LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Nordistiken och skolan
Get PDFIdag är skolrelaterad forskning ett väl etablerat område inom svensk språkvetenskap. Utifrån doktorsavhandlingar i nordiska språk/svenska språket (och angränsande forskarutbildningsämnen) har jag tidigare kartlagt forskningsområdets kunskapsintressen under 2000-talet (Holmberg, 2017) i jämförelse med andra nordiska länder (Holmberg et al, 2019). Syftet med det här föredraget är att belysa hur svensk nordistik redan under 1900-talet engagerat sig i skolan på olika sätt: När, var och hur blir skolan intressant, som ett empiriskt fält för språkvetenskaplig forskning, och som ett fält för stöd och kontroll av språkutveckling? Analysen syntetiserar resultat från tidigare studier av nordistikens 1900-talshistoria så som den framträder i avhandlingsproduktion, vetenskapliga artiklar, professorstillsättningar och tidig språk- och skoldebatt. För att komplettera bilden undersöks doktorsavhandlingar med skolan som empiriskt fält, deras tematik, handledning, finansiering och mottagande. Som ramverk används Bernsteins teoretiska distinktion mellan disciplinär och professionsbaserad kunskapsbildning (2003; 1998). Studien visar hur genombrottet för skolrelaterad forskning sker under 1970- och 80-talet, men också hur denna nya forskningsinriktning naturligt följer omställningen från diakron till synkron språkforskning, och anknyter till en lång tradition av engagemang i skolans svenskämne vad gäller uppsatsskrivande, skönlitterär läsning och rättstavning. Avslutningsvis diskuteras vilka strukturella villkor som gynnade en mer professionsbaserad kunskapsbildning vid tiden för skolforskningens genombrott
Utvecklingen av adjektivets användning och dess betydelsestrukturer i svenska elevers textproduktion
Get PDFAdjektivinlärning kommer senare i barns språkutveckling än förståelsen och produktionen av substantiv, verb och pronomen. Adjektiv bestämmer substantivbetydelser och det är i kontext med substantivet som adjektivets betydelse och konfiguration avgörs. Komplexiteten som finns när betydelser ska skapas med adjektiv präglar adjektivanvändningen i skrivna texter under hela skolgången. Cirka 13000 adjektiv-substantivkombinationer från svenska elevtexter har analyserats. Texterna är skrivna under de nationella proven i svenska (2009) i årskurserna 3, 5, 9 och på gymnasiet. Adjektiv-substantivkombinationerna analyserades enligt LOC-modellen (Ontologies and Construals in Lexical Semantics, Paradis, 2005), med avseende på betydelsedomäner, substantivontologi, adjektivets gradering, adjektivets position, adjektivets funktion och figurativ användning.
Resultaten visar en utveckling från att adjektiven mest bestämmer konkreta betydelser i de lägre årskurserna till att i allt högre grad bestämma abstrakta betydelser från många olika betydelsedomäner i de äldre årskurserna. De yngre eleverna använder adjektiv mest i predikativ position, men det sker en gradvis utveckling mot attributiv användning och i gymnasiet är det den vanligaste positionen. Adjektiven är oftast graderbara och den vanligaste funktion är beskrivande, men i gymnasietexterna används cirka en tredjedel av adjektiven i klassificerande funktion. I samband med det ökar även antalet ograderbara adjektiv, eftersom klassificerande adjektiv alltid är ograderbara. Figurativt språk är ovanligt alla årskurser, men det sker en gradvis ökning av metaforer i texterna under skolåren
Yttrandefinala stigtoner i sydsvenska och vad de avslöjar om tvåtoppigheten i den sydsvenska tonaccenten
Get PDFI denna presentation argumenterar jag för att frekvensen av yttrandefinala stigningar i tre sydsvenska dialekter (Laholm, Hässleholm, Sjöbo) reflekterar dessa dialekters placering på ett så kallat kontinuum mellan en- och tvåtoppighet (Myrberg 2022).
I tidigare dialekttypologiska beskrivningar har man delat upp dialekter i entoppiga och tvåtoppiga (Gårding 1977, Bruce 2007, Riad 2018). Skillnaden har antagits vara binär, och inga dialekter har beskrivits som mellanformer. Myrberg (2022) argumenterar dock för att sydsvenska utgör just en mellanform mellan en entoppig och en tvåtoppig dialekt, och att distinktionen mellan en- och tvåtoppiga system därför ska ses som ett kontinuum. Sydsvenska är ofta entoppig yttrandefinalt, men uppvisar tvåtoppighet yttrandemedialt. När en andra tontopp uppträder i sydsvenska är den mycket sent realiserad, ofta flera stavelser till höger om den första tontoppen. Därmed liknar den sydsvenska tvåtoppigheten östnorskans och västsvenskans tvåtoppighet, men skiljer sig från centralsvenskans (Bruce 2007, Riad 2018).
I den här presentationen visar jag data från nio talare från Laholm, Hässleholm och Sjöbo. Talarna läser sammanlagt 1080 frågor och påståenden. I varje yttrande analyseras den yttrandefinala tonen med hjälp av Prosogram (Mertens 2020) och en automatisk aligner (Young 2019). Resultaten visar att talarna från Laholm (längst norrut) och Hässleholm har signifikant fler yttrandefinala stigningar än talarna från Sjöbo (längst söderut).
Jag argumenterar för att de yttrandefinala stigningarna i dessa tre dialekter ska analyseras som rester av en tvåtoppig tonaccentkontur, och att den högre andelen yttrandefinala stigtoner i Laholm och Hässleholm visar att dessa två dialekter placerar sig närmre tvåtoppighet än Sjöbodialekten
Att känna igen sig i problemet: Professionell kunskap i intraprofessionella gruppsamtal
Get PDFPresentationen utgår från ett material av intraprofessionella gruppsamtal som spelats in under en kompetensutvecklande workshop. De medverkande kommer från fyra olika svenska lärosätens språkverkstäder och arbetar alla som språkhandledare, dvs. de ger stöttning till studenter som behöver utveckla sin akademiska litteracitet (Bjernhager & Grönvall Fransson, 2018). I samtalen som analyseras diskuterar deltagarna, med utgångspunkt i egna, förberedda fallbeskrivningar, exempel på dilemman från yrkespraktiken, som ofta har att göra med hur olika gränsdragningar för det egna ansvaret behöver göras.
Eftersom språkverkstäder är organiserade på olika sätt har språkhandledare vid olika lärosäten olika arbetsvillkor och också ofta varierande yrkesbakgrund (Bjernhager & Grönvall Fransson, 2018). Samtidigt delar de ändå många erfarenheter genom att arbetet de ska utföra har ställt dem inför likartade utmaningar. Samtalen kännetecknas av en hög grad av solidaritet och engagemang, som ofta tar sig uttryck i gemensamt arbete med att diskutera och reflektera över erfarenheter.
I föredraget utforskar vi utifrån en analys av epistemisk tillgång och epistemiskt ansvar (Stivers m.fl., 2011) hur professionell kunskap hanteras inom dessa samtal – vad framställs t.ex. som delad kunskap (delad epistemisk tillgång) och vad framstår som kunskap som kollegor kan ha men som det är legitimt att inte själv ha men söka efter bland kollegor? Syftet är att förstå hur samtalen tas i bruk som arena för konstruktion av en delad professionsidentitet men också – i ett större perspektiv – att ringa in hur deltagarna konstruerar kärnan i den professionella kunskapen
Kritisk diskursanalys – en handbok i teori och metod
Get PDFDen kritiska diskursanalysen har präglat svensk språkvetenskaplig text- och diskursanalytisk forskning sedan slutet av 1990-talet. Trots detta har ingen sammanhållen modell presenterats på svenska som inbegriper både teoretisk och metodisk vägledning för hur samhälleliga fenomen kan studeras i termer av makt och kunskap. Fram till nu. I detta föredrag presenterar vi nämligen vår nyutkomna bok Kritisk diskursanalys. En språkvetenskaplig introduktion (2023), som utmärker sig genom att föreslå en sammanhållen modell – snarare än ett batteri av olika metoder – som gör det möjligt att analysera diskurs som ett språkvetenskapligt studieobjekt.
Bokens diskursanalytiska modell utgår från att diskurser verkar genom tre sammanlänkade lager: textlagret, aktörslagret och kunskapslagret. Modellen ger praktisk vägledning i hur centrala diskursanalytiska begrepp såsom makt, kunskap, ideologi, positionering, intertextualitet, genre och kritik kan operationaliseras genom konkreta språkvetenskapliga metoder för analys av lexikala och visuella val, kategorisering, handlingar och ansvar, röst och textsamspel, interaktion, värderingar, affekt och legitimering. Modellen skiljer även mellan artefaktsorienterad och processorienterad diskursanalys, där den förra syftar på analyser orienterade mot avgränsade artefakter (t.ex. en broschyr, en hemsida eller ett Instagraminlägg) medan den senare syftar på analyser orienterade mot de processer där aktörer förhandlar diskurser i dialog (t.ex. i kommentarsfält eller debatter).
Bokens breda anslag ger såväl teoretisk som metodisk vägledning för hur kritisk kunskap kan tas fram i relation till olika sociala och politiska fenomen, och är en viktig resurs för den som vill göra egna studier eller vägleda andra i studiet av språkets roll i samhälleliga förändringar och strömningar
Semantic Network Analysis of Student Confessions During a Global Pandemic: A Cross-National Study
Get PDFIn times of global disruption, understanding the emotional landscape of target audiences is crucial for informed decision-making. This research investigates the role of social media in capturing the emotional state of university students during the first wave of the COVID-19 pandemic. Utilizing a mixed-methods approach, anonymous posts on Facebook Confession Boards (FCBs) linked with universities in the UK, USA, New Zealand, and Israel were analyzed. Semantic Network Analysis and Content Analysis were employed to identify common themes and associated sentiments in student discourses. The dataset, comprising over 1.2 million words posted between March and May 2020, revealed both similarities and differences in emotional expression across countries. Themes like love-life and university-life were universally prominent, but the timing of specific concerns varied depending on the country's response to the pandemic. Notably, negative sentiments dominated the discourse, with variations in thematic focus across countries. The findings offer valuable insights for policy makers, enabling more nuanced and effective responses in times of crisis. This study contributes to the understanding of emotional comportment in social media, a topic of increasing relevance in contemporary society. Therefore, it also contributes to the conference's exploration of emotional mobilization in media by providing empirical evidence on the emotional dimensions of public discourse captured through social media
Multimodal Textual Analysis of Negation in Princess Diana Panorama Interview 1995: A Critical Stylistic Approach
Get PDFThis paper proposes a version of the Critical Stylistics model that explores how multimodal meanings of negation are made and projected in Princess Diana Panorama interview 1995. A framework integrating Critical Stylistics and Visual Grammar models introduces the multimodal textual conceptual function of negation developed from Jeffries (2010a). Applying Jeffries’ (2014, 2016) concept of textual meaning, the analysis shows that the linguistic text and images are two independent texts contributing differently but collaboratively to the meanings of negation made and projected in the multimodal texts.
I argue that a critical stylistic approach is applicable to images, but it needs an equivalent visual model to propose a tool that can analyse the meaning-making of negation in multimodal texts. I adopt Jeffries (2010a) critical stylistic approach and adapt it for images, making use of Kress and van Leeuwen’s (1996, 2006) model of visual grammar and drawing on their notion that images are texts to develop the multimodal conceptual function of negation. The proposed tool can show how the linguistic text and the accompanying images while using resources specific to their underlying structure construct meanings that result in a coherent portrayal of the world of events reported through negation. The multimodal textual conceptual function of negation uses the notion of co-text to reduce the number of possible interpretations an image might suggest, producing a more systematic replicable analysis
