18101 research outputs found
Sort by
Mikroskogar
Get PDFDen tillgängliga ytan för grönska är begränsad i städerna och vi behöver ett nytt förhållningssätt för att kunna maximera mängden ekosystemtjänster på den yta som finns att tillgå. Ett tillvägagångssätt är att skapa artrika, dynamiska och strukturrika skogssystem, vilka kan bidra till multifunktionella lösningar i urbana miljöer. I arbetet refereras dessa skogar till som mikroskogar. Arbetet belyser mikroskogar som ett komplement till enskiktade trädplanteringar, vilka kan ge förbättrade förutsättningar för viktiga ekosystemtjänster och naturlika miljöer i staden. Därutöver bidrar det till en ökad förståelse för hur mikroskogars utformning kan påverka dess funktion.
Resultatet visar att mikroskogar med en flerskiktad struktur kan bidra till en ökad mängd ekosystemtjänster, såsom värme- och vinddämpning, bevarande av biologisk mångfald, bättre hälsa och välmående. Dessutom bidrar en flerskiktad struktur med goda lekmiljöer för barn. För att mikroskogen ska kunna leverera de ekosystemtjänster som efterfrågas krävs en förståelse för dess fysiska komponenter, såsom växtmaterial, komposition och den dynamiska utvecklingen. Detta kräver i sin tur en förståelse för de naturliga processerna, succession och växtstrategier.
Mikroskogar kan även bidra till otjänster, framför allt i form av otrygghet. Den upplevda otryggheten kan kopplas till vegetationens karaktär och täthet, där inramning, struktur och trygghetsskapande skötselinsatser kan ge en ökad upplevd trygghet. Resultatet visar dessutom att skötsel i form av gallring bidrar till en flerskiktad struktur, där utebliven gallring på sikt ger ett bestånd med mindre utvecklad skiktning. Då mikroskogens flerskiktning är direkt kopplad till dess funktion är gallringen en viktig komponent för att skapa multifunktionella mikroskogar.
Mikroskogar kan anläggas på så små ytor som 10 kvm, men för att det ska uppstå en inre rumslighet eller en omslutande känsla krävs en större yta. Resultatet visar att mikroskogar kan anläggas i flera typsituationer, bland annat i gatu- och torgmiljö, parkmark, skol- eller lekmiljö och i bostadsnära miljöer, men även som lä- och barriärplanteringar, för att skapa multifunktionella gröna lösningar.
Arbetets resultatet tillämpas i fyra prototyper för mikroskogar i relation till olika typsituationer i den planerade stadsdelen Östra Ramlösa i Helsingborg. Prototyperna beskriver den strukturella uppbyggnaden och utvecklingen av mikroskogar, anpassade efter fyra typsituationer i Östra Ramlösa: gatumiljö, torgmiljö, parkmark och skol- eller lekmiljö. Prototyperna visar hur mikroskogar kan utformas på kort och lång sikt, där profildiagram används för att kommunicera den dynamiska utvecklingen över tid. Prototyperna är tänkta att, med en platsspecifik anpassning, kunna appliceras i de fyra typsituationerna på andra geografiska platser såväl i Östra Ramlösa som på andra platser i Öresundsregionen.The available space for green infrastructure is limited in the cities and we need a new approach to provide the maximum amount of ecosystem services. One way to do this is to create dynamic, structure- and speciesrich woodlands, which can contribute to multifunctional solutions in urban environments. In the paper, these woodlands are referred to as microforests. The paper shows how microforests can complement one-layered tree plantings, in order to improve conditions for important ecosystem services and nature-like environments in the city. Moreover, it contributes to a better understanding of how the design of microforests affects their function.
The results show that microforests with a multilayered structure can contribute to an increased number of ecosystem services, such as heat and wind attenuation, biodiversity conservation, improved human health and well-being. In addition, a multilayered structure provides good play environments for children. For microforests to deliver the ecosystem services required, a proper understanding of their physical components, such as plant material, composition and dynamic development is needed. This in turn requires understanding of the natural processes, succession and growth strategies.
Microforests can also contribute to disservices, mainly by way of reduced perceived saftety. Lowered perceived safety can be linked to the character and density of the vegetation, whereas framing, structure and management efforts can increase perceived safety. The results also show that management by thinning contributes to a multilayered structure and the absence of thinning in the long term results in a vegetation stand with less stratification. As the multilayered structure of the microforest is directly linked to its function, thinning is an important component in creating multifunctional microforests.
Microforests can be planted in areas as small as 10 square meters, but a larger area is required to create an inner spatiality. The results show that microforests can create multifunctional green spaces when established in streets and town squares, parks, school or play environments as well as in residential environments and as barrier plantings.
The results of the paper are applied on four prototypes for microforests in relation to different type situations in the planned district Östra Ramlösa in Helsingborg. The prototypes describe the structural approach and development of microforests, adapted to four different situations in Östra Ramlösa: street environment, the town square, park, schoolgrounds and play environment. The prototypes show how microforests can be designed in the short and long term, where profile diagrams are used to communicate the dynamic development over time. The prototypes can, with a site-specific adaptation, be applied in Sthese four type situations in other geographical locations both in Östra Ramlösa as well as other places in the Öresund region
Shedding light on biodiversity
Get PDFArtificial light at night (ALAN) is currently posing a significant challenge to ecology and biodiversity in urban environments. The effects of ALAN, from mainly street lighting, are disruption of natural light patterns for species, contribution to light pollution, and leads to loss of dark habitats which contributes to effects on an individual- and population level and physiological changes in species. Studies have found that ALAN is expanding at a rate of 6% across Earth’s surface and affects approximately 80% of the global population on a nightly basis. While artificial light has benefits that primarily serves to improve security, perception of safety, navigation, and aesthetics for pedestrians, it frequently leads to ecological disruption. Furthermore, street lighting design has prioritized motoric traffic over pedestrian usage which has still led to excessive, uneven, and poorly optimized illumination for pedestrians. Despite ALANs increasing expansion and prevalence, research is still relatively undeveloped and there is a lack of practices and effective measures to prevent negative side effects.
This thesis addresses the need to mitigate the adverse effects of ALAN by finding the optimized design of street lighting components at different types of locations to benefit humans and biodiversity. Components have been identified as correlated colour temperature (CCT), light sources (LED, MH, HPS), illuminance levels, uniformity of light, scheduling with motion sensors, direction, and shielding. A transect walk was conducted to reveal perception of light for humans and create site analyses. The components are customized to mitigate the adverse effects on biodiversity while improving the benefits for pedestrians, specifically perception of safety, navigation, and visibility. To find a middle ground between humans and ecology, a trade-off was conducted and analysed. After trade-offs are analysed and conducted, a framework of ecological and human trade-offs in street lighting is suggested based on three different locations
Möjligheter och utmaningar med att hålla får och nötkreatur på bete i skog
Get PDFSkogsbete har varit en viktig del av Sveriges historia men i takt med den agrara revolutionens utveckling och att skogsproduktionen fick allt högre värde fick skogsbetet allt mindre utrymme att praktiseras. Betesdjurens värdefulla inverkan på skogen är åter av intresse och detta arbete har därför undersökt vilka möjligheter, utmaningar och vilka erfarenheter djurhållare av får och nötkreatur upplever med skogsbete. För att undersöka detta har tio semistrukturerade intervjuer utförts. Resultaten indikerar att möjligheterna är att djurvälfärden påverkas positivt, att skogsbete bidrar med sociala värden och med fördelar gällande röjning, stängsling och större och ljusare skogsbetesmarker. Utmaningarna kännetecknas av praktiska utmaningar med skötsel av beteshagar och djur samt låg lönsamhet och klimatförändringar på lång sikt. Viktiga åtgärder enligt lantbrukarna för att förbättra förutsättningarna för skogsbetesdrift är ett bättre stödsystem som inkluderar en tydligare och bredare definition av vad som räknas som ett skogsbete.Forest grazing have been an important practice in Sweden historically. Both the Agricultural Revolution and the increased value on timber in the 19th century resulted in that the practise of forest grazing significantly decreased. The important value that grazing animals offer the forest is again of interest. This paper has therefore examined which possibilities, challenges and experiences farmers with cattle and sheep experience with forest grazing. This was examined by performing ten semi-structured interviews. The results indicate that the possibilities with forest grazing are that it has positive animal welfare implications, offer social values and are advantageous for weeding, fencing and offer bigger and brighter forest grazing areas. The main challenges are defined by practical challenges with tending to the pasture and the animals, achieving profitability and in longer terms also climate change. Collectively the farmers express that important measures to improve the conditions in forest grazing would be an improved financial support system that includes a broader definition of forest grazing
Dansen genom landskapet
Get PDFSverige är bland de länder i världen där befolkningen är mest stillasittande, vilket utgör en av våra stora folkhälsoproblem. Unga kvinnor sticker ut som en grupp som i mindre utsträckning är fysiskt aktiva. Deltagandet i fysisk aktivitet påverkas av natur-, byggda- och sociala miljöer, samt individuella faktorer som kön, ålder, fysisk förmåga, färdigheter och motivation. Spontanidrottsytor, såsom fotbollsplaner och utegym, är exempel på hur kommuner försöker hantera problemet med minskad fysisk aktivitet, och dessa är ofta välanvända. Däremot finns könsobalanser i användningen. Landskapsarkitektur har potential att utforma den byggda miljön och jämna ut könsobalansen, samt tillgängliggöra naturområden för att stimulera och underlätta fysisk aktivitet.
I detta arbete undersöks hur landskapsarkitektur kan främja ökad fysisk aktivitet bland unga kvinnor med vattenlandskapet som resurs och presenterar ett gestaltningsförslag för Johannesdalsbadet i Stockholm. Genom att använda gestaltningsarbetet som forskningsmetod utforskades lösningar på problemet med hjälp av metoden känd som ”Research by design”, eller på svenska ”forskning genom design”. Metoden kan delas in i tre faser: pre-design, design och post-design. Faserna överlappade varandra, där litteraturstudier kombinerades med designaktiviteter, med fokus på kreativa lösningar och utforskning av olika idéer och koncept.
Arbetsområdet utforskades, analyserades och tolkades genom användning av dans som metod. Rörelsemönstren analyserades och dokumenterades med hjälp av symboler inspirerade av Lawrence Halprins metod ”motation”. Mitt rörelsemönster påverkades också av känslor och sinnesupplevelser som uppstod av landskapets karaktär och inspirerade till dans. Dansen fungerade även som inspiration för formspråket i gestaltningsförslaget, där rörelserna förstärktes genom landskapsarkitektoniska tillägg.
Gestaltningsförslaget presenterar en områdesutveckling med fokus på att öka fysisk aktivitet bland unga kvinnor genom att skapa en promenad- och dansvänlig natur som sammanlänkar, aktiverar och skapar en välkomnande atmosfär. De tre huvuddelarna i gestaltningsförslaget inkluderar en vattenpromenad som ansluter till den befintliga strandpromenaden och består av två slingrande träspänger inspirerade av en lugn pardans. En flytande aktivitetsbrygga fungerar som en flexibel yta för exempelvis dans, bad, samt schemalagda aktiviteter med instruktör. Aktivitetsbryggans formspråk hämtar inspiration från streetdance med snabba och kraftfulla rörelser. På utkiksplatsen föreslås en svävande trappa som blir ett landmärke, inspirerat av balett, och lockar till att utforska platsen och ger en överblickbarhet över området. Resultatet illustrerar hur landskapsarkitektur utformat med hjälp av dans, i analys och utformning, kan bidra till att stimulera, underlätta och locka unga kvinnor till ökad fysisk aktivitet.Sweden grapples with a sedentary population issue, particularly among young women. Engagement in physical activity is shaped by the natural, built, and social environments, as well as individual factors like gender, age, physical ability, skills, and motivation. Spontaneous sports areas, such as soccer fields and outdoor gyms, are examples of how municipalities attempt to address the problem of decreased physical activity, and these are often well-used. However, there are gender imbalances in their usage. The field of landscape architecture has the potential to design the built environment and balance the physical gender gap, as well as make natural areas accessible to stimulate and facilitate physical activity.
This study investigates how landscape architecture can promote increased physical activity among young women using the water landscape as a resource and presents a design proposal for Johannesdalsbadet in Stockholm. Solutions to the problem were explored by using “research by design”. The method can be divided into three phases: pre-design, design, and post-design. The phases overlapped, with literature studies combined with design activities, focusing on creative solutions and exploration of various ideas and concepts.
The area of study was explored, analyzed, and interpreted through the use of dance as a method. Physical movement was analyzed and documented using symbols inspired by Lawrence Halprin's "motation" method. My movement pattern and dance were also influenced by emotions and inspired by sensory experiences arising from the landscape's character. Dance also served as inspiration for the design language in the design proposal, where movements were enhanced through landscape architectural additions.
The design proposal presents a development project focusing on increasing physical activity among young women by modeling a space for walking and dancing, through linking, activating, and creating a welcoming atmosphere. The three main parts of the design proposal include a coastal walk connecting to the existing beach promenade, consisting of two winding wooden boardwalks inspired by a calm couple's dance. A floating activity deck serves as a flexible surface for activities such as dance, swimming, and scheduled group activities with an instructor. The design language of the activity deck is inspired by street dance with fast and powerful movements. A landmark floating staircase, inspired by ballet, encourages exploration of the site and provides an overview of the area. The result illustrates how landscape architecture, designed with the help of dance in analysis and design, can contribute to stimulating, facilitating, and attracting young women to increased physical activity
Blue lupin in a food value chain
Get PDFGlobal food systems need to undergo drastic changes to decrease greenhouse gas emissions and increase the sustainability in all aspects – environmentally, socially, and economically. The COVID-19 pandemic and the war in Ukraine have shown how sensitive the global food systems are to disruptions, as many countries depend on food imports. To increase food security and the sustainability of our food systems, there is a need to promote local food value chains and change to a more plant-based diet. This project has a broad view on the food value chain around vegan and organic lupin ice cream that is sourced and produced in Sweden, where cultivation of blue lupin, processing of lupin seeds and financial aspects regarding these two parts are considered. To assess the processing part, protein was extracted from lupin seeds and used to make lupin ice cream. A sensory analysis was carried out to determine if the ice cream production had been successful.
The literature study showed that it is possible to grow blue lupin with good results in Sweden, especially in the south of Sweden, both in terms of yield and farm income. Blue lupin is valued as a break crop with a high protein content that can be grown as an alternative, or as an addition, to field peas (Pisum Sativum) in Swedish crop rotations, due to a low pest and disease pressure. There is no need to fertilize blue lupin as the deep roots take up the P and K needed and the biological nitrogen fixation is high. The deep roots improve soil structure and this together with the high nitrogen fixation makes it a good pre-crop for the next crop. The drawbacks of growing blue lupin are mostly connected to the start-up phase of the cultivation, as there is a steep learning curve on how to manage this, to most growers in Sweden, new crop. The cost of seeds and the need for inoculation when sowing lupin for the first time is also a drawback for some farmers.
Protein was successfully extracted from lupin seeds and used as a base for vegan ice cream. Only Swedish and organic ingredients were used for the lupin ice cream and resulted in three different flavours: Raspberry, strawberry and elderflower. Both taste and texture got good scores for all three flavours during the sensory analysis, showing the potential of a new product. The lupin ice cream is different from most other ice creams on the Swedish market, offering a new sustainable alternative. By using local ingredients, the processing part of the food value chain is less dependent on imports, and by using ingredients that are both local and organic, the production part of the food value chain becomes less dependent on imports as well. Since only the protein is extracted from the lupin seeds, more research is needed to find a use for the rest of the seed. There is also a high water usage for extracting the protein that needs to be optimized.
With a normal to high grain yield, blue lupin has the potential of being one of the better organic crops in terms of gross margin when it is used for human consumption. There is also a potential for increased margins once the cultivation is more established. Further development is needed to reach a more reasonable retail price for the lupin ice cream, as the premium combination of Swedish and organic ingredients gives it a higher price than most potential competitors, and therefore likely exceeds consumers’ willingness to pay.Globala livsmedelssystem behöver drastiskt förändras för att minska utsläpp av växthusgaser och öka hållbarheten i alla aspekter – miljömässigt, socialt och ekonomiskt. COVID-19 pandemin och kriget i Ukraina har visat hur känsligt det globala livsmedelssystemet är för störningar, då många länder är beroende av importerade livsmedel. För att säkra försörjningen av livsmedel och öka hållbarheten på livsmedelssystemen, så finns det ett behov av att främja lokala värdekedjor och byta till en mer växtbaserad diet. Detta projekt ger en överblick av en värdekedja kring vegansk och ekologisk lupinglass som är producerad i Sverige med svenska ingredienser, där odling av sötlupin (Lupinus angustifolius), processning av lupinbönor och ekonomin kring dessa två delar tas i beaktande. För att bedöma processningsdelen extraherades protein från lupinbönor och användes till att producera lupinglass. En sensorisk analys utfördes för att avgöra om produktionen av lupinglass hade lyckats.
Resultat från en litteraturstudie visar att det går att odla sötlupin med goda resultat i Sverige, speciellt i södra Sverige, både vad gäller skörd och inkomster till gården. Sötlupin värdesätts som avbrottsgröda med högt proteininnehåll som kan odlas som ett alternativ, eller som ett tillägg, till ärtor (Pisum sativum) i växtföljden, tack vare ett lågt sjukdoms- och skadedjurstryck. Det finns inget behov av att gödsla sötlupin då djupa rötter tar upp det P och K som behövs och kvävefixeringen är hög, näring som forslas bort med skörden ersätts med fördel genom att gödsla en annan gröda i växtföljden. De djupa rötterna förbättrar jordstrukturen och detta tillsammans med den höga kvävefixeringen gör sötlupin till en bra förfrukt. Potentiella hinder för odling av sötlupin är till stor del kopplade till starten av odlingen, då odlaren behöver lära sig hantera en gröda som för de flesta odlare i Sverige är en helt ny gröda. Kostnaden för utsädet och behovet av ympning när sötlupin ska sås på nya fält är också nackdelar, men sparas en del av skörden så blir kostnaden för utsäde mindre redan nästa säsong, och behovet av ympning minskar också med tiden.
Protein extraherades med bra resultat från lupinbönor och användes som en bas till vegansk glass. Endast svenska ekologiska ingredienser användes till lupinglassen och resulterade i tre smaker: Hallon, jordgubb och fläderblom. Både smak och konsistens på alla tre smaker fick bra betyg under den sensoriska analysen, vilket visar potentialen för en ny produkt. Lupinglassen är annorlunda än de flesta andra glassar på svenska marknaden och erbjuder ett hållbart alternativ. Genom att använda svenska ingredienser kan processningsdelen av värdekedjan bli mindre importberoende, och genom att använda svenska ekologiska ingredienser så blir även odlingsdelen av värdekedjan mindre importberoende. Eftersom endast proteinet extraherades från lupinbönorna, så behövs mer forskning kring vad övriga komponenter från lupinbönan kan användas till. Vid proteinextraktionen används också en stor mängd vatten, något som behöver optimeras.
Med en normal till hög fröskörd, har sötlupin potentialen att vara en av de bättre ekologiska grödorna vad gäller bruttomarginal, när bönorna används för humankonsumtion. Det finns även potential till att öka marginalerna när odlingen är mer etablerad. Lupinglassen behöver utvecklas ytterligare för att få ner försäljningspriset till en rimlig nivå, kombinationen av svenska ekologiska ingredienser resulterar i ett pris som är högre än många konkurrenters, och därmed sannolikt överstiger vad konsumenter är villiga att betala
Microbial dynamics of Swedish, industrially brewed kombucha and variations between starter cultures
Get PDFKombucha is an acidic, slightly alcoholic beverage made by fermenting sweetened tea. Kombucha is rising in popularity worldwide as a result of the alleged health benefits. Common microbes involved has been found to vary, but include yeasts, acetic acid bacteria, and occasionally lactic acid bacteria. The aim of this thesis was to investigate how the microbial population differed between three starter cultures from one industrial brewery of kombucha, what microbes could be found in one cellulosic biofilm, and how the microbial population of one batch of industrially brewed combucha altered from day 2 to 21 of fermentation, using samples obtained from a Swedish brewery. This was done by plating sample dilutions on differential media and counting the colony forming units, as well as by partial amplification and sequencing of the 16S and 26S RNA gene respectively. Concentrations of sugars and end products were measured by high performance liquid chromatography. The starter liquids were found to consist of similar microorganisms but were not identical. The microbial population originating from the cellulosic pellicle was not as diverse as the most diverse starter liquid but had a greater microbial density. In the batch of industrially brewed kombucha, Brettanomyces anomalus was the dominating yeast throughout. Hanseniaspora mollemarum was found in samples from the first half of the fermentation period, and Zymomonas mobilis in the second. Sucrose equivalents decreased from 51.8 to 32.2 g L-1, while ethanol increased from 3.5 to 15.4 g L.1. The final concentration of acetic acid was found to be 3.0 g L-1. No acetic acid bacteria or lactic acid bacteria were identified, and no lactate was formed.Kombucha är en syrlig, något alkoholhaltig dryck tillverkad genom att fermentera te. Kombuchas popularitet ökar världen över, på grund av påstådda hälsofördelar. Mikrober delaktiga i fermentationen kan variera mycket, men innefattar ofta jäst, ättiksyrebakterier, och ibland mjölksyrebakterier. Syftet med denna avhandling var att undersöka hur den mikrobiella populationen skiljde sig åt mellan tre startkulturer från ett industriellt bryggeri av kombucha, vilka mikrober som kunde hittas i en biofilm, samt hur den mikrobiella populationen i en omgång industriellt bryggd kombucha förändrades från dag 2 till dag 21 av fermentationen, med prover inhämtade från ett svenskt bryggeri. Detta gjordes genom att sprida prover på differentierade medier och räkna koloniformande enheter, samt genom att partiellt amplifiera och sekvensera 16S och 26S RNA genen för jäst respektive bakterier. Koncentrationer av socker och slutprodukter mättes med högupplösande vätskekromatografi. Startvätskorna visade sig bestå av liknande, men inte identiska populationer av mikrober. Den mikrobiella sammansättningen från biofilmen var inte lika artrik som den mest artrika startvätskan, men hade en högre mikrobiell densitet. I omgången industriellt bryggd kombucha dominerade Brettanomyces anomalus vid alla tidpunkter. Hanseniaspora mollemarum kunde identifieras i prover från den första halvan av fermentationen, och Zymomonas mobilis i den andra. Sukrosekvivalenter minskade från 51.8 till 32.2 g L-1, medan etanol ökade från 3.5 till 15.4 g L-1. Den slutliga koncentrationen av ättiksyra uppmättes till 3.0 g L-1. Inga ättiksyrabakterier eller mjölksyrabakterier identifierades, och ingen mjölksyra kunde uppmätas
Faktorer relaterade till utfodring och hull som har inverkan på råmjölkens kvalitativa innehåll av immunglobuliner hos mjölkkor
Get PDFIdag råder problem bland lantbrukare då många mjölkkor producerar råmjölk av undermålig kvalitet. Nuvarande rådgivning utgår från att minst 90 % av mjölkkorna ska producera råmjölk av godtagbar kvalitet samtidigt som det är av essentiell betydelse att kalven ska förses med högkvalitativ råmjölk. Följaktligen föreligger ett behov av att hitta åtgärder, relaterade till råmjölkens kvalitet, som lantbrukare kan omsätta i praktiken med syfte att förbättra verksamhetens lönsamhet och djurhälsa genom att råmjölkens koncentration av immunglobulin ökar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa och redovisa faktorer relaterade till utfodring och hull, som har inverkan på råmjölkens innehåll av immunglobuliner hos mjölkkor. Målet var att utifrån redovisad litteratur konkretisera åtgärder, som kan omsättas av lantbrukare på gårdsnivå. Litteraturstudien visade att flertalet studier kunde påvisa att koncentrationen av immunglobulin kan korrelera med näringsmässiga medel och hull. För kor som tilldelas en foderstat med en energikoncentration, som tillgodoser deras energibehov under olika perioder av sintiden minimerades risken för att en utspädningseffekt av immunglobuliner skulle uppstå. Immunglobulinhalten ökade genom att foderstaten kompletterades med våmskyddade aminosyror och våmskyddade långkedjiga fettsyror i form av linolsyra till sinkor. Inkludering av nikotinsyra, magnesiumbutyrat och organiska spårämnen i form av zink, mangan och koppar i sinkofoderstaten visade också en positiv effekt. Avslutningsvis rekommenderades att hullförändring inte bör ske under sintidsperioden. Slutsatsen av litteraturstudien är att det möjligtvis finns potential att på sikt förbättra råmjölkens kvalitet genom utfodringsmässiga åtgärder och åtgärder relaterade till hull. En svårighet kan vara att marknaden tillhandahåller ett begränsat utbud av de produkter som angivits som förslag på åtgärder. Vidare forskning är nödvändig för att kunna fastställa nyanserade riktlinjer, som lantbrukare kan tillämpa för specifika åtgärder.Today, farmers are faced with the problem of many dairy cows producing colostrum of substandard quality. Current advice assumes that at least 90% of dairy cows should produce colostrum of acceptable quality. At the same time, calves must be provided with high-quality colostrum. Consequently, there is a need to find measures related to colostrum quality that farmers can practice to improve farm profitability and animal health by increasing colostrum immunoglobulin concentration. This literature review aimed to elucidate and report factors related to nutrition and body condition that impact the content of immunoglobulins in dairy cows' colostrum. Based on the literature presented, the aim was to concretize measures that can be implemented by farmers at the farm level. The literature review showed that several studies demonstrated that immunoglobulin concentration can correlate with nutritional means and body condition. For cows fed a diet with an energy concentration that meets their energy requirements during different periods of the dry period, the risk of an immunoglobulin dilution effect was minimized. Immunoglobulin levels were increased by supplementing the diet with rumen-protected amino acids and rumen-protected long-chain fatty acids in the form of linoleic acid for dry cows. Nicotinic acid, magnesium butyrate, and organic trace elements in the form of zinc, manganese, and copper in the dry cow's diet also showed a positive effect. In conclusion, it was recommended that there should be no change in body condition during the dry period. The literature review concludes that nutrition and body condition-related measures have the potential to significantly improve colostrum quality. While the market may provide a limited range of the products indicated as suggested measures, this should not deter us. Further research is necessary to establish nuanced guidelines, which you, as farmers, can apply to specific measures. The potential benefits of these measures are promising, and your efforts in implementing them can lead to a substantial improvement in colostrum quality
Analys av orsaker till vältningsolyckor med rundvirkesbilar
Get PDFStora volymer rundvirke transporteras varje dag året om med rundvirkesbilar. Det gör så att rundvirkesbilarna kör under alla årstider och på olika typer av vägar under olika förhållanden. Under alla förhållanden utsätts även rundvirkesbilarna för risker. En av dessa risker är att de välter, där det finns olika typer av vältningar. Antingen välter hela ekipaget, bara släpet eller bara bilen. Studien undersöker vilka faktorer som gör att vältningar sker och kommer med förslag till att minska riskerna för detta.
För att undersöka detta genomfördes en enkätstudie som besvarades via intervjuer av förare som råkat ut för vältningar. Enkätens grundstruktur arbetades fram genom intervjuer med erfarna yrkesförare där det togs fram fyra huvudteman. Dessa huvudteman var transportmiljö, lastegenskaper, framförandet av fordonet samt fordonstekniska orsaker. Enkäten inkluderade även frågor om föraren och där respondenten till enkäten enkelt fick beskriva händelseförloppet. Det gjordes 56 intervjuer med förare som varit med om vältningar. För att analysera resultatet från enkäterna användes statistikprogrammet Minitab. Minitab användes för att klustra orsaker till olyckorna dessutom gjordes det en multivariat analys för att få fram vilka faktorer som samvarierade med varandra.
Resultatet visade att det förekom åtta orsaker till att vältningar sker. Dessa orsaker var vägunderhållet, vägunderlaget, ruttplaneringen, bredden på vägen, lassets tyngdpunkt, hastigheten, fokus och distraktion. De som samvarierar starkast var vägunderhållet och vägunderlaget samt att föraren blivit distraherad eller tappat fokuset. Resultatet har även visat vilka orsaker som samvarierar med en viss typ av olycka (hela ekipaget eller bara släp). De som samvarierar med hela ekipaget var hastigheten, distraktion och tappat fokus. De som samvarierar med bara släp var vägunderlaget, vägunderhållet, ruttplanering och bredden på vägen.The Swedish Forest sector transports large volumes of roundwood with timber trucks over all seasons and road types under varying conditions. Timber trucks and drivers are exposed to numerous risks, and one of these is the risk for rollover. For a typical Nordic timber truck rollovers may involve the entire vehicle, just the trailer, or only the truck itself. This study investigates the factors contributing to these roll-overs and proposes suggestions to reduce the risk of such incidents.
To examine this, an interview survey was conducted with drivers who had experienced timber truck rollovers. The survey's basic structure was developed through interviews with experienced drivers, leading to the identification of four main themes: transport environment, load characteristics, vehicle operation, and vehicle-related causes. The survey also included information on the drivers with a complete description of the sequence of events. A total of 56 interviews were conducted. Results were analyzed in the statistical software Minitab. The analysis covered response frequencies, clustering of accident causes, and multivariate analysis to identify multiple factors that were correlated with each other.
The results linked eight main factors related to rollovers; road maintenance, road surface, routing, road width, load center of gravity, driving speed, driver focus and distraction. The strongest correlations were found between road maintenance and road surface, as well as between driver distraction or loss of focus. The results also linked which causes correlated with a specific type of rollover (entire vehicle versus trailer only). Factors correlating with a rollover of the entire vehicle included speed, distraction, and loss of focus. Factors correlating with rollover of the trailer only included road surface, road maintenance, routing, and road width
Validation of methods for measurement of mobility in horses
Get PDFÖverrörlighet hos häst är ett aktuellt ämne som diskuteras bland ryttare. Rörliga gångarter är en
fördelaktig egenskap inom varmblodsaveln och det har påvisats ett samband mellan varmblodsaveln
och en överrörlighetssjukdom som drabbar föl. Dock saknas det en definition gällande vad som
avses med överrörlighet hos häst och det förekommer dessutom inga validerade metoder för att mäta
hästens rörlighet. Denna studie syftar till att validera mätmetoder för att mäta rörlighet hos häst för
att dessa metoder i framtiden eventuellt ska kunna användas för att utvärdera överrörlighet.
I studien deltog 15 hästar som genomförde sex rörlighetstester. Tre bedömare mätte hästarnas
hudelasticitet och smidighet i ryggrad samt ledrörlighet i kota, karpus och has. Utifrån detta
beräknades intraclass correlation coefficients (ICC) baserat på samtliga mätvärden för att utvärdera
intra- och interbedömarreliabilitet. Utöver det beräknades medelvärde och standardavvikelse för
varje enskild bedömare vid varje test och häst, i syfte att jämföra bedömarnas medelvärde. Slutligen
beräknades medelvärde per häst i varje specifikt test, för att skapa en uppfattning om
normalvariationen i populationen.
Resultatet av studien visade att interbedömarreliabiliteten var dålig eller måttlig för hälften av
rörelsetesterna men visade sig vara utmärkt för att mäta extension av karpus.
Intrabedömarreliabiliteten var med få undantag var bra eller utmärkt, med ICC-värden från 0,53
som lägst och 0,96 som högst. Högst intrabedömarreliabilitet hade mobilitetstestet för extension av
has med knäled i 90 graders flexion.
För att dessa mätmetoder ska kunna bli användbara behöver de testas på en större population
hästar för att säkerställa mätmetodernas reliabilitet. Mätmetoderna behöver också testas på olika
grupper av hästar som är både överrörliga och mindre rörliga för att sammanställa normalvärden för
rörlighet hos häst.Hypermobility in horses is a topical issue that is discussed among equestrians. Mobile gaits are
important in the breeding program for Swedish warmblood horses and there is an association
between the selective breeding and a hypermobility disease affecting foals. However, there is no
valid definition regarding what is meant by hypermobility in horses and there are also no validated
methods for measuring mobility in horses. This study aims to validate methods for measuring
mobility in horses with the purpose of potentially using these methods to evaluate hypermobility in
the future.
The study was conducted on 15 horses, which participated in six mobility tests. Three testers
measured the horses' skin elasticity and back agility, as well as joint mobility in the fetlock, carpus
and hock. Based on this, the intra-class correlation coefficients (ICC) were calculated to evaluate
intra- and inter-tester reliability for each individual test. The mean value and standard deviation
within the individual testers were also calculated for each mobility test. Finally, every individual
horse’s mean value in each mobility test was calculated, to get an estimate of the normal variation
in the population.
The results of the study showed that the inter-tester reliability was poor or moderate for half of
the mobility tests but for measuring extension of the carpus it was excellent.
Intra-rater reliability was, with few exceptions, good or excellent, with the ICC ranging from
0.53 to 0.96. The mobility test for hock extension with the stifle joint at a 90-degree angle had the
highest intra-tester reliability.
Further studies conducted on a larger population of horses are needed to validate the methods
evaluated in this study. The methods should also be evaluated for different groups of horses that are
more or less mobile, with the aim of compiling normal values for mobility in horses
Veterinary staff´s impression of how owners impact stress related behaviours in dogs during clinic visits
Get PDFFör många hundar är besök till veterinärkliniken en orsak till stress i varierande grad. Detta är ett
faktum som uppmärksammats allt mer på senare år då stress har såväl mentala som fysiologiska
konsekvenser. Dessa konsekvenser kan försvåra hantering på klinik och diagnosticering av
patologiska tillstånd samt utgöra en säkerhetsrisk för alla inblandade; detta utöver den effekt de har
på hundens välbefinnande.
I detta studentarbete undersöktes hur personal inom smådjurssjukvård upplever prevalensen av
stress hos hundar på veterinärmottagningen. Fokus för arbetet var hur personal upplever att
stressprevalensen påverkas av djurägarens aktiva assistans, passiva närvaro samt frånvaro i samband
med ett antal vanliga undersöknings- och behandlingsmoment. Dessutom identifierades de
egenskaper och faktorer hos djurägare som i högst utsträckning upplevdes bidra till stress hos hundar
på kliniken.
Datainsamling skedde genom en enkät som skickades ut till 119 kliniker och djursjukhus runtom
i Sverige. Deltagare fick därefter besvara 26 frågor av typerna en- eller flervalsalternativ samt
gradering på skalor. Vissa frågor gav möjlighet att komplettera svar med fritext.
Enkäten besvarades av 166 personer. Resultaten visade en numerisk tendens bland personal att
uppleva stressprevalensen hos hundar högst när djurägare assisterar vid olika moment och lägst när
djurägaren är frånvarande. Hela 71 % av respondenterna svarade att de upplevde att graden av stress
hos en hund minskade i djurägarens frånvaro och 45 % ansåg också att hundar uppvisar andra typer
av stressrelaterade beteenden när djurägaren är frånvarande jämfört med när hen är närvarande.
Osäkerhet i hur ägare skulle hantera sin hund och situationsrelaterad nervositet var de
djurägarfaktorer som främst upplevdes bidra till hundars stress på kliniken.
Att stressprevalensen upplevs högre i djurägarens närvaro jämfört med frånvaro går emot
resultaten av de observationsstudier som gjorts i syfte att undersöka hur djurägares närvaro
respektive frånvaro påverkar hundars stressnivå på kliniken. Det kan finnas många förklaringar till
detta: exempelvis en varierande kompetens hos personal i djursjukvård att tolka stressignaler hos
hundar samt hur djurägarens närvaro och assistans påverkar personalens egna stressnivåer.
Samtidigt bör man ha i åtanke att de standardiserade formerna för en observationsstudie aldrig helt
kan efterlikna den komplexa och varierande vardagen på kliniken.
Ytterligare studier behövs för att vidare undersöka hur djurägare påverkar sina hundars
stressnivå på kliniken, inklusive den roll en ägares närvaro respektive frånvaro spelar. Djurägare
bör också ges möjlighet att lära sig hur ett veterinärbesök kan gå till och hur de hemma kan träna
både sig själva och sina hundar för att avdramatisera och underlätta klinikbesök.For many dogs a visit to the veterinary clinic is a cause for varying degrees of stress. This fact has
received increasing attention in recent years as stress has mental as well as physiological
consequences. In addition to the impaired welfare of the dog, these consequences can complicate
the handling of the dog at the clinic and the reliability of diagnosing pathological conditions as well
as compromise the safety of everyone involved.
The aim with this study was to explore how employees in small animal veterinary medicine
consider the prevalence of stress in dogs visiting veterinary clinics. The main focus was to see how
personnel view the effect of owner assistance, passive presence or absence on the prevalence of
stress in conjunction with a number of common procedures. Also, an attempt was made to identify
the owner traits and attributes that seem to negatively impact the level of stress in dogs the most.
The collection of data was done through a questionnaire distributed to 119 veterinary clinics and
small animal hospitals around Sweden. Participants were asked to answer 26 different questions.
The questions were of either one- or multiple-choice type or required grading on a scale, though
some offered the option of free text for complementary answers.
The questionnaire received 166 answers and showed a tendency among veterinary staff to
estimate the prevalence of stress in canines lower in the absence of owners and higher when owners
actively assist in procedures. As many as 71 % of participants considered the prevalence of stress to
decrease in the absence of owners and 45 % deemed the type of stress-related behaviors to change
depending on whether the owner was present or absent. Insecurity about how to handle their dogs
and situation-related nervousness were the most commonly chosen traits in owners that was believed
to negatively impact the level of stress in dogs.
The tendency of a lower estimated prevalence of stress in the absence of owners is in contrast to
previous results from observational studies made to determine the effect of owner presence vs.
absence on canine stress levels in the veterinary clinic. There are several possible explanations; for
instance, the competency of personnel to evaluate stress in dogs may vary and the presence or
assistance of owners may affect the experienced level of stress among staff themselves. However, it
is important to consider that the controlled conditions of standardized observational studies can
never fully reflect the complex and varying circumstances of veterinary clinic operation.
More research is required to explore how owners affect the stress levels of dogs in the veterinary
clinic, including the role owner presence vs. absence plays. Owners should be given opportunities
to learn what a visit to the clinic may involve and how they can train at home to prepare themselves
and their dogs, thus facilitating actual visits