Pubmedia Jurnal Penelitian Tindakan Kelas Indonesia
Not a member yet
4771 research outputs found
Sort by
Evaluation of MyTime, an intervention to increase Time-Processing Ability, facilitating everyday functioning in preschool children
No full textWe are all placed in and influenced by time and how we adapt to time affects our everyday functioning. Time-related difficulties are common among preschool children, and these challenges become more pronounced in those with cognitive disabilities or special needs due to developmental delay. In Sweden, all preschool children, regardless of cognitive abilities, are included in the same preschools. Children in need of special support (INS) often display delays in Time-Processing Ability (TPA), which impacts their everyday functioning. Even their typically developing peers are not yet mature enough to fully understand and use the information from a clock. Delays in TPA can negatively affect later school adjustment. The overall aim of this doctoral thesis is to evaluate an intervention to increase Time-Processing Ability facilitating everyday functioning in preschool children in need of special support and typically developing children 5-6 years of age. The thesis includes four studies. Studies I, II, and IV have been published and study III is submitted. The aim of Study I was to explore the feasibility of the intervention program MyTime in the preschool environment for children in need of special support and typically developing children 5-6 years of age. Study I is a feasibility study in a preschool setting in Dalarna including 20 preschool children (children in need of special support n = 4, typically developing children n = 16) 5-6 years of age and their preschool teachers. The results show that the MyTime intervention program and assessments were feasible with preschool children in need of special support, typically developing in the preschool environment. Further the study indicated an increase in TPA and everyday functioning. The aim of Study II was to evaluate if the intervention program MyTime can increase Time-Processing Ability, facilitating everyday functioning in preschool children INS 5-6 years of age. Study II is a randomized controlled study. In total 56 children INS are included in the analysis. The results showed no significant increase in TPA or everyday functioning. A secondary finding was that most of the recruited preschool children in need of special support had a TPA two standard deviations below the norm. The aim of Study III was to evaluate if the intervention program MyTime can increase TPA, facilitating everyday functioning in typically developing preschool children 5-6 years of age. Study III is a randomized controlled study. In total 73 typically developing children were included. The manuscript is submitted. Preliminary results showed no significant increase in Time-Processing Ability. The secondary outcome measure of everyday functioning showed a significant increase in the scales of daily time management, and in the cognitive and social scale of adaptive behavior. The aim of Study IV was to explore the experience and the meaning of using MyTime from the perspective of preschool children in need of special support. Study IV is an interview study that included 21 preschool children in need of special support in analysis. The results showed the preschool children´s experiences and expressions that uncovered their meaning of using the MyTime intervention to know and to understand time by doing. The results from the studies in this thesis will contribute to knowledge about the possibilities of increasing Time-Processing Ability and therefore also everyday functioning. Further, the thesis also contributes to knowledge of how preschool children experience the MyTime intervention. MyTime could be used by professionals e.g. occupational therapists at habilitation centers and preschool teachers to increase the development of TPA and therefore facilitate everyday functioning, affecting their academic achievement positively in further education
Early Validation & Verification in Model-Based Systems Engineering
No full textSystems engineering is a discipline that assists practitioners in developing complex systems by managing and reducing risk across a systems life cycle. An essential part of systems engineering activities is the confirmation that the right system is built, and that the system is built right, commonly referred to as validation & verification. Currently, several engineering domains are seeing significant increases in their engineering complexity, due in part to technological advances and expanding customer demands. As a result, systems engineering is seeing widespread adoption of model-based practices to counter-act increasing complexity by relying on abstract representations of a system to make design-decisions and improve risk management capabilities. With the transformation into model-based systems engineering, significant research challenges arise to meet industry needs to enable the readily available use of model-based validation & verification in the early development stages in engineering processes. In this thesis, we investigate how model-based systems engineering enables early validation and verification of systems through analysis performed using abstract and semi-formal models in industrial early stage development settings. The thesis consists of three main chapters; (1) A thorough examination of literature towards the needs, solutions, and open challenges for early validation & verification; (2) A description of the five main solutions developed as part of the thesis research, their industrial settings, and a comparison between these approaches; (3) A summary and merging of the empirical data, practitioner observations, and lessons learned throughout the research regarding early validation & verification and its impact on industrial model-based systems engineering.Systems engineering är en disciplin som hjälper ingenjörer att utveckla komplexa system genom att hantera och minska risker över en systemlivscykel. En viktig del av systems engineering är bekräftelsen på att rätt system är byggt, och att systemet är byggt rätt, vanligtvis kallat validering och verifiering. För närvarande ser flera teknikområden betydande ökningar i sin tekniska komplexitet, delvis på grund av tekniska framsteg och expanderande kundkrav. Som ett resultat ser systems engineering en utbredd användning av modellbaserade metoder för att motverka ökande komplexitet genom att förlita sig på abstrakta representationer av ett system för att fatta designbeslut och förbättra riskhanteringskapaciteten. Med omvandlingen till modellbaserad systems engineering uppstår betydande forskningsutmaningar för att möta industrins behov av att möjliggöra lättillgänglig användning av modellbaserad validering och verifiering i de tidiga utvecklingsstadierna inom ingenjörsprocesser. I denna avhandling undersöker vi hur modellbaserad systems engineering möjliggör tidig validering och verifiering av system genom analys utförd med hjälp av abstrakta och semiformella modeller i industriella tidiga utvecklingsmiljöer. Avhandlingen består av tre huvudkapitel; (1) En grundlig litteraturgenomgång avseende behov, lösningar och öppna utmaningar för tidig validering och verifiering; (2) En beskrivning av de fem huvudlösningarna som utvecklats som en del av avhandlingens forskning, deras industriella miljöer och en jämförelse mellan dessa tillvägagångssätt; (3) En sammanfattning och sammanslagning av empiriska data, observationer från användare, och lärdomar från forskningen gällande tidig validering och verifiering samt dess inverkan på industriell modellbaserad systems engineering
Omvårdnad av personer med demenssjukdom : En allmän litteraturöversikt av sjuksköterskors erfarenheter
No full textBakgrund: Demenssjukdom är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos äldre. Sjukdomsutvecklingen kan innebära att behovet av omvårdnad ökar för personen med demenssjukdom. Sjuksköterskans yrkesansvar är att ge personcentrerad omvårdnad som anpassas utifrån varje unik person. Detta kan vara utmanande eftersom sjukdomen kan begränsa personens möjlighet att uttrycka önskemål och kommunicera behov. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt av tolv kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av tio artiklar av kvalitativ metod och två artiklar av kvantitativ metod. Dataanalys utfördes i fyra steg enligt Friberg. Resultat: Tre teman framkom i resultatet: Inre resurser för omvårdnad, Yttre förutsättningar för omvårdnad och Platsens betydelse för omvårdnad. Slutsats: Framkomna erfarenheter visar att sjuksköterskor föredrar att arbeta personcentrerat i omvårdnad av personer med demenssjukdom, men att de erfar att det ibland saknas förutsättningar och resurser för detta. Resultatet belyser behovet av att stärka sjuksköterskans möjligheter att arbeta personcentrerat. Förhoppning är att detta examensarbete ska bidra med kunskap till nytta för nyblivna och erfarna sjuksköterskor. Nyckelord: demenssjukdom, erfarenheter, personcentrerad omvårdnad, sjukskötersko
ATT VÅRDA PERSONER MED DEMENSSJUKDOM : En allmän litteraturöversikt över sjuksköterskans erfarenheter
No full textBackground: Dementia leads to gradual cognitive decline and increasing need for nursingcare. Nurses play an essential role in promoting safety, dignity and participation forindividuals living with dementia. Caring within this context can be complex and requiresadaptation to each person’s needs, communication abilities and lived experience. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for individuals with dementia. Method: A general literature review was conducted using a structured analytical approach. Twelve scientific articles were included: ten qualitative, one quantitative and one mixed method. Results: Three main areas emerged: meaningful caring as intrinsic motivation in dementia care, person-centered approaches and understanding in the context of challenging behaviours and the need for knowledge and resources within care provision. Nurses reported that attentiveness, knowledge of the person’s life history and relational presence contributed to reduced distress and increase trust. Limited time and resources hindered person-centeredcare. Conclusion: Person-centered care requires continuous education and organizational conditions that support time, reflection and relational presence in nursing practice.
Brottsförebyggande arbete inom grundskolan : En hermeneutisk studie gällande skolpersonalens roll inom detbrottsförebyggande arbetet
No full text Denna studie undersöker hur skolpersonal uppfattar, tolkar och arbetar med brottsförebyggande insatser riktade till barn och ungdomar. Syftet är att med hjälp av en hermeneutisk metod skapa en djupare förståelse för hur dessa insatser genomförs i skolmiljön, vilka sociala faktorer som kan skydda unga från kriminalitet samt vilka utmaningar personalen möter i sitt arbete. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med personer som arbetar i eller nära skolan, till exempel kurator, socialpedagog och trygghetssamordnare. Resultatet visar att relationer, närvaro och trygghet är avgörande för att arbeta förebyggande. Skolan ses som en viktig skyddsaspekt, särskilt om eleverna känner sig sedda och har meningsfulla fritidsaktiviteter. Samverkan mellan skola, socialtjänst och andra aktörer lyfts som viktig, men upplevs ibland som bristfällig. Utmaningar som tystnadskultur, bristande resurser och otydliga ansvarsområden försvårar arbetet. Analysen genomfördes med hjälp av en hermeneutisk analysprocess, där forskaren rörde sig mellan helhet och del i tolkningen av intervjuerna. Studien bidrar med fördjupad kunskap om hur skolpersonal upplever sina möjligheter att påverka ungas livssituation och ger förslag på hur det förebyggande arbetet kan stärkas genom tydligare struktur, utbildning och långsiktigt stöd
Fysioterapeuters erfarenheter av att arbeta med patienter med funktionella neurologiska symtom
No full textHar ni bara lekt idag? : En fenomenografiskt inspirerad studie om förskollärares uppfattningar om att använda barns lek som metod för inlärning av matematik
No full textStudiens syfte var att undersöka förskollärares uppfattningar av att använda barnens lek som metod för inlärning av matematik samt deras uppfattningar om sin egen roll i främjandet av barns matematikinlärning i leksituationer. Lek och matematik lyfts fram som viktiga för barns utveckling och lärande, dock är det mer otydligt hur undervisning bör bedrivas i relation till lek. Med inspiration av fenomenografin genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med förskollärare, där den lekresponsiva teorin användes med fenomenografin i analysen. Resultatet visar att förskollärare över lag uppfattar leken som en central och meningsfull metod som skapar gemensamt fokus. Samtidigt visar resultatet en variation av förskollärarnas uppfattningar kring sin roll i leken. Slutsatsen är att förskollärares engagemang och medvetenhet är avgörande för att lek framgångsrikt ska fungera som metod för matematikinlärning, samt betydelsen av kompetensutveckling kring hur lek och undervisning kan integreras för att främja barns lärande kring matematik
Group size in preschool : Strategies and challenges from principals perspectives
No full textSyfte med studien är att undersöka hur barngruppens storlek påverkar verksamheten i förskolan samt vilka ramar förskolan har att förhålla sig till utifrån barngruppens storlek. En kvalitativ metod användes i form av fem semistrukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Studien har analyserats utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv där det synliggörs att strategier är avgörande för verksamheten samtidigt som det är utmanande att åstadkomma. Studien belyser Skolverkets riktlinjer som problematiska och svåra att följa utifrån ekonomiska aspekter enligt rektorerna. I resultatet framkommer att rektorerna som arbetar på kommunala förskolor hävdar att det enbart skett en förändring i vistelsetiden, medan rektorerna som arbetar på privata förskolor hävdar att det skett en förändring i både vistelsetid och barnantal. I diskussionen diskuteras om det kan finnas en påverkan i svaren utifrån om de är kommunalt anställda eller inte.
Studierelaterad stress, coping och stöd bland polisstudenter
No full textPolisutbildningen präglas av olika former av sociala, psykologiska och fysiska krav som kan ge upphov till stress, som studenterna behöver hantera med varierande copingstrategier. Syftet med denna studie var att undersöka hur polisstudenter upplever studierelaterad stress, vilka copingstrategier de använder samt vilket stöd de upplever som hjälpsamt eller bristande under polisutbildningen. Åtta individuella intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Resultaten identifierade flera centrala stressorer såsom: akademiska krav och studietakt, organisatoriska krav, fysiska moment, sociala krav och självställda krav. De copingstrategier som identifierades var: strukturering och planering, acceptans, mental förberedelse och fysisk aktivitet. Vidare identifierades både kamratstöd och institutionellt stöd som betydelsefulla resurser i stresshanteringen. Sammantaget visar resultaten att studierelaterad stress uppstår i ett samspel mellan olika typer av krav och tillgängliga resurser. Studenterna använde såväl problemfokuserade som emotionsfokuserade copingstrategier. Studien belyser vikten av att uppmärksamma både individuella och organisatoriska faktorer i arbetet med att främja polisstudenters hälsa och välbefinnande
