18101 research outputs found
Sort by
Drinking water control in Enkoping municipality : examination of the groundwater and drinking water quality with respect to the parameters of arsenic and uranium in the municipality of Enkoping
En stor andel av invånarna i Enköpings kommun använder dricksvatten som från början benämns som grundvatten. Både invånare som använder det kommunala dricksvattnet med vatten som produceras vid kommunala vattenverk och invånare som tillhör ett privat vattenverk som drivs i privat regi. Ytterligare en kategori invånare försörjer sig med eget dricksvatten. Kategorin benämns som små dricksvattenanläggningar för privat bruk. Dessa tre kategorier kan delas in i invånare som får dricksvatten distribuerat från vattenverk och invånare som själva ordnar med egen vattenförsörjning. Denna studie har kartlagt och undersökt invånarnas dricksvattenkvalitet för de kemiska tungmetallerna arsenik och uran. Både arsenik och uran finns naturligt i Sveriges berggrund. Uran finns särskilt i vissa graniter och pegmatiter. Arsenik är ett grundämne som även finns i jorden. Studiens undersökning resulterade i att ett flertal vattenverk från den 1 januari 2026 kommer behöva bereda sitt dricksvatten för att avskilja tungmetallerna arsenik och uran i sitt dricksvatten för att de ska uppfylla gränsvärdena i livsmedelsverkets föreskrifter. Studien visar också att det kan finnas ett behov av informationsinsatser för att nå ut till de invånare som dricker vatten som inte uppfyller livsmedelsverkets vägledande riktvärden för arsenik och uran. Studien resulterade i att det går att urskilja högre arsenikhalter i dricksvattnet från vattenverk och från små dricksvattenanläggningar för privat bruk vid kommunens södra region. För tungmetallen uran kan inte någon tydlig urskiljande bedömning utföras då analysdata som inte uppfyller gränsvärde och riktvärde är jämnt fördelat över kommunens geografiska yta.A large proportion of the residents of Enkoping municipality use drinking water, which was initially referred to as groundwater. Some residents use the drinking water produced at municipal waterworks, while others belong to a private waterworks run under private auspices. Another category of residents supports themselves with their own drinking water. This category is referred to as small drinking water installations for private use. These three categories can be divided into residents who receive drinking water distributed from waterworks and residents who arrange their own water supply. This study has mapped and investigated residents' drinking water quality for the chemical heavy metals arsenic and uranium. Both arsenic and uranium are found naturally in Sweden's bedrock. Uranium is found especially in some granites and pegmatites. Arsenic is an element that is also found in the soil. The study's investigation resulted in a number of water utilities being required to separate the heavy metals arsenic and uranium in their drinking water before January 1, 2026 in order for it to meet the limit values in the regulations of the Swedish Food Agency. The study also shows that there may be a need for information efforts to reach the residents who drink water that does not meet the Swedish Food Agency's guideline values for arsenic and uranium. The study resulted in higher arsenic levels being discernible in the drinking water from waterworks and from small drinking water facilities for private use in the municipality's southern region. For the heavy metal uranium, no clear discriminating assessment can be carried out, as analysis data that do not meet the limit value and target value are evenly distributed over the municipality's area
Premedication through nebulization for human carbon dioxide stunning
I den här pilotstudien har beteendeobservationer gjorts på möss och råttor vid nebulisering av läkemedel samt vid efterföljande exponering för koldioxid (CO2). Syftet med studien var att utvärdera ett nytt tillvägagångsätt för att minska stress, smärta och obehag vid bedövning med koldioxid vid slakt av livsmedelsproducerande djur. Vid exponering för koldioxid induceras intracellulär acidos som innebär att pH-värdet i cellerna sjunker. Vidare minskar grundläggande nervaktivitet och responsen på yttre stimuli. Koldioxid stimulerar smärtnerver i andningsvägarna och skapar andnöd, vilket kan vara ångestfyllt. Studiens hypotes var att premedicinering med lugnande eller smärtstillande läkemedel via nebulisering före bedövning med koldioxid reducerar beteende relaterat till smärta, stress och obehag.
Som modell användes möss av stammarna BALB/c och CBB samt råttor av stammen Wistar. Under studiens gång undersöktes ett avlivningsmedel (pentobarbitalnatrium), ett lokalbedövningsmedel (prokain), ett anestesimedel (ketamin), ett lugnande läkemedel (medetomidin), en kombination av medetomidin och ketamin, samt koksalt (NaCl) som kontroll. En mus respektive råtta placerades en i taget i en plexiglaskammare som var kopplad till en nebulisator där djuret exponerades för läkemedel. Därefter flyttades djuret till en större kammare tillsammans med en obehandlad burkamrat och båda exponerades för koldioxid i syfte att avlivas. Djuren filmades under nebulisering och exponering för koldioxid och beteenden som kan kopplas till stress och obehag registrerades från filmerna: lokomotion, resa sig på bakbenen (rearing), skaka på sig, klättra/krafsa, hoppa, tvätta sig.
Vid nebulisering uppvisade BALB/c-möss en hög frekvens av beteenden vid exponering för ketamin och pentobarbitalnatrium. Under nebulisering med koksalt var frekvensen lägre än vid exponering för läkemedel. CBB-möss uppvisade lägre frekvens av beteenden i jämförelse med BALB/c-möss. Wistar-råttor visade låg frekvens av beteenden under exponering för alla läkemedel. Pentobarbitalnatrium tog cirka sju minuter att nebulisera medan resterande läkemedel tog cirka fyra minuter. Samtliga läkemedel och NaCl, inducerade vinglighet på BALB/c-möss medan Wistar-råttor inte visade vinglighet under behandling med något läkemedel eller NaCl.
Av mössen och råttorna visade BALB/c högst frekvens av de olika beteenden när de exponerades för koldioxid. BALB/c-mössen som fått ketamin enbart eller i kombination med medetomidin varken hoppade, klättrade/krafsade eller visade rearing under CO2-exponering. På CBB-möss sågs en lägre frekvens av beteenden under koldioxidexponering efter nebulisering med ketamin-medetomidin, pentobarbitalnatrium, ketamin och prokain samt en högre frekvens efter exponering för medetomidin. Frekvensen av beteenden var generellt låga under koldioxidexponering av Wistar-råttor. Däremot uppmärksammades en ökad lokomotion och frekvens av ”klättra/krafsa” efter ketamin. Den totala tiden för nebulisering och koldioxidexponering varade några minuter. Tiden varierade beroende på läkemedel och stam. En gemensam nämnare för alla stammar var att nebulisering med ketamin-medetomidin medförde att medvetslöshet inducerades snabbare vid CO2-exponering
Slutsatsen är att nebulisering med en kombination av medetomidin och ketamin har störst potential att minska lidande vid koldioxidbedövning.In this pilot study, behavioral observations were made on mice and rats during nebulization of drugs and subsequent exposure to carbon dioxide. The aim of the study was to evaluate a new approach to reduce stress, pain, and discomfort during stunning with carbon dioxide before slaughter of food producing animals. When exposed to carbon dioxide, intracellular acidosis is induced, which means that the pH value in the cells drops. Furthermore, basic nerve activity and the response to external stimuli decrease. Carbon dioxide stimulates pain receptors in the respiratory tract and causes shortness of breath, which can induce anxiety. The study hypothesis was that premedication with sedative and analgesic drugs via nebulization before stunning with carbon dioxide reduces behaviors related to pain, stress, and discomfort.
As models, mice of the strains BALB/c and CBB and rats of the strain Wistar were used. During the study, a euthanasia agent (pentobarbital sodium), a local anesthetic (procaine), an anesthetic (ketamine), a sedative drug (medetomidine), a combination between medetomidine and ketamine, and saline (NaCl) as a control were investigated. A mouse and a rat respectively, was placed one at a time in a plexiglas chamber connected to a nebulizer where the animal was exposed to the drug. Next, the animal was moved to a larger chamber with an untreated cagemate, and both were exposed to carbon dioxide for euthanasia. The animals were filmed during nebulization and carbon dioxide exposure and behaviors related to stress and discomfort were registered from the videos: locomotion, rearing, wet-dog shaking, climbing/digging, jumping and grooming.
During nebulization, BALB/c mice exhibited a high frequency of behaviors when exposed to ketamine and pentobarbital sodium. During NaCl administration, the frequency of behaviors was lower than during drug exposure. CBB mice showed a lower frequency of behaviors compared to BALB/c mice. Wistar rats showed a low frequency of behaviors during exposure to all drugs.
Pentobarbital sodium took about seven minutes to nebulize, while the remaining drugs took about four minutes. All drugs and NaCl caused wobbling in the BALB/c mice, while the Wistar rats showed no wobbling during treatment with the different drugs or NaCl.
Of the mice and rats, BALB/c mice showed the highest frequencies of the different behaviors when exposed to carbon dioxide. The BALB/c mice administered ketamine alone or in combination with medetomidine neither jumped, climbed/digged, nor showed rearing during carbon dioxide exposure. In CBB mice, a lower frequency of behaviors during carbon dioxide was seen after nebulization with ketamine-medetomidine, pentobarbital sodium, ketamine and procaine, and a higher after treatment with medetomidine. The frequency of behaviors was generally low during carbon dioxide exposure of Wistar rats. However, increased locomotion and frequency of climbing/digging were noticed after ketamine. The total time of nebulization and carbon dioxide exposure lasted a few minutes. The time varied depending on the drug and the strain. A common denominator for all strains was that nebulization with ketamine-medetomidine resulted in faster induction of unconsciousness upon carbon dioxide exposure.
The conclusion is that the nebulization with a combination of medetomidine and ketamine has the greatest potential to reduce suffering during carbon dioxide stunning
CSRD och dess påverkan på revisionsbranschen
Det nya hållbarhetsdirektivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är en viktig del
av EU:s agenda för en hållbar utveckling. Direktivet innebär strängare krav på hur hållbarhetsrapporteringen
ska utformas. Det kommer att medföra en del förändringar för företag på det viset
att betydligt fler kommer att inkluderas i denna mer omfattande hållbarhetsrapportering. Ett krav
som medföljer direktivet är att hållbarhetsrapporterna behöver granskas av en extern revisor. Detta
kommer följaktligen få en stor påverkan på revisionsbranschen som står inför den här relativt nya
typen av granskning. I grunden är revisorer väl rustade men flera kommer nu att ställas inför att
bestyrka en hållbarhetsrapport för första gången i samband med CSRD-implementeringen.
Denna uppsats har avsikten att skaffa en ökad förståelse och kunskap kring revisionsbranschens
förberedelser inför det nya hållbarhetsdirektivet CSRD. Detta genom att undersöka vilka potentiella
utmaningar som kan uppstå för revisionsbolag samt hur de tar sin an dessa utmaningar.
Legitimitetsteorin och CSR används för att förklara frivillig hållbarhetsrapportering innan CSRD,
därefter blir nyinstitutionell teori relevant eftersom den bidrar till en ökad förståelse för hur företag
blir påverkade av regelverk och anpassar efter sin omvärld. Litteratur kring standardisering och
byråkrati bidrar till kunskap om för- och nackdelar med standarder såsom CSRD och hur dessa kan
vara möjliggörande eller begränsande för den berörda organisationen. Denna uppsats är baserad på
en kvalitativ metod med en flerfallstudiedesign. De två organisationerna som har studerats är EY
och KPMG, där semistrukturerade intervjuer har genomförts.
Slutsatserna tyder på att det finns utmaningar kopplade till EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSRD.
Dessa utmaningar är främst förknippade med att det nya direktivet är nytt och omfattande, med
fastställda krav som vänder sig mot en stor krets, och att det därför kommer medföra en stor påverkan
på revisionsyrket. För att ta sig an dessa utmaningar har de valda revisionsbolagen infört flera
strategier såsom god planering, prioritering av utbildning inom hållbarhet, strategisk rekrytering och
implementering av granskningsprogram. Revisionsbranschen verkar därmed vara förberedda inför
CSRD. Dessutom visar studien även på att det nya direktivet kan vara möjliggörande på det viset att
det bidrar till nya möjligheter för revisionsbolag, utifrån en möjliggörande byråkrati.The new sustainability directive Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is an
important part of EU:s plan for a sustainable development. The directive involves stricter demands
on how sustainability reporting is disclosed and designed. This will include some changes for
companies because there will be significantly more companies that will be included in this more
massive sustainability reporting. One requirement along with this directive is that the sustainability
reporting needs to be reviewed and assured by an external auditor. This will have a major effect on
the auditing industry that faces this kind of fairly new review. Auditors are well equipped but more
and more will now face to certify sustainability reportings for the first time in connection to the
CSRD implementation.
This thesis intend to examine what challenges the auditor industry might face related to CSRD.
Furthermore, this report intend to study how auditor companies address these challenges, with the
aim of gaining an increased understanding and knowledge about the preparations due to CSRD.
Legitimacy theory and CSR is used to explain voluntary sustainability reporting. Thereafter, new
institutional theory becomes relevant because it contributes to a greater understanding of how
companies are affected by regulatory framework and adapt to the surrounding environment.
Literature about standardization and bureaucracy contributes to knowledge about pros and cons with
standardizations like CSRD, and in what way it can be enabling or coercive for the relevant
organization. This thesis is based on a qualitative method and a several case study design. The
organizations studied are EY and KPMG, where semi-structured interviews have been conducted.
The conclusions suggest that there are challenges linked to the new sustainability directive CSRD.
These challenges are mainly associated with this directive being new and extensive, with established
requirements that address a wide circle and therefore have a major impact on the audit profession.
To meet these challenges the selected audit companies have introduced several strategies such as
good planning, prioritized education in sustainability, strategic recruitment and implementation of
audit programs. Thus, the audit industry seems to be prepared facing CSRD. Besides, this thesis also
shows that this new directive can be enabling because it contributes with new possibilities for audit
companies, from an enabling bureaucracy
From forest to society : the importance of effective communication strategies from forestry companies to the public
Den svenska skogsindustrin spelar en central roll i samhällets strävan att nå en cirkulär bioekonomi och kunna uppnå målen i Agenda 2030. Debatten om skogsbrukets hållbarhet är dock polariserad mellan miljöorganisationer och industrin. Miljöorganisationer framhäver behovet av att bevara biologisk mångfald och skogens ekosystemtjänster medan industrin betonar skogsprodukternas roll i att främja bioekonomi genom skogsbrukets produkter och klimatnytta. Det finns en uppfattning om att allmänheten har mist sin relation till det aktiva skogsbruket och kunskap om denna. Kommunikation om skogsbrukets praxis och dess inverkan på miljön är därför avgörande för att upprätthålla legitimitet och acceptans i samhället. Effektiv användning av moderna kommunikationsverktyg som sociala medier kan vara nödvändig för att engagera och informera allmänheten om dessa frågor. Därför ämnar denna uppsats studera hur viktig allmänheten är som intressent och hur skogsbolagen effektivt kan kommunicera till sina intressenter samt om sociala medier har fått en större betydelse som kommunikationskanal.
Genom en fallstudie av Holmen AB har empiriskt material samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med anställda inom kommunikation samt analys av bolagets sociala medier. Det teoretiska ramverket som tagits fram för att uppnå uppsatsens syfte är intressentteorin, legitimitetsteorin, Triple Bottom Line samt enkelriktad och dubbelriktad kommunikation.
Studiens resultat indikerar på att allmänheten blir alltmer viktig att kommunicera till för att skapa acceptans och förståelse för skogsbruket, dock finns det ingen prioritering av bolagets alla intressenter. För att kommunicera med bolagets intressenter krävs effektiva och anpassade kommunikationsstrategier med betoning på personliga möten, då dubbelriktad kommunikation ger en djupare förståelse och diskussion. Vidare belyser studien att biologisk mångfald och klimatnytta är det innehåll som skogsbolaget fokuserar mest på. Slutligen är det svårt att säga hur viktig sociala medier är för att nå allmänheten, men desto mer prioriterad för kunder och skogsägare. För att nå en bred publik anses media vara en desto viktigare kanal.The Swedish forestry industry plays a central role in society's pursuit of a circular bioeconomy and in achieving the goals of Agenda 2030. However, the debate about the sustainability of forestry is polarized between environmental organizations and the industry. Environmental organizations emphasizes the need to preserve biodiversity and forest ecosystem services, while the industry highlights the role of forest products in promoting bioeconomy through forestry products and climate benefits. Within the forestry industry, there is a perception that the public has lost its connection to active forestry and knowledge about it. Communication about forestry practices and their environmental impact is therefore crucial for maintaining legitimacy and acceptance in society, and the effective use of modern communication tools like social media may be necessary to engage and inform the public about these issues. Therefore, this thesis aims to study the importance of the public as a stakeholder and how forest companies can effectively communicate to their stakeholders. The study will also study whether social media has become more significant as a communication channel.
Through a case study of Holmen AB, empirical material has been collected in the form of semi- structured interviews with people working in communication and analysis of the company's social media. The theoretical framework developed to achieve the thesis's purpose includes stakeholder theory, legitimacy theory, Triple Bottom Line and communication theories.
The study's results indicate that the public is increasingly becoming more important to communicate with in order to create acceptance and understanding of forestry, though there is no prioritization of the company's stakeholders. Effective and tailored communication strategies are required to communicate with the company's stakeholders, with emphasizing meeting people on site in the forest, as two-way communication provides deeper understanding and discussion. Furthermore, the study highlights that biodiversity and climate benefits are the content that the forestry company focuses on. Finally, it is difficult to say how important social media is for reaching the public, but it is more prioritized for customers. To reach a broader audience, media is considered a more important channel
Resilience in a non-profit organization : a study of how Djurgårdens IF manages crises
Icke vinstdrivande organisationer bedrivs ofta på lite annorlunda sätt i jämförelse med till exempel aktiebolag. Därmed uppstår andra typer av utmaningar för dessa organisationer som innebär att de nödvändigtvis inte har samma möjlighet att ta sig an vissa problem. Ett vanligt problem alla organisationer ställs inför är hantering av olika typer av kriser. Den här studien ämnar därför att undersöka hur icke vinstdrivande organisationer hanterar kriser. Undersökningen grundar sig i fenomenet resiliens och syftet med den här rapporten är att ta reda på hur icke vinstdrivande organisationer hanterar olika sorters kris. För att besvara syftet presenteras två frågeställningar. Den första är “Hur hanterar icke vinstdrivande organisationer processen med att upprätthålla resiliens?” Den andra är “När anses en icke vinstdrivande organisation vara resilient?”
Arbetet grundar sig huvudsakligen i tre teorier. Den första är SWOT-analysen som är ett sätt för organisationer att analysera deras egen verksamhet i relation till omvärlden. Den andra teorin är Contingency teorin och den handlar om att det inte finns ett optimalt sätt att driva en organisation på. Den sista teorin är organisatorisk resiliens och den handlar om att resiliens är en process i tre stadier: före en kris, under en kris och efter en kris. Därefter samlar studien in empiri genom två semistrukturerade intervjuer med idrottsklubben Djurgårdens IF. De två intervjurespondenterna är ansvariga för var sin avdelning vid namn “omvärld och utveckling” respektive säkerhet. Intervjuerna berörde flera olika teman, bland annat hur Djurgårdens IF arbetar med analyser av omvärlden och hur Djurgårdens IF arbetar inför, under och efter en kris. Dessutom utgick respondenterna från en del egna exempel för att förtydliga sina tankar.
Studiens slutsats är att Djurgårdens IF hanterar processen på ett liknande sätt jämfört med hur den förklaras i teorin. I första stadiet fokuserar Djurgårdens IF på att analysera den egna organisationen och omvärlden. I det andra stadiet är det viktigt för Djurgårdens IF att nyttja erfarenheter från tidigare kriser. Djurgårdens IF gör detta bland annat genom att använda krishanteringsplaner som skapats i första stadiet. I det sista stadiet av processen analyserar och bedömer Djurgårdens IF den tidigare situationen samt hur de själva agerade under den. De vill därigenom dra lärdomar från krisen och ta med sig de till framtiden. Angående frågan när en icke vinstdrivande organisation kan anses vara resilient har studien inget fulländat svar. Detta grundar sig främst i att fenomenet resiliens tenderar att varaNon-profit organizations often tend to operate in different ways compared to, for example, companies. Therefor these organizations face different kinds of challenges in their daily operations that could lead to them not having the same basis to deal with certain challenges. A common problem that all organizations face is having to deal with different types of crises. The purpose of this study was therefor to examine how non-profit organizations handle crises. The investigation was based on the concept of resilience and the purpose was to figure out how non-profit organizations handles different types of crises. To answer the purpose, the study addresses two research questions. The first research question is “How do non-profit organizations handle the process to be resilient?” and the second research question is “Which criteria need to be met to consider a non-profit organization resilient?”
The study is based on three theories. The first theory is called SWOT-analysis, which allows organizations to analyse their operations in comparison to the surrounding environment. The second theory is the Contingency theory, as regards the lack of a perfect way to run an operation. The last theory is called organizational resilience, which describes the process of resilience in three stages: before a crisis, during a crisis and after a crisis. The study then gathers empirical data through two semi-structured interviews with the sports club Djurgårdens IF. The two interviewees are responsible for departments named "external environment and development" and "security", respectively. The interviews covered various themes, including how Djurgårdens IF analyses its environment and how it works before, during and after a crisis. Additionally, the respondents used some personal examples to clarify their thoughts.
The study concludes that Djurgårdens IF manages the process similarly to how it is described in theory. In the first stage, Djurgårdens IF focuses on analysing their organisation and the surrounding environment. In the second stage, they use their knowledge from past experiences. This is partly done by creating crisis management plans which they can use when a crisis occurs. In the final stage, they analyse and review the previous situation together with their own actions with the purpose to learn and prepare for the future. Regarding when a non-profit organization can be considered resilient, the study finds no definite answer. This is mainly based on resilience which tends to be characterised as being constantly ongoing. However, the study claims that it is possible to a certain extent measure how resilient an organization is
Analysis of winter wheat and leafhoppers for wheat dwarf virus : factors causing outbreaks of wheat dwarf disease
Wheat dwarf disease is caused by wheat dwarf virus (WDV) and is transmitted by the leafhopper Psammotettix alienus. The disease has been reported in many European countries, as well as in West Asia, China, and one country in North Africa. There are five strains (ABCDE) of WDV, with isolates of strains A, B and C infecting barley, and isolates of strains D and E infecting wheat. Although mixed infections can occur, in Sweden only the WDV-E strain has been found so far and the hypothesis is that it is still the same strain found in Sweden as the first sequenced WDV isolate from 1969.
During the summer and autumn of 2022, symptomatic winter wheat and leafhopper samples were collected and distributed by the Swedish Board of Agriculture to investigate the presence of WDV from different locations. Winter wheat leaves from three counties (Södermanland, Västra Götaland and Östergötland) and six fields all tested positive for WDV with DAS-ELISA. Leafhopper samples from 28 locations distributed in the counties Uppsala, Stockholm, Södermanland, Örebro and Östergötland were tested for WDV through PCR with primer pair 1877-1896 and 328-309, which gives a PCR product of 1.2 kb. Three leafhopper samples, two from Uppsala (Haga, Säby) and one from Östergötland (Skarpenberga), tested positive and were further characterised with the help of cloning and sequence determination. Four clones from Haga and three clones from Säby were obtained and the sequenced isolates were analysed with the programmes BLASTx, BLASTn, MEGA11 and SDT.
The sequences of the isolates from Haga and Säby showed 97.5% identity to those of other previously sequenced WDV-E isolates including the isolate from 1969. In a phylogenetic analysis, three sequences grouped together with subtype B also of the WDV-E strain. This subtype B has been found before in co-infections with the common genotype of WDV (Ramsell et al. 2008).
In conclusion, the WDV isolates in Sweden have not changed much over time. It is still the same strain, with 97.5% nucleotide identity between isolates. Instead, main factors for outbreaks are probably volunteer plants, symptomless reservoirs, and dry climate with temperatures above 15 °C, which will increase the activity of the leafhopper
Effects of the Early Environment on Stress Levels in Young Laying Hens
Kronisk stress inom äggproduktionen resulterar i stora negativa konsekvenser på djurvälfärd och produktion och kan bland annat uppstå när hönorna ej tillåts ge utlopp för deras beteendebehov. Denna studie utfördes för att bidra med information kring hur uppväxtmiljön bör utformas för att minska stressnivån hos kycklingarna. Under 8 veckor bodde 220 värphönskycklingar jämnt fördelade i fyra olika typer av boxar, vilka utgjorde fyra olika behandlingar. Behandlingarna hade olika funktionella zoner; säker zon, stimulerande zon, både säker och stimulerande zon samt kontrollbox utan zoner, vars utformning motsvarade konventionell produktion. Dessa zoner skulle ge fåglarna möjlighet att få sina beteendebehov tillgodosedda såsom söka skydd och explorativt beteende vilket enligt hypotesen skulle ge mer trygga och anpassningsbara fåglar med lägre stressnivå. Efter behandling i dessa boxar utfördes multifaktoriellt beteendetest, vilket är ett individuell test som mäter rädsla, spatial kognition och explorativt beteende, och blodutstryk för mätning av heterofil-/lymfocytkvoten, vilken är en god indikator vid mätning av stressnivån hos hönsfåglar. Det konstaterades att kycklingar med tillgång till en komplex uppväxtmiljö beteende-mässigt uppvisade lägre rädsla och större anpassningsbarhet samt mer explorativt beteende. H/L kvoten visade låg stressnivå hos samtliga behandlingar men var något högre i den mest komplexa behandlingen. Detta kan förklaras av att immunresponsen sannolikt är förhöjd i denna behandlings-grupp, då fler patogener ansamlas i en komplex livsmiljö eller av studiens felkällor. Kronisk stress kan och bör förebyggas redan hos den unga fågeln genom att tillgodose hönornas naturliga behov i form av en komplex miljö.Chronic stress has a major, negative impact on welfare and production of laying hens and can emerge when chicks are unable to fulfil their behavioral needs. This study was conducted to collect information about how the rearing environment should be designed to decrease the chicks’ stress levels. During 8 weeks, 220 laying hen chicks lived in four different boxes, constituting four different treatments. The treatments had functional zones; shelter zone, stimulating zone, both shelter and stimulating zone or control box with no zone, which corresponded to conventional production. In these zones, the birds can perform natural behaviors, such as seeking shelter and exploring, which according to the literature, should result in confident and adaptable birds with decreased stress levels. After 8 weeks, multivariate behavioral test, which measures fear, spatial ability, and exploratory behavior, as well as blood sampling to evaluate heterophil-/lymphocyte ratio, which is an indicator of stress level in poultry, were conducted. Chicks with access to a complex environment presented less fear, increased adaptability and exploring behavior. H/L ratio demonstrated low stress levels in all treatments. However, the mean value was significantly raised for the most complex treatment. This difference can either be accredited to the increase of pathogens in complex habitats, or by errors in protocol. Therefore, chronic stress can and should be prevented from young age by giving the chicks access to a complex environment, in which the birds basic behavioral needs are fulfilled
När ska barnen vara med? : en kartläggning av skånska kommuners arbete kring barns deltagande i utveckling och förändring av fysisk utemiljö
Sedan 2020 har FN:s Barnkonvention varit lagstadgad i Sverige och alla barn har därför laglig rätt
att vara delaktiga och delta i beslut och frågor som rör dem. Den fysiska utemiljön påverkar barn
och att genom att låta barn delta i utveckling och förändring av densamma främjas bland annat
barnets demokratiska kunskaper, barnets hälsa men också en hållbar stadsplanering. Arbetet med
barns deltagande i utveckling och förändring av fysisk utemiljö bedrivs av olika aktörer och
kommunen är en särskilt viktig aktör. Det är dock oklart hur kommunernas arbete ser ut idag och
vilka behov som finns för att utveckla arbetet. Därför genomfördes en enkätundersökning för att
kartlägga hur barns deltagande ser ut i skånska kommuner i utveckling och förändring av fysisk
utemiljö. Totalt besvarade 24 av 66 tillfrågade respondenter inom planering och förvaltning i 18 av
33 kommuner enkäten i sin helhet. Resultatet visar att det i vissa kommuner verkar finnas en rutin
för hur själva deltagandeprocessen ska genomföras men att det saknas systematik kring när barn
ska delta. Det framkommer även att tydliga riktlinjer har en positiv påverkan på arbetet men saknas
inom flera kommuner. Resultaten visar att även om kommuner har flera goda exempel så är de i
behov av att systematiseras för att bättre möjliggöra barns deltagande i utveckling och förändring
av fysisk utemiljö.The UN Convention on the Rights of the Child has been Swedish law since 2020 and hence all
Swedish children have the legal right to participate and to be heard on matters affecting them, and
to be included in the decision making of such matters. The outdoor environment has a strong impact
on children’s health and by involving children in the planning and development of it one can
promote children’s democratic knowledge, sustainable city-planning along with children’s
wellbeing. Work incorporating children’s participation involves several actors and the municipality
being a particularly important one. It is however unclear how work involving children in the
development of outdoor environments looks and what is needed to improve it. Therefore a survey
was carried out to review children’s participation in the development of outdoor environments in
Scanian municipalities. A total of 24 out of 66 respondents in 18 of 33 municipalities completed the
survey. The results indicate that certain municipalities tend to have a routine of how to carry out the
participation process but that there is a lack of systematics regarding when to involve children.
Several municipalities lack guidelines although clear guidelines have a positive effect on children’s
participation and involvement. The results show that although the municipalities have plenty of good
anecdotal examples, they are in need of systematic work to thoroughly enable children’s
participation in the development of outdoor environments
Nature based solutions : design proposal to enhance Bäcklösa stream’s biodiversity and recreation
I takt med att Uppsalas utvecklingsområde Södra staden expanderas, minskar stadens grönområden och permeabla ytor för dagvattnet att infiltrera. Detta leder både till en förlust av biologisk mångfald, ekologiska spridningsvägar och en större belastning på Bäcklösas avrinningsområde som täcker stora delar av Södra staden. Bäcklösabäcken finns i avrinningsområdets lågparti och är en samlingspunkt för dagvattnet. Med utbyggnaden av Uppsala behöver bäcken förbättras i syfte att på sikt kunna hantera avrinningen från utvecklingsområdena vid kraftiga skyfall. Vattnet i bäcken mynnar ut i Fyrisån, där ytvattnet sedan renas genom Uppsalaåsen och fyller på stadens grundvattentäkt. Platsen behöver utveckla ett naturbaserat dagvattensystem för att minska översvämningsrisker och främja biologisk mångfald samtidigt som den förbättras som plats för rekreation.
Landskapet kring Bäcklösabäcken är viktigt ur ett ekologiskt perspektiv, då det angränsar till ett Natura 2000 område och eftersom vattendraget utgör en utmärkt naturmiljö för både häckande fåglar och groddjur, samtidigt som det är en värdefull sträcka för rekreation och naturupplevelser.
Arbetets utgångspunkt är Uppsala kommuns fördjupade översiktsplan och vattenprogram för Södra staden och Bäcklösa. Kommunen planerar att bredda bäcken och skapa dagvattendammar i närheten för att rena, fördröja och förebygga erosion och översvämningar. Arbetet fokuserar på gestaltningen av arbetsområdet med naturbaserade lösningar för Bäcklösabäckens dagvattenhantering, biologiska mångfald och rekreation. Genom att integrera naturbaserade lösningar kan kapaciteten för dagvattenhantering öka, samtidigt som det gynnar ekosystemen längs vattendraget.
Gestaltningsförslaget presenteras som en naturstig som följer formen av ett meandrande tvåstegsdike med vegetationsklädda svämplan och en dagvattendamm i anslutning till diket. I förslaget föreslås ett rekreationsstråk med vegetation som omger stigen, för en fridfull upplevelse och avskild miljö att promenera på. Detta för att besökare ska vilja vistas på platsen under en längre tid i lugn och ro.Along Bäcklösadiket, there is currently a popular walking trail for local residents. The ditch consists of a channel with a well-trodden path on each side and borders to the southwest with the Natura 2000 area and the neighborhood of Bäcklösa.The landscape surrounding the ditch is ecologically important as it adjoins the Natura 2000 area and serves as a natural habitat for breeding birds and amphibians.
The municipality of Uppsala plans to widen and design stormwater ponds in close connection to the ditch to purify, delay, and enhance resilience against erosion and flooding in the area. Since the water in the ditch flows into the Fyris river, there is a need for a nature-based and developed stormwater management system to address the challenges within stormwater management, reduced biodiversity, and to fulfill people’s need for a recreation-friendly green area.
The study investigates how the work area can be designed with naturebased solutions to address challenges such as stormwater management and reduction of biodiversity
Den privata trädgårdens roll för biologisk mångfald i tätortsmiljö : betydelsen av anläggningsval med exempel på gestaltningsförslag och skötsel
I genomsnitt består 37% av de totala grönytorna i Sveriges tätorter av privata trädgårdar eller
grönytor som på olika sätt är otillgängliga för allmänheten. I snitt är 20% av dessa privata trädgårdar
och fastigheter. Det finns stor potential att som privat trädgårdsägare bidra med biologisk mångfald,
men trots det består dagens trädgårdar framför allt av gräsmattor, eller hårdbelagda ytor, vilka har
låg möjlighet att bidra med biologisk mångfald.
Syftet med den här studien är att utreda privata trädgårdars bidrag till den totala urbana
biologiska mångfalden, samt kommunicera den möjlighet man som privat trädgårdsägare har att
bidra med ytterligare biologisk mångfald till tätortsmiljö. Studien presenterar och resonerar kring
hur olika anläggningsval påverkar den biologiska mångfalden och hur skötseln påverkas.
Vi har undersökt frågeställningarna genom litteraturstudier av vetenskapliga artiklar hämtade
från bland annat scopus.com. Vi har även genomfört en intervju angående naturpooler samt tagit
fram gestaltningsförslag som ska visa hur man kan öka biologisk mångfald i en trädgård.
Privata trädgårdar har en stor potential att bidra med biologisk mångfald samt erbjuda fördelar
för både trädgårdsägaren och samhället i helhet. Ur ett samhälleligt perspektiv kan privata trädgårdar
stötta den urbana biologiska mångfalden genom att erbjuda livsmiljöer för djur och sammanlänka
grönytor på landsbygden med de i tätorten.
Det som påverkar den biologiska mångfalden mest är storlek på grönytan, utformning och hur
den sköts om. Trädgårdsägare har en unik möjlighet att göra design- och skötselval som kan öka
den biologiska mångfalden.On average, 37% of the total green spaces in Sweden's urban areas consist of private gardens or
green spaces that are inaccessible to the public in various ways. On average, 20% of these are private
gardens and properties. There is great potential to contribute to biodiversity as a private garden
owner, but despite this, today's gardens mainly consist of mowed lawns, or hard surfaces, which
have little opportunity to contribute to biodiversity.
The purpose of this study is to investigate the contribution of private gardens to the total urban
biodiversity and to communicate the opportunity that private garden owners possess to contribute
additional biodiversity to the urban environment. The study presents how different design choices
affect biodiversity and what type of maintenance follows these choices.
We have investigated the issues through literature studies of scientific articles taken from
scopus.com. We have also conducted an interview regarding natural pools and produced a design
proposal that will show how to increase biological diversity in a modern garden.
Private gardens have a great potential to contribute to biodiversity and offer benefits for both the
garden owner and society as a whole. From a societal perspective, private gardens can support urban
biodiversity by providing habitats for animals and linking green spaces in the countryside with those
in the urban area.
What affects biodiversity the most is the size of the green space, its design and how it is managed.
Garden owners have a unique opportunity to make design and management choices that can increase
biodiversity