Finnish Monographs and Edited Volumes Online
Not a member yet
1551 research outputs found
Sort by
Narratives of Fear and Safety
No full textThe essays in this edited volume, written in English and French, tackle the intriguing problems of fear and safety by analysing their various meanings and manifestations in literature and other narrative media. The articles bring forth new, cross-cultural interpretations on fear and safety through examining what kinds of genre-specific means of world-making narratives use to express these two affectivities. The articles also show how important it is to study these themes in order to understand challenges in times of global threats, such as the climate crisis.
The main themes of the book are approached from various theoretical perspectives as related to their literary and cultural representations. Recent trends in research, such as affect and risk theory, serve as the basis for the discussion. Many of the articles in the volume discuss apocalyptic and dystopian narratives that currently permeate the entire cultural landscape. Dystopian narratives do not only deal with future threats, such as totalitarianism, technocracy, or environmental disasters, but also suggest alternative ways of being and new hopes in the form of political resistance.
The articles in the volume also draw from disciplines such as gender studies and trauma studies to examine the threats posed by collective fears and aggression on individuals’ lives and propose ways of coping with fear. These themes are addressed also in articles analysing new adaptations of old myths that retell stories of the past.
Contents
Introduction: Affective spaces in European literature and other narrative media / Elise Nykänen & Hanna Samola
I. Cultural politics of fear and safety
L’oeuvre, la peur et le temps : Pour une saisie du risque par la littérature / Anne Duprat
Knocking on Europe’s door: How narratives of fear, insecurity and nostalgia shape collective perceptions of immigration / Anna Notaro
Pro loco et tempore : La littérature portugaise a l’épicentre de la crise économique / Serafina Martins
II. Fear and safety across genres
“We have to fix this world now”: Hope, utopianism, and new modes of political agency in two contemporary Finnish young adult dystopias / Maria Laakso
La sécurité ou l’exacerbation des peurs au profit d’une liberté provisoire / Orlane Glises De La Riviere
Mind the gap: Fear on the London Underground / Cristiana Pugliese
Peur du chaos et retour a l’humain : Le mythe du yéti selon Hergé et Castelli-Manara / Brigitte Le Juez
III. Cultural and transcultural perspectives on fear and safety
Fear of unjust memory or desire for secure identity? Remembering the era of 1989 transition in contemporary Polish novel / Olga Szmidt
Fear of the Other: Representations of Otherness in Irish and Ukrainian famine fictions / Tatiana Krol
The fear of cultural belonging: Sharon Dodua Otoo’s transnational writing / Nora Moll
Fear and safety in contemporary Russian cinema: A transcultural perspective / Beata Waligórska-Olejniczak
Divakaruni’s Before We Visit the Goddess: Overcoming fears and instabilities / Metka Zupančič
IV. Coping with fear
Post-traumatic stress disorder (PTSD) as posthumanity in graphic narratives / Lisa DeTora
Of murdered babies and silenced histories: Gendering memory in two francophone trauma narratives / Nathalie Ségeral
Peur et humour : Le cas de l’humour noir / Jean-Marc Moura
L’Autre dans la fiction post-apocalyptique du XXI siecle / Jasmin Hammon
V. The End of the world? From cultural ecologies to ecological disasters
Michel Deguy’s l’etre-comme and the poetics of ecological comparativism / Sam La Védrine
Sans dessus dessous (1889) de Jules Verne : Dernier avertissement avant l’Apocalypse / Laure Léveque
Le Japon de Fukushima comme lieu de discours pour des auteurs francophones / Sabine Kraenker
L’invention de la catastrophe au XVIII siecle : Une invention renouvelée a la croisée de la littérature, de l’histoire des sociétés et de l’histoire environnementale / Sandra ContaminaKaksikielinen kokoomateos tarkastelee pelon ja turvallisuuden dynamiikkaa ja kulttuurisia merkityksiä kirjallisuudessa ja muissa medioissa. Englannin- ja ranskankieliset artikkelit tarjoavat tuoreita, kulttuurien rajat ylittäviä tulkintoja pelon ja turvallisuuden teemoista sekä tuottavat uutta tietoa kertomuksen eri lajeille ominaisista tavoista luoda kuvitteellisia maailmoja. Teos osoittaa, kuinka tärkeää pelon ja turvallisuuden esitysten tutkiminen on, jotta voisimme ymmärtää ilmastokriisien kaltaisia globaaleja uhkia ja niiden vaikutuksia tulevaisuuteen.
Teoksen pääteemoja lähestytään kirjallisuuden- ja kulttuurintutkimuksen menetelmin uusimpien tutkimussuuntien, muun muassa affekti- ja riskiteorian, lähtökohdista. Useat artikkelit ammentavat sukupuolen ja trauman tutkimuksesta kartoittaessaan kollektiivisia pelkoja ja aggressioita, jotka uhkaavat yksilöiden elämää ja heidän mahdollisuuksiaan löytää keinoja selviytyä pelon tunteiden kanssa. Pelon ja turvallisuuden tematiikkaan keskittyvät myös artikkelit, joissa analysoidaan menneisyyden uudelleen kertomista vanhojen myyttien adaptaatioiden näkökulmasta.
Monet teoksen artikkeleista käsittelevät tällä hetkellä suosittuja apokalyptisia ja dystooppisia kertomuksia. Dystopiat eivät keskity pelkästään totalitarismin, teknokratian tai ekologisten katastrofien kaltaisiin tulevaisuudenuhkiin, vaan tutkivat myös vaihtoehtoisia olemisen tapoja, jotka syntyvät poliittisen vastarinnan seurauksena
Narratives of Fear and Safety
No full textThe essays in this edited volume, written in English and French, tackle the intriguing problems of fear and safety by analysing their various meanings and manifestations in literature and other narrative media. The articles bring forth new, cross-cultural interpretations on fear and safety through examining what kinds of genre-specific means of world-making narratives use to express these two affectivities. The articles also show how important it is to study these themes in order to understand challenges in times of global threats, such as the climate crisis.
The main themes of the book are approached from various theoretical perspectives as related to their literary and cultural representations. Recent trends in research, such as affect and risk theory, serve as the basis for the discussion. Many of the articles in the volume discuss apocalyptic and dystopian narratives that currently permeate the entire cultural landscape. Dystopian narratives do not only deal with future threats, such as totalitarianism, technocracy, or environmental disasters, but also suggest alternative ways of being and new hopes in the form of political resistance.
The articles in the volume also draw from disciplines such as gender studies and trauma studies to examine the threats posed by collective fears and aggression on individuals’ lives and propose ways of coping with fear. These themes are addressed also in articles analysing new adaptations of old myths that retell stories of the past.
Contents
Introduction: Affective spaces in European literature and other narrative media / Elise Nykänen & Hanna Samola
I. Cultural politics of fear and safety
L’oeuvre, la peur et le temps : Pour une saisie du risque par la littérature / Anne Duprat
Knocking on Europe’s door: How narratives of fear, insecurity and nostalgia shape collective perceptions of immigration / Anna Notaro
Pro loco et tempore : La littérature portugaise a l’épicentre de la crise économique / Serafina Martins
II. Fear and safety across genres
“We have to fix this world now”: Hope, utopianism, and new modes of political agency in two contemporary Finnish young adult dystopias / Maria Laakso
La sécurité ou l’exacerbation des peurs au profit d’une liberté provisoire / Orlane Glises De La Riviere
Mind the gap: Fear on the London Underground / Cristiana Pugliese
Peur du chaos et retour a l’humain : Le mythe du yéti selon Hergé et Castelli-Manara / Brigitte Le Juez
III. Cultural and transcultural perspectives on fear and safety
Fear of unjust memory or desire for secure identity? Remembering the era of 1989 transition in contemporary Polish novel / Olga Szmidt
Fear of the Other: Representations of Otherness in Irish and Ukrainian famine fictions / Tatiana Krol
The fear of cultural belonging: Sharon Dodua Otoo’s transnational writing / Nora Moll
Fear and safety in contemporary Russian cinema: A transcultural perspective / Beata Waligórska-Olejniczak
Divakaruni’s Before We Visit the Goddess: Overcoming fears and instabilities / Metka Zupančič
IV. Coping with fear
Post-traumatic stress disorder (PTSD) as posthumanity in graphic narratives / Lisa DeTora
Of murdered babies and silenced histories: Gendering memory in two francophone trauma narratives / Nathalie Ségeral
Peur et humour : Le cas de l’humour noir / Jean-Marc Moura
L’Autre dans la fiction post-apocalyptique du XXI siecle / Jasmin Hammon
V. The End of the world? From cultural ecologies to ecological disasters
Michel Deguy’s l’etre-comme and the poetics of ecological comparativism / Sam La Védrine
Sans dessus dessous (1889) de Jules Verne : Dernier avertissement avant l’Apocalypse / Laure Léveque
Le Japon de Fukushima comme lieu de discours pour des auteurs francophones / Sabine Kraenker
L’invention de la catastrophe au XVIII siecle : Une invention renouvelée a la croisée de la littérature, de l’histoire des sociétés et de l’histoire environnementale / Sandra ContaminaKaksikielinen kokoomateos tarkastelee pelon ja turvallisuuden dynamiikkaa ja kulttuurisia merkityksiä kirjallisuudessa ja muissa medioissa. Englannin- ja ranskankieliset artikkelit tarjoavat tuoreita, kulttuurien rajat ylittäviä tulkintoja pelon ja turvallisuuden teemoista sekä tuottavat uutta tietoa kertomuksen eri lajeille ominaisista tavoista luoda kuvitteellisia maailmoja. Teos osoittaa, kuinka tärkeää pelon ja turvallisuuden esitysten tutkiminen on, jotta voisimme ymmärtää ilmastokriisien kaltaisia globaaleja uhkia ja niiden vaikutuksia tulevaisuuteen.
Teoksen pääteemoja lähestytään kirjallisuuden- ja kulttuurintutkimuksen menetelmin uusimpien tutkimussuuntien, muun muassa affekti- ja riskiteorian, lähtökohdista. Useat artikkelit ammentavat sukupuolen ja trauman tutkimuksesta kartoittaessaan kollektiivisia pelkoja ja aggressioita, jotka uhkaavat yksilöiden elämää ja heidän mahdollisuuksiaan löytää keinoja selviytyä pelon tunteiden kanssa. Pelon ja turvallisuuden tematiikkaan keskittyvät myös artikkelit, joissa analysoidaan menneisyyden uudelleen kertomista vanhojen myyttien adaptaatioiden näkökulmasta.
Monet teoksen artikkeleista käsittelevät tällä hetkellä suosittuja apokalyptisia ja dystooppisia kertomuksia. Dystopiat eivät keskity pelkästään totalitarismin, teknokratian tai ekologisten katastrofien kaltaisiin tulevaisuudenuhkiin, vaan tutkivat myös vaihtoehtoisia olemisen tapoja, jotka syntyvät poliittisen vastarinnan seurauksena
Att observera, mäta och räkna. Blickar på den matematisk-naturvetenskapliga forskningens historia i Finland
No full text”Att mäta är att veta” är ett provokativt uttalande av den tyske industrialisten Werner von Siemens. Det är beskrivande för den teknisk-vetenskapliga kunskapsuppfattningen: vad man inte kan mäta, kan man inte veta något om. I Finlands första universitet, Kungliga Akademien i Åbo, var ett sådant tänkesätt högst ovanligt. Både matematik och fysik fanns från början med bland läroämnena, men sambandet mellan dem var avlägset. Fysik var naturfilosofi enligt aristotelisk modell, matematiken var praktiska räknesätt och geometrins grunder. Det var först efter stora ofreden som 1600-talets stora naturvetenskapliga upptäckter fick genomslag i Åbo och som kopplingen mellan matematik och fysik blev märkbar. Marken bereddes av naturvetar-biskoparna Browallius och Mennander, som i samhällsnyttans namn legitimerade den experimentella naturvetenskapliga forskningen. Följden var en sannskyldig uppblomstring i universitetets historia. Vid ingången till 1800-talet avmattades vurmen för naturvetenskapens omedelbara nytta, och den rena nyfikenheten blev vetenskapens främsta drivkraft. Internationella kontakter slöts nu både österut och västerut, och det med stor framgång.
I denna bok görs nedslag i den finländska matematisk-naturvetenskapliga forskningen. I ljuset av böcker, artiklar och akademiska examensarbeten följs upp hur fysiken och matematiken utvecklades i det gamla lärdomssätet Åbo och sedermera i Helsingfors. Särskilda ämnesområden tonar fram under århundradens lopp: meteorologi, klimatforskning och kampen mot nattfrosterna, landhöjning och istid, bestämningen av jordens form och solens parallax, samt geomagnetism och norrskensforskning. Förutom celest mekanik framträder i den finländska matematiken under 1800-talet nya branscher: variationsräkning, abstrakt algebra och komplex analys. Dessa utgjorde de första stegen på Finlands väg till vetenskapligt och teknologiskt kunnande av världsklass.”Att mäta är att veta” är ett provokativt uttalande av den tyske industrialisten Werner von Siemens. Det är beskrivande för den teknisk-vetenskapliga kunskapsuppfattningen: vad man inte kan mäta, kan man inte veta något om. I Finlands första universitet, Kungliga Akademien i Åbo, var ett sådant tänkesätt högst ovanligt. Både matematik och fysik fanns från början med bland läroämnena, men sambandet mellan dem var avlägset. Fysik var naturfilosofi enligt aristotelisk modell, matematiken var praktiska räknesätt och geometrins grunder. Det var först efter stora ofreden som 1600-talets stora naturvetenskapliga upptäckter fick genomslag i Åbo och som kopplingen mellan matematik och fysik blev märkbar. Marken bereddes av naturvetar-biskoparna Browallius och Mennander, som i samhällsnyttans namn legitimerade den experimentella naturvetenskapliga forskningen. Följden var en sannskyldig uppblomstring i universitetets historia. Vid ingången till 1800-talet avmattades vurmen för naturvetenskapens omedelbara nytta, och den rena nyfikenheten blev vetenskapens främsta drivkraft. Internationella kontakter slöts nu både österut och västerut, och det med stor framgång.
I denna bok görs nedslag i den finländska matematisk-naturvetenskapliga forskningen. I ljuset av böcker, artiklar och akademiska examensarbeten följs upp hur fysiken och matematiken utvecklades i det gamla lärdomssätet Åbo och sedermera i Helsingfors. Särskilda ämnesområden tonar fram under århundradens lopp: meteorologi, klimatforskning och kampen mot nattfrosterna, landhöjning och istid, bestämningen av jordens form och solens parallax, samt geomagnetism och norrskensforskning. Förutom celest mekanik framträder i den finländska matematiken under 1800-talet nya branscher: variationsräkning, abstrakt algebra och komplex analys. Dessa utgjorde de första stegen på Finlands väg till vetenskapligt och teknologiskt kunnande av världsklass.”Att mäta är att veta” är ett provokativt uttalande av den tyske industrialisten Werner von Siemens. Det är beskrivande för den teknisk-vetenskapliga kunskapsuppfattningen: vad man inte kan mäta, kan man inte veta något om. I Finlands första universitet, Kungliga Akademien i Åbo, var ett sådant tänkesätt högst ovanligt. Både matematik och fysik fanns från början med bland läroämnena, men sambandet mellan dem var avlägset. Fysik var naturfilosofi enligt aristotelisk modell, matematiken var praktiska räknesätt och geometrins grunder. Det var först efter stora ofreden som 1600-talets stora naturvetenskapliga upptäckter fick genomslag i Åbo och som kopplingen mellan matematik och fysik blev märkbar. Marken bereddes av naturvetar-biskoparna Browallius och Mennander, som i samhällsnyttans namn legitimerade den experimentella naturvetenskapliga forskningen. Följden var en sannskyldig uppblomstring i universitetets historia. Vid ingången till 1800-talet avmattades vurmen för naturvetenskapens omedelbara nytta, och den rena nyfikenheten blev vetenskapens främsta drivkraft. Internationella kontakter slöts nu både österut och västerut, och det med stor framgång.
I denna bok görs nedslag i den finländska matematisk-naturvetenskapliga forskningen. I ljuset av böcker, artiklar och akademiska examensarbeten följs upp hur fysiken och matematiken utvecklades i det gamla lärdomssätet Åbo och sedermera i Helsingfors. Särskilda ämnesområden tonar fram under århundradens lopp: meteorologi, klimatforskning och kampen mot nattfrosterna, landhöjning och istid, bestämningen av jordens form och solens parallax, samt geomagnetism och norrskensforskning. Förutom celest mekanik framträder i den finländska matematiken under 1800-talet nya branscher: variationsräkning, abstrakt algebra och komplex analys. Dessa utgjorde de första stegen på Finlands väg till vetenskapligt och teknologiskt kunnande av världsklass
Diplomatins ideal och praktik. Utländska sändebud i Stockholm 1746–1748
Get PDFSjuttonhundratalet utgör en övergångsperiod i den europeiska diplomatins historia. Utrikespolitik och diplomati institutionaliserades och professionaliserades i allt högre grad. Därtill påverkades det diplomatiska arbetet av samhällsforändringar såsom bättre kommunikationsmöjligheter och framväxten av en allmän opinion med politisk betydelse. Vad innebar detta ur der enskilda sändebudets synvinkel?
I sin avhandling diskuterar Sophie Holm diplomati som en social praktik genom en granskning av utländska sändebud i Stockholm under åren kring 1746-1747 års riksdag. Österrikiska tronföljdskriget aktualiserade olika allianspolitiska alternativ under riksdagen med ett ökat diplomatiskt engagemang i huvudstaden som följd. I avhandlingens fokus står diplomati, opinionsbildning och konflikthantering utanför de militära sammandrabbningarnas och fredskongressernas sfär. Frågorna hur det diplomatiska värvets villkor såg ut och vad det innebar att tjänstgöra som diplomat i Stockholm belyses mångsidigt.
Undersökningen är en tankeväckande fallstudie i växelverkan mellan personligt aktörskap och struktur inom tidigmodern diplomati. Den visar hur enskilda sändebuds handlingar och personliga egenskaper var avgörande för utrikespolitiska förvecklingar. Samtidigt granskas hur samma handlingar påverkades av större geopolitiska krafter och den diplomatiska kulturens implicita normer. Därmed bidrar studien med nya perspektiv både på den europeiska diplomatins historia och på frihetstidens Stockholm som en diplomatisk arena.Sjuttonhundratalet utgör en övergångsperiod i den europeiska diplomatins historia. Utrikespolitik och diplomati institutionaliserades och professionaliserades i allt högre grad. Därtill påverkades det diplomatiska arbetet av samhällsforändringar såsom bättre kommunikationsmöjligheter och framväxten av en allmän opinion med politisk betydelse. Vad innebar detta ur der enskilda sändebudets synvinkel?
I sin avhandling diskuterar Sophie Holm diplomati som en social praktik genom en granskning av utländska sändebud i Stockholm under åren kring 1746-1747 års riksdag. Österrikiska tronföljdskriget aktualiserade olika allianspolitiska alternativ under riksdagen med ett ökat diplomatiskt engagemang i huvudstaden som följd. I avhandlingens fokus står diplomati, opinionsbildning och konflikthantering utanför de militära sammandrabbningarnas och fredskongressernas sfär. Frågorna hur det diplomatiska värvets villkor såg ut och vad det innebar att tjänstgöra som diplomat i Stockholm belyses mångsidigt.
Undersökningen är en tankeväckande fallstudie i växelverkan mellan personligt aktörskap och struktur inom tidigmodern diplomati. Den visar hur enskilda sändebuds handlingar och personliga egenskaper var avgörande för utrikespolitiska förvecklingar. Samtidigt granskas hur samma handlingar påverkades av större geopolitiska krafter och den diplomatiska kulturens implicita normer. Därmed bidrar studien med nya perspektiv både på den europeiska diplomatins historia och på frihetstidens Stockholm som en diplomatisk arena.Sjuttonhundratalet utgör en övergångsperiod i den europeiska diplomatins historia. Utrikespolitik och diplomati institutionaliserades och professionaliserades i allt högre grad. Därtill påverkades det diplomatiska arbetet av samhällsforändringar såsom bättre kommunikationsmöjligheter och framväxten av en allmän opinion med politisk betydelse. Vad innebar detta ur der enskilda sändebudets synvinkel?
I sin avhandling diskuterar Sophie Holm diplomati som en social praktik genom en granskning av utländska sändebud i Stockholm under åren kring 1746-1747 års riksdag. Österrikiska tronföljdskriget aktualiserade olika allianspolitiska alternativ under riksdagen med ett ökat diplomatiskt engagemang i huvudstaden som följd. I avhandlingens fokus står diplomati, opinionsbildning och konflikthantering utanför de militära sammandrabbningarnas och fredskongressernas sfär. Frågorna hur det diplomatiska värvets villkor såg ut och vad det innebar att tjänstgöra som diplomat i Stockholm belyses mångsidigt.
Undersökningen är en tankeväckande fallstudie i växelverkan mellan personligt aktörskap och struktur inom tidigmodern diplomati. Den visar hur enskilda sändebuds handlingar och personliga egenskaper var avgörande för utrikespolitiska förvecklingar. Samtidigt granskas hur samma handlingar påverkades av större geopolitiska krafter och den diplomatiska kulturens implicita normer. Därmed bidrar studien med nya perspektiv både på den europeiska diplomatins historia och på frihetstidens Stockholm som en diplomatisk arena
Normativity: The 2019 Entretiens of Institut International de Philosophie
Get PDFThe essays collected in this volume examine philosophical issues of normativity from a wide variety of perspectives: historical, logical, epistemic, ethical, and political. The volume contains articles based on papers delivered at the 2019 Entretiens of Institut International de Philosophie (I.I.P.) at the University of Helsinki, Finland. This annual meeting of I.I.P. was co-hosted by the University of Helsinki and the Philosophical Society of Finland.
ILKKA NIINILUOTO is Academician and Professor Emeritus of Theoretical Philosophy at the University of Helsinki. He is, among other things, a former Rector and Chancellor of the University of Helsinki as well as a Past President of the Philosophical Society of Finland. He is a member of I.I.P. since 1988.
SAMI PIHLSTRÖM is Professor of Philosophy of Religion at the University of Helsinki and the President of the Philosophical Society of Finland, as well as the Chair of the Research Council for Culture and Society at the Academy of Finland. He is a member of I.I.P. since 2016
Apologists and Athens : Early Christianity Meets Ancient Greek Thinking
No full textIn 2024, the publisher of PMFIA series (Foundation for the Finnish Institute of Athens) decided to re-publish all previous volumes of the series, earlier available in printed form only, in an open-access format. Simultaneously, the contributions have been re-licensed with Creative commons license standard CC BY-NC, now commonly used in scientific publishing. The volumes, and the individual articles contained within them, have also been addigned DOI-numbers to enhance referencing
Öppen utbildning och öppna lärresurser Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025: Delpolicy 1 – Öppen tillgång till lärresurser
Get PDFDenna policy har utformats av det finländska högskoleoch forskarsamfundet. Ansvaret för arbetet har legat hos en arbetsgrupp som sammankallats av Expertgruppen för öppen utbildning inom Samordningen av öppen vetenskap vid Vetenskapliga samfundens delegation (TSV). Arbetet har letts av den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Denna policy stöder Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2020–2025. Denna policy består av gemensamma principer samt delpolicyer för (a) öppen tillgång till lärresurser och b) öppna lärmetoder där mål och åtgärder fastställs.Denna policy har utformats av det finländska högskoleoch forskarsamfundet. Ansvaret för arbetet har legat hos en arbetsgrupp som sammankallats av Expertgruppen för öppen utbildning inom Samordningen av öppen vetenskap vid Vetenskapliga samfundens delegation (TSV). Arbetet har letts av den nationella styrgruppen för öppen vetenskap och forskning. Denna policy stöder Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2020–2025. Denna policy består av gemensamma principer samt delpolicyer för (a) öppen tillgång till lärresurser och b) öppna lärmetoder där mål och åtgärder fastställs
Tutkimusjulkaisujen avoimen saatavuuden suositukset tutkimusorganisaatioille
Get PDFTässä tekstikokonaisuudessa esitellään Avoimen tieteen kansallisen koordinaation piirissä laadittuja tutkimusjulkaisujen avoimen saatavuuden suosituksia organisaatioille. Suositukset on kohdistettu suomalaisille tutkimusorganisaatioille, ja niiden perimmäinen tavoite on 10.12.2019 hyväksytyn Avoimen tieteen ja tutkimuksen julistuksen mukaisesti se, että tulevaisuudessa kaikki tutkimusjulkaisut ovat kenen tahansa saatavilla välittömästi ja kokonaan
Tiedetapahtumakysely
Get PDFSuomalainen tutkimusyhteisö järjestää vuosittain useita erilaisia tiedeviestinnän ja tiedekasvatuksen tapahtumia. Tämän kyselyn tarkoituksena oli koota tietoa tiedetapahtumista, niiden järjestämisestä, kohdeyleisöistä ja tavoitteista sekä kartoittaa järjestämiseen liittyviä haasteita.
Tiedetapahtumakysely on osa Tieteellisten seurain valtuuskunnan (TSV) ja Tiedonjulkistamisen neuvottelukunnan (TJNK) yhteistä Selvitystyö ja suosituksia tiedekasvatuksen tueksi -hanketta. Hankkeen rahoittaa opetus- ja kulttuuriministeriö. Hankkeessa on kolme asiakokonaisuutta:
1. Tiedetapahtumien kartoittaminen2. Suositukset tiedekasvatuksen edistämiseksi3. Toimenpideohjelma tieteellisten seurojen roolin tukemiseksi tiedekasvatuksessa
Tiedetapahtumien selvitystyö on hankkeen ensimmäinen julkaisu. Se tarjoaa perustietoa Suomessa järjestettävistä tiedetapahtumista ja antaa pohjatietoa tiedekasvatuksen suositusten ja toimenpideohjelman laatimiselle.
Suomessa järjestetään paljon erilaisia tieteen, tutkijoiden ja yleisön kohtaamisia. Tiedetapahtumien järjestäminen on luontainen osa tutkimuksen tekoa ja tieteestä viestimistä. Tapahtumia järjestetään usein ”talkoohengessä”. Ajassa, jossa tiedettä haastetaan ja meiltä jokaiselta vaaditaan yhä parempaa media- ja tiedelukutaitoa, tiedetapahtumat ovat omiaan lisäämään tieteen ja tutkimuksen läsnäoloa arjessamme. Tiedetapahtuma on luonteeltaan oppimistapahtuma, sanan laajassa merkityksessä ymmärrettynä. Tiedetapahtumat ovat osa tiedekasvatusta ja elinikäistä tiedeoppimista. Onnistuneessa tiedetapahtumassa yleisö, järjestäjät ja esiintyjät rakentavat yhteistä ymmärrystä siitä, miten tiede ja tutkimus vaikuttavat yhteiskunnassa ja meidän jokaisen arjessa. Samalla yhteiskunnan käytössä oleva tiedepääoma ja luottamus tiedettä kohtaan kasvavat. Tiede kuuluu kaikille
