LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Future Thinking for Urban Utopias: How to Transform Mindsets
No full textTreating climate change not merely as a technical problem, but as an adaptative challenge requires a new way of viewing both problems and solutions which includes technical aspects, but also recognizes the importance of mindsets.
The European Commission has developed the GreenComp, a sustainability competence framework which aims to foster a sustainability mindset by helping learners develop the knowledge, competences and attitudes to think, plan and act with empathy, responsibility, and care for our planet. One of the four areas is “Envisioning sustainable futures”.
A “Futures thinking workshop” is described as an educational experience transversal to different subject areas, aimed to provide an opportunity to build this competence. With a game-based learning approach, students were challenged into a role-play, interpreting different public actors, to shape urban utopias. Participants were assigned two scenarios: one, highlighting scientific data on climate change; the other, a short research-based story on future scenarios, prefiguring dystopic urban configurations. Students were equipped with the awareness that each one of us can contribute to develop a sustainable future, keeping in mind that cooperation between different stakeholders is key to take inclusive, feasible and effective decisions.
The results of the role play provide us with 4 distinct urban utopias, based on different values and ideas of wellbeing:
a city spread out in nature where citizens live in symbiosis with nature;
a city enriched by green areas and bodies of water to enhance biodiversity and to increase people’s wellbeing;
a city grounded on a new community-shared constitution which sets circular economy and equal distribution of resources as core values;
a city built by citizens which have learned how to prevent the repetition of unsustainable actions.
The experience highlights enabling and inhibiting factors to transform mindsets and may be repeated adapting to learners’ needs and the context.
Circular Economy in Wood Multi-storey Building Construction: a Systematic Literature Review
Get PDFThere has been a growing interest in wood-based buildings in Europe in recent years. A reason for this is that sustainability issues are becoming increasingly important in the building and construction sector, which is responsible for around 40% of the total CO2 emissions and between 25-30% of the total waste discarded in landfills, worldwide. Previous studies have shown that linear economic practices regarding used wood in construction and discarding it with minimal reuse or recycling after the demolition of the building results in significant environmental impacts. Therefore, applying circular economy concepts and criteria in wood building construction seems vital. This article provides state-of-the-art literature review of circular economy and its implementation in wood multi-storey building construction. A systematic literature review is conducted in which relevant peer reviewed articles were retrieved and explored to identify the state-of-the-art and current knowledge gaps that require further research. From an initial set of 157 scientific papers, a set of 15 highly relevant papers were selected for in-depth examination. The visualization tool VOSViewer is used to identify and gather the relevant data and information from the following academic databases: Web of science, ScienceDirect and Google Scholar. This systematic review provides concepts, indicators and tools for circular economy and circular construction solutions for multi-storey wood building construction. It also highlights the key knowledge gaps that require further research. By addressing these issues, this study aims to contribute to promoting circularity in design, construction, use, and post-use phases of wood multi-storey buildings, which are urgently needed in the construction sector to mitigate climate change
Produktion och perception av kontrastiv fokus hos 3- till 5-åriga barn från Stockholm och Skåne
Get PDFAtt lägga satsbetoningen på ordet som bör fokuseras utifrån en given informationsstruktur är något som barn enligt tidigare internationell forskning verkar bemästra relativt sent i utvecklingen av sitt förstaspråk. Förmågan att uppfatta och tolka satsbetoning verkar barn enligt vissa studier utveckla ännu senare, men få tidigare studier har genomfört parallella produktions- och perceptionstest, och få perceptionsstudier har använt sig av online metoder (så som ögonrörelsemätning) med barn yngre än sex år. En del tidigare studier har påvisat typologiska skillnader; till exempel verkar svenska barn kunna producera en vuxenlik fokusbetoning tidigare än nederländska barn.
Med vår studie ämnar vi bidra till en bättre förståelse av hur barn utvecklar sin förmåga att producera och uppfatta kontrastiva fokusbetoningar (t. ex. en röd BIL, en RÖD bil), hur produktionen och perceptionen hänger ihop, och vilken roll prosodisk språktypologi kan spela i sammanhanget. Vi undersöker dessa förmågor hos (totalt ca 120) förskolebarn med stockholmsvenska respektive skånska som förstaspråk – två dialekter som representerar motpoler i en prosodisk typologi när det gäller hur satsbetoning kodas intonationsfonologiskt. I vår produktionsstudie eliciterar vi adjektiv-substantiv fraser med varierad kontrastiv fokus, och i perceptionsstudien mäter vi barnens bearbetning av prosodin i liknande fraser med hjälp av ögonrörelsemätning. Datainsamling pågår i skrivande stund, och prelimära resultat kommer att presenteras på konferensen
Klimatflyktingar – här och nu, eller där och då?
Get PDFEnligt IPCC:s senaste klimatrapport kommer var tionde människa i världen att vara klimatflyktning 2050. Krisen är ett högaktuellt problem som sannolikt kräver omfattande beredskap. Hur svensk media skildrar denna kris kommer att få stor påverkan på hur allmänheten ser på och ställer sig till klimatflyktingar, och därmed på det hållbara Sverige. Denna studie fokuserar på hur klimatflyktingkrisen förankras i tid och rum i svensk media, och undersöker i vilken utsträckning krisen hålls på avstånd i medierapporteringen. Studien baserar sig på en grammatiskt grundad textanalys av svenska medietexter som återger IPCC:s rapport om klimatförändringar från 2022. Vi utgår från antagandet att de grammatiska val som görs i dessa texter i fråga om exempelvis tempusbruk och tidsuttryck positionerar texterna, dels i förhållande till den ursprungliga rapporten, dels i relation till Sverige och övriga världen. Centralt i denna studie blir därmed att jämföra den mediala rapporteringen med den vetenskapliga framställningen av klimatkrisen. Vår studie är inspirerad av Bailey, Giangola & Boykoff (2014), som på ett liknande sätt utgår från hur grammatiska val formar rapporteringen om en tidigare IPCC-rapport med avseende på modalitet. De konstaterar en hög frekvens av osäkerhetsmarkörer, vilket kan förstås som ett slags distans mellan medierapportering och vetenskapliga rön. På motsvarande sätt kan tempusbruk och valet av tidsuttryck användas för att skjuta problematiken bort från dagens Sverige
Språkligt återbruk genom reanalys: Den historiska utvecklingen av inte från negerande pronomen till negation
Get PDFInte, som i dag är svenskans vanligaste negation, har en gång varit ett negerande pronomen, änkte (SAOB, inte, 1933). I fornsvenska är äy (’ej’) och äkke (’icke’) de vanliga negationerna (Collin & Schlyter, SSGL, 1827:384; Wessén, 1965, §64 s. 93f), medan änkte (’inget’) främst fungerar som attribut, som i (1a), eller objekt, som i (1b). Det finns emellertid sällsynta fall där änkte fungerar som negation, som i (1c).
tha haffwir thera siæl enkte liff (MBIB:32)
enkte githir han hællir vndirstandit (MBIB:42)
Nu biuþær han hanum æncte ræt (ÖgL, RättB 33)
I fornsvenska finns också ambiga fall med änkte, som i (2), där det inte är möjligt att på syntaktisk grund avgöra vilken funktion änkte har, eftersom änkte står där ett negerat objekt eller en negation kan stå.
ath didrik jnte talade om borgomestara radit ællir theras doma (ATb, 1:171)
Studien syftar till att kartlägga hur änkte som pronomen har reanalyserats till en negation i svenskans historia och hur utvecklingen förhåller sig till Jespersens cykel, som beskriver hur nominala led genom flera steg reanalyseras till negation i många av världens språk (Jespersen, 1917:9–11). Vår förstudie visar att andelen ambiga fall ökar från ca 20 % i äldre fornsvenska till ca 30 % i yngre fornsvenska, och vi vill pröva hypotesen att ambiguitet inte enbart är en förutsättning för utan också en orsak till reanalys (Rosenkvist, 2022), samt utreda om en viss typ av predikat ger upphov till ambiguitet (Breitbarth, Lucas & Willis, 2013).
 
Mätning av ett hållbart ordförråd hos elever idag och i framtiden
Get PDFDet har fastställts i tidigare forskning av bl.a. August & Shanahan (2017) samt Macalister & Nation (2019), att ordförrådet är en av de enskilt viktigaste faktorerna för skolframgång. Att bedöma ordkunskap är emellertid en komplex process som påverkas av flera faktorer, inklusive innehållsvaliditet och hållbarhet i ett ordförrådstest.
I denna studie presenterar vi en kritisk analys av ett av de ordförrådstest som ofta används i svensk grundskola idag, nämligen DLS (Diagnostiska läs- och skrivprov), Järpsten & Taube (2010). Testet syftar till att undersöka kunskapen om ett allmänspråkligt ordförråd enligt testkonstruktörerna.
Vi kommer att redovisa varför det aktuella ordförrådstestet inte är hållbart, med hänsyn till hur relevanta och aktuella de ord som ingår i testet är med utgångpunkt ifrån empiriska studier av stora textkorpusar som representerar allmänspråk samt skolrelaterat språkbruk. Dessutom kommer vi att diskutera vad som menas med ett allmänt ordförråd och vad det innebär att genomföra ett test på lika villkor oavsett vilket elevens modersmål är. Det är inte möjligt att betrakta elever med olika modersmål som homogena grupper, oavsett vilket modersmålet är, eftersom det finns alltför stora individuella skillnader.
Avslutningsvis ifrågasätter vi om ett allmänspråkligt ordförråd är mer intressant att bedöma än ett skolrelaterat ordförråd, då kunskapsinhämtning kan se väldigt olika ut på fritiden och i hemmet, vilket innebär att en progression i språkutvecklingen inte är helt självklar. Däremot kan antaganden göras om hur tillägnande av kunskap sker i en specifik skolmiljö
Finlandssvenskt myndighetsspråk i sociala medier
Get PDFSociala medier bygger på interaktion och social samverkan (Andersson 2017) samtidigt som de ägs av multinationella företag vars syfte är att generera vinst (Martinez & Sandberg 2017). I dag är många myndigheter aktiva på traditionella sociala medier som till exempel Instagram och Facebook, och de uppmuntras till det av statsmakten (E-delegationen 2010; Statsrådet 2016). På Instagram är bland annat svenska och finländska myndigheter som handhar beskattning och socialförsäkring aktiva (t.ex. FPA 2022). Vi undersöker samtliga inlägg från den finländska socialförsäkringsmyndigheten Folkpensionsanstalten (FPA) på Instagram under ett års tid (n=85). Inläggen består av en eller flera bilder och av skrift (med emojier) som i de flesta fall också finns på svenska. I detta föredrag analyseras de svenskspråkiga delarna av inläggen med syftet att kartlägga vad som egentligen utmärker språket i den nya kommunikationskanalen. Skiljer det sig från tidigare beskrivningar av finlandssvenskt myndighetsspråk (t.ex. Lassus 2010, Tolvanen 2016)? Undersökningen är både kvantitativ och kvalitativ och innefattar analys av bl.a. språkhandlingar, ordval, tilltal och meningsstruktur, samt hur dessa samverkar med visuella delar av inlägget. Därefter jämför vi med tidigare forskning om finlandssvenskt myndighetsspråk (t.ex. Lassus 2010, Tolvanen 2016) för att utreda om det har skett språkliga förändringar i och med den nya kommunikationskanalen, och vilka dessa förändringar i sådana fall är
”Vi är ju som Guds änglar då det kommer till engelska uttryck” – engelska och finska i finlandssvenska poddar
Get PDFPoddar har förändrat medielandskapet under de senaste åren, och vem som helst kan bli poddare och tävla med de etablerade medierna om publikens uppmärksamhet. I poddar är samtalet pratigt, familjärt och personligt (Spinelli & Dann 2019), men vad händer med de här kännetecknen när etablerade medier också producerar egna poddar? Det finländska public service-bolaget Yle har ett brett urval av poddar, och uppdragsgivaren förväntar sig att alla produktioner följer språkvårdens rekommendationer. Till dem hör att använda en ”naturlig och idiomatisk svenska, förklara främmande ord och rensa ut onödiga ord och uttryck från andra språk” (Rundradions svenska språknämnd, 2015). I mitt föredrag presenterar jag en studie av engelska och finska uttryck i Svenska Yles poddar och poddskaparnas uppfattningar om att använda andra språk.
Materialet består av 10 poddavsnitt från Svenska Yles poddar och 20 intervjuer med poddskapare. Den teoretiska ramen är interaktionell sociolingvistik. I intervjuerna kommer det fram att poddskaparna vill att podden ska låta som ett naturligt samtal mellan vänner, även om en del använder manus och de flesta poddar redigeras. Användningen av engelska och finska uttryck varierar i olika poddar, från inga alls till en betydande del av samtalet. Likaså varierar poddskaparnas uppfattningar om dem. Några vill hålla fast vid det mediespråk de alltid använt, medan andra ser medieformatet och målet att nå unga lyssnare som en god anledning att förändra språkbruket. (Levälahti m.fl., u.u.
Hybridmöten i huvudförhandlingar – Muntlighetsprincipen och multimodala former för interaktion i rättssalen
Get PDFI Sveriges 48 tingsrätter hålls dagligen sammanträden där människor lämnar berättelser om händelser som ska utredas i huvudförhandlingar. Sedan 2008 har den dömande rätten möjlighet att besluta att en eller flera deltagare kan eller ska delta uppkopplade via videokonferens. All överföring med ljud och bild sker då till och från tingsrätternas lokaler. De deltagare som medverkar via videokonferens syns på skärmar i rättssalen, och de kan kommunicera i realtid. Att komplexa situationer kan uppstå när inte alla möts fysiskt innebär exempelvis att de begränsade sätten att kommunicera riskerar att orsaka missförstånd, känslor av exkludering och svårigheter för hörda att under förhören att lämna egna berättelser om de brott som ska utredas. Också det ickeverbala språket utmanas av de begränsningar som hybridmöten innebär för kommunikation och interaktion.
Syftet med denna studie är att undersöka hur hybridmöten förändrar och utmanar interaktionen i domstolar och i förlängningen hur användningen av extralingvistiska signaler och ickeverbala språkhandlingar begränsas av kameravinklar och projicering av skriftliga bevis. Vi ställer följande frågor:
Hur påverkar hybridmöten gängse konventioner för institutionella samtal?
Vilka effekter får hybridmöten på bruk av ickeverbala språkhandlingar och individens upplevelse av inkludering och delaktighet i huvudförhandlingen?
På vilka sätt kan videokonferenser inverka på muntlighetsprincipens krav på att all bevisning ska framläggas verbalt?
Teoretiskt och metodologiskt utgår vi från den kritiska diskursanalysen där tingsrätternas brottmålsförhandlingar ses som sociala praktiker som konstitueras via aktörers handlingar och handlingarnas utförandesätt i tid och rum. Materialet består av 14 huvudförhandlingar.
 
Vad är en svensklärare? En jämförelse mellan lärarutbildningar i svenska och svenska som andraspråk
Get PDFI ungdomsskolan är svenska (sve) och svenska som andraspråk (sva) jämbördiga och ger samma behörighet för gymnasie- respektive universitetsstudier. Ämnena skiljer sig till dels från varandra i innehåll och mål, samtidigt som båda omfattar svenska språket och skönlitteratur.
I denna studie undersöks konstruktionerna av sve och sva i ämneslärarutbildning samt hur de överensstämmer med och förbereder för undervisning i gymnasieskolans ämnen. Detta görs genom att med kvalitativ innehållsanalys jämföra kursplaner från ämneslärarutbildningar i sve och sva från fem lärosäten (två högskolor och tre universitet), samt genom att jämföra dessa med gymnasieskolans ämnesplaner. Analyserna relateras till teorier om första- och andraspråksämnen (t.ex. Sawyer & van de Ven, 2007; Crandall, 2002).
Resultaten visar diskrepans mellan ämneslärarutbildningarna. I högre grad behandlar sve-utbildningarna språkligt och litterärt innehåll, vilket delvis överensstämmer med ämnesplanernas innehåll, till vilket didaktik relateras. Sva-utbildningarna behandlar i större utsträckning faktorer relaterade till eleven, elevens förutsättningar och omständigheter runt eleven – t.ex. andraspråkutveckling eller migration – eller skolan och samhället i relation till exempelvis språkideologi/-politik, attityder eller undervisning i andraspråks-/flerspråkighetsperspektiv. I relation till gymnasieskolans ämnesplan i sva saknas överensstämmelse i delar, varav en väsentlig är skönlitterär läsning och litteraturvetenskap.
Med utgångspunkt i begreppet pedagogisk ämneskunskap (Schulman, 1987) diskuteras vad en svensklärare kan tänkas vara, i relation till dessa två ämneskonstruktioner. Ämneskonceptionerna diskuteras även ur hållbarhets- och likvärdighetsperspektiv och i relation till vilka möjligheter de ger för bildning, samhällsdeltagande och emancipation