Pubmedia Jurnal Penelitian Tindakan Kelas Indonesia
Not a member yet
4771 research outputs found
Sort by
Förskollärares arbete med inkludering av barn i behov av särskilt stöd : En ramfaktoranalys baserad på kvalitativa intervjuer om resursanvändning i verksamheten
No full textStudiens syfte är att beskriva hur förskollärare i praktiken arbetar och ges möjlighet att utforma en inkluderande verksamhet för barn med behov av särskilt stöd. Forskning och granskningar visar att förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd inte alltid är likvärdigt. En kvalitativ metod användes genom åtta semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare. Materialet analyserades sedan med stöd av meningskoncentrering och tolkades utifrån ramfaktorteorin. Studien visar att förskollärare strävar efter att skapa en inkluderande lärmiljö där alla barn kan delta utifrån sina förutsättningar. Inkludering möjliggörs genom små grupper, goda personalresurser, planeringstid och tillgång till externt stöd, som specialpedagog. Begräsningar uppstår vid stora barngrupper, personalbrist, tidsbrist samt varierande kompetensutveckling. Rektorns engagemang, kollegialt samarbete och vårdnadshavares delaktighet påverkar i hög grad möjligheterna till inkludering. Vår slutsats är att förskollärares möjlighet att arbeta inkluderande formas av flera samverkande ramfaktorer. Goda organisatoriska och resursmässiga förutsättningar stärker det pedagogiska arbetet, medan brist på tid, personalresurser och stöd försvårar inkluderingsarbetet. Studien betonar vikten av kontinuerlig kompetensutveckling, tydligt ledarskap och nära samarbete med hemmet för att säkerställa att alla barn ges likvärdiga möjligheter att delta i förskolans verksamhet
Våldslek i förskolan - pedagogiska utmaningar kring trygghet och inflytande : En studie om förskollärares uppfattning och strategier
No full textStudiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver och hanterar våldslek i förskolan. Våldslek definieras som lekar med inslag av kamp, brottning och symboliskt våld, som kan uppfattas både som utvecklande och problematiska. Studien utgår från Groos teori, där lek ses som träning inför vuxenlivet. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med verksamma förskollärare och analyserats med tematisk analys. Resultatet visar att våldslek betraktas som en naturlig del av barns lek, där de bearbetar intryck, känslor och erfarenheter. Förskollärarna betonar vikten av vuxennärvaro, observation och vägledning för trygg och inkluderande lek. Kommunikation, reflektion och samarbete med vårdnadshavare framhålls som centrala strategier för att stödja barnens lek. Etiskt har studien beaktat frivillighet, informerat samtycke, anonymitet och konfidentialitets. Slutsatsen är att våldslek kan främja barns sociala och emotionella utveckling vid ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt
Barns inflytande i förskolan : En kvalitativ studie om hur barns inflytande möjliggörs i stora barngrupper
No full textStudien syftade till att undersöka förskollärares uppfattningar om barns inflytande i förskolan och hur förskollärare arbetar för att möjliggöra detta i relation till stora barngrupper. Utifrån styrdokument som betonar barns rätt till inflytande och statistik om stora barngrupper finns begränsad forskning som studerat detta gemensamt. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Resultatet visar att förskollärare främst definierar barns inflytande som möjligheten att påverka sin vardag. Flera strategier används för att stärka barns inflytande och förskollärare är medvetna om olika faktorer som minskar barns inflytande. Stora barngrupper är en central påverkansfaktor och förskollärares kompetens lyfts fram som en viktig komponent för att möjliggöra barns inflytande. Slutsatsen är att barns inflytande begränsas av exosystemets organisatoriska ramar, men att förskollärares förmåga att tillämpa en variation av strategier, strukturera barngruppen, ha vetskap om påverkansfaktorer samt arbeta långsiktigt bidrar till att barns inflytande kan möjliggöras i stora barngrupper
Teaching in preschool based on age or needs : A qualitative study on preschool teachers’ design of teaching in preschool
No full textStudiens syfte är att undersöka hur förskollärare utformar undervisning och hur undervisningen eventuellt skiljer sig åt beroende på barnets ålder och behov. Genom att intervjua sex förskollärare undersökte vi hur de utformade undervisning i förskolan och vilken hänsyn de tog till barns ålder och behov. Vi har utgått från läroplansteori i vår studie. Vårt resultat visar att förskollärare tar hänsyn till barns ålder och behov i utformandet av undervisningen. Det framgår i resultatet att förskollärare utgår från barns intresse. Undervisningen utformas utifrån projekt eller teman och undervisningen sker i mindre grupper. Vår slutsats är att förskollärare utformar sin undervisning utifrån sin tolkning av läroplanen. Där inkluderas ålder som en generell inramning för vad ett barns behov består av, men det är inte avgörande för undervisningens utformning.
PLISP : A PlayLISt Processing Language
No full textThis paper introduces a text-based, domain-specific language (DSL) for audio sample manipulation and playlist-based granular synthesis, embedded within the Cycling '74 Max \texttt{v8ui} environment using the mgraphics system, supporting real-time control and live coding. The interface enables command-line interaction with large-scale local audio corpora organised on a 2D self-organising map (SOM). It employs LISP-inspired prefix syntax and nested expressions, enabling performers to navigate and manipulate audio material through gesture-based control. The system emphasises modularity and customisation, enabling each musical gesture to be independently timed, chained, or sequenced, whilst supporting interaction models based on path-finding, spectral feature and metadata attribute filtering, and stochastic and probabilistic variation. This paper outlines the system’s architecture and influences, describes its core syntax and behaviors, and discusses implications for future developments in live coding design
Förbättring av en plastdetalj genom användning av designmetodik
No full textDenna studie behandlar vidareutvecklingen av en formsprutad plastdetalj för en handkontroll som ska underlätta för personer med nedsatt handfunktion att självständigt styra sjukhussängar. Arbetet genomförs mot bakgrund av ett ökat behov av miljömässigt hållbar produktutveckling och en identifierad brist på studier som kombinerar Design for Manufacturing (DfM) och Design for Environment (DfE) vid design av formsprutade komponenter. Målet har varit att optimera detaljens tillverkningsbarhet och miljömässiga hållbarhet genom att reducera antalet komponenter, anpassa designen för formsprutning och utvärdera materialval för både detalj och gjutform. Syftet med arbetet är att färdigställa en hållbar och tillverkningsbar design av plastdetaljen genom att tillämpa designmetodiker med fokus på miljö, material och tillverkningsprocess. Arbetet utgår från följande forskningsfrågor: • F1: Hur kan designen av en formsprutad detalj anpassas för förbättrad tillverkningsbarhet? • F2: Hur kan miljömässig hållbarhet förbättras genom design- och materialval i utvecklingen av en formsprutad detalj? Forskningsansatsen som tillämpats har varit deduktiv och forskningsdesignen är en fallstudie. Arbetet har delats upp i två faser: först en praktisk fas där CAD-modellen har modifierats med hjälp av DfM- och DfE-principer, följt av en teoretisk fas där materialval analyserats. Data har samlats in via litteraturstudier, simuleringar i CAD-program samt praktiska försök med formsprutning. Analysen har genomförts med hjälp av bland annat simulering, materialdatabasen Ansys Granta EduPack och en enklare innehållsanalys. Resultatet visar att antalet delar kunde minskas från fyra till en, vilket medförde en 75 % minskning av delar och 66 % färre nödvändiga gjutformar. Knapparna har integrerats i plastdetaljens kropp och etiketter har designats in i ytan för att underlätta användning. Materialet polypropen (PP) valdes till slut för plastdetaljen tack vare dess låga kostnad, lätta vikt, låga smältpunkt och goda miljöegenskaper. Gjutformar gjorda i materialet resin visade sig ha låg hållfasthet och även medföra svårigheter vid exakt tillverkning, vilket är en stor skillnad mot de mer konventionella materialvalen stål och aluminium. Slutsatsen som kan dras är att plastdetaljens design har kunnat förbättras både funktionellt och ur ett tillverknings- och hållbarhetsperspektiv genom tillämpning av DfM och DfE. Arbetet visar att en kombination av designoptimering och miljöanalys är en effektiv metod för att utveckla formsprutade medicintekniska hjälpmedel som är mer lämpliga för masstillverkning och sjukhusbruk
Att förstå, analysera och stödja : En fallstudie om L2-elevers fonologiska medvetenhet och stavningsförmåga
No full textDe senaste åren har antalet elever med svenska som andraspråk (L2) ökat i svenskgrundskola, samtidigt som studier visar att en allt färre andel av dessa elever nårmåluppfyllelsen i årskurs 3. Avkodning är en grundläggande färdighet för att lära sig att läsaoch skriva. För att utveckla denna färdighet krävs fonologisk medvetenhet, något som kanvara särskilt utmanande för L2-elever. Det finns dessutom en osäkerhet bland pedagogerkring hur flerspråkighet ska mötas i klassrummet och forskning visar att det finns ett behovav mer kunskap om språkstödjande insatser i svensk kontext. Studiens syfte är att genom enfallstudie undersöka om det går att urskilja mönster av fonologiska svårigheter hos L2-elevermellan årskurs 1 och årskurs 3, i klasser där majoriteten av elevunderlaget har svenska somL2. Studien har två delar, den första baseras på kvantitativa kartläggningsresultat avidentifierade bokstavsljud i årskurs 1 samt ljudenlig stavningsförmåga i årskurs 3. Studiensandra, kvalitativa resultat, utgår ifrån tre semistrukturerade intervjuer med undervisandelärare. Resultaten visar att det går att urskilja fortsatt osäkerhet av svenska bokstavsljud samtmönster av felstavningar i ord som innehåller specifika bokstavsljud ochstavningskombinationer. Dessutom visar fallstudien ett behov av fördjupad kunskap omundervisningsmetoder som främjar L2-elevers fonologiska medvetenhet och ökad samverkanvid kartläggningsanalyser för att höja måluppfyllelsen
Literature selection and teaching methods in multilingual classrooms : A qualitative study of experienced teachers' work with fiction and teaching multilingual students
No full textSyftet med denna studie är att undersöka hur SVA-lärare i grundskolan väljer skönlitteratur och vilka undervisningsmetoder de använder för att stödja flerspråkiga elevers språkutveckling i mångkulturella klassrum. Studien belyser även hur lärarna motiverar sina litteraturval och hur de upplever att skönlitteratur påverkar elevers språk- och identitetsutveckling. Urvalet består av fem yrkesverksamma lärare från tre grundskolor i Mellansverige. Studien besvarar forskningsfrågor genom en kvalitativ ansats som baseras på semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk analys, vilket resulterade i sex återkommande teman som beskriver lärarnas arbete, överväganden och erfarenheter. Resultaten visar att litteraturvalet är en komplex process där lärare behöver balansera språklig tillgänglighet, åldersadekvat innehåll och elevers intresse. För att stödja elevernas förståelse använder lärarna språkutvecklande och multimodala strategier, såsom högläsning, bildstöd, digitalt ljudstöd, arbete med förförståelse och dialogiska textsamtal. Studien visar också att skönlitteratur kan skapa motivation, identifikation och känslomässigt engagemang, men att begränsat ordförråd, svag läsvana och bristande skolspråk utgör betydande hinder. Även organisatoriska faktorer – exempelvis tid, gruppstorlek och tillgång till språkstödjare – påverkar undervisningens möjligheter. Slutsatsen är att skönlitteratur har stor potential som ett språk-, identitets- och kunskapsutvecklande verktyg i SVA-undervisningen, men att denna potential förutsätter medvetna didaktiska val och ett omfattande pedagogiskt stöd. Studien pekar även på ett behov av vidare forskning som inkluderar flerspråkiga elevers egna perspektiv på skönlitteratur
Teacher guide support for introducing the concept of fractions
No full textSyftet med denna studie är att undersöka vilket stöd lågstadielärare ges i lärarhandledningar i matematik vid introduktionen av bråkbegreppet. En innehållsanalys av lärarhandledningarna som baserats på ett ramverk för designprinciper för lärarpedagogiska handledningar har i arbetet tillämpats. Resultatet indikerar att lärarstödet vid introduktionen av bråkbegreppet förekommer i relativt stor omfattning. Resultatet som presenteras diskuteras mot forskning utifrån tre aspekter med fokus på stödet läraren erbjuds och lärarens förmåga att nyttja stödet i sin undervisning. Slutsatsen som dras är att lärarstödet är av stor betydelse men lärarens förmåga att förstå och använda läromedlet även det spelar en avgörande roll i undervisningen.
Matematiklärares förväntade stöd från speciallärare och specialpedagoger
No full textDå yrkesrollerna speciallärare/-pedagog inte har en tydlig förankring i skollagen, har rollerna formats mycket utifrån arbetsplats och ledarskap. Speciallärare/-pedagoger har i sin yrkesexamen beskrivet att de är utbildade att agera expertroll och stöd för lärare, och därför är det av intresse att undersöka vilket stöd lärare i matematik upplever sig få från dessa yrkesgrupper. Sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer användes för att undersöka studiens syfte, som var att belysa matematiklärares upplevda stöd från och samarbete med yrkesgrupperna speciallärare/-pedagog. Urvalet utgjordes av högstadielärare i matematik från södra Sverige. Två teoretiska ramverk användes där Bronfenbrenners (2005) ekologiska systemteori utgjorde det generella ramverket. Ricci m.fl. (2019) ramverk för klassificering av samundervisning, användes som ett verktyg att kategorisera vilken typ av samundervisning den enskilda respondenten bedrev. Resultatet visade att det stöd som studiens matematiklärare fick i matematik är försumbart på sin höjd där inte samundervisning i matematik skedde. De uppgav att de kunde få generella tips för att bättre möta elever i matematiksvårigheter. Samarbetet pekar på att matematikläraren var i en beroendeställning att få informationen kopplad till deras elever vars särskilda stöd ersatte deras undervisning. Majoriteten av matematiklärarna upplevde att de själv fick söka upp specialpedagogen/-läraren för att få en helhetsbild av eleven med extra anpassning. Förvirring kring yrkesrollerna speciallärare/-pedagog var ett genomgående tema där orden ofta användes som ekvivalenta uttryck