LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
Bisatser med struket ha som stilmarkör
Get PDFDet är välkänt att bisatser i modern svenska kan konstrueras utan finit ha: Man kunde se, att hon nyligen kommit från landet. Möjligheten att konstruera bisatser med ensamt supinum uppkommer under äldre nysvensk tid, och andelen ha-lösa bisatser ökar snabbt i svenskan fr.o.m. slutet av 1600-talet (se vidare Bäckström 2019 och Östman 2002). Under 1800-talet förefaller konstruktion med ensamt supinum haft något av en storhetstid. Därefter förskjuts variationsmönstret och bisatser med utsatt ha vinner ny terräng (jfr Thelander 2007:51 f.). I vårt föredrag ska vi redovisa en studie av växlingen mellan utsatt och utelämnat ha i bisatser från 1800-tal och tidigt 1900-tal. Utöver att studera förändringar i frekvens över tid ska vi redovisa en jämförelse av hur litterär dialog förhåller sig till annan samtida text i syfte att belysa hur bisatser med struket ha kan fungera som stilmarkör. Studien har genomförts som en del av projektet Hur skönlitteraturen gjorde svenskan modern som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet
Kommunikativa strategier som bidrar till hållbar användning av antibiotika
Get PDFAntibiotika används för att behandla vissa infektioner som orsakas av bakterier. Allt fler bakterier har dock utvecklat resistens mot antibiotika. Över tid kan det innebära att vanliga sjukdomar som tidigare botats med antibiotika blir livshotande samt att infektioner som kan uppstå i samband med operation eller allvarlig sjukdom inte går att behandla. En orsak till att resistensen ökar är att antibiotika används i onödan. I Sverige förekommer en överförskrivning av antibiotika när patienter söker vård för symptom på luftvägsinfektion (Nordström et al., 2013).
Föreliggande studie ingår i ett projekt som syftar till att identifiera kommunikativa strategier som främjar ansvarsfull förskrivning.* Om det inte är uppenbart att antibiotika är nödvändigt kan läkaren uppmuntra patienten att avvakta. I samband med detta är skyddsnätsråd, dvs. råd om hur patienten bör agera om symptomen kvarstår eller förvärras vanligt förekommande (Edwards et al. 2019). Skyddsnätsråd innebär att ansvaret för att bedöma hälsotillståndet delvis förflyttas från läkare till patient. Läkaren behöver säkerställa att patienten har tagit till sig den medicinska informationen. Skyddsnätsrådet implicerar också ett förtroende: läkaren måste förlita sig på patientens följsamhet om hälsotillståndet försämras.
Jag använder samtalsanalytisk metod (CA) för att undersöka hur skyddsnätsråd utformas och tas emot i möten mellan läkare och patienter i primärvården. Empirin utgörs av 27 sekvenser som excerperats från en videoinspelad korpus av 67 konsultationer där vuxna patienter söker vård för symptom på luftvägsinfektion. Analysen dokumenterar hur patienter visar följsamhet mot skyddsnätsråd samt vilka strategier som tillämpas i besök där patienter inte visar att de tar rådet på allvar.
 
Mottagaranalys på text utan interpersonell grammatik – hur då?
Get PDFMottagare och/eller modelläsare förekommer regelbundet som teoretisk utgångspunkt eller analysingång för textanalyser på svenskspråkigt material (se t.ex. Björkvall 2003; Nord 2008; Lassus 2010; Skoglund 2014; Poutanen 2020). Tidigare forskning som undersökt mottagare/modelläsare har oftast haft den systemisk-funktionella lingvistiken som språkteoretisk ram. Man har främst fokuserat på den interpersonella metafunktionen och visat hur de språkliga dragen kopplade till den tyder på att en viss text har en viss mottagare/modelläsare. Men hur studerar man relationen mellan avsändare och mottagare när den interpersonella grammatiken saknas eller lämnas underförstådd?
Syftet med det här föredraget är att diskutera hur modelläsarteorin kan appliceras i min avhandling. Föredraget behandlar pågående arbete, närmare bestämt mitt doktorandprojekt med arbetstiteln Att skriva för dubbla mottagare. I projektet studerar jag journalanteckningar från patientjournaler från år 2008 samt 2019–2020. I avhandlingen görs bland annat en modelläsaranalys, men materialet jag undersöker skiljer sig stort från det material som tidigare undersökts i mottagar- eller modelläsaranalyser. För det första är mitt material inte offentlig text. För det andra har materialet två tydliga potentiella läsare – vårdpersonal och patienten – som till stor del fungerar som motpoler. För det tredje är språket komprimerat, där mycket saknas eller lämnas underförstått, t.ex. subjekt och/eller finit verb (dvs. en väsentlig del av den interpersonella grammatiken). Jag vill därför problematisera modelläsarteorin och diskutera om och hur man kan applicera modelläsarteorin på journalanteckningsmaterialet
Hållbar ironi i Spanarna i P1?
Get PDFIroni är ett vanligt grepp i samtal i humoristiska underhållningsprogram. Samtidigt är det erkänt svårt att på ett tydligt sätt ringa in vad det är som gör att uttalanden uppfattas som ironiska, trots att försök har gjorts i många språkvetenskapliga teorier. En definition av ironi som är tillämpbar är “A literal evaluation that is implicitly contrary to its intended evaluation” (Burgers m.fl., 2011, s. 190). Inte sällan anses kärnan till ironi vara negativ. Men även om ironi ofta har en kritisk udd, uppfattar många den som underhållande – även om den inte alltid måste vara humoristisk (se Nuolijärvi & Tiittula, 2011).
Syftet med vår studie är att ta reda på vilka funktioner ironi har samt hur den ramas in och antyds. Materialet vi utgår från är radioprogrammet Spanarna i P1. I programmet gör tre inbjudna gäster framtidsspaningar i olika ämnen på ett humoristiskt sätt, där ironi är ett återkommande inslag.
Ironi kan bland annat ha funktionen att driva argumentation eller att skapa solidaritet och i den här studien undersöks detta samtalsanalytiskt. För att ta reda på hur ironin ramas in och antyds ligger utgångspunkten i ett antal humormarkörer som anses signalera ironi (Burgers & van Mulken, 2017). Utifrån studiens resultat går det att i ett vidare perspektiv säga något om huruvida ironi är hållbar såtillvida att den uppfattas och tas emot väl av övriga samtalsdeltagare
Hållbar läskompetens för texter i förändring: Högstadieelever läser argumenterande multimodala texter
Get PDFVisuella och auditiva element i texter blir allt viktigare i ett text- och medielandskap i ständig förändring, något som ställer krav på en läskompetens som är hållbar i denna föränderlighet. Syftet med studien är att bidra till ytterligare kunskap om ungdomars läsförståelse och meningsskapande processer, och fokuserar på högstadieelevers förmåga att tolka och syntetisera mening från olika modaliteter i argumenterande texter som debattartiklar, annonser och inlägg i sociala medier.
Tolv lektioner i tre högstadieklasser har filmats med tre videokameror när eleverna läser, svarar på frågor och diskuterar texter individuellt, i par och i grupper. Efter varje filmad lektion har elevintervjuer genomförts, där videosekvenser från textsamtalen använts som ”stimulated recall”.
Intertextual Content Analysis (Hallesson & Visén, 2018) har använts för att analysera de transkriberade videoinspelningarna med en expansion för att omfatta aspekter av visuell grammatik.
Preliminära resultat visar att högstadieelever tenderar att vara okritiska till källor de uppfattar som vederhäftiga. När eleverna under textsamtalen kopplar samman den lästa texten med specialiserade kunskaper eller egna erfarenheter, utgör detta en resurs som ofta används för ett gemensamt meningsskapande, men ibland inte. Eleverna tycks vara ovana vid att reflektera över och verbalt uttrycka sina intryck och tolkningar av multimodala element i texter. Eleverna i studien kan samtala om olika modaliteter när de blir uppmanade till det, men behöver ytterligare kunskaper om digitala texter och medier för att kunna använda de resurser som finns för att läsa, förstå och förhålla sig kritiska till texterna
Support for Sick and Unemployment Benefits in Sweden: On Class, Unions, and Anti-Immigration Attitudes
Get PDF
När mannen blev en person – Personbeteckningar med och utan efterledet -man i svensk tidningstext*
Get PDFAbduktion som alternativ i didaktisk forskning
No full textThis article aims to highlight how abductive logic may contribute to didactic research. The relationships between practice and theory are important as conditions for scientific knowledge production. More specifically the relation is important for practitioners' possibilities to experience that the research is relevant for them. Design-wise abduction contributes to placing reflection on relationships between theory and practice in the foreground. In the article, the relations are discussed as challenges linked to utility of didactic research and how research may be made available to practice. With this, we aim to contribute to a discussion about methodological considerations in didactic research. Earlier, the importance of theoretical choice has been illuminated in terms of the applicability of theories in practice, and choice of methods has primarily been described in action research and learning/lesson studies. In collaborative projects between researchers and practitioners’ questions have been raised about who formulates the research question, who is responsible for the design, and who benefits from the results. Metatheoretical points of departure and methodological issues in a more general sense have not, however, drawn significant attention. In a rapidly changing society, like ours, demands are constantly made on education and teaching to be reviewed and reshaped according to needs and demands that are formulated at different levels, both by practitioners, principals, and politicians. Phenomena studied in education are complex, thus, creating specific conditions for understanding and explaining those phenomena. Education involves cultural, psychological as well as physical, and external factors. Abduction may counteract too narrow understandings and explanations in research on teaching, by focusing on continuous development. Thus, the knowledge contribution may be formulated as didactic models and, or, concepts that contribute to the analysis, planning, and development of teaching. We provide examples from two different dissertations to illustrate how research background, selection of participants, settings, analyses, and contribution of knowledge may turn out in abductive processes. The two dissertations are of different character. One of the dissertations displays abductive processes from the start in describing and analyzing how students’ influence on their education may work. The other dissertation displays three studies on literacy practices, how they may be described by use of statistics, students' voices, and teachers' voices, where the abductive process rather got visible over time. In the final discussion validity and availability are given special attention and we hope that the article may contribute to a discussion of how the utility of didactic research may benefit methodologically and be strengthened by the employment of abduction. We claim that the validity of didactic research constantly must be tried and questioned, as the utility of the research may not be taken for granted. Research in the field of educational science is expected to respond to demands of proven experience and scientific principles. Design in didactic research needs a methodologic approach where the outcomes of research can be a common concern. Nevertheless, that working teachers have opportunities to take part in and employ novel research in their teaching could be an aim for researchers in the field of education. Another important implication that evolves in the article that is interesting is the possibility of a critical stance towards the influence of external factors and discourses that may affect how students' life chances are manifested, when didactic issues are considered. Critical realism may provide such space and the role of abduction promotes possibilities to challenge questions concerning evidence-based practice that could be narrowing the scope of research. Hopefully, our article will stimulate a further discussion among the readers and create interest in some of the ideas and procedures that abduction involves as one way to bridge the gap between practice and research, as well as concerning issues of power in the teaching-practice and dealing with power relations between researchers and practitioners.Syftet med artikeln är att belysa hur abduktion kan vara särskilt förtjänstfullt när forskningsintresset är didaktiskt. En av den didaktiska forskningens utmaningar är förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion som skapas i relationen mellan teori och praktikens skeenden. En särskild utmaning handlar om att tillgängliggöra didaktisk forskning för verksamma inom skolan och i den undervisning som bedrivs. Abduktion bidrar designmässigt till att reflektion över relationen mellan teori och praktik får en given plats i kunskapsproduktionen och att kunskapsbidraget kan formuleras som didaktiska modeller och begrepp som kan bidra i planering och analys av undervisning. I ett snabbt föränderligt samhälle ställs stora krav på att också utbildning och undervisning ständigt kan omprövas. De företeelser som studeras i undervisning är komplexa vilket skapar särskilda förutsättningar för hur de kan förstås och förklaras. Abduktion kan motverka entydiga förståelser och snäva förklaringsgrunder i forskning om undervisning genom att öppna för kontinuerlig utvärdering och utveckling. Ovanstående samband belyses genom illustrationer från två avhandlingar avseende forsknings-bakgrundens roll, urval och empiri, analysprocess, framställan i text och frågan om hur kunskapsbidrag kan gestalta sig. Diskussionen ägnas framför allt åt forskningens giltighet och tillgänglighet, och hur nyttiggörande av didaktisk forskning kan stärkas metodologiskt med hjälp av abduktion