LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Opportunities and Challenges with Student-facing Learning Analytics: A Study Examining Whether Meta-cognitive Strategies Can Be Supported by Machine-learning
Get PDFIntegrating Novel Solar Technology into Urban and Rural Spaces
Get PDFSolar energy has been an attractive alternative to conventional sources of energy ever since the oil crisis of the 1970s. The driving factor for solar energy today is the need to combat global warming and support the electrification now underway in Swedish society. Solar energy systems (heat and electricity) are expanding rapidly. However, space requirements and low efficiencies of conversion are hurdles to be overcome.
The Nyroj system is a novel idea for tracking the solar energy efficiently into a Concentrating Photovoltaic System (CPV) for electricity production. The system consists of transparent tubes (solar generators), composed of large, vertically suspended units of “integrated concentrator solar modules" (referred to as lenses in the article). With a novel and simple mechanism, the system is able to pivot these lenses to track the movement of the sun across the sky, focusing its rays on high-efficiency solar cells. Besides vertical constructions on the ground, it is also possible to integrate the system into facades and for street lighting.
Coastal areas and islands in the south of Sweden are examples of locations suitable for pilot installations, which will enable one to monitor and study the role played by these systems in harnessing solar energy, along with other sustainability criteria like social acceptability and economic feasibility. This system will play a part in the ‘Energigemenskap’ (energy community) – a concept which is being promoted in the country by avid supporters of green energy and the efficient use of the same
(Trans)local Social Capital and its Role in Enhancing Adaptation to Coastal Hazards: Evidence from Urban Coastal Communities in Indonesia
Get PDFEnvironmental change and sea level rise pose significant challenges to urban coastal communities worldwide, particularly in the Global South. Research on household and community-level adaptation highlights the central role of social capital to reduce vulnerability and enhance resilience. Although local social capital plays a crucial role in adaptation, the importance of translocal social capital, which encompasses social support and resources that extend beyond local boundaries, often remains overlooked by existing research. To broaden our understanding of how social networks and social capital can contribute to the adaptive capacity of vulnerable communities, we investigate the impact of (trans)local social capital on coastal adaptation of flood-prone households in Padang and Denpasar, Indonesia. Using household survey data (N=620) including social network data on flood-related support (N=1169), we analyze the support provided by local and translocal personal contacts. Our findings reveal that local and translocal networks for flood-response support primarily consist of bonding ties. Moreover, our analysis provides empirical evidence that translocal contacts are more likely to provide emotional and moral support, as well as financial and material support, while local contacts are more likely to share flood-related knowledge, skills, advice, and practical support (e.g., physical labor or caregiving). These findings show that local and translocal social capital give access to different types of support, demonstrating their individual benefits for household and community-level adaptation. These insights emphasize the complementary nature of local and translocal bonding social capital in enhancing responses to natural hazards, illustrating how spatial distance shapes support in social networks. This suggests that understanding local adaptation requires a translocal perspective, recognizing that family, household, and community ties transcend spatial boundaries
A Quantitative Framework for Multi-risk Analysis of Wind and Rain on Trees
Get PDFGreen spaces are among the most vulnerable areas in urban environments as they experience different levels of damage in extreme weather conditions. The stability of natural elements such as trees, which are valuable assets in urban areas, is threatened directly or indirectly by the occurrence of natural hazards such as wind, rainfall, and drought. This paper illustrates the conceptual foundations and the initial modeling steps of a novel approach for the conduction of multi-risk analysis for urban trees from the combined action of wind and rain. Operationally, the approach relies on the engineering modeling of the mechanical response of trees to the two risk agents and on the definition of vulnerability for relevant limit states
Developing a social space coefficient for urban public spaces. Case study: Karlstad's city-center pedestrian corridor
Get PDFWas there a way of gauging the carrying capacity of city public spaces? Or regulating it? How many people is too many? How many seats are too few? How much area does the public space need to set aside for social activities? According to the researchers, the size of public spaces and their utilization were shown to be roughly correlated, with popular public places having more social activity spaces than less popular ones. The researchers indicate that, the absence of qualitative characteristics makes this link weak, thus the researchers investigated weighting the quality in terms of points to better match, for instance, the association between popularity and sittable space. The study's objectives were to find a means of gauging the carrying capacity of urban public spaces by calculating the social space coefficient for Karlstad's pedestrian-only streets in addition to quantify this approximate relationship while accounting for the weighting factors on a point basis with quality. The social space coefficient refers to the link between the amount of social spaces and the size of the public area as a whole. The method first ascribed qualities to seven social activities that occur on Karlstad's pedestrian-only streets in order to calculate the weighting factors for those activities and their social spaces. These qualities were taken from well-known placemaking toolkits, transportation toolkits, and quality standards from more than 110 academic studies and references. By theoretically examining and objectively evaluating these seven activities' accessibility, traffic, social infrastructure, security, meeting location, senses and experience, architecture and aesthetics, development and maintenance, management, and programming, the weighting factors and effective social areas were determined. Moreover, this determination prompted the creation of a method for calculating the carrying capacity and figuring out the social space coefficient of Karlstad's pedestrian-only streets. Additionally, eight quality-control tools were created in this article to analyze seven social activities in public places. In terms of social space's carrying capacity, the coefficient was 0.37. Municipal planners may utilize these quality-control tools to assess the advantages and disadvantages of public places and implement improvements. Additionally, they will be able to decide the ideal amount of spaces for social activities in the public places. Furthermore, by using this methodology, future study will be able to determine a social area factor that is comparable to the green area factor
Hållbar svenska i kommunpolitiken – ett nonkluderande språk?
Get PDFUtgångspunkten för det här föredraget är att hållbar svenska innebär ett språkbruk som inte pekar ut individer eller grupper av människor på ett marginaliserande eller stigmatiserande sätt. Även till synes välvilliga ansatser som ”inkludering” misslyckas med detta förhållningssätt om inkludering bygger på en indelning i ”vi” och ”dem”, där ”vi” avgör vem som ska inkluderas och hur ”de” identifieras och beskrivs (Canagarajah 2022).
Det här föredraget fokuserar på språkbruket i svensk kommunpolitiks strävanden efter hållbara samhällen. Kommunpolitik är intressant i sammanhanget eftersom det har en direkt inverkan på människors vardagsliv och förutsättningar. Syftet med föredraget är att identifiera hur kommunpolitiska visionsdokument med kopplingar till hållbarhet förhåller sig till kommuninnevånarna som är målet för politiken. Syftet uppnås genom att utforska om och hur nonkluderande design (Hedvall m.fl. 2022), en ansats som undviker utpekande kategoriseringar av människor och förutbestämda antaganden om människors roller och behov, kan tillämpas på språkliga resurser. Studien görs inom ramen för ett pågående, tvärvetenskapligt forskningsprojekt.
Materialet utgörs av policydokument i tre svenska kommuner – Östersund, Kalmar och Göteborg – och inbegriper planer, strategier och program för jämlikhet, åldrandevänlighet och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. En kritisk diskursanalys med utgångspunkt i nonkludering görs av materialet. Analysen fokuserar på mönster i hur närvarande respektive frånvarande aktörer framställs. Resultatet används för att diskutera möjligheter och begränsningar med nonkludering som en väg till hållbart språkbruk
Fossilgas, naturgas och förutsättningar för ett sakligt och neutralt språk
Get PDFEn grundläggande insikt från forskning om språkbruk är att språk är ett icke-neutralt kommunikationsmedel (Duranti 2011). Detta blir sällan så tydligt som när olika grupperingar strider om hur en viss företeelse bör benämnas. För den sorts gas som bildas i marken genom nedbrytning av organiskt material under årmiljoner, och som utvinns och nyttjas som bränsle av människor, finns det i dag två benämningar i svenskan: naturgas och fossilgas. Denna tvåfald är sedan decennier tillbaka föremål för strider, där de som använder benämningen naturgas anklagas för grönmålning av en utsläppsintensiv och icke-förnybar energikälla, medan de som använder benämningen fossilgas i sin tur anklagas för osaklig aktivism. Detta föredrag ger en bakgrund till svenska benämningar på gasen, och visar hur de olika benämningarna har använts inom olika grupper med olika hållning till gasen. Vidare innehåller föredraget en närmare analys av diskussioner och strider om hur gasen ska benämnas. En fråga som aktualiseras är huruvida diskussionerna egentligen handlar om vilken benämning som är mest lämplig, eller om de snarare handlar om vilken hållning man bör ha till själva gasen. Avsikten är att med denna studie bidra till en diskussion om idén om ett sakligt och neutralt språk i frågor där tunga intressen står mot varandra. 
Internationellt utbildade lärares erfarenheter av kommunikation och språkbruk i kompletterande utbildning och arbetsliv
Get PDFInternationellt utbildade lärare är värdefulla resurser i svenska skolor och förskolor idag. Legitimerade lärare är en bristvara samtidigt som många barn är nyanlända och drar nytta av flerspråkiga pedagoger. Ett sätt för migrerade lärare och förskollärare att få legitimation är att läsa den kompletterande utbildningen Utländska lärares vidareutbildning (ULV), som erbjuds vid sex universitet i Sverige.
Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka migrerade lärares och förskollärares erfarenheter av kommunikation och språkbruk både inom kompletterande professionsutbildning och vid arbete i skola/förskola i Sverige. Följande två forskningsfrågor preciserar vårt syfte: 1) Hur utvärderar alumner i efterhand utvecklingen av sin akademiska, professionella och vardagliga svenska inom den kompletterande utbildningen? 2) Hur förhåller sig yrkeserfarenheter från andra länder till lärarrollen i Sverige, vad gäller t.ex. kommunikation med elever, föräldrar och kollegor samt till social och professionell inkludering på en svensk arbetsplats?
Studien tar avstamp i forskning om mångkulturella arbetsplatser ur ett sociolingvistiskt perspektiv. En enkätundersökning har genomförts för att undersöka alumners erfarenheter av kommunikation och språkbruk inom högre utbildning och på arbetsplatsen. Undersökningen har kompletterats med sex semistrukturerade intervjuer.
Resultaten visar att många lärare och förskollärare upplever att de behöver arbeta hårt, både språkligt och kulturellt, i kommunikativa arbetssituationer, särskilt i samspel med kollegor och föräldrar. En längre erfarenhet från tidigare pedagogiskt arbete verkar gynna både professionell och social integration på arbetsplatsen
Språkvetenskap i skolan
Get PDFSpråkvetenskapliga kunskaper om språk utgör en underbeforskad del av skolämnet svenska (Holmberg & Nordenstam, 2016). I mitt avhandlingsprojekt undersöks hur ämnesområden med fokus på kunskaper om språk (exempelvis grammatik, sociolingvistik och språkhistoria) legitimeras i styrdokument och offentligt förda diskussioner om gymnasieskolans svenskämne. I projektet anläggs ett diakront perspektiv, och det empiriska materialet består huvudsakligen av kursplaner och anvisningar från hela 1900-talet fram till idag samt texter publicerade i Svensklärarföreningens (tidigare Modersmålslärarnas förening) årsskrift och tidskriften Svenskläraren (tidigare Vårt modersmål) under samma period. Undersökningen är diskurshistorisk (Reisigl & Wodak, 2016) och hämtar diskursanalytiska redskap från van Leeuwens (2008) legitimeringsanalys. Att det empiriska materialet spänner över drygt ett sekel gör det möjligt att visa på såväl synkron som diakron variation i diskursiva konstruktioner av skolämnet, liksom variation i relationen mellan skolämnet svenska och akademiska discipliner (framför allt svenska språket/nordiska språk). Studien visar att det förekommer diakron variation i fråga om vad som ska behandlas i undervisningen. Även vad gäller ämnesområden och stoff som under hela den undersökta perioden utgör en stabil del av ämnet (till exempel språkhistoria) förekommer dock såväl synkron som diakron variation i fråga om hur ämnesinnehållet legitimeras och delegitimeras