مجلة الدراسات اللغوية والأدبية (Journal of Linguistic and Literary Studies)
Not a member yet
269 research outputs found
Sort by
التناص القرآني في روايتي (أولاد حارتنا) و(ميرامار) لنجيب محفوظ (Quranic Intertextuality in Najīb Mahfūz’s two novels: “Awlād Hāratinā” and “Mīrāmār”)
ملخص البحث: تطور النقد الأدبي الحديث بنظريات متعددة خاصة بقضايا اللغة والدرس اللساني، ومن هذه النظريات نظرية التناص التي دعت إليها کريستيفا التي استلهمت فيها آراء أستاذها باختین، والذي تبعَ آراء أستاذه دي سوسير في اللغة وکوکبة النص. والتناص في اللغة أنواع عدّة، ومن أبرزها التناص القرآني الذي استخدمه نجيب محفوظ في رواياته؛ إذ کشفت عنه روايته "أولادحارتنا" ورواية "ميرامار" اللتين حاول إظهار أثر القرآن الكريم فيهما عبر التناص الداخلي والتناص الخارجي، وذلك برصد ما يجول بخاطر الکاتب في هاتين الروايتين، حيث يحثّ فيها الإنسان على الهمة والنهضة في مجالات الحياة، ويبيّن مساوئ الجهل والتأخر. ويحاول الباحث کشف ما وراء هذا التناص القرآني من تلميحات وإشارات ورموز؛ للوصول إلی المفاهيم الماورائية للتناص القرآني في هاتين الروايتين. وفي هذه الدراسة تبيّن أنّ نجيب محفوظ استخدم القرآن الکريم بوصفه عنصراً فعّال في أحداث رواياته، ولم يکن يسخر من الآيات القرآنية كما وُرد عنه من قبل الكتّاب، وإن الهجمة التي شُنّت عليه إبّان کتابة رواية "أولاد حارتنا" کانت غير عُقلانية؛ لأنّ محفوظ استفاد من القرآن الکريم لتبيين آرائه في الحياة السياسية والاجتماعية والثقافية. الکلمات المفتاحية: التناص القرآني- التناص بنوعيه- ميرامار- أولاد حارتنا- نجيب محفوظ. Abstract:Modern Literary Criticism has developed with the development of the issues in linguistics and the studies of language of which intertextuality is one of them. Najīb Mahfūz in both his novels “Awlād Hāratinā” and “Mīrāmār” had deployed the intertextuality of the Holy Koran within and outside of the novels. This was done through the characters of these two novels, through his monologue that was pondering on the question of determination and development in the various fields of life and the negativity of ignorance and backwardness. This paper attempts to uncover the inferences, signification and symbols of the elements of intertextuality in order to arrive at the metaphysical concepts of the Koranic intertextuality in these two novels. It concludes that Najīb Mahfūz had effectively deployed these elements in the plots of his novels and he was innocent from using the verses of the Koran in sarcastic manner as suggested by a number of critics. The accusation was uncalled for as he was referring to the Koranic verses to express his views on society, politics and culture.Keywords: Koranic Intertextuality– The Two Types of Intertextuality– “Mīrāmār”– “Awlād Hāratinā”– Najīb Mahfūz. Abstrak:Kritikan sastera moden telah berkembang seiring dengan perkembangan pelbagai teori terutamanya yang berkaitan dengan isu-isu linguistik dan bahasa. Salah satu daripadanya ialah teori intertekstualiti. Teori ini diperkenalkan oleh Christiva yang telah mendapat ilham daripada pandangan gurunya yang bernama Bakhtin. Bakhtin pula telah bersetuju untuk bersependapat dengan gurunya yang bernama De Saussure tentang penggunaan bahasa dan teks. Hakikatnya, intertekstualiti mempunyai berbagai-bagai bentuk. Antaranya penggunaan intertekstualiti al-Quran oleh Najīb Mahfūz di dalam novelnya berjudul “Awlād Hāratinā” dan “Mīrāmār”. Melalui karyanya, beliau dilihat berusaha menerapkan intertekstualiti al-Quran sama ada dalam atau luar lingkungan novel. Hal ini dilakukan melalui watak-watak yang ditonjolkan dalam kedua-dua novel tersebut yang menggunakan monolog yang mengajak manusia memiliki keazaman dan kemajuan yang tinggi dalam pelbagai aspek kehidupan serta menerangkan keburukan sikap tidak tahu dan sikap ketinggalan. Melalui makalah ini, penyelidik berusaha menyingkap inferens, pengertian dan simbol yang digunakan sebagai elemen intertekstualiti, supaya konsep metafizikal bagi intertekstualiti al-Quran dalam karya tersebut dapat dicapai. Sebagai kesimpulan, Najīb Mahfūz dilihat berjaya mempraktikkan elemen-elemen tersebut pada plot yang terkandung dalam karya-karyanya secara efektif. Beliau tidak menggunakan ayat-ayat al-Quran dalam bentuk sindiran sebagai mana yang didakwa oleh sebahagian pengkritik sastera. Oleh yang demikian, tuduhan yang dilemparkan terhadapnya tidak berasas dan tidak rasional kerana beliau menggunakan ayat-ayat al-Quran sebagai salah satu cara untuk mengungkapkan pandangan dan kritikannya terhadap politik, sosial dan budaya. Kata kunci: Intertekstualiti al-Quran- Dua Bentuk Intertekstualiti- “Mīrāmār”- “Awlād Hāratinā”- Najīb Mahfūz.
مفهوم الأدب الإسلامي بين الأدباء العرب والأدباء الملايويين بماليزيا: دراسة مقارنة (The Concept of Islamic Literature between the Arab and Malay Writers: A Comparative Study)
ملخص البحث: يتناول هذا البحث بداية فكرة الأدب الإسلامي في العالم العربي على يد الأديب محمد قطب، والأديب الشهيد سيد قطب، وعماد الدين خليل، والأديب نجيب الكيلاني، وغيرهم ممن جاء بعدهم وتأثر بهم أو خالفهم، أو أضاف إلى ما ذكروه من نظرية الأدب الإسلامي. أما الأدب الإسلامي بماليزيا فقد قدّم له سيد نقيب العطاس، في فكرته عن الرؤية العالمية الإسلامية؛ حيث إن للأديب –عنده- توازناً نفسياً في ثلاثة عناصر، هي: الروح، والجسم، والعقل، ثم جاء من بعده الأدباء الماليزيون، مثل: أفندي حسن الذي أتى بشيء مغاير في عرض موضوع منهج الأدب الإسلامي، وكذلك ما ذهب إليه شافعي أبو بكر، والأديب كمالا (أحمد كمال عبد الله)، والأديب علي أحمد (آلس مورني)، وما قدّمه محمد عثمان المحمدي، وكمال حسن للموضوع نفسه. وعبر المنهج الذي عرضه شحنون أحمد، يتضح أنه يحاول أن يقدم لنا "النظرية الواقعية" للأدب الإسلامي؛ وهناك آراء كثيرة حول الأدب الإسلامي ومفهومه بماليزيا يصعب حصرها لكثرتها. توصلت الدراسة إلى أن الأدب الإسلامي هو الأدب المهتم بالجوانب الفنية في الكتابة، والمعتمد على القرآن الكريم وهو دليله في الأسلوب والمضمون؛ وهو شامل لجميع القضايا البشرية؛ ويرتكز إلى مبدأ الإخلاص مضموناً وشكلاً؛ ويصلح لجميع الأزمنة والأمكنة؛ ويهتم بالمعنى والمضمون أكثر من اللفظ والشكل، ويعتني بالوضوح في البلاغ ويتحاشى الغموض والتلبيس؛ وهدفه حضّ الناس على عمل الخير وتهذيبهم؛ والأدب الإسلامي يهتم بشخصية الأديب، ويهدف إلى تزويدها بالثقافة الإسلامية، وقدخلق نموذجاً مثالياً من الأديب، وأخير يعد هذا الأدب أدباً ربانياً هدفه تحقيق معنى الخلافة على الأرض.الكلمات المفتاحية: الأدب الإسلامي- المفهوم- الاختلاف-الأدباء العرب-الأدباء الملايويون. Abstract:This paper discusses the beginning of the idea of Islamic literature in the Arab world put forward by writers such as Muḥammad Quṭub, Sayyid Quṭub, ʿImād al-Dīn Khalīl, Najīb Kīlānī and others who came after them and were influenced by them. In Malaysia, Islamic literature was presented by Sayyid Naqib al-‘Attas in his discussion on the Islamic world view. He viewed that a writer should have a balance between three elements: soul, body and mind. Mohd Affandi Hassan who came after him offered something different in his discussion on the method of Islamic literature. Others such as Shafie Abu Bakar, Kemala, Ali Ahmed, Uthman Muhammadi and Kamal Hasan also touched on the subject. Shahnon Ahmed tried to propose a realistic theory on Islamic Literature. The paper concludes that Islamic literature concerns with the aesthetic aspects in writing and is based on the Quran. It is comprehensive of all the issues of human life. It is based on the principle of sincerity in its content and form. It is suitable for all times and places. It also put more emphasis on the meaning rather the form. It has the purpose of motivating and nurturing people to do good deeds and ultimately to realize the meaning of human servitude to his Creator in this word.Keywords: Islamic Literature– Concept– Difference– Arab Writers– Malay Writers. Abstrak:Makalah ini membincangkan idea awal bagi pembentukan sastera Islami di dunia Arab yang telah dipelopori oleh Muḥammad Quṭub, Sayyid Quṭub, ʿImād al-Dīn Khalīl, Najīb Kīlānī dan sasterawan lain yang datang selepas mereka yang terpengaruh dengan pemikiran mereka. Ada pun konsep sastera Islami di Malaysia telah dirintis oleh Syed Muhammad Naquib al-‘Attas yang telah membincangkan dari sudut pandangan Islam. Beliau berpendapat seseorang penulis perlu memiliki keseimbangan antara tiga elemen iaitu jiwa, jasad dan minda. Mohd Affandi Hassan yang datang selepas al-‘Attas pula mempunyai pendapat yang berlainan dalam perbahasan mengenai metode sastera Islami. Begitu juga dengan Shafie Abu Bakar, Kemala (Ahmad Kamal Bin Abdullah), Alis Murni (Ali Ahmad), Muhammad Uthman el-Muhammady dan Mohd Kamal Hasan yang turut melontarkan pendapat masing-masing mengenai sastera Islami. Shahnon Ahmad pula dilihat berusaha mengusulkan teori realistik bagi konsep sastera Islami. Hakikatnya, terdapat banyak pendapat mengenai konsep ini di Malaysia ibarat cendawan tumbuh selepas hujan, yang menyebabkan sukar bagi penyelidik untuk menentukannya. Dapatan kajian menunjukkan bahawa sastera Islami mementingkan aspek estetik dan keindahan dalam penulisan, gaya bahasa yang indah serta berpaksikan kepada al-Quran. Sastera ini bersifat komprehensif dan universal meliputi seluruh kehidupan manusia, selain berasaskan kepada prinsip ikhlas dalam semua kandungan dan bentuknya. Sastera ini sesuai sepanjang masa dan tempat serta mementingkan kandungan dan makna daripada lafaz dan bentuk. Penyampaiannya bersifat jelas dan jauh daripada kekaburan serta bertujuan untuk mengajak dan mendidik manusia melakukan kebaikan. Sastera ini juga memainkan peranan penting dalam merealisasikan konsep kehambaan seseorang manusia terhadap Penciptanya di dunia ini. Kata kunci: Sastera Islami- Konsep- Perselisihan- Sasterawan Arab- Sasterawan Melayu.
الهمزة بين التحقيق والتسهيل (Al-Hamza between Assertion and Simplicity)
ملخص البحث:لقد شغلت الهمزة حيزًا كبيرًا من التفكير اللغوي العربي، ودار حولها خلاف كبير بين النحويين والقراء، وتعددت استعمالاتها ودلالاتها، وتعددت صورها التي وردت عليها، وتجاوز العرب فيها فحذفوها أحيانًا، وأبدلوها من غيرها أحيانًا أخرى، كما وردت مفردة، واستعملت مركبة مع غيرها من الحروف والأدوات، ودلت على العديد من المعاني والوظائف النحوية في حال إفرادها أو تركبها؛ بل تعدد رسمها الإملائي حسب الموضع الذي ترد فيه في بنية الكلمة العربية. وهذا البحث يمثل وقفة مع الهمزة واستعمالاتها بين التحقيق والتسهيل كما ورد به الاستعمال في التراث اللغوي، ويكشف عن بعض المشكلات التي تدور حولها، واختلافات النحويين فيها، خرجت الدراسة إلى بعض النتائج، وهي: أن تسهيل الهمزة بالإبدال أو الحذف كان إحدى مظاهر التخفيف التي جنح إليها الاستعمال اللغوي عند عامة العرب، وأن بعض العرب قد خالفت مذهبها في التحقيق والتسهيل، ، وأنه يمكن عبر التتبع التاريخي للصيغ اللغوية التي وردت في احتجاج كلا الفريقين دراسة التطور التاريخي والدلالي لكثير من مفردات اللغة، وأن اختصاص الهمزة بتلك الأحكام التي ذكرت في الاستعمال اللغوي بجميع مستوياته، الصوتي، والصرفي، والنحوي، والدلالي، والرسم الإملائي، يجعلها جديرة بالبحث والدراسة، وأن تفرد لها بحوث ومؤلفات خاصة. الكلمات المفتاحية: الهمزة-التحقيق –التسهيل والنبر –الحذف –الإبدال.Abstract:Al Hamza has attracted a serious attention in Arabic linguistics thought where there have been disputes among the grammarians and readers on its usage and meaning. Its function and meaning are different. The Arabs sometimes omit it or substitute it with something else. It stands alone and being used with other alphabets and words. It bears different meaning and grammatical functions whether when it stands alone or affixed. Even its written form differs and this is subject to its position in a sentence. This research tries to study al hamza; its usage between assertion and simplicity as found in the classical language resources. It highlights some of the issues highlighted in the discussion of al hamza as well as the disputes among the grammarians. The study concludes that simplifying the use of al hamza by substitution or omission is a simplification phenomenon practiced by most of the Arabs. But some Arabs are against it be it assertion or simplicity. There is a possibility to trace back historically the linguistic patterns of al hamza that contended both thoughts in terms of its historical and semantic progress in language vocabulary. Researches and studies concentrating on the use of al hamza in various aspects: phonetics, morphology, syntax, semantics and spelling should be carried out.Keywords: Al-Hamza- Assertion- Simplicity and Intonation- Omission- Substitution. Abstrak:Huruf Hamzah (ء) telah banyak diperbincagkan dalam Bahasa Arab dan terdapat banyak pendapat mengenainya, di samping kepelbagaian penggunaan, implikasi serta bentuknya, kadang-kadang dipadam atau digantikan dengan huruf lain. Adakalanya didatangkan secara tunggal atau digabungkan dengan huruf lain. Malah, bentuk penulisannya juga berbeza berdasarkan struktur sesuatu perkataan. Kajian ini akan melihat peggunaan huruf hamzah (ء) antara penggunaan sebenar serta penggunaan yang dipermudahkan dan juga mengenalpasti permasalahan berkaitan dan perbezaan pendapat tentangnya di kalangan ulama Nahu. Kajian mendapati bahawa memadam dan mengganti adalah sebahagian daripada proses permudah yang menjadi kecenderungan di kalangan orang Arab. Terdapat juga golongan yang membantah proses ini. Perkembangan pendapat kedua-dua golongan tersebut tentang semantik boleh dikesan melalui sejarah linguistik. Kedudukan huruf tersebut yang diperuntukkan dengan kaedah–kaedah tertentu sama ada dari segi fonolgi, morfologi, sintaksis, semantik mahu pun ejaan, menjadikannya layak diselidiki dengan lebih lanjut.Kata kunci: Huruf Hamzah(ء) - Penggunaan Sebenar– Penggunaan Mudah dan Antonasi– Pemadaman– Penggantian
الدراسة المصطلحية لدى الشاهد البوشيخي: المفهوم والمنهج (The Study of Terminology by al-Shāhid Al-Būshaykhī: The Concept and Methodology)
مقدمة:تنبع أهمية الدراسة المصطلحية لدى الشاهد البوشيخي من صلتها بالذات الحضارية للأمة التي تعيش مرحلة صعبة على جميع الواجهات، مما يجعل تكاثف الجهود مطلب العصر حتى يتسنى تحقيق الإقلاع الحضاري، ولن يتحقق ذلك إلا بإتيان البيوت من أبوابها وهي المصطلحات.إن الحرب المعلنة على الأمة اليوم هي حرب مصطلحات يقذف بها في مختلف الحقول المعرفية، ليصيب شررها عقول المسلمين الذين ولوا وجههم شطر المصطلح الوافد،[i] أفرادا ومؤسسات.ولعل مسألة من الأهمية بهذا القدر تحوج المهتمين بها إلى الاهتمام بالمنهج كل الاهتمام حتى لا يضلوا السبيل ويحيدون عن الصواب، فيفوتهم المراد. ولا ضير في أن نعد الأستاذ الشاهد البوشيخي رائدا من رواد الدراسة المصطلحية في العصر الحديث، بما بذله من جهود في الميدان، وما أصدره من أبحاث تحاول تسطير نسق تنظيري يحتضن المسألة المصطلحية عبر منهج محكم الخطوات، يمكن من رصد ممتلكات الأمة العلمية في الماضي والحاضر قصد استشراف آفاق المستقبل، وفي هذا العرض محاولة للوقوف على وجهة نظر الأستاذ في الدراسة المصطلحية وما تقوم عليه من أسس علمية ومنهجية.[i] البوشيخي، الشاهد، نظرات في المصطلح والمنهج، ط4، (فاس: أنفو برانت، د. ت)، ص9
"المنجز الشعري التونسي في الثلث الأول من القرن العشرين بين إملاءات النقد وشواهد "العصرية (Tunisian Poetry in The First Third of The 20th Century between Writing Critique and Modern Evidences)
ملخص البحث:الغرض من هذا المقال أن ننظر في بعض الخصائص المميزة للنص الشعري المنجز في تونس منذ أوائل القرن العشرين حتّى الثلث الأول منه. والمقصود –تحديداً- ما اصطلح على تسميته بتيار "الشعر العصري". هدفنا في هذه الدراسة الوقوف على رهانات الكتابة وحدود تلك الرهانات، مستندين إلى نوعين من النصوص؛ نقدي مثلته إسهامات الحركة الصحفية في تكريس اللافتة (الشعر العصري)، وإبداعي جسدته نماذج من المنجز الشعري في هذه الحقبة من تاريخ تونس الأدبي والفكري. من نتائج هذه الدراسة: لقد حَاول الشعر العصري أن يلتمس شعريّته بالسير على دروب مقفلة، نقصد بها مواضيعه وخياراته المضمونية. هذه الخيارات في اعتقادنا هي السبب الأساسي في الحدّ من دفق الشّعرية والرجوع بها إلى التقاليد الفنّية والأسلوبية التي تميّز القصيدة القديمة في نموذجها التقليدي؛ أمّا انتماء الشعراء وثقافتهم البيئية والثقافية والسياسية فهي سبب ثانٍ لتلاشي هذا الشعر فيما ليس منه.الكلمات المفتاحية: المنجز الشعري- الشعر التونسي- الشعر العصري- الخطاب النقدي- الحركة النقدية الصحفية.Abstract:The purpose of this article is to study some prominent characteristics of poetic texts produced in Tunisia from the beginning until the first third of the 20th century specifically on what is termed as “modern poetry” stream. Our goal in this research is to explore the stakes of writing and its parameter based on two types of texts: critical as seen in the contributions of newspapers movement in the contemporary poetry, creative that is exemplified by samples of poems produced during this era in the history of arts and thoughts of Tunisia. The major conclusion of this study is: The topics and contents of the contemporary poetry are too narrow. These choices –we believe- are the main reason that hinders the poetry growth and revert back to the traditional arts and stylistics featured by traditional poets. The poets’ affiliation, their cultural, political and social backgrounds are another factors that destruct the poetry.Keywords: Tunisian Poetry- Modern Poetry- Critical Address- Critical Movement.Abstrak:Makalah ini akan meneliti beberapa ciri dalam sajak Tunisia yang ditulis sejak awal kurun ke-20 sehinggalah sepertiga kurun tersebut yang lebih dikenali dengan sajak moden. Kajian ini akan mengenalpasti kekangan–kekangan dalam penulisan dengan bersandarkan kepada dua jenis dokumen: berbentuk kritikan yang diwakili gerakan jornalisme ke arah memertabatkan sajak moden, berbentuk kreatif yang diwakili sajak-sajak moden Tunisia. Kajian mendapati bahawa sajak moden Tunisia ini adalah berkisar tentang tema-tema yang tidak kontemporari dan ini mungkin menjadi faktor utama keterbatasan sajak tersebut dan kembali dengan pendekatan serta gaya bahasa puisi tradisi. Manakala kecenderugan penyair terhadap budaya serta politik setempat turut menyebabkan sajak moden pudar.Kata kunci: Sajak Tunisia– Sajak Moden– Wacana Kritikan– Pergerakan Kritikan
مفهوم الأدب الإسلامي عند الأديب محمد حسن بريغش: دراسة وصفية تحليلية (The Concept of Islamic Literature of the Writer Muhammad Hasan Bereghish: A Descriptive Analytical Study)
ملخص البحث:تتطرق هذه الدراسة إلى تناول مفهوم الأدب الإسلامي عند الأديب محمد حسن بريغش، ويقوم الباحثان بتحليل آرائه الشخصية وأفكاره الخاصة، ومفاهيمه المحددة التي نادى بها حول الأدب الإسلامي في كتبه المختلفة. ومن أهداف هذه الدراسة إعطاء فكرة عامة عن الأديب بريغش، وإبراز تقديمه لمفهوم الأدب الإسلامي. توصّلت الدراسة إلى أن سمات الأدب الإسلامي ومميزاته التي حددها في كتبه لا يمكن أن تكون معايير لتحديد مدى التزام الأدب بالإسلامية؛ نظرًا لأنها سمات للأدب عامة، ومن ذلك وضوح التصور الإسلامي، ولا يكفي عنده عدم التعارض مع هذا التصور، بل يجب أن يكون فيه عنصر الاستمالة إلى الإسلام، والدعوة إلى الله. واعتنى بريغش فوق ذلك بالارتباط الشديد بين الأدب الإسلامي، والأديب المسلم، وهذا الارتباط لم يقتصر على كون الأديب مسلمًا بالاسم، بل لا بدّ أن يكون مسلمًا متمسكا بالشريعة الإسلامية. فمجرد كون الإسلام دين الأديب لا يكفي بمقتضى نظرية بريغش في أن يجعل أدبه من الأدب الإسلامي، ما لم يعرف بالتدين في حياته، وإن دعا فيه إلى مكارم الأخلاق أو إلى شكر نعم الله في الحياة، أو نحو ذلك. ومن أجل ذلك، ترى الدراسة أن هذا الشرط الذي وضعه الأستاذ بريغش غير قابل للتنفيذ عند العملية النقدية للأدب.الكلمات المفتاحية: الأديب بريغش-الكتابات الأدبية- الأدب الإسلامي- المعيار الرباني- الأديب المتديّن.Abstract:This study aims to discuss the concept of Islamic Literature of the writer Muhammad Hasan Bereghish by analysing his personal views and understanding found in his various books. It also aims to give a general account on his thought and highlight his contributions to the conceptualization of Islamic literature. The study concludes that the characteristics of Islamic literature found in his works cannot be the standards to determine how committed is the literature to Islamic requirements as they are merely general characteristics of literature. It is not enough for him that these characteristics are not conflicting with the Islamic literature as there must be also the element of inclination to Islam and the element of propagation to Allah. Bereghish, in addition to that insisted on the strong attachment between the Muslim writer and the Islamic literature. This attachment however, is not restricted to the fact that the writer is a Muslim in name since he must also be a committed Muslim who abides by the Islamic way of life.Keywords: Literary works– Islamic Literature– Godly standards– religious writer.Abstrak:Kajian ini membincangkan konsep sastera Islam yang dikemukakan oleh penulis Muhammad Hasan Brigish dengan melakukan analisis terhadap pendapat beliau berkaitan konsep sastera Islam yang terkandung dalam penulisannya. Objektif kajian ini adalah untuk memberi gambaran umum tentang tokoh tersebut dan menonjolkan konsep sastera Islam yang diperjuangkannya. Dapatan kajian menunjukkan bahawa ciri-ciri sastera Islam yang terdapat dalam penulisan beliau tidak mampu menjadi kayu pengukur untuk menentukan iltizam suatu sastera berdasarkan piawaian yang ditetapkan oleh Islam. Hal ini disebabkan ciri-ciri yang beliau kemukakan dalam penulisannya merupakan ciri-ciri sastera yang bersifat umum. Menurut beliau, ciri-ciri ini bukan hanya tidak boleh bertentangan dengan kesusasteraan Islam, malah hendaklah memiliki unsur kecenderungan terhadap Islam dan dakwah kepada Allah. Bahkan, Brighish menetapkan agar sastera Islam mempunyai hubungan yang rapat dengan penulis Muslim. Walaubagaimanapun, hubungan sedemikian tidak hanya terbatas kepada penulis yang beragama Islam pada namanya sahaja, malah penulis tersebut hendaklah seorang Muslim yang benar-benar mengamalkan syariat Islam dalam kehidupan. Sekiranya seseorang penulis beragama Islam itu hanya pada nama sahaja tanpa diketahui sifat kewarakannya, maka karyanya -menurut konsep Sastera Islam oleh Brighish- tidak boleh dianggap sebagai karya Islami, sekalipun penulis berkenaan menyeru ke arah pembentukan akhlak mulia atau mengajak supaya bersyukur dengan nikmat Allah dalam kehidupan dan sebagainya. Oleh yang demikian, kajian mendapati syarat yang diletakkan oleh Brighish tidak boleh diaplikasikan dalam proses kritikan sastera.Kata kunci: Penulis Brighish- Penulisan Sastera- Sastera Islam- Piawaian Islam- Penulis Warak
نقل أنيس منصور للفصل الأول من كتاب المائة لمايكل هارت دراسة تحليلية مقارنة (The Translation of Anis Mansur in the first section of Michael Hart’s The 100: A Comparative Analysis Study)
ملخص البحث:هذه دراسة تقابلية تحليلية تبين أهمية الأمانة في الترجمة، وذلك بدراسة ترجمة أنيس منصور للفصل الأول من كتاب مايكل هارت عالم الفلك والرياضيات الأمريكي "المائة: تقييم لأكثر مائة شخصية تأثيراً في التاريخ" الخاص بالرسول محمد صلى الله عليه وسلم، وقام الباحث بمقابلته بنص أنيس منصور في كتابه "الخالدون مائة أعظمهم محمد رسول الله" الذي زعم إنه نقل ما قاله هارت دون تحريف. وقد أجاب البحث عن أسئلة مفادها:ما الرسالة التي سعى مايكل هارت إلى توصيلها للناس في الفصل الأول من كتابه المائة؟هل نقل أنيس منصور مضمون كلام المؤلف الأصلي نقلاً أميناً صادقاً؟أيجب ترجمة مضمون النص الإنكليزي كما هو أم تحويره ليتطابق مع عقيدة القارئ المسلم؟ ما تأثير الترجمة غير الصادقة في المجتمع؟ وتبين أن أنيس منصور قد أخلَّ بمضمون النص الأصلي إخلالاً واضحاً، بتحريفه النص الأصلي؛ إذ أورده كأنه نص منقول عن كاتب إسلامي ملتزم يؤمن بالله ورسوله، ونتج عن ذلك تضليل المجتمع الإسلامي، إذ أشاد بصدق مايكل هارت وإنصافه وموضوعيته رغم تشويهه الحقائق. وتظهر الدراسة أهمية الترجمة الصادقة للنص دون تحوير أو تكييف.الكلمات المفتاحية: الأمانة في الترجمة- تضليل-المجتمع المسلم-الإخلال بالمضمون-منصفAbstractThis is a contrastive analytical study highlighting the significance of validity of translating the first chapter of Michael Hart’s Book “The 100: A Ranking of the Most Influential Persons in History” as adapted by Anis Mansur in Arabic without any violation of the original message as he claims. The research answers the following question: What message does Hart want to convey in the chapter one of his book," The 100"? Should the translation in Arabic be adapted to be commensurate with beliefs of the Muslim reader? What is the impact of invalid translation on society? Did Anis Mansur render the message of the original text faithfully? The study shows that Hart believes that Islam is a human deed and Muhammad is the founder of Islam and the author of the Quran. Mansur did not render the message faithfully , but he composed a gravely distorted message revealing to the reader that Hart is a truly dedicated Muslim who believes in Allah and His messenger. The study shows the importance of translating faithfully the original text without adaptation.Key words: Fidelity in translation; deception; the Muslim society; distortion of the message; fair.AbstrakKajian berbentukan alisa perbandingan yang menjelaskan kepentingan ketelusan dalam penterjemahan iaitu dengan mengkaji penterjemahan Anīs Manşūr terhadap Bab 1 daripada karya Michael Hart, ahli astronomi dan Matematik Amerika yang berjudul ‘100: Kedudukan Orang Paling Berpengaruh Dalam Sejarah’ yang menyentuh tentang Rasulullah Muhammad (SAW), yang didakwanya telah diterjemahkan daripada karya tersebut tanpa sebarang perubahan. Kajian menjawab beberapa persoalan: apakah perutusan yang ingin disampaikan penulis asal dalam Bab 1 daripada karyanya? Adakah Anīs Manşūr telah menterjemahkan kandungan sebenar karya penulis secara telus dan benar?Adakah wajardi terjemahkan kandungan teks Inggeris seperti asalnya atau diubah mengikut kesesuaian ‘aqīdah pembaca Bergama Islam? Apakah kesan penterjemahan tidak benar ke atas masyarakat? Jelas bahawa Anīs Manşūrtelah mengurangkan kandungan asal teks secara terang-terangan dengan mengubah kandungan asal di mana seolah-olah beliau mengambil teks tersebut daripada seorang penulis beragama Islam yang beriman kepada Allah dan RasulNya, akibatnya, ia telah menyesatkan masyarakat Islam dengan memuji kebenaran serta objektiviti Michael Hart walaupun dia telah memutarbelitkan fakta. Kajian ini menunjukkan pentingnya penterjemahan yang benar bagi teks tanpa pengubahan atau penyesuaian.Kata kunci: ketelusan dalam penterjemahan – penyesatan – masyarakat beragama Islam – pengurangan kandungan – bersifat bena
المقامة الساسانية في ضوء الواقع المعاصر: دراسة تحليلية (Sassanic Maqama in the light of contemporary realities: Analytical Study)
ملخص البحث:تتفاعل في المقامة الساسانية مجموعة من المسائل المتداخلة والمتنوعة التي تصنع عادة نسيج الحياة العامة لأي مجتمع إنساني، حيث ترتبط السياسة بالاقتصاد، والتاريخ مع الجغرافيا، والشعر مع النثر، والغنى مع الفقر، والعدل مع الظلم، والرفق مع القسوة، والتصريح مع التلميح، إلى غير ذلك، لقد عرضت المقامة الساسانية لكل تلك المسائل بطريقة بعيدة عن التعقيد، قريبة من العقول والقلوب، فأوصلت المطلوب بهدوء، فكانت هذه الدراسة، وقد وصلت الدراسة إلى بعض النتائج منها: أن المقامة الساسانية نموذج معبر ومؤثر في طبيعة العلاقة بين الحكام مع طبقة الفقراء والمعدمين في كل المجتمعات في كل زمان ومكان، وهي مثل رفيع في لغتها المعبرة القويمة.الكلمات المفتاحية: المقامة الساسانية- الشكل- المضمون- نص المقامة- التراكيبAbstract:Various interacting issues that were intrinsically parts of the lives of society were observed in the Sassanic Maqama. These issues were between politics and economy, history and geography, poems and prose, rich and poor, justice and injustice, sympathy and harshness, frankness and allusion and others. The Sassanic Maqama had managed to highlight these issues without resorting to complicated styles thus making the hearts and minds more receptive and discernible to them. This study aims to uncover these aspects of the Maqama. Among the significant observations made from this study is that the Sassanic Maqama is an expressive and influential model in pointing out to the nature of relation between the ruling class and the poor and the underprivileged in all societies in all places and time. It is a classic example in its language styles which were both expressive and appropriate.Keywords: Sassanic Maqama – form – text of Maqama - structuresAbstrak:Terdapat pelbagai isu yang bersarang dalam maqāmāh Sāsāniah yang pada kebiasaannya membentuk tekstur kehidupan manusia secara umum, yang mengaitkan antara politik dan ekonomi. Sejarah dan geografi, puisi dan prosa, kekayaan dan kemiskinan, keadilan dan kezaliman, kelembutan dan kekerasan, tersurat dan tersirat dan sebagainya. Sesungguhnya maqāmāh Sāsāniah telah mengetengahkan isu-isu tersebut dengan cara begitu mudah tanpa kerumitan, sangat dekat dengan pemikiran dan perasaan. Lalu disampaikan apa yang dikehendaki dengan tenang. Di antara dapatan kajian ini adalah: maqāmāh Sāsāniah merupakan contoh prosa yang menggambarkan perhubungan antara pemerintah dan golongan miskin lagi susah dalam setiap masyarakat, sepanjang masa dan di segenap tampat. Ia adalah karya bermutu dari segi bahasanya yang sangat ekpresif.Kata kunci: Maqāmāh Sāsāniah – bentuk – kandungan – teks maqāmāh - struktu
معايير اختيار النصوص الأدبية العربية في المرحلة الثانوية الدينية العالية الماليزية: دراسة تقويمية (The Standards of Choosing Arabic Literary Texts on the Malaysian Secondary Religious High School Level: Evaluation Study)
ملخص البحث:لمادة الأدب في المرحلة الثانوية أهمية كبيرة في رفع مستوى الطلبة اللغوي وفي غرس حبِّهم لتذوق الجمال الأدبي. وتعدّ مادة الأدب العربي في مدارس المرحلة الثانوية الدينية بماليزيا من المواد الإجبارية في الشهادة الثانوية الدينية العالية الماليزية، لكن الملاحظ أن النصوص الأدبية التي يدرسها الطلبة في تلك المادة لم يكن اختيارها مبنيّاً على أُسس علمية واضحة، فكان من نتائج ذلك أن أولئك الطلبة استشعروا صعوبة فهْم تلك النصوص وعسْر تعلّمها، ولعل هذا يعدّ من أسباب تدنّي مستوى طلبة المرحلة الثانوية في اللغة العربية، لأن تلك النصوص لا تشجّعهم على الاستمرار في قراءتها، لأنها ليست سلسة بل بعضها غامضة وصعبة الفهم، لذا يهدف هذا البحث إلى إبراز جوانب القصور في اختيار تلك النصوص من ناحية الشكل والمحتوى، أما الشكل فسيُكتشف فيه جانب اختيار المفردات والتراكيب وحجم النص، بينما المحتوى سيُبرز فيه الجانب الثقافي والنفسي والتربوي لمضامين تلك النصوص. وسيقترح البحث بعض النماذج المختارة من النصوص الأدبية العربية التي تتناسب مع مستوى طلبة هذه المرحلة، وفي نهاية البحث ستُستخلص نتائج ومقترحات تفيد المهتميّن والمختصِّين في وضع الكتاب المدرسي عند اختيار النصوص المناسبة لمادة الأدب العربي.الكلمات المفتاحية: مادة الأدب العربي- الشهادة الثانوية الدينية العالية الماليزية (STAM)- النصوص الأدبية العربية- معايير اختيار النص الأدبي- تقويم النص الأدبي.Abstract:The subject of literature is significant on the secondary level to raise the language competency level of students and to cultivate their interest in literary sensibility. The literary subject in the syllabus of Malaysian high school religious certificate is compulsory. Unfortunately, there are no clear tenets for the selection of the literary texts in the subject. Consequently, the perception among students is that the texts are beyond comprehension and learning. It is possible to claim that this might be one of the explanations to the decline in the competency in Arabic among those students. The students do not feel encouraged to read continuously the texts since they are difficult, ambiguous and complicated. This paper attempts to point out the shortcomings in the selection of the structure and content of those texts. Structurally, the study focuses on the selection aspect of the words, phrases and size of the text. As for the content, the aspects of culture, psychology and education of the texts are the focus of discussion. The paper will recommend a number of alternative Arabic texts that would suit the level of those students. Finally, the paper concludes a number of recommendations for the parties involved in textbook syllabus to take into consideration to select properly texts for this purpose.Keyword: Arabic literature subject– Malaysian High School Religious Examination– Arabic Literary Texts– Standards of selecting Arabic Literary Texts– Assessment of literary text.Abstrak:Mata pelajaran sastera pada peringkat sekolah menengah merupakan subjek penting untuk meningkatkan tahap kecekapan pelajar-pelajar dalam menggunakan bahasa dan memupuk minat mereka terhadap bidang kesusasteraan. Begitu juga dengan mata pelajaran sastera Arab yang diajar di sekolah-sekolah menengah agama di Malaysia, malah ia merupakan subjek wajib bagi peperiksaan Sijil Tinggi Agama Malaysia (STAM). Walau bagaimanapun, pemilihan teks-teks sastera yang diajarkan kepada para pelajar dalam subjek ini tidak mengikut asas yang jelas. Akibatnya, para pelajar berasa sukar untuk memahami dan mempelajari teks-teks tersebut. Keadaan ini mungkin menjadi salah satu sebab penurunan tahap pencapaian pelajar-pelajar sekolah menengah dalam bahasa Arab. Hal ini kerana teks-teks sastera yang digunakan rumit dan sukar difahami, bahkan tidak menggalakkan para pelajar untuk meneruskan bacaan. Oleh yang demikian, kajian ini berusaha untuk memaparkan kekurangan dan kelemahan terhadap pemilihan teks-teks sastera yang digunakan sama ada dari segi isi kandungan atau pun binaannya. Dari sudut binaan, perbincangan akan difokuskan kepada aspek pemilihan perkataan, frasa dan saiz teks, manakala dari segi isi kandungan perbincangan akan difokuskan kepada aspek kebudayaan, psikologi dan pendidikan yang terdapat dalam teks-teks tersebut. Kajian turut mencadangkan beberapa contoh teks-teks sastera Arab lain yang sesuai dengan tahap para pelajar. Dapatan kajian dan saranan pemilihan teks-teks sastera yang bertepatan dengan mata pelajaran sastera Arab akan dibentangkan pada akhir kajian. Perkara ini penting bagi pihak yang terlibat dengan pembikinan buku teks untuk mengambil tindakan sewajarnya. Kata kunci: Mata pelajaran sastera Arab- Sijil Tinggi Agama Malaysia (STAM)- Teks-teks sastera Arab- Piawaian pemilihan teks sastera- Penilaian teks sastera.
كلمة التحرير (Editorial)
المقالات في هذا العدد:
الدراسات اللغوية:
- التأثر والتأثير اللغوي بين اللغة العربية والتركية
- الترجمة الآلية إلى اللغة العربية. صعوبات وتحديات (ترجمة غوغل) مثالا
- معايير اختيار النصوص الأدبية العربية في المرحلة الثانوية الدينية العالية الماليزية: دراسة تقويمية
- تقويم برنامج تعليم اللغة العربية للكبار الناطقين بغير العربية من وجهة نظرهم: الجامعة الإسلامية العالمية بماليزيا نموذجاً
- تجربة تفعيل اللّغة العربيّة والتّفاعل معها على المستوى العربيّ والإسلاميّ: دراسة تحليليّة
الدراسات الأدبية:
- كتاب البيان والتبيين من منظور النقد العربي الحديث: مقاربة منهجية في أنماط التلقي
- نظرات نقدية في (رسالة التوابع والزوابع)
- اللغة العلمية بين التعريب والتأليف
- القيم العائلية في المصادر التراثية وأثر التطور الحضاري
- خصوصية الخطاب في توقيعات صدر الإسلام
مراجعة الكتاب:
دلالية اللغة في أنوار الحقيقة لسعيد النورسي: رسالة سمو القرآن أنموذجا