18101 research outputs found
Sort by
Supply chain struggles
Get PDFThe tea plantation structure in India where tea pickers both work and live on the plantations stems back to colonial times and has through the years been subject to much criticism. The criticism revolves around harsh working- and living conditions for plantation workers, and calls for improvements on a number of areas, such as housing and wages. This study focuses on possibilities for such improvements, and specifically on the perspectives of different actors connected to a supply chain of tea from India, including both supply chain actors (tea plantations, packers, buyers and certification schemes) and civil society actors (trade unions and an NGO). The aim is to better understand the pre-conditions for supply chain initiatives for sustainability by exploring these actors’ views on how improvements on social conditions for workers in primary production can happen, and who is able and responsible for making it happen. The study is based on semi-structured interviews conducted both online and during field work in Tamil Nadu in India. The result is structured into following themes: 1) the actors view on the problem definition, 2) the actors view on their own role in improving for workers 3) the actors views on others’ roles in improving for workers. The result shows that the actors all feel limited in their position to influence to any larger degree. The reasons they give for the limitations are many, the main ones expressed being the price pressing conditions of the global markets and the prevalence of corruption in governments, plantations, and trade unions. I draw on a framework of Supply chain capitalism to shed light on how the actors’ stories, though vastly different, all fit together and are connected to mechanisms of global capitalism. The solutions suggested by the actors are diverse and they seem to have quite different perspectives on what is needed for development to happen in general. Such perspectives and assumptions could be relevant to consider when planning supply chain initiatives for sustainability involving different actors and stakeholders.Plantagestrukturen i tesektorn i Indien där arbetarna som plockare bor och lever hela sina liv på plantagen härstammar från kolonialtiden och har genom åren varit föremål för mycket kritik. Kritiken har kretsat kring hårda arbets- och levnadsvillkor för plantagearbetarna och förbättringar på en rad områden har efterfrågats, till exempel på arbetsbostäder och lönenivåer. Denna studie fokuserar på möjligheter till sådana förbättringar, med ett specifikt fokus på perspektiven hos olika aktörer kopplade till en leverantörskedja av te från Indien, inklusive både aktörer i leverantörskedjan (teplantager, packare, köpare och certifieringar) och aktörer från det civila samhället (fackföreningar och en ideell hjälporganisation). Syftet är att bättre förstå förutsättningarna för initiativ för sociala förbättringar i leverantörsled genom att utforska involverade aktörers syn på hur förbättringar av sociala villkor för arbetare i primärproduktion kan ske, och vem som kan och ansvarar för att det ska hända. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer utförda både online och under fältarbete i Tamil Nadu i Indien. Resultatet är strukturerat i följande teman: 1) aktörernas syn på problemdefinitionen, 2) aktörernas syn på sin egen roll i att förbättra för tearbetare 3) aktörernas syn på andras roll i att förbättra för tearbetare. Resultatet visar att aktörerna alla känner sig begränsade i sin möjlighet att påverka i någon högre grad. Skälen de ger till begränsningarna är många, de främsta anledningarna som uttrycks är prispressande förhållandena på de globala marknaderna och förekomsten av korruption hos staten, plantageägare och fackföreningar. Jag använder ett ramverk kallat Supply chain capitalism för att belysa hur aktörernas berättelser, även om de är mycket olika, alla passar ihop och är kopplade till fenomen skapade av den global kapitalismen. De lösningar som aktörerna föreslår är mångsidiga och det är stor mångfald på uttrycken om vad som krävs för att utveckling ska ske i stort. Sådan diversitet i antaganden, åsikter och synsätt kan vara av vikt att ta hänsyn till i planeringen av initiativ för sociala förhållanden i leverantörsled där en rad olika aktörer är involverade
Konsten att gestalta biologisk mångfald
Get PDFDenna uppsats syftar till att undersöka hur två svenska storstadskommuner beskriver gestaltning av biologisk mångfald i urbana miljöer. I takt med ökad urbanisering, klimatförändringar och minskad artdiversitet blir det allt viktigare att urbana miljöer främjar biologisk mångfald. Samtidigt kan det vara en utmaning att gestalta biologisk mångfald i stadsmiljö, eftersom miljöer med stor biologisk mångfald inte alltid upplevs estetiskt tilltalande. I kommunernas övergripande policydokument finns riktlinjer som reflekterar idéer och antaganden om gestaltning av biologisk mångfald, som i sin tur ger signaler till utförarna om den politiska viljan och riktningen framåt. I uppsatsen görs därför en kvalitativ analys av policydokument från storstadskommunerna Stockholms stad och Malmö stad, för att jämföra hur de beskriver gestaltning av biologisk mångfald i urbana miljöer.
Resultatet visar att de undersökta kommunernas beskrivningar är relativt samstämmiga. Biologisk mångfald förs fram som en del i städernas visuella karaktär och identitet och som en bidragande faktor till vacker gestaltning. Den ses också som en av många funktioner i den täta stadens mångfunktionella gestaltning, vilket framför allt exemplifieras med två gestaltningsgrepp; öppen dagvattenhantering och gröna väggar och tak.
Insamlad data diskuteras i förhållande till två teorier om estetik och ekologisk hållbarhet formulerade av Joan Iversson Nassauer och Elizabeth K. Meyer. Teorierna beskriver de krockar som kan uppstå mellan människors estetiska landskapspreferenser och naturens verkliga utseende, men också hur dessa utmaningar kan lösas genom gestaltning och i förlängningen skapa både intresse och förståelse för ekologisk hållbarhet. I fallet Stockholms stad och Malmö stad är det tydligt att de exempel på gestaltningsgrepp som förs fram, ligger i linje med Nassauers förespråkande av inramning för att signalera omhändertagande. Att kommunerna beskriver biologisk mångfald som en viktig del av kommunernas visuella identitet och skönhet utgör en god grund. Men när biologisk mångfald samtidigt ses som en av många funktioner i en mångfunktionell gestaltning som prioriterar mänskliga behov, är risken att gestaltningen inte presterar ekologiskt.
För att skapa reella rum för biologisk mångfald i staden, förespråkas separation som ett komplement till Nassauers ordnade formspråk och Meyers resonemang kring estetiska upplevelser. Genom att ta fasta på det kulturella formspråket och samtidigt skapa separerade gröna miljöer för biologisk mångfald som också ger upplevelsevärden, kan landskapsarkitekter bidra till en större förståelse för vikten av biologisk mångfald i stadsrummet. Detta kräver inte mindre utan mer fokus på gestaltning i framtidens stadsutvecklingsprojekt. Det är en konst att gestalta biologisk mångfald.This paper aims to investigate how two Swedish metropolitan municipalities describe designing for biodiversity in urban environments. As urbanisation, climate change and reduced diversity of species increase, it is becoming increasingly important for urban environments to promote biodiversity. At the same time, designing for biodiversity in the urban environment can be a challenge, as environments with high biodiversity are not always perceived as aesthetically pleasing. In the municipalities' policy documents, there are guidelines that reflect ideas and assumptions about designing for biodiversity, which in turn give signals to practitioners about the political will and direction for the future. A qualitative analysis of policy documents from the metropolitan municipalities the City of Stockholm and the City of Malmö is conducted, to compare descriptions of designing for biodiversity in urban environments.
The results show the descriptions are relatively consistent. Biodiversity is presented as part of the visual character and identity of the cities and as a contributing factor to beautiful design. Biodiversity is also seen as one of many functions in the multifunctional design of the dense city, which is mainly exemplified by two design concepts: open stormwater management and green walls and roofs.
Collected data are discussed in relation to two theories on aesthetic sustainability formulated by Joan Iversson Nassauer and Elizabeth K. Meyer. The theories describe clashes that can arise between people’s aesthetic landscape preferences and the actual appearance of nature. But they also show how these challenges can be solved through design and increase both interest and understanding of the importance of ecological sustainability. In the case of the City of Stockholm and the City of Malmö, the examples of design approaches put forward are in line with Nassauer’s advocacy of orderly frames as cues to care. The fact that the municipalities describe biodiversity as an important part of their visual identity and beauty is a good basis. But when biodiversity is seen as one of many functions in a multifunctional design that prioritises human needs, there is a risk the design does not perform ecologically.
To create real spaces for biodiversity in the city, separation is advocated as a complement to Nassauer’s orderly frames and Meyer’s aesthetic experiences. By utilising the cultural design language while creating separated green environments for biodiversity providing experiential values, landscape architects can contribute to a greater understanding of the importance of biodiversity in urban space. This requires not less but more focus on design in future urban development projects. It is an art to design for biodiversity
Vinteranpassning av gröna väggar
Get PDFTrots det växande intresset för gröna väggar i Sverige, står utvecklingen inför en rad utmaningar. Vinterhalvåret är en påfrestande period för växter på gröna väggar då de är särskilt utsatta för yttre faktorer som kyla, vind och salt. Det finns således ett behov av att sammanställa kunskap om hur gröna väggar kan utvecklas för att hålla längre och bidra med ekosystemtjänster vintertid. Med fokus på växtzonerna 2 till 8, undersöks hur företag och experter resonerar kring gröna väggar under den kalla årstiden. En kvalitativ metodik har tillämpats för att noggrant utforska konstruktioner, utmaningar och den framtida potentialen hos gröna väggar i Sverige.
Våra slutsatser, grundade på en analys av både empiri och teori, pekar på en betydande möjlighet för gröna väggar att förbättra stadsmiljöer. Dock kräver det en aktiv marknadsföring för att öka medvetenheten och uppmärksamma de positiva ekonomiska effekterna. Genom att adressera oro kring underhållskostnader och betona fördelarna, såsom minskat slitage på fasader och förbättrad dagvattenhantering, kan gröna väggar bli en attraktiv investering för både bostadsrättsföreningar och fastighetsägare.
Ändå är detta bara början. För att verkligt integrera gröna väggar som en del av vår framtida infrastruktur krävs fortsatt samarbete och kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Genom att arbeta tillsammans kan vi driva innovationen framåt och skapa en mer hållbar och attraktiv miljö för alla.Despite the growing interest in green walls in Sweden, development faces a number of challenges. The winter season poses a demanding period for plants on green walls as they are particularly exposed to external factors such as cold, wind, and salt. Hence, there is a need to compile knowledge on how green walls can be developed to last longer and contribute with ecosystem services during winter. Focusing on plant hardiness zones 2 to 8, this study examines how companies and experts reason about green walls during the cold season. In this thesis, we have applied a qualitative methodology to carefully explore the constructions, challenges, and future potential of green walls in Sweden.
Our conclusions, based on an analysis of both empirical evidence and theory, point to a significant opportunity for green walls to enhance urban environments. However, this requires active marketing to raise awareness and highlight the positive economic effects. By addressing concerns about maintenance costs and emphasizing benefits such as reduced damage and improved stormwater management, green walls can become an attractive investment for both cooperative housing associations and property owners.
Nevertheless, this is just the beginning. To truly integrate green walls as part of our future infrastructure, continued collaboration and knowledge exchange among various stakeholders are necessary. By working together, we can drive innovation forward and create a more sustainable and appealing environment for all
Skelettjordar – fallgropar vid anläggning
Get PDFGatuträd är idag en självklar del av våra alltmer växande städer. De gynnar oss både estetiskt och fysiskt med de ekosystemtjänster som de bidrar med. På grund av förtätningen av städerna minimeras dock utrymmet för träden. Detta gäller både ovan och under mark där rötterna får konkurrera med infrastruktur i form av ledningar och vägöverbyggnader. Markkompaktering från trafik förstör även jordstrukturen innehållande vatten och luft som rotsystemen behöver. Nya metoder i form av skelettjordar har under de senaste 30 åren tagits fram för att förbättra förhållandena, främst det rotvänliga utrymmet för träden. En av dessa metoder togs fram av Stockholms stad och kallas Stockholmsmodellen. Dessa typer av växtbäddar finns i olika modeller men består ofta av makadam i stora fraktioner blandat med till exempel växtjord. Andra substrat har även tagit sig in på marknaden där biokol är en sådan. Många tillvägagångsätt finns vid anläggande av dessa växtbäddar där många städer har olika lösningar som de anser är bäst.
Trots dessa nya anläggningsmetoder finns fortfarande etableringsproblematik av träden. Fallgropar och risker finns vid anläggandet som kan påverka resultat negativt. Denna uppsats undersöker de här fallgroparna och vilka faktorer som måste tas i beaktning för att resultatet ska bli lyckat. Det undersöks även varför Stockholmsmodellen nu ska revideras. Vad är det man vill förbättra? Som metod används litteraturstudie och intervjuer som grund för att besvara frågeställningarna. Intervjupersonerna har olika bakgrund och syn på det berörda ämnet. Dessa har legat som stor grund till undersökningen.
Resultatet visar bland annat en kunskapsbrist hos många entreprenörer och projektörer. Kunskapen som saknas är ofta hur olika substrat skiljer sig och förståelsen för hur markfysikaliska egenskaper påverkas av olika faktorer. Även att man inte anpassar konstruktionerna efter platsens förhållanden.Urban trees are regarded as a natural aspect of our expanding cities. They benefit us both aesthetically and physically with the ecosystem services they provide. However, due to urban densification, the space for trees is reducing. This applies both above and below ground, where roots must compete with infrastructure such as pipes and road structures. Furthermore, the water and air holding capacity is becoming increasingly reduced due to soil compaction caused by traffic. This compromises and damages the structure of the soil, which is essential for the root system and the tree’s health. New methods using strucural soils have been developed in the past 30 years to improve these conditions. They are primarily used for providing root-friendly spaces for trees. One of these methods was developed by the city of Stockholm and is called “Stockholmsmodellen”. This type of construction includes various models of plant beds all of which consist of large fractions of macadam mixed with, for example, soil. Other substrates such as biochar have also entered the market. There are many approaches to the construction of these plant beds, with many cities having different solutions they consider to be the most effective.
Despite these various approaches to the construction, establishment issues of the trees remain. Risks and setbacks occur that impact the results. This paper examines these risks and the factors that need to be considered for successful results. Furthermore, it investigates why the Stockholmsmodellen is now being revised and what improvements are being sought. The study uses both interviews and literature to address the research questions. The interviewees have different backgrounds and perspectives on the subject, providing a broad foundation for the study.
Results show among other things, a need for more knowledge among many contractors and designers. The lack of knowledge tends to concern the differences between various substrates and the understanding of how soil-physical properties are affected by different factors. Lastly, the study concludes that there is a tendency to ignore site-specific conditions, resulting in insufficient adaptions to the construction approach
Normer för visualisering inom landskapsarkitektur
Get PDFInom landskapsarkitektur är visualiseringar ett viktigt verktyg. Visualiseringar används för att
kommunicera idéer och förslag men också för att övertyga potentiella köpare. Bilder reproducerar
normer vilket kan leda till både inkludering och exkludering. Detta arbete handlar om att undersöka
hur olika taktiker för visualisering inom landskapsarkitektur fungerar för att utforska och utmana
etablerade normer i samhället.
Litteraturstudien berör visualisering inom landskapsarkitektur, normer i samhället och taktiker för
normkritisk visualisering.
Litteraturstudien följs av ett experiment där olika taktiker för att skapa normkreativa bilder testas.
Denna undersökning resulterar i nio stycken bilder.
En intervju med arkitekten Lina Byberg, som arbetar på Sydväst Arkitektur och Landskap leder till
en diskussion kring de olika taktikerna för normkritisk visualisering, för att undersöka huruvida dessa
taktiker fungerar eller hade fungerat i praktiken.
En enkätundersökning besvaras av 37 yrkesverksamma landskapsarkitekter och visualiserare.
Enkäten undersöker huruvida de yrkesverksamma tror att taktikerna kan fungera för att skapa
inkluderande visualiseringar och hur det skulle kunna gå till i praktiken. Resultatet från enkäten
presenteras i diagram och text, och visar på om taktikerna anses applicerbara i yrkeslivet.
En diskussion där litteraturstudiens, utvärderingens, intervjuns och enkätundersökningens resultat
jämförs avslutar uppsatsen.Visualisations are an important tool within landscape architecture. Visualisations are used to
communicate ideas and proposals, but also to convince potential buyers. Images create norms which
can lead to both inclusion and exclusion. This study aims to investigate how different tactics of
visualisation within landscape architecture work to explore and challenge established norms.
The thesis begins with a literature study which covers visualisation within landscape architecture,
norms in society and tactics for norm-critical visualisation.
The literature study is followed by an evaluation where different tactics for creating norm-creative
images are tested. The investigation results in nine images.
This is followed by an interview with the architect Lina Byberg, who works at Sydväst Arkitektur
och Landskap. Discussion around the different tactics for norm-critical visualisation is carried out to
investigate whether these tactics work or would work in the working life.
The interview is followed by a survey, answered by 37 professional landscape architects and
visualizers. The survey covers if the professionals believe the tactics will work to create inclusive
visualisations and how it would work. The result from the survey is presented in the form of charts and
text.
Following is a discussion about the results from the literature study, the evaluation, the interview
and the survey. The thesis is concluded with a method discussion where suggestions for how the
study could be improved is presented
The behavioural response of Drosophila suzukii to fermentation products
Get PDFDrosophila suzukii, or the Spotted Wing Drosophila (SWD), is an invasive fly that is a pest of soft fruits and berries. Unlike other Drosophila species, the females lay their eggs in ripening and ripe fruits, causing crop losses. In the last decade SWD has invaded North and South America and Europe and since 2014 the fly can also be found in Sweden. Despite preferring to oviposit in ripe fruit, D. suzukii is, like many other drosophilids, dependent on yeasts as a source of important nutrients. An especially strong connection has previously been seen to the yeast Hanseniaspora uvarum. In this work the behavioural effect of this yeast on D. suzukii was investigated. A larval assay was carried out to identify the most attractive single compounds from the headspace of H. uvarum. A blend of two of the more attractive compounds, ethyl acetate and acetoin, produced similar attraction levels as an H. uvarum liquid culture. Oviposition assays were carried out with real and artificial blueberries where mated female flies were given a choice between laying eggs in berries inoculated with undiluted, diluted or no H. uvarum. While no significant differences could be found between the treatments, it was noted that females were more likely to lay eggs if given access to undiluted yeast. Mating observations to investigate where matings where most likely to take place showed that a majority of the flies aggregated and mated on raspberries inoculated with H. uvarum compared to clean raspberries, fresh raspberry shoots and an H. uvarum culture the flies could smell but not feed on. Finally, a monitoring project was carried out in collaboration with hobby growers to investigate the current distribution of D. suzukii in Sweden. The results showed that D. suzukii is now present in most of southern Sweden, up to and including Stockholm, in both populated and rural areas
Mångfald av vedlevande svampar i kronosekvenser av skötta och brända boreala tallskogar
Get PDFI studied how and if clear-cut forestry mimics the disturbance of wildfire by comparing the impacts of these disturbances on coarse woody debris (CWD) volumes, CWD characteristics, as well as species richness of wood inhabiting fungi (WIF) and red-listed species. I compared a wildfire chronosequence with a temporal range of 4-375 years since the last disturbance, and a managed chronosequence ranging between 1-109 years since clearcut. I found that young post-disturbance forests showed the highest CWD volumes. On average, burnt forests showed three times higher CWD volumes, albeit with high variability over time. Characteristics of CWD greatly differed, with fire-disturbed forests showing higher amounts of CWD in larger diameter classes and later decomposition stages. I found that CWD volume predicted species richness of WIF similarly in both chronosequences. Fire-disturbed forests generally reached higher values of WIF species richness; however, when comparing species richness per CWD volume, no significant differences were found between the chronosequences. Species composition differed between the chronosequences, attributed to higher occurrences of red-listed wood fungi in the wildfire chronosequence, particularly those associated with Norway spruce CWD. My study highlights the very different impacts of the fire and clear-cut disturbances on WIF in boreal pine-dominated forests and the need for prescribed burnings to generate charred CWD and thus, maintain natural pine-dominated forests and associated wood fungal species. Furthermore, my results demonstrate the importance of young and old growth post-fire stands as landscape-level habitats and species reservoirs, particularly for red-listed fungal species. Importantly, I found an increase in CWD volumes in the managed forest in the youngest managed stands of the chronosequence, likely due to recent CWD retention efforts over the last few decades due to higher environmental concern in forestry
How do smells influence spatial perception? : a literature review on the relationship between smell and spatial perception with a focus on well-being
Get PDFPlatsupplevelser sträcker sig längre än till de visuella intrycken eftersom vi människor upplever våra
omgivningar genom våra samtliga sinnen, däribland luktsinnet. Dofter har stor betydelse för vårt
välbefinnande, för hur platser uppfattas och för hur vi interagerar med miljöer. Föreliggande uppsats
har till syfte att undersöka relationen mellan doftlandskap och platsupplevelse med fokus på
betydelsen av dessa aspekter för välbefinnande. Den metod som utgjort grunden för uppsatsen är en
litteraturanalys som gav ett material bestående av tio vetenskapliga artiklar som legat till grund för
tematisk analys. Denna analys resulterade i fem teman: Multisensoriska platsupplevelser, Känslor,
Minnen, Platsidentitet och Kulturella förutsättningar. De slutsatser som kan dras av den
litteraturanalys som gjorts är att dofter har betydelse för vår platsuppfattning, att relationen mellan
plats och doft kan bidra till ökat välbefinnande och att det är möjligt att inom landskapsarkitektur
använda sådan kunskap för att skapa hälsofrämjande miljöer.Experience of places extend beyond visual impressions since we, as humans, perceive our
surroundings through all our senses, including the sense of smell. Smells play a significant role in
well-being, how places are perceived, and how we interact with environments around us. The
purpose of this essay is to examine the relationship between smellscapes and place experiences with
a focus on the significance of these aspects for well-being. The method that formed the basis for the
essay is a literature review that gave a collection of ten scientific articles used in a thematic analysis.
This analysis resulted in five themes: Multisensory Place Experiences, Emotions, Memories, Place
Identity, and Cultural Conditions. The conclusions drawn from the literature review indicate that
smells influence our perception of place, that the relationship between place and scent can contribute
to increased well-being, and that it is possible to use such knowledge within landscape architecture
to create health-promoting environments
Säkerhet eller utmaning - behöver det ena utesluta det andra? : en undersökning om mötet mellan lekvärde och säkerhet på lekplatsen
Get PDFDet innebär många utmaningar att skapa och förvalta lekplatser idag, vilket är en komplicerad process med många aspekter att ta hänsyn till. En av de viktigaste aspekterna i arbetet med en lekmiljö är säkerheten, men också att miljön ska vara givande och utvecklande för barn. Lek är viktigt för barns utveckling och därmed även deras användning av utemiljöer för att främja detta. Därför behövs kunskap för att barn ska få ta plats och vara en del av att skapa de miljöer de själva eftersträvar. Examensarbetet fokuserar på att undersöka förhållandet mellan säkerhet och kvalitet på lekplatser och utforska om betoning på det ena området utesluter det andra. Målet är att undersöka på vilket sätt säkerhet påverkar lekplatsens kvalitet. Resultaten och slutsatserna ger insikter i hur man integrerar säkerhetsåtgärder och utmanande element på lekplatser. Genom att kombinera forskningsbaserade grunder tillsammans med standarden SS-EN 1176 finns en möjlighet för att skapa en säker och samtidigt utmanande lekmiljö om kunskapen om detta sprids inom utemiljöbranschen så att en balans kan skapas mellan dessa. Det är viktigt att säkerheten integreras i lekmiljön utan att den ska ta över och styra den.Creating and managing playgrounds today entails numerous challenges, which is a complex process with many aspects to consider. One of the key aspects in the work with a play environment is safety, as well as ensuring that the environment is enriching and developmental for children. Play is crucial for children's development, and thus, their utilization of outdoor spaces to promote this. Therefore, knowledge is needed for children to have a place and be part of creating the environments they strive for. The thesis focuses on examining the relationship between safety and quality in playgrounds and exploring whether emphasis on one area excludes the other. The goal is to investigate how safety impacts the quality of a playground. The results and conclusions provide insights into how to integrate safety measures and challenging elements in playgrounds. By combining research-based surveys with the swedish standard SS-EN 1176, there is an opportunity to create a safe and simultaneously challenging play environment if knowledge about this is disseminated so that a balance can be struck between these aspects. It is important for safety to be integrated into the play environment without overshadowing or controlling it
Underväxtens effekter på gallringsarbetet : hur underväxttäthet påverkar drivningsarbetet och skogsmaskinförarnas arbetsmiljö i gallring
Get PDFUnder de senaste två decennierna har gallringskostnaderna i Sverige ökat kontinuerligt, och om denna trend fortsätter finns risken att gallringskostnaderna blir så höga att markägare slutar utföra gallringar. Det skulle innebära en minskning av den årliga volymen gagnvirke som tas ut ur Sveriges skogar, vilket skulle vara negativt både för skogsindustrin och hela skogsbranschen. De ökande gallringskostnaderna drivs främst av ökade skördarkostnader, och för att minska dessa finns det flera möjliga åtgärder. Underväxtröjning är en åtgärd som kan minska skördarkostnaden, men själva genomförandet av underväxtröjningen är också kostsam. Därför bör underväxtröjning endast genomföras om det är ekonomiskt lönsamt, men det är inte känt vid vilken underväxttäthet detta inträffar.
Syftet med denna studie var att undersöka den ekonomiska lönsamheten och det framtida behovet av underväxtröjning inför gallring. Det gjordes genom att undersöka hur förekomsten av underväxt påverkar maskinproduktiviteten, mängden maskinavbrott samt förekomsten av kör- och stamskador i samband med gallring. Dessa faktorer användes sedan för att beräkna underväxtens påverkan på gallringskostnaden. Studien undersökte även översiktligt hur maskinförarna upplevde att deras arbete påverkades av underväxt, och deras syn på lämplig hantering av underväxt.
Tre olika typer av analyser genomfördes. Den första bestod av analyser över underväxtens påverkan på drivningsarbetet och baserades på data från 15 752 trakter som gallrades av SCA mellan år 2013 och 2023, vilket utgör ett av de största dataseten som hittills använts för att studera underväxtens påverkan vid gallring. Maskinförarnas åsikter om underväxt samlades in genom telefonintervjuer med tre gallringsentreprenörer som var verksamma åt SCA. Den sista analysen var en kvalitetskontroll av inrapporterad underväxttäthet och utfördes med ett datamaterial insamlat genom en fältinventering av åtta gallringstrakter belägna inom 80 km från Umeå.
Resultaten visade att underväxt sänkte skördarproduktiviteten, men höjde skotarproduktiviteten. Inget samband fanns mellan underväxttätheten och körskador, stamskador eller maskinavbrott. Underväxt orsakade en ökning av drivningskostnaden med som mest 3,27 kr/m3fub, där den lägsta underväxtröjningskostnaden vid samma underväxttäthet var 46,16 kr/m3fub.
Slutsatsen är att det inte är ekonomiskt lönsamt att underväxtröja under de förutsättningar som studerats. Däremot finns det ett fortsatt behov att utföra underväxtröjning, eller annan likvärdig åtgärd, för att skapa en acceptabel arbetsmiljö för skogsmaskinsförarna.Over the past two decades, thinning costs in Sweden have continuously increased, and if this trend continues, there is a risk that thinning costs will become so high that landowners stop conducting thinning operations. This would result in a reduction of the annual volume of valuable timber extracted from Sweden’s forests, which would be detrimental to both the forest industry and the entire forestry sector. The increased thinning costs are primarily driven by rising harvester costs, and to mitigate these, there are several possible measures. Undergrowth clearing is one measure that can reduce harvester costs, but the implementation of undergrowth clearing is also costly. Therefore, undergrowth clearing should only be carried out if it proves to be economically viable, but it is not known at what undergrowth density this occurs.
The purpose of this study was to examine the economic profitability and the future need for undergrowth clearing before thinning. This was done by examining how the presence of undergrowth affects machine productivity, the amount of machine downtime and the occurrence of soil- and stem damages in thinnings. These factors were then used to calculate the impact of undergrowth on thinning costs. The study also briefly examined how machine operators perceived their work to be affected by undergrowth and their view on appropriate undergrowth management.
Three different types of analyses were conducted. The first consisted of analyses of the impact of undergrowth on the thinning work and was based on data from 15 752 stands that were thinned by SCA between 2013 and 2023, making it one of the largest datasets used to study the impact of undergrowth in thinnings. Machine operator´s opinions on undergrowth were collected through telephone interviews with three thinning contractors working for SCA. The final analysis was a quality control of reported undergrowth density and was conducted using data collected through field inventories of eight thinning stands located within 80 km of Umeå.
The results showed that undergrowth reduced harvester productivity but increased forwarder productivity. There was no correlation between undergrowth density and soil damage, stem damages, or machine downtime. Undergrowth caused an increase in thinning cost of up to 3,72 SEK/ m3fub, with the lowest undergrowth clearing cost at the same undergrowth density being 46,16 SEK/m3fub.
In conclusion, under the conditions studied, it is not economically viable to perform undergrowth clearing. However, there is still a need to carry out undergrowth clearing, or similar measures, to create a satisfactory working environment for forestry machine operators