Pubmedia Jurnal Penelitian Tindakan Kelas Indonesia
Not a member yet
4771 research outputs found
Sort by
Fysioterapeuters erfarenhet av att samarbeta med tolk : En kvalitativ studie
No full textBackground: Language barriers in healthcare can negatively affect communication, patient safety, and treatment outcomes. For physiotherapists in primary care, where communication is central to rehabilitation, the use of interpreters can present both opportunities and challenges. Aim: The aim of this study was to explore physiotherapists experiences of collaborating with interpreters in primary care. Method: The study used a qualitative design with an inductive approach. Data were collected through ten semi-structured interviews with physiotherapists experienced in working with interpreters. The material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Result: Three main categories were identified: the role and professionalism of the interpreter, conditions and challenges of different interpreting methods, and communication. Participants emphasized that interpreters with professionalism and competence are crucial for the quality of the encounter. The choice between on-site and telephone interpreting mainly affected the flow of the conversation and patient comfort. Communication was challenged by language limitations, cultural differences, and time constraints. Conclusion: Physiotherapists experiences of collaborating with interpreters in primary care are influenced by several factors. Professional interpreters are preferred over ad hoc interpreters to ensure neutrality. On-site interpreters facilitate practical tasks, while telephone interpreters can enhance anonymity. Patients’ ability to make behavioral changes is affected by the support of both the physiotherapist and the interpreter, as well as individual factors such as self-efficacy and outcome expectations. Effective interpreter collaboration may be important for patient engagement and rehabilitation success. Keywords: Physiotherapy, primary care, language barriers, healthcare interpretin
Barns delaktighet i förskolan : Förskollärarnas startegier för att tillämpa Barnkonventionen
No full textStudiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till Barnkonventionen och arbetar med barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans vardag. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Analysen utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv och centrala begrepp inom teorin. Resultatet visar att förskollärare använder olika strategier för att möjliggöra barns delaktighet, men att arbetet också präglas av utmaningar som exempelvis personal- och tidsbrist. Slutsatsen är att förskollärare behöver vara lyhörda och medvetna om barns rättigheter för att alla barn ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka verksamheten
Inkluderande språkmiljö för flerspråkiga barn : En kvalitativ studie om hur förskollärare skapar en inkluderande språkmiljö för flerspråkiga barn
No full textSyftet med studien var att ta reda på hur flerspråkiga barn blir inkluderade iförskolans språkmiljö. Det är en kvalitativ studie där vi har samlat in datamaterialetmed semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex förskollärare för studien.Studien har utgått från socialkonstruktivistiska teorin med hjälp av centrala begreppfrån teorin. I resultatet synliggörs det att respondenterna har använt olika arbetssättsom individuella anpassningar och barns modersmål som språkverktyg för att skapaen inkluderande språkmiljö för de flerspråkiga barnen. Det synliggjordes attspråkmiljöerna utformades även med bildstöd och böcker samt att barnen harinflytande över sin språkmiljö, vilket inkluderade de flerspråkiga barnen. Resultatetlyfter även fram utmaningar som stora barngrupper och tidsbrist för att kunna skapaen inkluderande språkmiljö. Slutsatsen är att studiens deltagare använder sig av olikaarbetssätt och föremål för att skapa en inkluderande språkmiljö för flerspråkiga barn.Dock finns det utmaningar med detta som stora barngrupper och tidsbrist
The impact of reading aloud on children’s language development : Preschool teachers' perceptions of working methods and challenges in reading aloud as a language-developing practice
No full textStudiens syfte är att fördjupa kunskapen om förskollärares arbete med högläsning i förskolan med ett språkutvecklande syfte. I denna kvalitativa studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio förskollärare från olika förskolor och fått en inblick i deras arbete med högläsning. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studien har analyserats med en fenomenografisk ansats eftersom vi vill undersöka variation i förskollärares uppfattningar om högläsning. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig av flera olika strategier för att engagera och öka barns delaktighet under högläsning. Förskollärarna anpassar böckernas innehåll för högläsningsstunder efter barngruppernas nivå. Förskollärarna använder verktyg och skapar lustfylldhet genom estetiska uttrycksformer. Däremot finns det faktorer som påverkar hur högläsningen planeras och blir till, i förhållande till barngruppsstorlek och språkvariationer.The purpose of the study is to deepen knowledge about preschool teachers' work with reading aloud in preschool with a language development purpose. In this qualitative study, we have used semi-structured interviews. We have interviewed nine preschool teachers from different preschools and gained insight into their work with reading aloud. The theoretical starting point of the study is based on a sociocultural perspective. The study has been analyzed with a phenomenographic approach because we want to examine variation in preschool teachers' perceptions of reading aloud. The results show that preschool teachers use several different strategies to engage and increase children's participation during reading aloud. The preschool teachers adapt the content of the books for reading aloud sessions to the level of the children's groups. The preschool teachers use tools and create enjoyment through aesthetic forms of expression. However, there are factors that affect how reading aloud is planned and produced, in relation to the size of the children's group and language variations.
Formativ bedömning i SFI-undervisningen : Formative assessment in Swedish for Immigrants education
No full textDenna studie undersöker hur SFI-lärare uppfattar och tillämpar formativ bedömning i SFI-undervisningen samt hur den enligt lärarna bidrar till elevernas språkutveckling. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med 6 SFI-lärare i syfte att fånga deras perspektiv och erfarenheter kring formativ bedömning. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten visar att lärarna uppfattar formativ bedömning som ett viktigt verktyg för att stödja elevers språkutveckling. Den används i stor utsträckning som muntlig direkt återkoppling i klassrummet. Resultaten indikerar att formativ bedömning är intregrerad i undervisningen som en kontinuerlig process. Formativ bedömning anses av lärarna stärka elevernas delaktighet, kommunikativa självförtroende och metakognitiva utveckling, vilket i sin tur bidrar till ökad motivation och språkutveckling. Studien visar även att lärarna anpassar formativ bedömning efter elevernas individuella förutsättningar, behov och språknivå. Formativ bedömning framstår därmed som både ett stöd för lärande och ett verktyg för att skapa ett inkluderande och kommunikativt lärandeklimat i SFI-undervisningen.
ATT VARA STARK FÖR ATT STÄRKA ANDRA : Hur socialarbetare upplever arbetet med våldsutsatta kvinnor samt effektiva copingstrategier
No full textAbstract Social workers in work with women expose d to violence are primarily at a higher risk to suffer from mental health, in regard to the research field. Secondary traumatization, burnout, and empathy of fatigue and stress related issues are examples of commonly negative effects which social workers are exposed to. Statistics within the Swedish context shows a higher rate of sick-leaves and anti-depressant medications amongst social workers, compared to other occupational groups. Notwithstanding, the research is limited in relation to how social workers are affected emotionally and cognitively, as well as which coping strategies are adaptive to achieve and maintain a sustainable work environment. The purpose of this study is to elucidate the phenomenon as well as how the phenomenon could be prevented, both on an individually and a collectively level, through KASAM and Coping as the conceptual framework. By using a qualitative method and interviews through a hermeneutic approach, we can obtain a grasp of the social workers' subjective experiences in relation to the context of the field. The result of the study indicates a digre of self-awareness amongst social workers, which contributes to identifying protective- and risk factors, with regards to the negative impact of the work with women’s traumatic experiences. The conclusions highlight the critical importance of the collegial support for the emotional security and stability, as well as education, supervision and effective coping strategies both within the work and in the private life, which creates conditions for sustainable work environment, and to help preserve a sense of meaning and furthermore motivation within the their work
Samverkan - det bevingade ordet : En kvalitativ studie om elevassistenters och lärares upplevelser av samverkan i anpassad grundskola
No full textInom den anpassade grundskolan arbetar personer från olika yrkeskategorier och med skilda funktioner jämsides varandra för att skapa bästa möjliga förutsättningar för eleverna och deras lärande. Två centrala roller i verksamheten är specialläraren/läraren och elevassistenten. Samverkan mellan dessa är avgörande för elevens skolprestation och möjligheter att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser av och förutsättningar för god samverkan som några lärare och elevassistenter har. Studien har utgått från tidigare forskning på området gällande förutsättningar för samverkan, yrkeskategoriers uppdrag och förväntningar samt behovet av utbildning inom den anpassade skolan. För att besvara författarnas frågeställningar utgick studien från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan analyserades sedan genom tematisk analys och ett sociokulturellt perspektiv agerade teoretiskt ramverk. Resultatet visade på att de båda uppdragen var mångfacetterade och komplexa, men att god samverkan var avgörande för såväl teamkänslan, som funktionell kommunikation och tydlighet i uppdraget. Resultatet identifierade även vikten av tid tillsammans som förutsättning för att kunna genomföra sitt uppdrag samt behovet av kompetensutveckling för framförallt elevassistenter. Studiens resultat bekräftade tidigare forskning och påvisade vikten av god samverkan yrkeskategorier emellan för att ge de bästa stödinsatserna, vilket i slutändan påverkade den enskilde elevens kunskapsutveckling.
Stories Without Limits : Multimodality in Literature Education: A Study in the Swedish Upper Secondary School Context
No full textDenna studie undersöker gymnasieelevers uppfattningar om litteraturundervisning med fokus på hur multimodala arbetssätt påverkar läsförståelse och läsmotivation hos eleverna. Genom en anonym enkät med både öppna och slutna frågor framgår att elever har svårt att koncentrera sig vid läsning av endast tryckta böcker, men att kombinera flera arbetssätt, exempelvis att kombinera bokläsning med att titta på film, ökar engagemanget i klassrummet. De deltagande eleverna delger att olika medier belyser olika delar av berättelsen vilket ger en stark litteraturupplevelse. Resultatet visar att multimodal litteraturundervisning bidrar till en ökad förståelse för de berättelser eleverna tar del av samt motiverar dem att läsa mer.
Operans fysik : Övertoner i ljud och ljus
No full textFör otränade öron och ögon är det inte lätt att se vad operasång och attofysik har med varandra att göra. I det här bidraget visar dock Johan Mauritsson och Hedvig Jalhed att det finns påtagliga paralleller. Artikeln är en frukt av ett populärvetenskapligt projekt där artikelförfattarna använder just dessa beröringspunkter för att sprida såväl visdom som skönhet för både öron och ögon
Specialpedagogers och speciallärares beskrivning av arbetet med kartläggning, analys och åtgärder för elevers läsutveckling : en kvalitativ fokusgruppstudie om specialpedagogers och speciallärares erfarenheter
No full textSyftet med vår studie var att ge exempel på och analysera hur speciallärare och specialpedagoger beskriver att de arbetar med processen kring kartläggning, analys och åtgärder för elevers läsutveckling i grundskolan.Vår studie belyste hur kartläggningsarbetet organiserades, hur resultat analyserades och användes vidare, samt hur processen relaterade till elevers läsutveckling över tid ur perspektiv från specialpedagogisk kompetens. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och byggde på semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sexton speciallärare och specialpedagoger verksamma i tre kommuner. Materialet analyserades tematiskt med stöd av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori och Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet i vår studie visade att kartläggning, analys, åtgärder och uppföljning främst utgjorde en sammanhängande och återkommande process snarare än separata moment. Arbetet påverkades av både elevnära faktorer, såsom motivation och reaktioner i testsituationer och av organisatoriska förutsättningar som tid, struktur och tillgång till kartläggningsverktyg. Digitala bedömningsverktyg upplevdes som effektiva, men behövde ofta kompletteras med analoga metoder för att säkerställa tillförlitlighet. Vidare visade resultaten i vår studie att kollegial analys och gemensamma strukturer var avgörande för att kartläggningsresultaten skulle få pedagogisk betydelse. Kartläggningsprocessens analysarbete skedde på både gruppoch individnivå och byggde på en kombination av testresultat och professionell bedömning. Den specialpedagogiska kompetensen hade en central roll i att leda analysen och stödja lärare i att omsätta resultatet i förändringar av undervisningen. Vår studie visade även att nationella bedömningskrav och lokala screeningrutiner bidrog till likvärdighet inom kommuner, men att ekonomiska och organisatoriska förutsättningar kunde leda till variationer mellan kommuner. Sammantaget framträdde specialpedagogisk kompetens som en medierande länk mellan styrande strukturer, undervisning och elevers individuella förutsättningar, vilket möjliggjordeatt kartläggning användes som ett formativt verktyg för att stödja elevers läsutveckling. Slutligen, för att skapa en helhetsbild över hela kartläggningsprocessen för läsutveckling, sågvi att det fanns ett fortsatt behov av studier med fokus på undervisande lärare och deras arbete med kartläggning, analys och åtgärder