LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Råd på vetenskaplig grund
Get PDFSpråkvård syftar till att påverka språkbruket i ett eller annat avseende. En sådan preskriptiv hållning är på många sätt främmande för språkvetenskapen, där den generella inriktningen är deskriptiv. De råd språkvården ger måste ändå på skilda sätt anknyta till och utgå från språkvetenskapens rön. Det har också framhållits som en styrka för språkvården i de nordiska länderna att kopplingen till språkvetenskapen i jämförelse med vad som varit fallet på många andra språkområden har varit ovanligt tydlig och att de som arbetat med språkvård även har varit språkforskare.
I mitt föredrag vill jag ge en bild av hur förhållandet till språkvetenskapen har tett sig i några centrala svenska språkriktighetsarbeten från slutet av 1800-talet och framåt (Noreen 1885, Wellander 1939, Molde 1992, Svenska språknämnden 2005). Vad jag undersökt är om det förs några diskussioner om den vetenskapliga grunden för de råd som ges, och vilken forskning man i så fall hänvisar till och hur det görs.
Utifrån detta kommer jag avslutningsvis att reflektera över vad det kan innebära att ge språkriktighetsråd på vetenskaplig grund. Jag menar att man bör ställa sig åtminstone fyra frågor: Vad vill och kan man reglera? Vad vill man uppnå? Vems språk räknas? Hur uppnår man vad man vill uppnå? Svaret på dessa frågor kräver vetenskapligt grundad kunskap om språket (om struktur, variation, bruk, förändring, attityder m.m.). Samtidigt är det uppenbart att språkvård måste gå utöver detta och använda språkvetenskapens forskningsresultat för att värdera språkbruket och föreslå lösningar på språkproblem
Att göra ett polisförhör: när osynliga förväntningar blir synliga
Get PDFSamtal i institutionella sammanhang har studerats flitigt, men i en svensk kontext är polisförhör fortfarande ett underbeforskat område – trots att språket kanske är polisens viktigaste verktyg i förhörsrummet, för att t.ex. ställa frågor, konfrontera misstänkt och etablera tillit. Juridiskt regleras förhöret i lag, men dess praktiska genomförande varierar och bygger inte sällan på praxis som etablerats över tid i en viss kontext.
I föredraget presenteras en studie av hur polis, vittne och misstänkt på olika sätt orienterar sig mot, samt synliggör förväntningar på polisförhöret som institutionellt samtal. Materialet består av anonymiserade svenska polisförhör från en förundersökning av ett grovt brott, som analyseras med samtalsanalytiskt ramverk (Sidnell & Stivers, 2013). Studien ingår i projektet Samspel och interaktion i svenska polisförhör som finansieras av Vetenskapsrådet [VR 2021–03044].
Analysen visar hur deltagarna synliggör förväntningar kopplade till epistemiska och deontiska rättigheter och skyldigheter (Stevanovic & Svennevig, 2015) genom metakommentarer som rör proceduren. I dessa sekvenser framträder också polisförhörets skript (Goffman, 1959) och tillhörande roller, vilka annars behandlas som tyst kunskap i själva förhöret. Ökad kunskap om polisförhörets interaktionella praktiker bidrar till kunskap om polisförhöret som institutionellt samtal. Studier på svenskt material är viktiga för att bidra till internationell forskning inom rättslingvistik. Genom att belysa hur institutionella och kommunikativa mål uppnås i polisförhöret kan polisens arbete förbättras, vilket i förlängningen också bidrar till ökad rättssäkerhet
Om skriftspråkstypiska syntaktiska strukturer hos barn: Exemplen ha-bortfall och mediala adverbial
Get PDFHur går det till när barn börjar använda syntaktiska mönster som vuxna huvudsakligen använder i skriftspråk och inte i talspråk? Finns den grundläggande strukturen i barnens grammatik redan tidigt i deras läs- och skrivutveckling (eller t.o.m. innan utvecklingen börjar), eller lärs själva möjligheten in mycket senare än så? I (1a–b) nedan visar jag två syntaktiska mönster, som hos vuxna är klart mer frekventa i skriftspråk än i talspråk. (1a) innehåller ett exempel på ha-bortfall: ett finit hjälpverb hade är utelämnat och bisatsens huvudverb (fetstil) står ensamt. (1b) innehåller ett medialt adverbial; tidsadverbialet (understruket) står precis före satsens huvudverb, istället för sist (eller först) i satsen (om mönstrens frekvens i tal och skrift, se Andréasson m.fl. 2004 respektive Sangfelt 2023).
Jag hörde att du tappat bort din katt. (jfr (…) att du hade tappat bort din katt)
Hon hade i tisdags tappat bort sin katt. (jfr (…) tappat bort sin katt i tisdags)
I mitt föredrag presenterar jag en studie av ha-bortfall och mediala adverbial hos barn i tre åldersgrupper: till och med 6-årsåldern (talspråk), 9–10-årsåldern (nationella prov i svenska åk 3, skriva) och 12–13-årsåldern (motsvarande nationella prov åk 6). För ha-bortfall visar jag att åtminstone 9–10-åringars grammatik verkar identisk med vuxnas, även om mönstret (i deras skriftspråk) kommer att öka i frekvens med åldern. Vissa mediala adverbial påträffas redan hos 3-åriga barn, men mönstret förändras ändå på ett kvalitativt sätt: fler semantiska kategorier verkar kunna placeras medialt ju äldre barnen blir
Stämmer S-kurvan? Om hållbarheten i en modell för språklig förändring
Get PDFDet har länge ansetts vedertaget inom sociolingvistisk forskning att språkliga förändringar ofta följer en S-formad utveckling: först går förändringen långsamt, därefter snabbt och avslutningsvis åter långsamt. S-kurvan har visat sig väl beskriva såväl lexikala som grammatiska och semantiska förändringar (se t.ex. Nevalainen 2015). Att språkliga förändringar generellt skulle följa en S-formad utveckling har emellertid också ifrågasatts (Ghanbarnejad m.fl. 2014).
I den här presentationen diskuterar jag S-kurvans förmåga att beskriva några sentida svenska språkförändringar. Jag har analyserat ett antal lexikala skiften där ett ord eller en form av ett ord bytts ut mot ett annat under 1900-talet och/eller 2000-talet (t.ex. e-post mot mejl, skall mot ska och Vitryssland mot Belarus). Bland dessa har jag funnit ett femtontal exempel för vilka den nya formen i tidningstext ökar från en låg nivå till minst 85 % av andelen belägg på den nya och gamla formen år 2022. I min presentation redogör jag för hur dessa ords utveckling stämmer med en S-formad modell och identifierar såväl likheter som skillnader mellan förändringarna.
En övergripande slutsats som kan dras av studien är att S-kurvan ofta fungerar väl för att förutsäga hur ett lexikalt skifte av den typ som studerats kommer att se ut. En hel del förändringar följer dock inte S-mönstret. En viktig fråga som inställer sig i relation till tidigare forskning och egna data är också vad som ska räknas som en S-kurva. Hur platt och ojämn får utvecklingen egentligen vara för att fortfarande anses följa en S-formad utveckling
”Heder har med respekt att göra.” Ungdomars förståelse av ett laddat begrepp
Get PDFI ett hållbart demokratiskt samhälle ska alla kunna delta på lika villkor. Att behöva avstå från att uttrycka sig, utbilda sig eller utöva sitt yrke på grund av man utsätts för hedersrelaterat våld eller förtryck hindrar ett sådant deltagande. Som ett led i att stävja denna problematik och i att skydda individer från våld och förtryck tar grundskolan fr.o.m. 2022 upp frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. I nuläget saknas dock kunskap om hur ungdomar själva ser på ’heder’.
Denna studie syftar därför till att beskriva ungdomars förståelse av det laddade begreppet ’heder’ och varifrån de hämtar sin förståelse. Teoretiskt utgår undersökningen från systemisk-funktionell grammatik (Halliday & Matthiessen, 2014), som menar att språket har tre metafunktioner, där den ideationella, som beskriver världen genom att skapa erfarenhetsmässig betydelse, är i fokus här. På ett högstadium, där hedersproblematik förekom enligt uppgift från skolkuratorn, samlades material in via fokusgruppsintervjuer (totalt 10 flickor och 4 pojkar), vilket analyserades utifrån transitivitet (Holmberg & Karlsson, 2006) och intertextualitet (Ledin, 1997). Resultaten visar att ’heder’, enligt ungdomarna, är nära kopplat till ’respekt’, ’stolthet’ och ’uppförande’, men att ’heder’ också medför begränsningar t.ex. vad gäller klädsel och umgänge med det motsatta könet – begräsningar som ser olika ut för flickor respektive pojkar. Ungdomarna hämtar sin förståelse bl.a. från skolan, egna upplevelser och sociala medier.
Med denna nya kunskap om ungdomars förståelse av ’heder’ hoppas jag kunna bidra med utgångspunkter för skolans arbete mot ett mer hållbart demokratiskt samhälle. 
Misplaced Optimism: Alternative Media and the Failure to Build a Pluralist Society
Get PDFAs the twentieth century bled into the twenty-first, a more pluralist society facilitated by a pluralist journalistic field was imagined. Barriers to ‘doing journalism’ were lower online, and a vast array of media voices on the increasingly interactive web signaled how a morediverse journalistic field could invigorate democracy (Ruiz, et al. 2011). Or so many hoped (Carpentier and Cammaerts, 2006).
A quarter century later, there are signs this optimism was misplaced. This paper draws from two studies looking at the past decades of digital, political, alternative journalism to explore the promise of an agonistic journalistic field. Each analyzes metajournalistic discourses (Carlson, 2015) as a specific form of social-constructive ‘journalistic talk’ (Eldridge 2024, forthcoming). The first uses archived websites to establish a longitudinal perspective across ten years. The second compares US and UK alternative political media at discrete critical discourse moments (Carvalho, 2008) –2019 coverage of the first impeachment of Donald Trump and BBC’s Panorama investigation into antisemitism within the UK Labour Party.
Its findings highlight a shift from agonistic, critical, alternative journalistic voices, towards something more antagonistic, divisive, and overtly political (see: Eldridge, 2019). This is particularly evident in alternative media’s use of pejoration when attacking other journalistic actors, and in their use of a plural-personal form of address to construct their audience. Rather than fostering counter-journalistic diversity or espousing pluralism, such discourses intensify counter-public fragmentation and retrenched polarization.
Weighing these journalistic narratives against wider trends of calcified political grievance, alternative media discourses reflect a similar march towards intractable fragmentation (c.f. Mouffe, 2013; Sides, Tausanovitch & Vavreck, 2022). This paper concludes with a note of caution for journalism scholars. It argues that normative wish-casting and a traditional journalism bias in journalism research has overlooked the ways in which alternative media were rending the journalistic field, and that the journalistic field is best understood as a microcosm of the larger societal macrocosm (Bourdieu, 2005). This offers a clear reminder that journalism can neither save, nor save itself from, the dynamics of division in our wider societies
What Happens when Sinister Agents and Skeletons from the Closet are Applying for Parliamentary Elections? The Role of Suspicion and the Fear of Conspiracy in Polish Politics
Get PDFThis paper will analyse the role of suspicion, mistrust and the fear of conspiracy in Polish politics. The focus of this paper is on the ways in which these specific emotions are mobilized, exacerbated but also rejected in the ongoing 2023 parliamentary elections. The paper will also examine the role of media in this process.
Current elections are identified as the most important political event in Poland since the 1989, the ultimate ‘battle for democracy’. When the stakes are so high, what techniques and weapons are justified and by whom? Is scaremongering and mobilization of conspiracy theories or the label of conspiracy theories a ‘fair game’? When conspiracy theories are mobilized to defend democracy, are they still an expression of paranoia or perhaps a healthy suspicion of power? Who and how makes the distinction
United by Anger
Get PDFStart of my reflections is the situation definition of a health crisis and pandemic at the beginning and during the CoVid-19 pandemic. In order to arrive at the assessment that one was in a pandemic, specific knowledge must be recognised as valid. That the recognition of the validity of knowledge about the CoVid-19 pandemic (and later about vaccines) has not been without problems was confirmed by numerous demonstrations around the world. Among many other media formats, I assume that online videos had an influence on the dissemination of knowledge in the period. Therefore, I explore the question of how creators stage content in their videos as valid knowledge. I look specifically for affective addresses in the videos. I examine the staging strategies qualitatively on the basis of online videos that were published during the CoVid-19 pandemic and that (want to) transport knowledge in some form and thus make a discourse contribution to the status definition for and against the crisis. In comparison with other dimensions of staging (aesthetic, narrative, power-related), the affective dimension in particular offers opportunities for mobilisation. On the one hand, the affective dimension contains something like 'truthiness' in the sense of a validity that is felt and arises from a gut feeling. Said feeling is produced by various factors. On the other hand, the affective dimension also includes sentimental, communicative forms such as the anticipation of loss (specifically: limiting contact, economic losses, etc.). Depending on how much one is affected by sentimental forms, one either recognises the situational definition of the crisis or not. In the last consequence the disregard leads first to the experience of exclusion (e.g. conspiracy theorist!) from the public discourse and in a second step to a form of political resistance bottom-up, which opposes the situational definition of the crisis. The resistance is connected through the recognition of common feeling through sentimental communicative forms in the videos. These sentimental forms refer to shared emotional repertoires that adapt to each other in the long run through exchange and form enduring social structures like specific milieus with individual emotional repertoires
Sharing the Death: Ritual Communication of Online Mourning
Get PDFThe digital era has ushered in new sociocultural landscapes, extending its influence even to the domain of death. Social media is reshaping the practices and norms related to death, loss andmourning, extending the limits of memorializing and grieving. While professional assistance from psychologists or social workers can be effective in addressing grief, these strategies are not universally adopted. Indeed, the majority of those who have experienced loss prefer seeking support from online communities. Therefore, the main aim of this study was to explore how people manage and express bereavement in online communities.
In this study, we analyzes the the online collective mourning of public figures on social media, including mourning rituals, textual expressions, and emotional currents in social network mourning practices. Our findings suggest that death and mourning experiences have traditionally remained shrouded in secrecy due to the constraints of physical space and time within conventional cultural systems. However, the advent of social media has reconstructed the forms and norms of mourning and emotional expression, reshapes not only the relationship between the living and the dead, but also the interactions among those who are grieving. Additionally, it has also facilitated the integration of personal memories with shared, collective memories, inspiring the bereaved to gain support and guidance from their online communities.
Furthermore, our research reveals that the bereaved engage in conversations with the deceased, incorporating this ritual activity as an integral part of daily lives. Among these activities, mourners collectively maintain a unique realm centered around the public figures’ profile, thus evolving into a distinctive sphere for interactive emotional expression
“You’ll Own Nothing. And You’ll be Happy”: Emotions and the Great Reset Conspiracy Theory in Denmark
Get PDFIn November 2016, Danish member of Parliament Ida Auken wrote an oft-quoted article speculating about life in 2030 for the World Economic Forum (WEF) entitled: “Welcome to 2030. I own nothing, have no privacy, and life has never been better” (Auken, 2016). The WEF subsequently used this concept in a companion video coining the phrase “You’ll own nothing. And you’ll be happy.” While neither the article nor the video promoted the idea of dissolution of private ownership, they did invite reflections about a reform of capitalism. Housing, appliances, and even personal items could be rented instead of owned. Privacy, too, might change, as surveillance, for convenience and security, would be widespread.
During the COVID-19 pandemic three years later, these predictions became the focus of conspiracy theories. The WEF proposed using the pandemic for a “Great Reset” of capitalism to ensure fairer outcomes and the Great Reset conspiracy theory emerged following the launch of the WEF’s initiative in the summer of 2020. Conspiracy theorists in Europe and the United States alike claimed that a small elite was planning to use the pandemic as an excuse to control the global population by removing private ownership and by injecting them with dangerous “vaccines” to cure an elite-created “disease”. Emotions were at the core of this conspiracy theory, as expressions of fear, anger, and democratic disenfranchisement went hand-in-hand with optimism that the guilty would eventually receive their just punishment.
Taking Barbara Rosenwein’s concept of emotional community (held together by shared emotions and norms) as a starting point, this paper analyzes the development of the Great Reset theory in Denmark (2020-2023) by a growing conspiracist milieu (especially organizations such as Frihedslisten/Freedom List and JFK21), and how the conspiracy narrative was built through expressions of collective emotions on social media. The paper considers the underlying causes of these (constructed) emotions, their role in strategic mobilization, and how this Danish conspiratorial emotional community interacted with and was inspired by its Nordic, European and American counterparts