Pubmedia Jurnal Penelitian Tindakan Kelas Indonesia
Not a member yet
4771 research outputs found
Sort by
EFFEKTEN AV FYSISK AKTIVITET HOS PATIENTER MED CANCER I ETT PALLIATIVT SKEDE - En systematisk litteraturstudie
Att vårda patienter med kardiologiska sjukdomar: En allmän litteraturöversikt utifrån sjuksköterskors erfarenheter.
Sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård : En allmän litteraturöversikt
Background: Previous research shows that both patients and relatives value good communication and respectful treatment. The transition to palliative care affects both patients and relatives, and deficiencies in healthcare create insecurity and feelings of loss of control. Patients clarify the importance of a good care environment in creating a positive experience of palliative care. Aim: The aim was to compile an overview of nurses experiences of palliative care. Method: A general literature review containing 12 articles, of which two are quantitative and ten are qualitative. Result: Three themes could be identified in the results: Barriers in palliative care, Cooperation in teams, Collaborating with patients and relatives. Conclusion: Ethical and emotional challenges in palliative care place high demands on nurses’ empathy, resilience, and access to adequate support. Effective teamwork, clear communication and organizational support are identified as key factors in maintaining a sense of security and ensuring high-quality care. Insufficient support structures may contribute to stress and exhaustion. Educational initiatives and further research on support mechanisms are deemed essential to promote both care quality and nurses’ well-being. Keywords: experiences, general literature review, nurses, palliative car
TRANSKULTURELL OMVÅRDNAD : En allmän litteraturöversikt ur sjuksköterskeperspektiv
SAMMANFATTNING Bakgrund: Den ökande kulturella mångfalden inom hälso- och sjukvården medför både möjligheter och utmaningar. Transkulturell omvårdnad innebär att sjuksköterskan förstår och respekterar patientens kulturella värderingar, trosuppfattningar och vanor för att kunna ge kulturkongruent och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tolv vetenskapliga artiklar – tio kvalitativa, en kvantitativ och en med mixad metod. Analysen utfördes med en modell för litteraturöversikt Resultat: Fem huvudteman identifierades: språkbarriärer, kulturella utmaningar i omvårdnadspraxis, resursbrist samt relationsbyggande och kompetensutveckling. Sjuksköterskor upplevde svårigheter i kommunikationen, etiska utmaningar och stress till följd av kulturella skillnader, men betonade samtidigt vikten av empati, respekt och kulturell medvetenhet i mötet med patienter från olika bakgrunder. Slutsats: Transkulturell omvårdnad kräver tid, utbildning och organisatoriskt stöd för att sjuksköterskor ska kunna erbjuda jämlik, trygg och respektfull vård. En stärkt kulturkompetens bidrar till förbättrad kommunikation, ökat förtroende och högre kvalitet i omvårdnaden. Nyckelord: Erfarenheter, kulturkompetens, Litteraturöversikt, Sjuksköterskor, Transkulturell omvårdnad
Reading Aloud in Preschool : Didactic Perspectives, Practical Challenges, and Pedagogical Opportunities
Studien undersöker hur förskollärare resonerar kring och arbetar med högläsning som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Studien utgår ifrån ekologisk systemteori och sociokullturell teori för att belysa organisatorisk nivå och socialt samspel och hur det påverkar högläsning. Genom sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare, som analyserades utifrån tematisk analys. Resultatet visar att högläsning ses som central för barns språkliga, sociala och emetionella utveckling och används både planerat och spontant. Tidsbrist och stora barngupper utgör hinder för planerad högläsning. Studien visar att högläsningen har stor pedagogisk potential men behöver ges mer tid och medveten planering för att utnyttjas fullt ut. Analysen visar att högläsning formas utifrån olika nivåer, det direkta samspelet mellan barn och pedagog till organisatoriska ramar. Vilket leder till att högläsning både möjliggörs och begränsas av olika faktorer.
Inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskolans undervisning
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare möjliggör för barn i behov av särskilt stöd att delta i förskolans undervisning. Av intresse är också vilka eventuella utmaningar de möter i detta arbete. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. Studiens resultat visar att förtroendefulla relationer mellan barn och pedagoger, generella och individuella anpassningar samt tydliga och välkomnande lärmiljöer möjliggör barns deltagande. Samtidigt identifieras bristande kompetens och bristande organisatoriskt stöd som hinder för inkludering. Slutsatsen är att förskollärares förhållningssätt, kompetens och attityder är avgörande för att skapa inkluderande lärmiljöer. Genom att kombinera generella anpassningar med individuellt stöd samt främja samarbete inom arbetslaget, med vårdnadshavare och specialpedagoger, kan inkludering och lärande för alla barn stärkas
The importance of music for children's language learning : A qualitative study on the thoughts behind music as a method
Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning förskollärare använder sig av musik för att underlätta barns språkinlärning. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som grund, där centrala begrepp inom teorin används. En kvalitativ metod har använts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare för att samla in data. Resultatet visade att musiken var ett viktigt redskap för språkutveckling såväl som barnens trygghet och gemenskap. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Musiken framstår alltså som ett mångsidigt pedagogiskt redskap i många av förskolans olika delar.
Flerspråkighet i förskolan : En kvalitativ studie om hur förskollärare i förskolan arbetar för att främja och stimulera barns språkutveckling, med särskilt fokus på flerspråkiga barns lärande
Denna kvalitativa studie undersöker förskollärares uppfattningar och erfarenheter av arbete med flerspråkighet i förskolan. Syftet med studien är att analysera hur pedagoger beskriver flerspråkighetens betydelse, vilka strategier som används för att stödja barns språkutveckling, hur arbetet anpassas efter individuella behov samt vilka utmaningar och möjligheter som framträder i praktiken. Metoden bygger på semistrukturerade intervjuer med förskollärare från olika förskolor, vilket har gett oss en fördjupad förståelse för hur språkutvecklande arbete tar form i vardagen. Resultatet visar att flerspråkighet betraktas som en värdefull resurs, som stärker barns identitet, delaktighet och kulturella förståelse. Pedagogerna använder en bred repertoar av strategier – såsom högläsning, sång, bildstöd, digitala verktyg och smågruppsarbete – och anpassar sitt arbetssätt efter varje barns språkliga nivå. Samtidigt framkommer att arbetet ofta sker genom individuella initiativ snarare än genom gemensamma riktlinjer, vilket gör att flerspråkighetens potential inte alltid utnyttjas fullt ut. Studien visar även att pedagogerna möter återkommande utmaningar, framför allt i form av tidsbrist, brist på resurser och begränsad språklig kompetens. Trots detta framträder en stark vilja att skapa inkluderande miljöer där barnens språk används som broar mellan kulturer och som en källa till gemenskap och nyfikenhet. Vår slutsats är att flerspråkighet i förskolan ses som en pedagogisk tillgång, men att dess fulla potential kräver strukturellt stöd, gemensamma riktlinjer och kollegial reflektion för att kunna omsättas i en långsiktig och inkluderande praktik.
Digitala verktyg och källkritik i årskurs 3 : Lärares syn på möjligheter och utmaningar i skolan
Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs 3 använder digitala verktyg i samband med undervisning om källkritik. Studien genomfördes genom intervjuer med lärare. Resultaten visade att digitala verktyg är en del av undervisningen och elevernas arbete, men att arbetet med källkritik varierade mellan lärare. Vissa lärare använde digitala verktyg aktivt i samband med källkritik, medan andra inte gjorde det systematiskt. Studien tyder på att både användningen av digitala verktyg och undervisningen i källkritik är ojämnt fördelad, vilket kan påverka elevernas utveckling av kritiskt tänkande
Professional “acme” – As a Factor for Developing Professional Identity
This study aims to examine the concept of "professional acme" as a significant determinant in the formation of professional identity among educators. Employing a theoretical and conceptual literature review methodology, the paper explores various stages of professional development and integrates psychological and pedagogical theories, including acmeology and identity formation frameworks. The results indicate that achieving "acme”, the peak of professional excellence requires continuous learning, intrinsic motivation, mentoring, and psychological resilience. Teachers who reach this stage demonstrate stronger identity, greater instructional impact, and contribute more significantly to educational quality and student development. The study recommends teacher education programs to integrate reflective practice, value formation, and mentorship structures to nurture professional maturit