LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Grunden för en hållbar interskandinavisk språkförståelse? En analys av skolämnet svenska i Sverige och dess motsvarigheter i Norge och Danmark
Get PDFDe tre fastlandsskandinaviska länderna Sverige, Norge och Danmark är i många avseenden lika, något som ofta understryks i språkpolitiska diskussioner och undersökningar av den interskandinaviska språkförståelsen (Delsing & Lundin 2005). Bland annat av det skälet är skolämnet svenska i Sverige och dess motsvarigheter i Norge respektive Danmark intressant. I föredraget presenteras resultatet av en analys av kursplanerna för svenskämnet, norskämnet respektive danskämnet med fokus vilket innehåll som skrivs fram, exempelvis när det gäller relationen mellan språk och litteratur (Bandh & Lundin u.u.) och synen på elevernas roll i undervisningen (jfr Lundin et al 2021 och Lundin et al 2023 för Idrott och hälsa). Syftet är att visa å ena sidan vilka möjliga undervisningspraktiska konsekvenser som kan utläsas av resultaten, å andra sidan vilken bild av den ofta omskrivna interskandinaviska (språk)gemenskapen (Lundin 2018) som framträder. Analysredskapen hämtas i första hand från systemisk-funktionell grammatik (Halliday & Matthiessen 2014; Holmberg & Karlsson 2019).
Resultaten av den språkliga analysen fälls in i en diskussion om läroplaner som i första hand innehållsorienterade, processorienterade eller resultatorienterade (Sundberg 2016, efter Lundgren 1972, 1985, 1999). De olika typerna accentuerar olika didaktiska frågor: en processorienterad läroplan fokuserar på stoffet (vad?) snarare än hur eleverna ska lära sig och med vilka mål, en processorienterad på elevernas utveckling (hur?, mot vad?) och en resultatorienterad på de mål som ska uppnås vid en viss tidpunkt (mot vad?).
Undersökningen bidrar härigenom med ett annorlunda inlägg i diskussionen om den semikommuniktion och interskandinaviska språkförståelse som förväntas föreligga och fortfarande eftersträvas i Skandinavien idag
Bekanta besök i biljettkassan
Get PDFInom forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP, 2013–2020) spelade vi in 1000 servicesamtal vid biljettkassor och bokningscentraler i Sverige och svenskspråkiga Finland (Norrby et al 2021). I denna videokorpus har vi kartlagt hur sådana servicesamtal typiskt går till. Samtalen är korta, effektiva och uppgiftsorienterade, där kund och personal följer ett fast mönster: Samtalet öppnas med ömsesidigt hälsande en åt gången, följt av kundens ärendepresentation och personalens hantering av ärendet, varpå samtalet avslutas genom utbyte av tackande och avskedsfraser (Nilsson et al 2020, Lindström et al 2020). Personalen deltar i samtalen i sin professionella roll. Kunden är privatperson, men orienterar sig tydligt mot rollen som kund och utför handlingar knutna till servicesituationen. I allmänhet är deltagarna obekanta, men i 30 av samtalen känner kund och personal varandra.
I föredraget fokuserar vi på vad som utmärker samtal mellan bekanta i en servicesituation: Öppnandet präglas exempelvis av överlappande hälsningar och frågor om hur den andra mår och det är generellt vanligt med förnamnstilltal och förnamnsreferens till icke-närvarande (se även Norrby et al 2019). Dessutom är det delvis andra ämnesval; semesterresor, mediciner och lunchställen avhandlas och deltagarna ger varandra komplimanger. Samtalen präglas också av ögonblinkningar, skämt, skratt och fatisk konversation. I studien jämför vi dessa 30 samtal med våra tidigare resultat som rör servicesamtal mellan obekanta. Därmed kan vi sätta fingret på likheter och skillnader mellan institutionell och privat diskurs och på så vis bidra till studiet av hur mellanmänskliga relationer förhandlas i olika typer av kontexter
Kollaborativ stöttning i språkcaféets praktikgemenskap
Get PDFI detta föredrag presenteras en studie av hur andraspråkstalare stöttar (Hammond & Gibbons 2005) varandras språkutveckling på språkcaféer. Analysmaterialet består av videoinspelningar på sammanlagt ca 10 timmar, samt intervjuer och fältanteckningar från fem språkcaféer, varav två är mötesplatser online och tre har skett fysiskt på plats.
Språkcaféer är platser där andraspråkstalare möts och övar målspråket i ostrukturerade eller semi-strukturerade samtal (Polo-Pérez & Holmes 2022). Sociologiska studier har visat hur konversationsträning på folkbibliotek kan främja andraspråkstalares integration i majoritetssamhället (Johnston & Audunson 2019). Aktuell språkvetenskaplig forskning har fokuserat på hur andraspråkstalare utvecklar sin interaktionella kompetens i lärandemiljöer utanför klassrummet, ”in the wild” (Eskildsen & Theodórsdóttir 2017, Kunitz & Majlesi 2022). Presentationen knyter an till denna forskning, samt syftar till att visa hur deltagarna i samspel utvecklar och utformar språkcafémiljöer till dynamiska praktikgemenskaper för språklärande (jfr Wenger 1998, communities of practice).
Samtalsanalytiska exempel på kollaborativ stöttning presenteras, vilka visar hur språkcafédeltagarna tar ansvar både för egen och andras andraspråksutveckling. I de fall då det saknas en förstaspråkstalare i samtalet, positionerar språkcafédeltagarna ofta någon annan i samtalet som expert, K+, (Drew 2018) vad gäller språklig kompetens på målspråket. Analysen visar även att rollen som expert kan skifta under samtalets gång, genom hur deltagarna positionerar sig själva och varandra, både vad gäller språklig kunskap och kännedom om det aktuella samtalsämnet (Kim 2019). I föredraget diskuteras också hur språkcafédeltagarna tillsammans utvecklar en praktikgemenskap som nya deltagare introduceras till, på vilka sätt detta kan ske, och hur hållbara miljöer för språkträning därigenom kan skapas.
 
Polisens medborgardialog i sociala medier – en studie av retoriskt medborgarskap på myndighetens Facebook och Instagram
Get PDFPolisen hör till de myndigheter som har gjort stora satsningar på att synliggöra sitt arbete via sociala medier. Genom närvaron i sociala medier vill man uttryckligen ”öka dialogen med allmänheten genom att vara synliga och tillgängliga där många människor är” (Polisen 2021). Tidigare internationell forskning (t.ex. Grimmelikhuijsen & Meijer 2015; Crump 2011) visar att rättsvårdande myndigheter huvudsakligen använder sociala medier monologiskt. Man ger information snarare än använder sociala medier för att föra en medborgardialog i frågor om till exempel brottsförebyggande åtgärder.
Föredraget redogör för resultaten av en studie av medborgardialog på den svenska Polisens nationella Facebook och Instagram (Skoglund & Goodwin u.u.).[1] Studien har genomförts inom den tvärvetenskapliga kunskapsmiljön En ifrågasatt demokrati, där forskare och praktiker samverkar för att belysa frågor om t.ex. medborgares yttrandefrihet i förhållande till maktbärande institutioner. Syftet är att kartlägga och diskutera vilket retoriskt medborgarskap (se t.ex. Kock & Villadsen; Seljeseth 2021) som framträder i kommentarsfälten på Polisens medieplattformar. Retoriskt medborgarskap ska här förstås ”som en roll vi kan inta eller få oss tilldelad i relation till myndigheterna genom det sätt myndigheter bemöter oss på” (Seljeseth 2020:32, min översättning).
[1] Polisen skrivs med stort P eftersom det är namnet på myndigheten som åsyftas här, dvs. inte polisen som yrkeskår eller polisen på regional nivå.
 
Nutidsrelevans – vad är det och är det ett användbart begrepp? – om presens perfekt i modern svenska
Get PDFFöredraget behandlar den moderna svenskans presens perfekt (PresPf hädanefter) som består av hjälpverbet ha i presens och supinumformen av huvudverbet, t.ex. har sett. I den tidigare litteraturen har det framhållits att PresPfs funktion är att indikera nutidsrelevansen hos en förfluten aktion (se t.ex. SAG 4:234, jfr. Larsson & Lyngfelt 2011). SAG (4:234) ger följande exempel på PresPfs nutidsrelevans.
(1) Du vet väl att Lotta och Klasse har förlovat sig?
(2) Jag har gått på kurs och kan sköta sådana här maskiner.
I (1) kan nutidsrelevansen hos PresPf sägas vara att Lotta och Klasse är förlovade, och i (2) är nutidsrelevansen att jag har vissa färdigheter efter att ha gått en kurs.
Vissa forskare har emellertid förhållit sig skeptiska till att använda begreppet nutidsrelevans för att förklara PresPfs funktion. Exempelvis menar Rothstein (2008:33) på att PresPf inte indikerar nutidsrelevans i (3), eftersom Newtons teorier uttryckligen beskrivs som att de inte är relevanta längre.
(3) Newtons teorier har haft stor betydelse i vetenskapens historia, även om de har upphävts.
Men vad är nutidsrelevans egentligen? Begreppet är tämligen svårdefinierat och olika författare tycks menar olika saker. Det är dessutom oklart när det är nutidsrelevans, och när det är andra faktorer som ligger till grund för PresPfs användning.
I föredraget diskuterar jag därför begreppet nutidsrelevans utifrån både konstruerade och autentiska data och kommer med förslag på hur vi kan förfina och precisera begreppet
Truth as Shibboleth in the Multimedia Arena of Populist Politics
Get PDFIt is a common belief that politicians lie. To some extent, that criticism is probably due to politicians saying things that their opponents dislike. It does not have to be lies in the crude sense of incorrect facts. Rather, controversial proposals, ideological values, partial interpretations. Even so, it has drawn attention among die-hard critics that President Donald Trump lies so much and so shamelessly and in so many forms: non-facts, wild exaggerations, and freewheeling imaginations. It has also surprised that Trump’s supporters do not seem to mind his lies. One reason for this lack of outrage may be that the president’s supporters actually see his statements as factually accurate. Another explanation (which in turn does not exclude the “first) could be that Trump’s “alternative facts” serve the same function as his slogan “Make America Great Again” – they become shibboleths that signal the group’s cohesion vis-à-vis other groups. That would mean that truthfulness is subordinate to Trump’s importance as a politician.
In this paper I will discuss Trump’s rhetoric in terms of a mediated spectacle, a form of ritual arena similar to American football (cf. Führer 2020), where an emotional audience shows a cultic loyalty to its tribe (the home team) in a mediated process of immersive participation with strong elements of aggression and violence. Here we see a parallel to Trump’s personality-centered and emotion-driven arena politics (via mass meetings and a large flock of followers on Twitter). Central to this revival interplay between choir and leader is the mobilizing function of language and other sensory and semiotic resources, not their truth function in the usual sense of the word as faithfulness to empirical reality. Actually, there is only room for a Truth Claim and it is not about truth but about trust: trust in one’s own leader and one’s own team
Do Polarities Attract? Exploring Beliefs About and Preferences for Party Polarization in Sweden Based on Social Determinants
Get PDF
