LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
"Don't sow, grow offshoots!": Proposing a rhizomatic agenda for research in the intersection of arts, culture, and entrepreneurship
Get PDFThis paper considers the intersection of arts, culture, and entrepreneurship (ACE) through a novel lens, drawing on Deleuze and Guattari’s dichotomy of arboreal and rhizomatic knowledge structures. First, existing literature reviews on cultural entrepreneurship and arts entrepreneurship are critically explored. This exploration highlights the predominance of arboreal (tree-like, hierarchical, and genealogical) thinking in current ACE research as well as in conventional practices of doing and presenting literature reviews. As a challenge to this norm, a rhizomatically inspired research agenda for the intersection of ACE is proposed. By discussing the challenges of doing research in a transdisciplinary and intersectional research context, the paper ultimately considers how scholars and practitioners can understand this complexity by embracing Deleuze and Guattari’s rhizomatic principles in future research
Integrating Digital Tools in One-Stop-Shop Business Models for Climate-Smart Single Family Home Renovation in the European Union
Get PDFThe ageing building stock in the European Union (EU) is not adequately equipped to deal with the changing climate, posing a significant challenge for climate change mitigation and adaptation. This has driven governmental institutions and private firms to expediate their renovation efforts; integration of one-stop-shop (OSS) regimes for encouraging higher rates of renovation could stimulate the rate of renovation by up to 6% annually, the aimed rate for the 2030 Renovation Wave by the European Commission. While OSS solutions present a great opportunity for addressing the challenges posed by climate change by allowing older homes to become better prepared through climate-smart retrofitting, these solutions have had mixed results in the past. Given the urgency of the situation as predicted in various scenarios by the IPCC, it is imperative to assess the effectiveness of OSS solutions in accelerating the rate of renovation. This research aims to investigate how digitalisation of aspects of the customer journey of an end user participating in an OSS home renovation platform can lead to overcoming challenges faced by previously implemented instances of it.
To answer this question, first a systematic literature review of previous OSS schemes implemented in Europe, digital tools commonly applied for renovation, and state-of-the-art strategies and models for the purpose of facilitating customer journeys were studied. Through a characterisation of these mechanisms, opportunities for integration of digital tools were identified and suggested for each stage of the customer journey. It was found that through utilisation of technologies such as application programming interfaces (API), for increased access and real-time updating; blockchain infrastructure for information transparency and symmetry, and urban building energy modelling for predictive assessment, some important pitfalls of OSS implementation can be addressed. This study is expected to contribute to the renovation sector, ultimately leading to improving buildings' adaptive capacity, which is critical for the EU's sustainable development objectives going forward
An Investigation into the Impact of Green Buildings on Swedish Municipalities’ Built Environment
Get PDFObjectives: this paper aims to assess the economic, social and environmental impacts of the green buildings projects that were financed by Swedish municipalities through the green bonds scheme in Sweden.
Data: residential units characteristics as well as geographical information are collected by relying on municipalities’ reports. Such characteristics include the environmental impact, as measured in terms of avoided emissions, and the financial impact, as measured in necessary investments. Proximity to basic services is assessed by relying on the OpenStreetMap initiative.
Methodology: environmental impact is assessed by focusing on the emissions reduction potential of each project. Economic impact is assessed by looking at the sources and dimensions of the financial needs of each project. Social impact is estimated by considering the distance of the residential units from basic services and goods providers. Results from the social impact are aggregated using the Shimble Index.
Findings: large heterogeneity is observed across the three assessments. While some municipalities have been able to make an efficient use of the resources, as measured in emissions avoided per unit of currency, others have failed to do so and faced high investments costs to be able to reduce the emissions from their green buildings projects. The accessibility index shows a large variance as well: some of the projects have been able to supply housing units that allow people to access basic services as goods within reasonable distances while others have failed to do so. Accessibility to services and goods must be improved in the latter case to make possible for these projects to increase inclusivity and prevent exclusion and isolation
Adopting Space Sufficiency Interventions as a Means for Accelerating Energy Renovation: Swedish Homeowners’ Perceptive.
Get PDFResidential energy consumption remains a significant driver of CO2 emissions in European buildings, demanding urgent action in the face of the climate crisis. While prevailing efforts have predominantly concentrated on enhancing energy efficiency and integrating renewable sources, addressing the climate urgency and resource constraints necessitates a paradigm shift towards sufficiency principles.
Swedish statistics on Single-Family Houses (SFH) show that more than a third of households inhabit oversized spaces in aging buildings needing renovation. Sufficiency-oriented renovation strategies—optimizing or reducing living areas per capita— present a promising avenue to achieve substantial energy reductions. This approach also opens the potential for space rentals, yielding combined energy and space efficiency advantages. In addition, the literature highlights reduced maintenance costs and potential urban housing crisis mitigation. However, practical implementation faces multiple obstacles.
This paper investigates SFH owners' attitudes towards space-sufficiency interventions, focusing on living size preferences and identifying barriers and opportunities for sustainable housing. Through focus group sessions with SFH owners in November-December 2022, qualitative content analysis revealed that reducing living space per capita faces multifaceted challenges, despite potential benefits. These challenges encompass not only personal and psychological considerations but extend to economic, infrastructural, and policy barriers, including issues such as the potential breach of privacy, disruptions due to noise, dilemmas related to ownership and independency, disruptions to work-life dynamics, inadequate familiarity with sufficiency principles, and uncertainty imposed by space constraints. Strategic integration of sufficiency principles into energy-renovation policy alternatives necessitates a holistic approach that addresses these barriers, and some form of incentives may be needed to catalyze the adoption of sufficiency principles effectively
Acceptabilitetsbedömningar av ena meningar – syntaktiska och informationsstrukturella begränsningar
Get PDFSvenskan har två plurala obestämda artiklar: ena och några. Bruket av ena är dock mycket begränsat; artikeln tycks fungera endast i beskrivande, värderande och rematiska nominalfraser (Teleman et al. 1999, s. 410). I Collberg och Agebjörns (2023) korpusstudie förekom ena företrädesvis i predikativer, som i Barnen är ena riktiga vildingar. Artikeln förekom också i utbrutna led och egentliga subjekt samt undantagsvis i objekt. Däremot förekom den aldrig i subjekt eller adverbial och aldrig i topikaliserade fraser.
Föreliggande studie undersöker i vilken utsträckning detta begränsade bruk av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska respektive informationsstrukturella faktorer. Med en experimentellt designad enkät testas hur acceptabilitetsbedömningar av meningar med ena beror dels på nominalfrasens grammatiska funktion, dels på dess informationsstrukturella funktion, operationaliserad som position i relation till meningens verb. Som kontrollvillkor används motsvarande meningar med default-artikeln några.
Preliminära resultat visar att ena fungerar lika bra som några i predikativer och utbrutna led, sämre än några i subjekt, egentliga subjekt och objekt samt inte alls i adverbial. Nominalfrasens position i relation till verbet verkar inte påverka bedömningarna av ena-meningarna mer än bedömningarna av några-meningarna. Sammantaget tyder detta på att bruket av den plurala obestämda artikeln ena styrs av syntaktiska snarare än informationsstrukturella begränsningar
Hållbart dialektbruk? Dialektalt språkbruk och dialektal positionering på en yrkesförberedande gymnasieskola
Get PDFFlera tidigare studier har visat hur ungdomar tenderar att överge ett dialektalt språkbruk till förmån för en mer standardspråksnära varietet (se t.ex. Horn, 2019; Svahn & Nilsson, 2014). En sådan tendens relateras ofta till faktorer som mobilitet, lokal förankring, positionering och uppfattningar om vilket slags språkbruk som är förväntat i olika sammanhang (Monka m.fl., 2020; Nilsson & Nylund Skog, 2019; Røyneland & Jensen, 2020). Samtidigt har många svenska dialekter fått en ny, inte sällan, lägre status. Dock verkar det som att många elever på yrkesförberedande gymnasieprogram i större utsträckning behåller sitt dialektala språkbruk jämfört med jämnåriga elever på högskoleförberedande gymnasieprogram (Gunnarsdotter Grönberg, 2004; Svahn, 2007). Samtidigt saknas det studier om hur elevers dialektala språkbruk ser ut inne på en yrkesförberedande gymnasieskola och hur språkbruk kan variera i olika spatialt avgränsade miljöer, och detta inte minst i geografiska områden där dialekten alltjämt har hög social och kulturell status vilket är ingången i mitt pågående avhandlingsprojekt.
Under föredraget presenterar jag preliminära resultat från mitt avhandlingsprojekt, där jag undersöker hur gymnasieelever på olika yrkesförberedande gymnasieprogram på en skola i Värmland talar om och talar på dialekt samt hur de uppfattar sitt språkbruk i relation till språkliga förväntningar i skolan. Det insamlade materialet består av inspelade fokusgruppssamtal som har analyserats utifrån en sociodialektologisk ansats (se Trudgill, 1975). Analysen visar att eleverna är både mer och mindre dialektala än förväntat, att dialekt kan uppfattas både som en möjlighet och ett hinder samt att dialekt kan fylla olika funktioner i olika skolsammanhang beroende på hur olika platser uppfattas
Hur hållbara är orden?
Get PDFOrd avspeglar förändrade samhälleliga perspektiv och reformer, och vissa ord försvinner eller byts ut, eftersom de upplevs ålderdomliga, missvisande eller kränkande (t.ex. Vogel 2014). Även samtida ord kan väcka olika reaktioner hos olika människor och i olika länder. Exempelvis upplevs ordet utlänning som negativt laddat och exkluderande av många svenskar (Hanell 2011: 32), medan ordet fortfarande används i både svenska och finska myndighetstexter i Finland (fi. ulkomaalainen).
Syftet med denna korpuslingvistiska och diskursanalytiska studie är att bland annat med hjälp av Språkbankens korpusar (Korp) och myndighetstexter kartlägga och jämföra ett urval av sverigesvenska, finlandssvenska och finska ord och deras användningsfrekvenser. Ett semantiskt fält som genomgått en utveckling under det senaste århundradet är beteckningar för personer med olika funktionsvariationer. Ett exempel är förbundet De vanföras väl som grundades 1923 som bytt namn flera gånger: De handikappades riksförbund (1965), Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder (2009) och Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (2017). I Finland tycks motsvarande finska och svenska beteckningar inte ha genomgått en lika snabb utveckling: Det finska ordet vammainen ’handikappad’ används fortfarande av FPA (Folkpensionsanstalten, den finländska motsvarigheten till Försäkringskassan i Sverige), medan det står funktionshindrad eller personer med funktionsnedsättning på FPA:s svenskspråkiga webbplats. Inkludering börjar med våra tankar och med de ord som vi väljer för att uttrycka dessa tankar
Hållbar hantering av namn i inlärartexter
Get PDFHållbar forskning inom språkvetenskap innebär ett behov att pseudonymisera mer data så att vi kan dela forskningsdata med varandra. Anonym bedömning har också blivit vanligare men görs ofta i form av att namnet på skribenten plockas bort och då är det frågan hur pass man kan säga att det skett en anonymisering av språkliga uppsatser eftersom skribenter ofta skriver om sig själva i språkämnen vilket gör att pseudonymisering av själva texten behövs.
Inom språkvetenskap forskar vi om språkliga data och även uppgifter som pseudonymiseras innehåller språklig information och ändringar av dem ändrar alltid datan. Exakt hur mycket namn och pseudonymisering påverkar texter och bedömning är ännu oklart. Aldrin (2017) visade viss negativ effekt på bedömningen när ett etniskt markerat namn användes i en svensk text inom svenskämnet (L1) på högstadiet i Sverige där texten med etniskt markerat namn kommenterades mer negativt gällande språkfärdighet och skrivteknik än texterna med två etniskt omarkerade namn.
Våra data innehåller en annan problematik, nämligen ortnamn som har finskt och svenskt alternativ, Helsinki och Helsingfors. I våra data från studentskrivningar i medellång svenska (L2) finns det en tydlig relation mellan studentexamensbetyget och användningen av svenska eller finska ortnamn. Syftet med vår presentation är att diskutera svårigheter kopplade till pseudonymisering av inlärartexter i svenska som andraspråk speciellt ur ett finskt perspektiv. Vi identifierar viktiga frågor som behöver utredas vidare och presenterar preliminära resultat.