18101 research outputs found
Sort by
Integrering av våtmarker i urbana miljöer
Get PDFUrbaniseringen av våra städer har resulterat i tätare bebyggelse och minskade
grönområden. Detta leder till en förlust av ekosystemtjänster och en ökad
sårbarhet för klimatförändringar såsom intensiva skyfall och ett varmare klimat.
Denna studie fokuserar på dagvattenhantering som en central fråga för hållbar
stadsutveckling med särskilt fokus på konstruerade våtmarker som en grön
lösning för att hantera dagvatten och minska översvämningsrisker. Genom att
integrera våtmarker i urbana miljöer kan städer minska belastningen på befintliga
infrastrukturer och samtidigt dra nytta av andra ekosystemtjänster.
En fallstudie genomfördes i Nässjö kommun, där programmet QGIS användes för
att identifiera översvämningsrisker och värmeöar med hjälp av geospatial data. En
skyfallskartering gjord av konsultföretaget WSP analyserades för att identifiera
områden som är sårbara vid skyfall. Data och råd från yrkespersoner inom
landskapsarkitektur, ekologi och GIS-teknik har bidragit till valet av plats och
utformningen av en urban våtmarksanläggning. En illustrationsskiss över
anläggningen utfördes i CAD (Computer-Aided Design).
Resultatet visar på hur urbana våtmarker kan användas för att sträva mot en
hållbar utveckling genom att tillhandahålla viktiga funktioner för att ta hand om
dagvatten i en stadsmiljö och hur dessa kan bidra till olika ekosystemtjänster för
att gynna en hållbar stadsutveckling. Det visar även på problematik som kan
uppstå med exempelvis ekologiska fällor vid rening av dagvatten och hur detta
behöver tas i beaktning när urbana våtmarker konstrueras. Genom att skapa
effektiva gröna system för dagvattenhantering kan städer inte bara minska
översvämningsrisker utan också förbättra kvaliteten på dagvatten och stadsmiljön
i stort
Boran cattle mortality due to ECF in relation to environmental factors
Get PDFECF is a tick-borne disease caused by the protozoan parasite Theileria parva parva. It is responsible for many cattle falling ill and dying each year in Africa, affecting the farmers both financially and emotionally. The number of cattle dying due to ECF is estimated to be about 1 million head each year and the disease causes an economic burden of about half a billion U.S. dollars. To reduce the occurrence of ECF prophylactic treatment directed towards the ticks is used. Understanding what factors primarily affect the ticks and secondarily the disease is of great importance to prevent and fight the disease. In this study precipitation, biomass, dew and humidity was analysed together with mortality data for ECF. The environmental factors were chosen due to their likelihood to affect ticks crucial for spreading ECF. This study was conducted at the Ol Pejeta Conservancy in Laikipia, Kenya with data from the years 2016-2023. By examining these parameters, the goal was to identify environmental risk factors that can be used in the work to fight and prevent the disease. Results obtained by analysing the data showed a positive connection between precipitation, humidity, dew and biomass. Higher values of these environmental factors were connected to cattle dying due to ECF. Daily minimum, mean and maximum temperatures were also analysed, but no connections to death due to ECF were found
Utvärdering av tävlings- och skadehistorik hos en population svenska varmblodiga hästar typade för gener som hos människa ger Ehlers-Danlos syndrom
Get PDFAveln av hästar för ridsport har under de senaste decenierna inriktat sig alltmer grenspecifikt. Framför allt med inriktning mot de stora grenarna inom internationella ridsportförbundet (FEI), hoppning och dressyr. Studier har visat att dressyrhästar är överrepresenterade anlagsbärare av en mutation i PLOD1. Hos människa ger en mutation i genen upphov till kyfoskoliotisk Ehlers-Danlos syndrom (kEDS) och hästar som är homozygota bärare av den muterade genen föds med den fatala sjukdomen Warmblood Fragile Foal Syndrome (WFFS). Hos både häst och människa är sjuk-domarna klassade som kollagendysplasier.
Ehlers-Danlos syndrom är en samling av tretton olika kollagendysplasier för vilka den genetiska bakgrunden är känd för tolv. Diagnoserna är bland annat förknippade med hypermobila leder, hyperelastisk hud, kronisk ledvärk och muskelsvaghet.
Syftet med denna studie var att undersöka om gener som hos människa ger EDS korrelerar med liknande skador hos hästar som hos människa, något som skulle kunna påverka djurvälfärden negativt, samt att undersöka variation i dessa gener korrelerar med hur hästar i sport.
Studien genomfördes som en Genome Wide Association Study baserad på tävlingsdata, djurägar-intervjuer och genotypdata från en population om 380 individer. Intervju av 6 % samt tävlingsdata från 2/3 av studiepopulationen låg till grund för fenotypdata. Signifikant association sågs mellan tre av hälsofenotyperna och gener som orsakar EDS. De signifikanta generna är lokaliserade inom histokompabilitetskomplex klass III och korrelerade med patellaupphakning, komplicerad sårläk-ning och annan inflammatorisk sjukdom.Modern breeding for sport horses has in recent decades specialised towards specific diciplins. Mainly towards the major Fédération Equestre Internationale (FEI) diciplins show jumping and dressage. Studies have shown that dressage horses are overrepresented carriers of a mutation in the PLOD1 gene. Human carriers of the same mutation are diagnosed with kyphoscoliotic Ehlers-Danlos syndrome (kEDS) while horses who are homozygote carriers are born with warmblood fragile foal syndrome (WFFS), a 100% fatal disease. The diagnoses are classified as collagen dysplasia in both horses and humans.
Ehlers-Danlos Syndrome is a group of thirteen collagen dysplasias. The causative genes are known for twelve of these. The diagnoses are commonly associated with hypermobile joints, hyper-extensive skin, cronic joint pain and muscle weakness.
The aim of this study was to investigate wether genes that causes EDS i humans correlates with similar diseases in horses, which would have a bad effect on animal welfare, and to investigate if these genes correlates with the horses success in sport.
The study was conducted as a Qenome Wide Association Study based on competition results, interviews with owners and genotype information from 380 individuals. Interview results from 6% and competition results from 2/3 of the population conducts the fenotype data. There was a significant association between tree healt traits and genes that causes EDS. The significant genes are located within the major histocompability complex class III and correlated with the fenotypes upward fixation of the patella, wound healing complications and other inflammatory pathologies
Udder health and somatic cell count in water buffalo (Bubalus bubalis) in Bangladesh
Get PDFBangladesh is a South Asian country that is largely dependent on its agriculture and is currently facing major challenges in its dairy sector. Due to a growing population and limited resources, the country cannot meet the demand for dairy products. The water buffalo is the world's second most common milk-producing animal, after the dairy cow, and is mainly used in Asia. The water buffalo is adapted to live in warm and humid environments and is therefore, more suitable in tropical countries, where dairy cows generally struggle. Mastitis, inflammation of the mammary gland, is one of the biggest problems in the dairy industry and affects the health, milk production potential, and milk quality of dairy animals. Mastitis also entails financial losses in the form of veterinary costs, loss of production and poorer quality of the milk. Subclinical mastitis (SCM) is a major problem since it is more difficult to identify and diagnose but still negatively affects milk yield and quality. Milk somatic cell count (SCC) is an important indicator of udder health and milk quality, with elevated levels indicating mastitis. Somatic cell counts in milk are generally lower in water buffaloes than in dairy cows, studies have shown that SCC above 200,000 cells/ml is a significant indicator of intra-mammary infection (IMI) in water buffaloes. In dairy cows, an SCC of 200,000 cells/ml is used as a threshold limit to determine when an udder is considered healthy or infected. Water buffaloes generally show a lower SCC than dairy cows and therefore, the same threshold limit cannot be used. The study states that it is important to determine a threshold limit for SCC in water buffaloes to be able to diagnose SCM to further enhance the water buffalo's milk yield and quality. This will in turn increase profits in the industry as well as promote animal welfare
Kolflöden och potentiella kolsänkor i Stockholms stads geografiska område
Get PDFDetta examensarbete görs inom ramen för projektet Reflow som leds av Stockholms stad. Det syftar till att hjälpa staden minska sina nettokoldioxidutsläpp genom olika strategier för kolinlagring, så kallade kolsänkor. I Stockholm, där utrymme är en begränsande faktor, blir det avgörande att implementera effektiva kolsänkor som inte kräver stora markområden. Analysen inkluderar utsläpp från transport, el, uppvärmning, avfall samt skog och mark. Transportsektorn står för en stor del av de totala utsläppen av växthusgaser och använder främst fossila bränslen, medan biobränslen som används inom el- och uppvärmningssektorn orsakar biogena koldioxidutsläpp. Till skillnad från sektorer som transport och energi som orsakar stora utsläpp, fungerar Stockholms stads skogar och grönområden som viktiga kolsänkor och kollager.
Stockholms stads klimatredovisning kartlägger främst de territoriella utsläppen som sker inom stadens geografiska område. Dock orsakar stockholmarnas konsumtion av varor och tjänster utanför stadens och landets gränser även betydande konsumtionsbaserade utsläpp. Dessa konsumtionsbaserade utsläpp inkluderas inte i stadens officiella klimatredovisning, trots att de uppstår till följd av stockholmarnas konsumtionsmönster. För att ge en komplett bild av stadens totala klimatpåverkan bör därför även de konsumtionsbaserade utsläppen inkluderas utöver de territoriella utsläppen. Det skulle skapa en helhetssyn som möjliggör ett effektivt och transparent miljöarbete. Detta blir centralt i stadens klimatarbete, där en klimatbudget har satts upp med mål om årlig utsläppsminskning för att till slut nå koldioxidneutralitet 2040. För att uppnå detta krävs utsläppsreduceringar, men även kompletterande åtgärder som införandet av kolsänkor.
Kolsänkor definieras som platser eller tekniker som kan absorbera och lagra koldioxid från atmosfären. I detta examensarbete identifierades flera viktiga kolsänkor som kan hjälpa Stockholm stad att minska sina utsläpp. För att välja ut relevanta kolsänkor utvärderades en rad olika metoder för kolinlagring baserat på deras tekniska mognadsgrad och lämplighet för implementering i Stockholm stad. Teknisk mognadsgrad beskriver hur välutvecklad och beprövad en viss teknik är. En potentiell kolsänka som fortfarande befinner sig i forskningsstadiet bedöms ha en låg teknisk mognadsgrad.
För de kolsänkor som ansågs vara relevanta beräknades den förväntade årliga mängden kol som respektive metod kan lagra per kvadratmeter. Tre kolsänkor identifierades ha högst potential för kolinlagring: stadsträd med biokol, gröna tak, och nybyggnation av flerbostadshus med trästomme istället för betongstomme. Dessa kolsänkor utvärderades vidare i en fallstudie av bostadsområdet Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden. Utifrån förutsättningarna i Norra 2 kunde kolsänkornas teoretiska potential, samt kostnadseffektivitet i form av kostnad per inlagrad koldioxidekvivalent beräknas. Kolsänkorna utvärderades även baserat på andra relevanta fördelar och nackdelar som bör övervägas vid implementering.
Stadsträd bidrar till långsiktig kolinlagring och hjälper till att sänka temperaturen på sommaren genom skugga och avdunstning. De kan även erbjuda livsmiljöer för många arter. Med tanke på kostnadsaspekten uppvisar stadsträd relativt låg kostnad per inlagrad koldioxidekvivalent och hög potential som kolsänka.
Den andra metoden som undersöktes var gröna tak som binder kol under en kortare tidsperiod och ökar biodiversiteten genom att fungera som livsmiljöer för insekter. De minskar också avrinning från tak och förbättrar luftkvaliteten genom att filtrera föroreningar. I jämförelse med stadsträd uppvisar gröna tak en högre kostnad per inlagrad koldioxidekvivalent och lägst potential som kolsänka i denna fallstudie.
Slutligen undersöktes nybyggnation av flerbostadshus med trästomme istället för traditionell betongstomme. Att bygga flerbostadshus med trästomme leder till att biogent kol lagras under hela husets livstid och på så sätt hålls åtskilt från atmosfären, vilket minskar koncentrationen av växthusgaser. Trä är en förnybar resurs som, om den skördas hållbart kan minska byggsektorns klimatpåverkan avsevärt. Det gick inte att hitta entydig information om kostnaden för att bygga med trästomme. I fallstudien konstaterades det att det initialt kan vara dyrare än att bygga flerbostadshus med betongstomme, men att det blir kostnadseffektivt om även klimatpåverkansaspekten vägs in. Att bygga med trästomme uppvisade högst potential som kolsänka i fallstudien av Norra 2 i detta examensarbete.
Fallstudien visar även att markanvändningen spelar en avgörande roll för kolsänkornas nettoeffekt. Om mark som redan fungerar som kolsänka tas i anspråk för byggnation, frigörs en betydande mängd kol, vilket minskar den totala kolinlagringspotentialen. Det är därför viktigt att noggrant planera och undvika att använda mark som innehåller stora mängder lagrat kol.
För att uppnå sina klimatmål behöver Stockholm stad prioritera implementering kolsänkor i kombination med minskade utsläpp av växthusgaser, främst från transportsektorn. Att bygga flerbostadshus med trästomme visade sig ha högst potential som kolsänka samt vara kostnadseffektivt om klimatpåverkan vägs in i bedömningen. Samtidigt kan stadsträd och gröna tak bidra till både kolinlagring och en bättre stadsmiljö, även om de initiala kostnaderna kan vara högre.
Beräkningar i detta arbete visar också att det kan uppstå betydande energiförluster vid produktion av biokol och användning av BECCS i kraftvärmeanläggningar för att lagra kol. Men om park- och trädgårdsavfall som annars inte används för energiproduktion, tas tillvara för att producera biokol genereras både värme och elektricitet som en extra fördel. Vid använing av BECCS med värmeåtervinning, kan denna teknik nästan kompensera för nästan 40 % av utsläppen i Stockholm stad 2022. Det innebär att BECCS med värmeåtervinning spelar en stor roll i att minska stadens koldioxidutsläpp.This master’s thesis examines the carbon flows and sinks within the geographical of Stockholm, focusing on the contributions of different sectors to carbon dioxide emissions and how these emissions can be mitigated through the implementation of carbon sinks. The transportation sector is the largest source of fossil carbon flows, while the electricity and heating sectors account for the largest biogenic carbon dioxide emissions. Forests and land within the geographical area of the city of Stockholm serve as significant carbon sinks and possess considerable carbon storage.
The master’s thesis identifies the most relevant carbon sinks for the geographical area of the City of Stockholm, including urban trees, green roofs, and the construction of multi-family residential buildings with timber structures. These carbon sinks are evaluated based on their potential to reduce climate impact and their cost-effectiveness. The construction of multi-family residential buildings with timber structures is found to have the highest potential for carbon sequestration. Meanwhile, green roofs and urban trees contribute to both carbon sequestration and the improvement of the urban environment.
The analysis in the master’s thesis highlights the importance of land use for the net effect of carbon sinks. Converting land that already functions as a carbon sink can lead to the release of carbon, thereby reducing the overall carbon sequestration capacity.
The implementation of carbon sinks can reduce Stockholm’s emissions by 4-10 %, but this alone is insufficient to achieve carbon neutrality by 2040. The study concludes that in order to achieve the climate goals of the City of Stockholm, it requires an implementation of carbon sinks in combination with emission reductions.
This study also includes an evaluation of both BECCS and biochar production to provide a comprehensive view of their potential to reduce the City of Stockholm’s climate impact. Calculations indicate that utilizing park and garden waste for biochar production can generate negative emissions ranging from 286-433 kilotons of carbon dioxide equivalents, corresponding to up to 28 % of the City of Stockholm’s emissions in 2022. BECCS with heat recovery can almost compensate for 40 % of the emissions in the City of Stockholm in 2022
Genetisk variation hos Sveriges huskatter
Get PDFHuskatten är den vanligaste tamkatten i våra svenska hushåll. Utöver huskatter finns även en mängd olika raskatter runt om i landet, bland annat europén, en raskatt som härstammar från Sveriges gamla huskatter. Medan en raskatt har en stamtavla kan en huskatt se ut nästan hur som helst. Men trots att huskatten är den vanligaste tamkatten i Sverige, har ingen hittills undersökt hur den genetiska variationen ser ut, varken inom den svenska populationen eller jämfört med kattpopulationer i andra länder. Det finns därmed många funderingar kring vår inhemska kattpopulation. För att hjälpa till att besvara några av dessa funderingar undersöker vi i detta arbete genetisk variation mellan huskatter från Norrland, Svealand och Götaland respektive mellan huskatt och europé. I arbetet jämförs även genetisk variation mellan svenska huskatter och populationer i andra länder, bland annat USA och Polen. För att kunna jämföra de svenska resultaten med dessa tidigare studier sekvenserades en del av kontrollregionen i kattens mitokondrie-DNA. I den svenska huskatt-populationen kunde elva olika mitokondriella varianter identifieras. Över 70 % av huskatterna bar på en av de två vanligaste av dessa elva genvarianter medan sex av varianterna i stället endast obser-verades hos enstaka individer. Alla unika varianter, utom en, var dock identiska med genvarianter som hittats hos katter utomlands. Vid jämförelse inom Sverige observerades en skillnad mellan landsdelarna. Den tredje och femte vanligaste varianterna återfanns endast i Norrland och Svealand.
Utöver genetisk variation undersöktes även den svenska kattpopulationen avseende en vanlig genetisk sjukdom, nämligen polycystisk njursjukdom, eller PKD. Sjukdomen återfinns hos framför allt rasen perser men har även påvisats hos andra raskatter. PKD orsakas av en punktmutation i Polycystin-1 genen. En individ som bär på mutationen får ett icke-funktionellt protein och föds med cystor framför allt i njurarna. Cystorna växer under kattens liv vilket leder till degeneration av njurvävnad och kronisk njursjukdom. Vid undersökning huruvida mutationen kunde påvisas i den svenska huskattpopulationen påvisades två heterozygota individer. En med känd inblandning av perserkatt, och en av okänd bakgrund. Polycystin-1 genen undersöktes även avseende genetisk variation där ingen signifikant skillnad kunde ses mellan huskatter från Sveriges olika landsdelar.The random bred cat (RBC) is the most common amongst our Swedish domestic cats. In addition to random bred cats there are also fancy bred cats, for example the European shorthair, a breed originating from old Swedish domestic cats. Whilst a fancy bred cat has their pedigree, and a distinct look, random bred cats can have very different ancestry, and therefore have a varied appearance.
Even though the RBC is the most common of our domestic cats, no one has yet explored how the genetic diversity varies, neither within the Swedish population nor how it compares to RBC populations around the world. Therefor there are a lot of questions surrounding our domestic population. To help answer some of these questions we investigate and compare the genetic variation in mitochondrial-DNA between RBCs in Sweden’s three larger regions, Norrland, Svealand and Götaland. Furthermore, we also compare the RBCs to the European shorthair.
Similar studies have been done in other countries, like the US and Poland where a mitochondrial-DNA-sequence has been analyzed, and the studied cats divided into different variants. To also be able to compare the Swedish population to RBCs in other countries, the same sequence was analyzed here. Within the Swedish RBC population 11 different variants could be identified. More than 70% of the population carried one of the two most common ones whilst six of the variants where only found in single individuals. All unique variants however, apart from one, where found to be identical to variants found in other countries. Within Sweden a difference could be observed between the regions. The third and fifth most common Swedish variants could only be found in Norrland and Svealand.
Apart from genetic diversity, our population of cats were also examined in regards to if they carried the mutation causing Polycystic kidney disease (PKD). PKD is a common genetic disease, most frequently found in the Persian cat. The disease is caused by a single nucleotide mutation in the Polycystin-1 gene and causes the formation of a non-functional protein which in turn leads to development of cysts and degeneration of renal tissue. In the RBC population two individuals carrying the mutation in heterozygous form were found. One of the individuals had a known Persian relative, whilst the other were of unknown descent. After looking at PKD we also examined the Polycystin-1 gene regarding genetic diversity. No significant difference between the Swedish regions could be found when comparing genetic diversity found in the Polycystin-1 gene
Governance challenges and unequal access in the commercialization of honeybush
Get PDFThis thesis explores the governance structures surrounding honeybush (Cyclopia spp.) and their impact on local access to this resource within a community of honeybush wild harvesters and traditional knowledge holders in the Western Cape province of South Africa. Native to South Africa, honeybush has gained international commercial significance over the last three decades for its health benefits. Through interviews with local leaders, traditional knowledge holders, and other stakeholders involved in the honeybush supply chain, and drawing from Ribot and Peluso’s (2003) ‘Theory of Access’, the study analyses the mechanisms shaping the community’s ability to benefit from the commercialization of the resource. The findings reveal the community’s marginal inclusion in the honeybush supply chain and shed light on the unequal access to and distribution of resources in post-apartheid South Africa. Current tensions and competition between the local traditional authority and democratic institutions, as well as within the traditional authority, generate unclear governance arrangements, further hindering community members’ participation in the commercial use of the resource. A comparison with other cases of biotrade in South Africa reveals that such tensions are a common issue for natural resource governance in the country. In light of these findings, the thesis discusses the potential of the measures proposed in the South African National Biodiversity Economy Strategy to address these challenges and effectively incorporate marginalized communities into the development of a biodiversity economy, based on equitable access and benefit sharing within the sector
Dairy matrix : the health effects of dairy & the importance of its unique structure.
Get PDFDetta är en litteraturstudie med syfte att presentera en nulägesanalys av forskning gällande betydelsen av konceptet ’Dairy matrix’ ur hälsosynpunkt. Detta inkluderar mjölkprodukters hälsoeffekter och hur de skiljer sig mot synen på mättat fett i allmänhet, samt vilka implikationer detta bör ha på nationella kostråd.
Mjölkprodukter innehåller en hög mängd mättat fett och rekommenderas därmed konsumeras måttligt. Detta då mättat fett i allmänhet kopplats till en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot kan inte dessa samband ses när det gäller vissa mjölkprodukter och en del studier visar dessutom på dess eventuellt positiva hälsoeffekter. Mjölkens fettstruktur inkluderar lipiddroppar omgivna av specifika membran, så kallade ’milk fat globule membranes’ (MFGM). Dessa innehåller ett flertal komponenter som var för sig uppvisat positiva hälsoeffekter. De skillnader i hälsoeffekter som kan ses hos olika typer av mejeriprodukter visar intressanta samband med produktens innehåll av intakt MFGM. Detta visar att mjölkens unika fettstruktur troligtvis har en betydelse för dess hälsoeffekter. Fortsättningsvis innehåller mjölkprodukter en relativt stor mängd kalcium som har kunnat kopplas till en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Nutritionsforskningen utvecklas och en mer nyanserad syn av livsmedels hälsoeffekter ökar. Däremot anses forskningen kring mjölkfettets hälsoeffekter fortfarande vara otillräcklig.This is a literature study with the purpose of presenting current evidence regarding the importance of the concept Dairy matrix in terms of health effects. This includes presenting health effects from dairy consumption and how it differs from the view of saturated fat in general, as well as its implication on national dietary recommendations.
Due to its relatively high amount of saturated fats, dairy is recommended to be consumed moderately. Saturated fat is generally associated with an increasing risk of developing cardiovascular diseases. However, these associations cannot be seen with dairy consumption and some studies suggest that they, on the contrary, have beneficial health effects. The fat structure in milk includes lipid droplets with a surrounding membrane called milk fat globule membrane (MFGM). MFGM contains several compounds that separately is associated with positive health effects. Moreover, the observed health effects in different types of dairy products demonstrates interesting associations with the content of intact MFGM. This interprets that the unique fat structure in milk has a bearing on its health outcomes. Furthermore, dairy contain a relatively high amount of calcium, which in its simplicity has been associated with a reduced risk of developing cardiovascular diseases. The nutrition research is developing and a more nuanced view of the health effects of foods are increasing. However, more research is needed to fully understand the health effects of milk fat
Möjligheten att öka lackasaktivitet hos vitrötesvampen Pleurotus ostreatus när den odlas i vatten
Get PDFThis study investigates the enhancement of laccase activity in Pleurotus ostreatus,
a white-rot fungus, to improve bioremediation of wastewater, addressing the
inefficiency of conventional wastewater treatment plants in removing
micropollutants. Anthropogenic stress and climate change has intensified
environmental pollution and water scarcity, making effective and sustainable
treatment methods essential. Laccase is an enzyme with the capability of breaking
down a variety of micropollutants, but face challenges in activity decline. This
study evaluated the addition of eight substances on laccase activity when pellets of
P. ostreatus was grown in water. The results demonstrated that apple pomace and
coffee grounds significantly increased laccase activity, with apple pomace reaching
98.1 units per litre (U/L) and coffee grounds 67.7 U/L. These organic wastes, rich
in nutrients and potential enzyme inducers, not only boost enzyme production but
also adhere to circular economy principles by repurposing waste into valuable
resources. The findings suggest a sustainable and cost-effective alternative for
improving wastewater treatment and highlight the need for further research to
optimize substrate conditions and explore practical applications in bioremediation.Denna studie undersöker hur aktiviteten hos enzymet lackas i svampen Pleurotus
ostreatus kan ökas för att förbättra rening av avloppsvatten, särskilt när det gäller
mikroföroreningar som dagens metoder inte effektivt kan hantera. Antropogen
stress och klimatförändringar har ökat mängden föroreningar i miljön och brist på
rent vatten, vilket har ökat behovet av effektiva och hållbara behandlingsmetoder.
Lackas är ett enzym som kan bryta ned många av dessa föroreningar, men möter
utmaningar med sjunkande enzymaktivitet. I denna studie testades åtta olika ämnen
för att undersöka deras effekt på lackasaktiviteten när P. ostreatus odlades i vatten.
Resultaten visade att både äppelrester och kaffesump signifikant ökade
lackasaktiviteten, där äppelrester nådde en aktivitet på 98.1 U/L och kaffesump 67.7
U/L. Dessa material är dessutom organiska avfall, vilket innebär att de följer
principerna för cirkulär ekonomi genom att omvandla avfall till värdefulla resurser.
Dessa upptäckter innebär ett hållbart och kostnadseffektivt alternativ för att öka
reningen av avloppsvatten och minska förekomsten av mikroföroreningar, men
samtidigt krävs fortsatt forskning för att optimera substratförhållanden och för att
undersöka praktiska applikationer inom biosanering
Towards understanding the role of Neighbor Modulated Immunity in the wheat response to Fusarium Head Blight
Get PDFWheat, a crucial global staple, faces significant yield threats from Fusarium Head
Blight (FHB), primarily caused by Fusarium graminearum. Although integrated
efforts like crop variety mixtures are expected to improve FHB management, their
effectiveness varies often due to a limited understanding of how different plants in
these mixtures interact. A promising yet underexplored strategy is Neighbor-
Modulated Immunity (NMI), where interactions between neighboring plants can
naturally boost disease resistance. Understanding and leveraging NMI could
improve the effectiveness of variety mixtures in combating FHB. This study aims
at developing the tools to deepen our understanding of how plant-plant
interactions influence agronomic traits in cultivated crops, with a focus on
exploring the concept of NMI in the wheat response to F. graminearum. We have
optimized a pipeline to investigate NMI, and used it as a proof-of-concept to
assess the effectiveness of the strategy. Resistance to leaf infections caused by F.
graminearum was evaluated using a coleoptile stage infection assay in several
small screenings. Results indicate that the emmer wheat accession MG5323, when
grown alongside the bread wheat cultivar Bob-white, exhibited enhanced
immunity to F. graminearum. This suggests a potential relationship between
MG5323 and Bob-white, providing evidence of below-ground interactions among
these genotypes. This finding highlights the need for further research to uncover
the molecular mechanisms underlying NMI. To investigate these putative
interactions, a root phenotyping cassette was developed and optimized to examine
root interactions and identify traits associated with disease resistance. While this
initial study did not reveal significant findings, the successful development of this
tool for analyzing root characteristics offers a valuable resource for future
research