LnuOpen (Linnaeus University)
Not a member yet
3576 research outputs found
Sort by
A window to new opportunities? : Archival professionals in potential entrepreneur roles in the Swedish reality-TV show It’s in the Walls
In this article we examine the present and future roles of archives and archivists in relation to contemporary institutional pressures to entrepreneurialise. We investigate them where they meet the public, where the information sector meets entertainment in a reading of the Swedish reality-TV show It’s in the Walls, where archives play a prominent role. We claim that the most likely archival entrepreneur would be a go-between, communicating the value of archives. In our exploration of what such go-between entrepreneurs might look like, we conceive of seven different possibly productive, possibly problematic, roles in which ALM-professionals, that is all who are working with the materials and matters of the institutions of Archives, Libraries and Museums could be cast. Focusing specifically on archival professionals, we name these, in the (entrepreneurial) spirit of a playful inquiry: The Entertainer, the Expert, the Explorer, the Emotion Facilitator, the Educator, The Evidence Provider, and the Knowledge Organiser. The TV show in our analysis serves as a window through which may be spotted new opportunities and we aim to contribute to a critical discussion of what the introduction of initiatives and discourses of entrepreneurship might do in, and to, the everyday lives and roles of ALM-professionals
Begriplig matematik - innehållsinkludering för elever med NPF
Föreläsningen omfattar hur matematik kan bli mer begriplig för elever som kan ha ett annat sätt att processa och bearbeta information och matematiskt innehåll. Matematik kan vara ett ämne som leder till svårigheter för elever med NPF och i föreläsningen presenteras förklaringsmodeller och hur undervisningen kan leda till konsekvenser och hinder eller möjligheter och utveckling. Det ges ett urval av stödstrukturer för matematik, grundat i forskningsfältet specialdidaktik och innehållsinkludering för elever med NPF. Föreläsningen omfattar hur matematik kan bli mer begriplig för elever som kan ha ett annat sätt att processa och bearbeta information och matematiskt innehåll. Matematik kan vara ett ämne som leder till svårigheter för elever med NPF och i föreläsningen presenteras förklaringsmodeller och hur undervisningen kan leda till konsekvenser och hinder eller möjligheter och utveckling. Det ges ett urval av stödstrukturer för matematik, grundat i forskningsfältet specialdidaktik och innehållsinkludering för elever med NPF.
Vide
Intelligent patent processing: Leveraging retrieval-augmented generation for enhanced consultant services
A Socio-Technical Perspective on the Adoption of Digital Tracking Technologies for Circular Economy in the Swedish Prefab Concrete Sector
Migrants in sexual and reproductive health and rights related policies in Sweden: a critical discourse analysis
Background
Sexual and reproductive health and rights (SRHR) policies might play a crucial role in shaping migrants’ SRHR outcomes. The purpose of the study was to critically examine: a) how migrants were represented in the discourses embedded within Swedish SRHR-related policies, and b) how migrants’ SRHR-related issues were framed and addressed within these discourses.
Methods
Critical discourse analysis (CDA) was used to analyze a total of 54 policy documents. Following Jäger’s approach to CDA, discourse strands and entanglements between different discourse strands were examined.
Results
Migrants’ representation in Swedish SRHR-related policies is often associated with the concept of vulnerability, a concept that can hold negative connotations such as reinforcing social control, stigma, and disempowerment. Alongside the discourse of vulnerability, the discourse of otherness appears when framing migrants’ SRHR in relation to what is defined as honor-related violence and oppression. Furthermore, migrant SRHR issues are occasionally conceptualized as structural issues, as suggested by the human rights-based approach embraced by Swedish SRHR-related policies. Relevant structural factors, namely migration laws and regulations, are omitted when addressing, for example, human trafficking and HIV/AIDS.
Conclusions
The dominant discourses seem to favor depictions of migrants as vulnerable and as the Other. Moreover, despite the prevailing human rights-based discourse, structural factors are not always considered when addressing migrants’ SRHR issues. This study calls for a critical analysis of the concept of vulnerability in relation to migrants' SRHR. It also highlights the importance of avoiding othering and paying attention to the structural factors when addressing migrants' SRHR.Background
Sexual and reproductive health and rights (SRHR) policies might play a crucial role in shaping migrants’ SRHR outcomes. The purpose of the study was to critically examine: a) how migrants were represented in the discourses embedded within Swedish SRHR-related policies, and b) how migrants’ SRHR-related issues were framed and addressed within these discourses.
Methods
Critical discourse analysis (CDA) was used to analyze a total of 54 policy documents. Following Jäger’s approach to CDA, discourse strands and entanglements between different discourse strands were examined.
Results
Migrants’ representation in Swedish SRHR-related policies is often associated with the concept of vulnerability, a concept that can hold negative connotations such as reinforcing social control, stigma, and disempowerment. Alongside the discourse of vulnerability, the discourse of otherness appears when framing migrants’ SRHR in relation to what is defined as honor-related violence and oppression. Furthermore, migrant SRHR issues are occasionally conceptualized as structural issues, as suggested by the human rights-based approach embraced by Swedish SRHR-related policies. Relevant structural factors, namely migration laws and regulations, are omitted when addressing, for example, human trafficking and HIV/AIDS.
Conclusions
The dominant discourses seem to favor depictions of migrants as vulnerable and as the Other. Moreover, despite the prevailing human rights-based discourse, structural factors are not always considered when addressing migrants’ SRHR issues. This study calls for a critical analysis of the concept of vulnerability in relation to migrants' SRHR. It also highlights the importance of avoiding othering and paying attention to the structural factors when addressing migrants' SRHR
Young people’s experience of the matching process when placed in foster care in Sweden
The concept of matching refers to the process when the social services select a foster home to fit an individual child for placement. The study’s aim is to investigate young people’s experiences of the matching process when placed in foster care. The empirical data is based on 9 semi-structured interviews made in 2023-2024, with young people having experience of placement in out-of-home care by the social services, more specifically foster care. Participants have been recruited from various parts of Sweden. The research questions are: How did the young people experience their participation in the matching process? What do young people express as possibilities for a stable and continuous placement? As theoretical concept, we have been inspired by Hart’s Children’s ladder of participation (Hart, 1992), based on Arnstein, 1969. Preliminary findings indicate that young people would like to feel more welcome and that the foster family shows an interest in the foster child. A wish for belonging to and being part of the family is expressed for, but the young people rarely feel this is the case. Often there is a lack of a matching process altogether. Findings indicate further that what seemed to be a well-matched family early in the process, turned out not to be the case, after some time. Recurrent and unexpected visits to the foster families to secure the young person’s well-being are participants’ suggested measures for the social services, as is a greater focus on the family and the young person, building a relationship
Från återförening till adoption: Socialtjänsten, Socialstyrelsen och ett politiskt paradigmskifte
I juni 2020 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att genomföra insatser som skulle öka socialtjänstens kunskaper om nationell adoption. Några månader tidigare hade Barnkonventionen blivit svensk lag och Lilla hjärtats död efter att ha återförenats med sina biologiska föräldrar blivit omskriven i media. Politiker krävde att större krav skulle ställas på biologiska föräldrar och återföreningsprincipen ifrågasattes. Uppdraget till Socialstyrelsen gjorde oss nyfikna. Antalet nationella adoptioner i Sverige har varit mycket lågt sedan 1960-talet och till skillnad från i Norge och Danmark adopteras i Sverige ytterst få familjehemsplacerade barn (Socialstyrelsen, 2023, figur 7; Mørk m fl., 2022). Vilken kunskap och vilka budskap om adoption skulle Socialstyrelsen förmedla till socialtjänsten?
Vi fick möjlighet att dokumentera arbetet i den arbetsgrupp hos Socialstyrelsen som genomförde regeringsuppdraget under ett drygt år. Under denna tid mötte vi gruppen regelbundet och ställde frågor om deras arbete, dokumenterade deras möten med representanter för socialtjänsten och deltog i flera av de konferenser som ordnades inom ramen för uppdraget. I vår analys identifierade vi tre utmaningar för Socialstyrelsen: I) arbetsgruppen uppfattade att uppdraget hade en tydlig politisk riktning II) arbetsgruppen fann att det saknades stöd i forskningen för att se adoption som en lösning för att skapa stabila placeringar och III) socialtjänsten uttryckte både skepsis och ett ringa intresse för adoption. Socialtjänsten beskrev utmaningar med att ens lyfta frågor om vårdnadsöverflyttning och adoption utan att samtidigt äventyra de biologiska föräldrarnas förtroende – något som även tidigare studier utförda av Socialstyrelsen hade visat. Dessa utmaningar, som är knutna till de relationella aspekterna av det sociala arbetet berördes dock enbart i begränsad omfattning i Socialstyrelsens kunskapshöjande insatser. Vår undersökning visar att det finns en risk att det stöd som socialtjänsten själv efterlyser riskerar att inte uppmärksammas när regeringsuppdrag leder till att Socialstyrelsens uppgift att stödja socialtjänsten underordnas uppdraget att styra den
Det (o-)likvärdiga fritidshemmet
Barn i socioekonomiskt utsatta områden kan ha utmaningar av flera olika slag. Förutom en dokumenterad barnfattigdom (Rädda Barnen, 2021) finns risker att utsättas för eller upptas i kriminella grupperingar, vilket har uppmärksammats under senare år (BRÅ, 2023). Skolors kompensatoriska arbete i dessa områden har därmed fått en vidgad betydelse i arbetet med att se och fånga upp barn och unga.
I en utredning som föreslår ett allmänt och avgiftsfritt fritidshem (SOU 2022:61) betonas att det kompensatoriska arbetet inte endast bör utgå ifrån brister i barnens hemmiljö utan även ifrån de livsvillkor som präglar barnens fritid i lokalsamhället. I utredningen diskuteras möjligheter att låta alla barn skrivas in på fritidshem, som en stärkande och förebyggande insats för alla de barn som idag inte har tillgång till fritidshemmets verksamhet och omsorg. Idag är fritidshemmet inte tillgängligt för de barn vars föräldrar är arbetslösa, föräldralediga eller sjukskrivna. På så sätt saknas likvärdiga villkor för barns möjligheter till meningsfull fritid utanför skoltid. Men likvärdigheten brister även med avseende på kvalitet, och forskning indikerar att fritidshemsverksamheters innehåll och former kan variera påtagligt i olika delar av landet (Lager, 2020).
Inom forskningsprojektet ”Det (o-)likvärdiga fritidshemmet” intresserar vi oss för fritidshemmets potential i socioekonomiskt utsatta områden. Vi studerar framgångsfaktorer och utmaningar inom det kompensatoriska arbetet. Målet är att bidra med kunskap om fritidshemmets bidrag till en mer likvärdig utbildning för barn i dessa områden. Empiri i projektet utgörs av en nationell enkät och intervjuer där rektorer ger en bild av de villkor som kan finnas i arbetet med att ge barnen en meningsfull fritid. Utmaningarna i dessa områden är stora och rektorerna ser tendenser att väldigt unga elever hamnar i destruktiva sammanhang på eftermiddagar och kvällar. Fritidshemmet skulle därför kunna utgöra en viktig kompensatorisk arena för många av eleverna. För att nyttja fritidshemmets fulla potential krävs resurser och förutsättningar samt personal med rätt värderingar och förhållningssätt. I empirin beskriver rektorerna personalens utsträckta sociala uppdrag där det blir viktigt att samspela med eleverna i olika sammanhang, signalera trygghet och vara vuxna förebilder. Vidare beskrivs fritidshemmets potential i att knyta kontakter med föreningar i närområdet för att ytterligare bidra till meningsfulla sammanhang för barnen. Trots utmaningar illustrerar resultaten fritidshemmets möjligheter att bidra till social rättvisa genom olika former av omfördelning och kompensering baserat på identifiering av lokala risker och brister i barnens livsvillkor
Insatser efter behov eller tradition: En studie om den sociala barnavårdens öppenvårdsinsatser
Den sociala barnavården i Sverige karaktäriseras av ett fokus på tidiga och frivilliga insatser för att utjämna livsvillkor i befolkningen. Till skillnad från många andra länder hanterar det svenska systemet en mängd målgrupper, alltifrån barn utsatta för omsorgsbrister och övergrepp till skolproblematik och normbrytande beteenden bland unga. Den kommunala sociala barnavården har stor frihet att besluta om hur öppenvården ska organiseras och utföras, men i enlighet med verksamhetens övergripande familjestödsorientering är insatserna traditionellt riktade mot att ge stöd till familjen i sin helhet för att därigenom förbättra barns situationer. De senaste decennierna syns ett ökat inslag av privata utförare, användning av manualbaserade insatser, politiskt fokus på särskilda målgrupper (kriminella ungdomar, hemmasittare, våld) samt ökad betoning på ett barnrättsperspektiv. I dagsläget betonas öppenvårdsinsatsernas förebyggande potential starkt och bland annat finns ambitioner att bygga ut samhällets öppna insatser genom att exempelvis erbjuda fler icke-behovsprövade insatser. Samtidigt finns begränsad kunskap om vilka insatser som faktiskt erbjuds och det förekommer betydande lokala variationer. Presentationen är en del av forskningsprogrammet ”Barnets färd genom den sociala barnavården” som följer 2,123 barn där utredning inletts i åtta kommuner i region Stockholm. Föreliggande presentation bygger dels på deskriptiva enkätdata, dels på intervjuer med chefer för såväl beställar- som utförarenheter (n=19) i kommunerna. Syftet med presentationen är att ge en närmare bild av utbudet av öppenvårdsinsatser, vad som styr utbudet, samt insatsernas förutsättningar att möta olika typer av behov bland klienter. Preliminära resultat visar att öppenvård är den klart vanligaste insatsen i de kommuner som studerats. Av de 34 procent barn som beviljades insatser erhöll 95 procent öppenvårdsinsatser. Den dominerande insatsen enligt enkäten var familjebehandling, följt av annan öppenvård samt kontaktfamilj/-person. I praktiken förekom cirka 30 insatser i kommunerna, men vanligast var traditionell familjebehandling, föräldrastödsinsatser, insatser för våldsutsatta barn och missbrukande unga samt kontaktperson/-familj. Däremot var det ovanligare med insatser direkt riktade mot skolproblematik, ungdomsproblematik och barn som anhöriga. Av intervjuerna framgår följande teman 1) Insats efter behov eller tradition?, 2) Tillgängliga insatser för barnet eller familjen? samt 3) Barnavårdens roll i förhållande till olika problematiker. Resultatet diskuteras utifrån den sociala barnavårdens roll och ansvar för olika grupper av utsatta barn och dess relation till andra samhällsinstanser