda staden : utmaningar och lösningsalternativ
Get PDFTräd är viktiga delar av våra städer. De bidrar med många ekosystemtjänster, som klimatreglering,
dagvattenhantering och positiva hälsoeffekter. De är också viktiga identitetsskapande element. Då
städerna blir alltmer förtätade är det viktigt att kunna utnyttja även hårdgjorda ytor för
trädplantering, till exempel gator, torg och parkeringsplatser. I detta arbete används den
sammanfattande benämningen gatumiljöer för alla dessa platser. Problemet är att gatumiljön ofta är
en ogynnsam växtplats för träden, vilket visar sig i bristande trädutveckling och -överlevnad.
Syftet med arbetet är att undersöka hur man ska gå till väga för att skapa förutsättningar för ett
välfungerande och vitalt trädbestånd i stadens gatumiljö, med fokus på marken. Arbetet närmar sig
detta genom att först beskriva de faktorer i den urbana marken som kommer i konflikt med trädens
behov och sedan redovisa de vanligast förekommande lösningsvarianterna. Arbetet har framför allt
utförts som en litteraturstudie, men viss information har även inhämtats från trädspecialister i
Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det finns flera anledningar till att den urbana marken har bristande förutsättningar att tillgodose
trädens grundläggande behov av markluft, vatten och näring. Typiskt är att den är heterogen och kan
innehålla skräp, föroreningar, byggnadsrester och kompakterade lager. Vid kompaktering minskas
dessutom vatten- och lufthållande porer i jorden, som blir svårgenomtränglig för trädrötter.
Kompaktering är ett stort problem i gatumiljöns mark. Brist på utrymme är ett annat vanligt problem.
Andra fenomen som är typiska för urban jord är svårgenomträngliga ytskikt, salttillförsel, kemiska
föroreningar och hög markytetemperatur. Sambandet mellan den urbana jordens förutsättningar och
trädens behov är komplext. Kunskap på området belyser vikten av att arbeta med lösningsstrategier
för att skapa välfungerande växtbäddar.
Vanligt använda lösningsalternativ inriktas mot att skydda mot kompaktering och ge större
rotutrymme. I internationell litteratur beskrivs två huvudstrategier: skelettjordar och suspended
pavement, det vill säga markbeläggning som är uppallad på ett viktbärande system med växtjord
under. I Sverige har varianter av skelettjordar blivit mest använda. På senare år har de
vidareutvecklats genom att jorden bytts ut mot andra växtsubstrat, där vanliga komponenter är
biokol, pimpsten och kompost, som ska vara mer stabila och ha en god fukthållande förmåga.
Trädplanteringar kan även vara del i så kallade blågröngråa system. Genom att leda dagvatten
till växtbäddarna får träden bevattning samtidigt som systemet bidrar till dagvattenhanteringen. Att
använda öppna överbyggnadslager under trafikerade ytor ökar också det rottillgängliga utrymmet
för träden.
Utvecklingen har gått snabbt och det saknas studier av hur de nya makadamsubstraten fungerar
på sikt. Generellt har det varit svårt att finna vetenskapligt publicerat material avseende
gatuträdplanering i Sverige. En långsiktig uppföljning av de träd som planteras i de nya
substratblandningarna hade varit intressant, för att underlätta arbetet för framtida projektörer, för att
sprida kunskapen globalt och inte minst för att öka chanserna till ett välfungerande och hållbart
gatuträdbestånd i våra framtida städer.Trees are important to our cities. They contribute ecosystem services, such as climate regulation,
stormwater management, and positive health effects. As cities become increasingly dense it is
necessary to be able to plant trees in paved locations, for example streets, squares, and parking lots.
The problem is the conflict between the trees’ basic needs and the soil conditions that prevail in the
paved environment.
The purpose of this essay is to investigate how to create soil preconditions for a well-functioning
and viable tree population in the street environment. This essay approaches this by first describing
typical urban soil factors that clash with the trees’ requirements and then reporting the most
commonly occurring solutions. The work has primarily been carried out as a literature study, but
some information has been obtained via personal contacts with tree specialists in Stockholm,
Gothenburg, and Malmö.
There are several reasons why urban soils fail to meet the trees’ basic needs for soil aeration,
water, and nutrients. Urban soil is typically disturbed and heterogeneous, containing pollutions,
construction debris and space-limiting compacted layers. Compaction is a major problem that
reduces soil air and water content as well as root penetration. Lack of space is another common
problem. Other factors that are typical of urban soil are impermeable surfaces, pollution by salt or
chemicals, and high soil surface temperature. The relationship between urban soil conditions and
basic tree needs is a complex one. This highlights the need for working with knowledge-based
strategies to obtain sustainable plant beds.
Commonly used solutions focus on protection against compaction and providing greater root
space. Two main solution strategies are described in international literature: structural soils and
suspended pavement, i.e. a ground cover that is piled on a weight-bearing system with soil
underneath. In Sweden, structural soil is the more common alternative. In recent years the structural
soil variants have been further developed by replacing the soil component with other substrates,
such as biochar, pumice, and compost, to create a more stable mix with a good water-holding
capacity.
By directing stormwater to plant beds in blue-green-grey systems, the trees are irrigated while
the system contributes to stormwater management.
Development has been rapid and there are no published studies yet on the long-term functioning
of the new structural soil mixes. In general, it has been difficult to find scientific material regarding
current Swedish tree-planting methods. A long-term follow-up of the trees planted in the new
substrate mixtures would be interesting, to facilitate the work of future designers, to spread the
knowledge globally and, not least to increase the chances of a well-functioning and sustainable street
tree population in our future cities
Carbon credit schemes & landownership in Scotland : an analysis of policy discourses
Get PDFCarbon Credit Schemes have become an important feature of governance approaches to climate change in recent years and have been gaining prominence in the Global North. Scotland in particular has seen a rise in the development of carbon projects, with developers looking to sell carbon credits. Existing land debates around concentrated patterns of landownership in Scotland are an important aspect of carbon credit scheme development. Scotland’s Land Rights and Responsibilities Statement, developed by the Government, aims to diversify landownership and include rural communities within decisions relating to land. However, within this context, rural responses have been largely critical towards the development carbon projects, and rural Scottish communities have expressed concern about the potential for land-grabbing.
This thesis examines the policy landscape surrounding the regulation of carbon credit schemes in Scotland. A poststructural lens is adopted to conduct a discourse policy analysis on relevant policies, with two main focuses. First, assessing how current policy on carbon credit schemes in Scotland relates to the goals of Land Rights and Responsibilities Statement. Second, enquiring as to the possible effects of how carbon credit policy and the goals of the statement speak to one another.
The analysis shows that the discursive practices underpinning carbon credit schemes are closely linked with capitalist logics and are furthering neoliberal approaches to environmental governance. As a result, environmental governance is tending towards state-market hybrids. One effect of the marketisation of environmental approaches is a loss of accountability for negative impacts resulting from the development of carbon projects. In addition, this analysis also shows that there is a dilution of community consultation processes. Therefore, this thesis demonstrates that current policy in Scotland on carbon credit schemes is not in line with the principles of the Land Rights and Responsibilities Statement and that, as a result, the concerns of rural communities are being sidelined
The potential to use rhizobacteria within agricultural innovations instead of chemical inputs : taking quality and quantity of the crop into consideration
Get PDFPlant growth promoting rhizobacteria (PGPR) are soil bacteria that occur naturally,
colonize the roots of plants and can promote plant growth. PGPR isolated and used
as inoculum to seed or plants is mostly marketed as a growth stimulant because it
facilitates registration and reduces costs, even though PGPR may also serve as
biocontrol products. An example of its effect as a growth stimulant is that it can
stimulate an increased growth of lateral roots, which in itself leads to e.g. increased
water and mineral uptake and thus a stronger plant. Quantity and quality effects of
crops harvested on PGPR treated material will be addressed in this work and will
be focussed on food crops. Possible conflicts with organic production will also be
addressed. Use in climates like Swedish conditions will be the main focus, however
comparisons will be made between Sweden and a global scale. It will be discussed
when PGPR will be used to a greater extent, what is required to get there and what
knowledge gaps there are. This literature study was conducted by collection of data
and search of scientific literature in databases. In conclusion, several of the studies
have shown that both the quality and quantity are not only maintained with the use
of PGPR, but also improved
How do we feel well from pedestrian streets? : factors affecting mental health and the experience within paved urban environments, with pedestrian streets in focus
Get PDFDe senaste 200 åren har städer blivit majoriteten av människans boendemiljö, både globalt och i Sverige. Att bo
i en stad idag innebär en ökad risk för både fysisk och mental ohälsa. Stadsplaneringen kan bidra till att minska
risken, genom att ta hänsyn till faktorer som bidrar till ett ökat välbefinnande i staden. Med gågatan som
exempel undersöker följande studie faktorerna som påverkar människans mentala välmående i staden. Genom
en litteraturstudie i samband med en observations- och enkätundersökning undersöks människors uppfattning av
stress, ljudbild, upplevd trygghet, allmänt mående och skönhet i olika miljöer i staden, med fokus på gågator.
Resultaten tyder på att faktorer som uppfattas vara bra för den mentala hälsan och efterfrågas hos gågator är en
ökad grönstruktur som träd och buskar, vacker arkitektur och markbeläggning, dekoration så som vimplar och
ljusslingor samt sociala miljöer som caféer, pubar och restauranger. Bilismen och trafik är en faktor man vill se
mindre av i städer och är den beståndsdel i stadsmiljön som mest negativt skapar både försämrad mental och
fysisk hälsa. Ett större antal människor på en plats skapar stress, medan en frånvaro av människor skapar en
otrygghet och även mörka platser upplevs som otrygga. Med en bra belysning kan platsen istället skapa ett
mentalt välmående och en ökad trygghet. Gågatan har som miljötyp och rumslighet möjlighet att skapa en
förbättrad mental hälsa bland städers invånare och kan, utöver rena grönstrukturer, påverka välmåendet i
stadsmiljöer positivt. Samtidigt krävs det en medvetenhet och ett aktivt arbete att skapa dessa gågator för
välmående.Over the last 200 years, cities have become the main living environment for people, both globally and in
Sweden. Living in a city today can lead to an increased risk of both physical and mental health. Urban planning
can help to reduce the risk by considering factors that contribute to increased well-being within the city. Using
the pedestrian street as an example, the following study examines the factors that affect people’s mental
well-being in the city. Through a literature study combined with an observational study and a survey, people’s
perception of stress, soundscape, perceived safety, and beauty, as well as general well-being in different
environments in the city is investigated, with a focus on pedestrian streets. The results indicate that factors
perceived to be good for mental health are in demand among pedestrian streets is more green structures such as
trees and bushes, beautiful architecture and cobblestones, decoration such as pennants and light chains, as well
as social environments such as cafés, pubs and restaurants. Meanwhile cars and traffic in general is a factor that
the respondents want to see less of in cities and is the component of the urban environment that mostly
negatively affects mental and physical health. Having a large amount of people within a certain space and place
creates stress, while an absence of people creates a perceived lack of safety. Furthermore, darker places are
perceived as being unsafe. With good illumination, a location can instead create mental well-being and increased
perceived safety. As environment and spatiality, the pedestrian street can improve mental health among city
residents, in addition to green environments. At the same time, awareness and active work is required to create
pedestrian streets for well-being
Hur kommersialiseringsgraden påverkar vinsten hos mjölkbönder i Kenya
Get PDFThis study investigates the relationship between farm profitability and commercialization rates among smallholder farmers in Kenya. Through an analysis of data from 453 farms, the research examines several factors, including milk production, household size, education level, and livestock ownership, that can affect commercialization rate and dairy profit. The study found that commercialization rate is associated with high dairy profit among smallholder dairy farmers in Kenya. The study has shown that the commercialization rate is affecting the profit of the farms. The findings shed light on the dynamics of smallholder farmers and offer valuable insights for enhancing dairy production and promoting economic development in Kenya. The study aligns with Sustainable Development Goals that prioritize poverty reduction, hunger eradication, and agricultural productivity. By understanding the factors influencing farm profitability and commercialization, policymakers and stakeholders can design targeted interventions to improve the livelihoods of smallholder farmers and contribute to the overall sustainable development of the country
Regional planning : a solution or another complexity?
Get PDFDen fysiska planeringen är av stor betydelse för samhället och dess utveckling då det är en
plattform för att hantera många viktiga frågor. Detta examensarbete syftar till att skapa bättre
förståelse för den fysiska planeringens utveckling, utmaningar med särskilt fokus på införandet av
regional fysisk planering, som ämnar möta en del av den fysiska planeringens utmaningar.
Examensarbetets första del är en dokumentstudie för att förstå utvecklingen av fysisk planering,
dess utmaningar och resonemanget kring införandet av regional fysisk planering. Den andra delen
undersöker den regionala fysiska planeringen och dess potential i praktiken med hjälp av en tematisk
studie av Region Skånes arbete med regional planering. Den genomförs genom att studera
remissyttranden för remissversionerna av den regionala utvecklingsstrategin Öppna Skåne 2030 och
regionplanen Regionplan för Skåne 2022–2040. Genom att studera kritiken som framförs gentemot
respektive planeringsdokument kan skillnader och likheter kartläggas för att förstå vilken kritik som
är konsekvent och på vilket sätt kritiken förändrats efter införandet av regional fysisk planering.
Dokumentstudien visar att den fysiska planeringen har ökat i komplexitet och på ett flertal sätt
idag är bristande. Planeringen har blivit svårare att bedriva samtidigt som den kommunala
översiktliga, strategiska och långsiktiga planeringen och målsättningen åsidosätts för kortsiktiga
vinster och tillväxt. Den översiktliga utvecklingen begränsas även av bristen på samverkan mellan
kommuner gällande markanvändning då det är beroende av konsensus, vilket kommunerna i många
fall inte uppnår. Den regionala planeringen i sin tur har höga ambitioner på samverkan och
gemensam utveckling. Ett antal utvärderingar beskriver dock den regionala planeringen som svag
och tandlös där ambitionerna är långt ifrån planeringens effekt i praktiken.
Det regionala mandatet utökades i och med en ändring av Plan- och bygglagen som trädde i kraft
år 2019 vilket bland annat innebar att Region Skåne fick i uppdrag att upprätta en regionplan.
Övergripande syftar regionplanen till att förstärka det regionala perspektivet och att vägleda och
underlätta den kommunala planeringen genom att vara framåtsyftande, en samlingspunkt för planer
och målsättningar, hantera mål- och intressekonflikter och bistå med prioriteringar och avvägningar.
Den tematiska studien visar återkommande kritik gentemot Öppna Skåne 2030 och Regionplan
för Skåne 2022–2040. Det indikerar fortsatta utmaningar för Region Skåne i arbetet med regional
planering. Region Skåne får bland annat kritik för bristande tydlighet i såväl målsättningar som i
beskrivningar av förutsättningar, utmaningar och strategier. Det efterfrågas även förtydligande och
hanteringar av mål- och intressekonflikter samt prioriteringar och avvägningar mellan mål och
strategier. Regionplanen anses inte, av remissinstanserna, uppnå en framåtsyftande eller vägledande
plan, samtidigt får den kritik för att vara för styrande och inkräkta på det kommunala planmonopolet.
Sammanfattningsvis resulterar dokumentstudien och den tematiska studien i att den fysiska
planeringen står inför ett flertal utmaningar och i arbetet ifrågasätts den regionala fysiska
planeringens möjlighet att nå de uppsatta ambitionerna. Den kommunala planeringen åsidosätter
långsiktiga och översiktliga målsättningar och strategier för kortsiktig vinning och kommunerna
kommer inte överens om samarbete om det inte finns en tydlig vinning för alla involverade. Det
innebär att utmanande frågor som kräver prioriteringar och långsiktighet inte hanteras vare sig inom
eller mellan kommuner. Dessa hanteras inte heller i det regionala arbetet, vare sig i tidigare eller
nyare format. I arbetet med detta examensarbete blir det tydligt att det krävs större förändringar i
det svenska planeringssystemet för att möta den fysiska planeringens utmaningar och att det behöver
ske med kunskap och vilja från den politiska styrningen tillsammans med planeringsinstanserna.Physical planning is of great importance for society and its development because it is a platform
that handles many important issues. This master thesis aims to contribute to a better understanding
of the evolvement of physical planning and the challenges it faces with a particular focus on the
introduction of regional physical planning, which aim is to handle some of those challenges.
The first part of this master thesis consists of a document study to gain knowledge of the
evolvement of physical planning, its challenges and the reasoning for the introduction of regional
physical planning. The second part examines the regional physical planning and its potential impact
in practice by conduction a thematic study of regional planning by Region Skåne. The study is made
by mapping statements made in the referrals of the regional development strategy Öppna Skåne
2030 and the regional plan Regionplan för Skåne 2022-2040. By studying the statements and
comparing the criticism of each planning documents it is possible to map out which criticism is
consistent and what has changed after introducing regional physical planning.
The document study shows that the complexity of physical planning has increased and that it is
deficient in several ways. It has become more difficult to conduct physical planning and at the same
time the planning carried out by municipalities has become less strategic and long term goals and
perspectives are disregarded in favor of short term gain and growth. Strategic development is also
restricted by the lack of cooperation between municipalities concerning physical planning. The
cooperation is dependent on consensus which in many cases, is not reached. The regional planning
has great ambitions concerning cooperation and joint development. However, several studies and
evaluations suggest that regional planning is weak and does not have a lot of effect in practice.
The mandate for regional planning was extended in 2019 by a new version of Plan- och
bygglagen. Among other things, the law stated that Region Skåne is obligated to establish a regional
plan. An overall description of the aim of the plan is to further enhance the regional perspective and
to give guidance for municipal physical plans by providing a joint vision, a compilation of plans and
goals, to handle conflicts within goals and interests and to establish priorities.
The thematic study shows recurring criticism against Öppna Skåne 2030 and Regionplan för
Skåne 2022-2040. This indicates that Region Skåne will have continuing challenges with regional
physical planning. For instance, the regional plans are critiqued for not being clear enough when
describing existing conditions, challenges, goals or strategies. There is also demand for guidance
concerning conflicts of interest and priorities between goals and strategies. The regional plan is not
considered visionary, nor does it provide municipalities with sufficient guidance. At the same time,
it is critiqued for being too controlling and intruding on the municipal planning monopoly.
Based on the combined results of the document study and the thematic study the conclusions are
that physical planning faces many challenges and in this master thesis the capability of regional
plans to reach its intended purpose of easement is questioned. Municipalities are disregarding long
term goals and strategies in favor of short term gain, nor are they capable of reaching consensus to
cooperate with other municipalities unless there is mutual gain. The effect is that challenging
situations are not handled within nor between municipalities, neither are they handled in regional
plans. In this master thesis it has become clear that it will take comprehensive change of the Swedish
planning system to have an effect and solve some of the challenges that stands before physical
planning. The changes need to be implemented with knowledge and commitment from planning
bodies as well as the political governance
The Tamed Nature : understanding Designed Vegetation Through Theodor W. Adorno’s Aesthetic Theory
Get PDFI det västerländska samhället präglas uppfattningen av naturen av ett dualistiskt tankemönster, där natur uppfattas som motsats till kultur (Catalano et al. 2021). Detta har bidragit till en ojämn maktbalans mellan det mänskliga och det icke-mänskliga (Smith 1990). Följaktligen har detta tankemönster påverkat hur människor värderar vegetationen i urbana miljöer (Cervelli et al. 2013). Inom landskapsarkitektur kan denna relation ses i förhållande till vegetationsgestaltning, där estetisk utformning har förpassats till gestaltningslösningar som fokuserar på effektivitet snarare än estetiskt djup (jfr Van Ettger et al. 2016). Detta påverkar urvalet och utformningen av vegetationen i urbana miljöer (jfr Robinson och Lundholm 2012), detta riskerar som följd att ha en negativ effekt på den urbana miljöns ekologiska värden (jfr Nassauer 1995).
Att sträva efter en hållbar stadsutveckling, från detta perspektiv, kräver en förändrad relation mellan människa och natur. I relation till rådande klimatkris, som i skrivande stund hotar människan och andra arters överlevnad, anser forskare att det är hög tid att förändra vårt beteende när det kommer till hur vi hanterar och värderar naturen (Catalano et al. 2021).
Theodor W. Adorno var en tysk filosof som belyste denna ohållbara relation (Flodin 2009). Enligt honom exploaterar det västerländska samhället naturen för ekonomiska ändamål och formar den kontinuerligt i syfte att möta samhälleliga behov (ibid.). Detta har följaktligen skapat stort lidande för såväl mänskligt som icke-mänskligt liv (ibid.). I sin estetiska teori motsatte sig Adorno upplysningens övertro på det rationella förnuftet och menade att denna tilltro har påverkat människans upplevelse av skönhet (Adorno 2002).
Att analysera samtida vegetationsgestaltning inom landskapsarkitektur med hjälp av Adornos filosofiska perspektiv kan belysa nya sätt att förstå hur landskapsarkitekter konstruerar naturen runt oss. Denna studie syftar till att ge förståelse för hur landskapsarkitektoniska gestaltningsprinciper för vegetationsgestaltning konstruerar naturen i urbana miljöer. Avsikten är att undersöka om Adornos estetiska teori kan bidra till att förbättra förutsättningarna för ekologiska värden i dessa miljöer.
Studien består av en kritisk analys av två vegetationsgestaltningar i Stockholms stad och fokuserar i huvudsak på vardagliga aspekter av naturen såsom träd, buskar, blommor eller gräs. Analysen vägleds huvudsakligen av två begrepp hämtade från Adornos filosofi, dessa är Instrumentellt värde och Standardisering. För att utföra denna analys tillämpas en abduktiv forskningsansats som innebär att olika teoretiska perspektiv vägleder tolkningen och förståelsen av det empiriska materialet. Det innebär att Adornos teori kombineras med stöd i olika teoretiska perspektiv hämtade från landskapsarkitektur och ekologi.
Undersökningen ger exempel på både konkreta och abstrakta gestaltningsprinciper som förekommer inom vegetationsgestaltning, vilka tillsammans tolkas konstruera naturen i urbana miljöer till ordnade former. I relation till Adorno (1991;2002;2012) kan de observerade gestaltningsprinciperna tolkas som ett sätt att kontrollera naturen för att göra den förutsägbar och därigenom mer användbar för samhälleliga ändamål. Undersökningen visar även att vissa gestaltningsprinciper kan tolkas vara resultatet av standardiseringsprocess. Utifrån Adorno (1991) belyser studien att dessa gestaltningsprinciper är ett exempel på att naturen i parkerna riskerar att reduceras till förenklade former på bekostnad av dess intrinsikala värde.
Detta följs av en diskussion om att nya perspektiv inom estetikens område kan förändra vårt sätt att utforma urbana utomhusområden. Adornos perspektiv på skönhet och andra estetiska värden skulle inte automatiskt leda till förbättrade förutsättningar för ekologiska processer, men med inspiration från hans filosofiska synsätt skulle konventionella uppfattningar om naturen kunna utmanas och förändras. I förlängningen skulle detta kunna leda till nya sätt att utforma urbana parker, ett exempel skulle kunna vara att gestaltningen i utsträckning inkluderar vegetation som ser stökig ut, vilken idag ofta “städas bort”— vilket i vissa avseenden skulle kunna öka förutsättningarna för ekologiska värden i dessa miljöer.A dualistic way of thinking characterizes the Western society’s perception of nature, where nature is seen as the opposite to culture (Catalano et al. 2021). This perspective has contributed to an imbalance of power between humans and non-humans (Smith 1990). Consequently, this has influenced how people value vegetation in urban areas (Cervelli et al. 2013). Within landscape architecture, this relationship can be seen in relation to plant design, where aesthetic considerations have been relegated to design solutions focused on efficiency rather than aesthetic depth (cf Van Ettger et al. 2016). This has an impact on the selection and design of vegetation in urban areas (cf Robinson och Lundholm 2012), and as a result this comes with a risk of having a bad impact on ecological values in these areas (cf Nassauer 1995).
To strive for sustainable urban development, from this viewpoint requires a change in human behavior towards nature. In relation to the climate crisis, which is currently threatening the survival of humans and other species, several researchers believe that changing our behavior in how we handle nature is urgent (Catalano et al. 2021).
Theodor W Adorno was a philosopher who highlighted the unsustainable relationship between man and nature. According to Adorno the Western society exploits nature for economical purposes and he means it is constantly shaped to meet societal needs (Flodin 2009). Consequently, this has caused great suffering for both humanity and non-human beings (ibid.). In his aesthetic theory he opposes the Enlightenment’s overemphasis on the rational reason and means it has affected man’s experience of beauty (Adorno 2002).
Analyzing modern plant design in landscape architecture through Adorno’s philosophic perspective, may offer new ways of understanding how landscape architects construct nature. This study aims to give an understanding of how landscape architectural principles for plant design construct nature in urban areas. The intention is to examine if Adorno’s aesthetic theory can contribute to enhancing the condition for ecological values in these areas.
In order to perform this analysis, the study applies two concepts taken from Adornos philosophy - instrumental value and standardization - combined with support from different theoretical perspectives taken from landscape architecture and ecology.
The study provides example of both concrete and abstract design principles found within plant design. These are interpreted to construct nature in urban areas into orderly forms. In relation to Adorno (2002;2012;1991), the observations can be interpreted to control nature to make it predictable and thus more useful for societal purposes. The study also indicates that some design principles may be the result of a standardization process. Drawing from Adorno (1991) the study highlights that these principles are an example of how nature in the parks is at risk being reduced to simplified forms at the expense of its intrinsic value.
This is followed by a discussion of how new perspectives within the field of aesthetics in landscape architecture can change how we design outdoor areas in urban areas. Adorno’s perspective on beauty and other values within the aesthetic field would not automatically improve conditions for ecological processes, but with inspiration from his philosophic perspective, conventional perceptions of nature could be challenged and transformed. Ultimately, this could lead to new ways of designing urban parks, one example could be that the design includes vegetation that looks messy which today is often “cleaned away”– which could enhance the conditions for ecological values in these areas
Assessment of Aphanomyces euteiches in commercial pea fields - correlation between bioassay and DNA-analysis
Get PDFAphanomyces euteiches is a soil-borne pathogen that causes major yield losses in pea cultivation in Sweden. The lack of preventative measures emphasizes the importance of disease forecasting. So far, this has been done in the form bioassays, in which soil was taken from fields to be studied and peas were grown in the greenhouse on a trial basis. Molecular analysis using ddPCR is a potential alternative. In this study, it was investigated whether the amount of A. euteiches gene copies per gram of naturally infested soil correlates with the disease index of the peas determined in the bioassay. However, this could not be confirmed. The experiment was conducted in two parts and Spearman’s correlation coefficient between the number of gene copies and the disease index was 0.11 and 0.18, indicating no statistically significant correlation. Among the main reasons for the lack of an expected correlation between the disease index and the quantity of A. euteiches DNA in the soil was the fact that the naturally infested soil potentially contains a range of pathogens that can cause similar symptoms and can influence each other's infectivity. In addition, it was investigated whether grinding the soil leads to improved A. euteiches detection. It was anticipated that soil grinding would enhance DNA extraction, improve homogeneity and aid in accessing A. euteiches DNA by cracking the oospores outer shell. Grinding the soil did not increase or stabilise the DNA yield, nor did it improve the detection of A. euteiches DNA. Among the suggested reasons for this is that the soil homogenisation during the DNA extraction process is sufficient and that the large amount of soil extracted (10 g) used for DNA extraction led to a decrease in variability between the samples
Influence of tree size on tree-related microhabitats in oak (Quercus robur)
Get PDFThis study investigates the relationship between tree size, measured by diameter at breast height (dbh), and tree-related microhabitats (TreMs) in pedunculate oak (Quercus robur) in a forested area, Krubbemölla, outside Vitaby in Skåne, Sweden. TreMs offer a valuable method for assessing forest biodiversity without the need to track individual species. Oaks, being a keystone species, provide numerous ecological services, making them highly important in the ecological matrix. This research aims to broaden the understanding of the relationship between dbh and TreMs, hypothesizing that both the amount and variation of TreMs increase with dbh in oak trees.
The study area, Krubbemölla, encompasses 11.9 hectares of mixed-age forest stands, with species such as oak, alder, lime, bird cherry, beech, ash, and goat willow. The fieldwork involved measuring dbh and visually inspecting each tree for TreMs. Data was collected for all oaks in the study area with a dbh greater than 10 cm.
A total of 95 oaks were surveyed, and 403 TreMs were identified. Statistical analysis showed a significant positive correlation between dbh and the number of TreMs, indicating that larger trees host more TreMs. The variation in TreM types also increased with dbh, supporting the hypothesis. Specific TreMs, such as those suitable for beetles and slowly developing TreMs, also showed a positive relationship with dbh. The study confirms that older, larger trees are more likely to develop diverse TreMs, which aligns with existing literature on the subject.
The findings emphasize the importance of preserving old trees and large-diameter oaks, as they significantly contribute to forest biodiversity through the provision of various microhabitats. While dbh is a critical factor in TreM development, other elements like competition, site conditions, and natural disturbances also play roles in TreM formation. The results suggest that forest management practices should consider the preservation of large and old oaks to enhance biodiversity