IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Vilka asbestexponeringar kan ha orsakat dagens mesoteliomfall?
No full textI Sverige dör årligen drygt 120 personer i malignt mesoteliom, en dödlig form av cancer med tumö¬rer på lungsäck (pleura) eller bukhinna (peritoneal). Exponering för asbest är den huvudsakliga kända orsaken till båda dessa typer av mesoteliom. Det finns ingen känd säker lägsta exponeringsgräns för asbest och latensperioden mellan exponering och insjuknande är i allmänhet lång, vanligen 20–50 år. Utöver dessa fall av mesoteliom räknar man med att det för varje mesoteliomfall finns cirka sex fall av andra cancerformer som orsakats av asbest. Trots att förbud mot viss hantering av asbest infördes redan från mitten av 1970-talet och att all användning av asbest förbjöds 1982, visar svenska cancerregistret att antalet nya fall av mesoteliom fortsatte att öka fram till 1992 och därefter ligger på en jämn nivå för både män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka i vilket sammanhang de som drabbats av mesoteliom kan ha exponerats för asbest. Fokus har varit på dem som exponerats efter asbestförbudet 1982. Målet är att identifiera tänkbara riskkällor för en skadlig exponering och att undersöka om det finns indikationer på okända exponeringar. Detta innebär att endast en mindre del av de drygt 120 fallen av mesoteliom per år har ingått i målgruppen för detta projekt, eftersom de flesta av de som drabbats är i en ålder som innebär att de varit yrkesverksamma många år före asbestförbudet. Under perioden 1997–2017 dog 147 personer i åldern upp till 54 år på grund av mesoteliom. Av dessa dog 110 under perioden 1997–2007 och 37 under perioden 2008–2017. Studien ger en ökad förståelse för vilka farliga exponeringar för asbest som förekommer idag och var förebyggande åtgärder krävs. Det är välkänt att mesoteliom har en lång latenstid, och av de fall bland yngre (födda efter 1953) som granskats, beror cirka hälften sannolikt på exponeringar före asbestförbudet, dvs. för mer än 30 år sedan. Detta stämmer väl överens med den långa latenstiden för mesoteliom. En granskning av yrken och arbetsuppgifter för dessa fall visar att det handlar om kända exponeringar, exempelvis på byggarbetsplatser, bilverkstäder (bl.a. bromsbelägg med asbest), varv och i arbetet som elektriker. Sex fall beror främst på exponering efter asbestförbudet. Dessa fall handlar främst om arbete inom byggindustrin och i något fall arbete med eternitplattor, där plattorna sågats och det därmed alstrats damm. I flera av dessa fall finns kommentarer som: - Slarv med andningsskydd - Arbetet gjordes ofta i dammiga miljöer I ett av de sex fallen var den sannolika asbestexponeringen inte kopplad till personens yrke, utan sannolikt till vistelse i en fastighet under ombyggnad, där det sannolikt fanns asbest i ventilationssystem och i golv. I ett fall, en intervju som genomförts med en person som var född 1981–1985, fanns ingen känd asbestexponering i personens livshistoria. Utgående från studiens resultat kan vi dra slutsatsen att de fall av mesoteliom som beror på exponering efter asbestförbudet 1982, i stor utsträckning beror på kända orsaker i kombination med att åtgärder som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska finnas, inte hade vidtagits.In Sweden, around 120 deaths annually are caused by malignant mesothelioma, a fatal form of cancer with tumours in the pleura or stomach lining (peritoneum). Exposure to asbestos is the main known cause for both these forms of mesothelioma. There is no known safe exposure to asbestos and the latency time between exposure and falling ill is generally long, usually 20-50 years. Apart from the deaths due to mesothelioma, for each mesothelioma case there are around six other cases of cancer caused by exposure to asbestos. Despite the asbestos ban of certain use of asbestos already in the middle of the 1970s and the total ban in 1982, the Swedish Cancer Registry’s statistics shows that the number of mesothelioma cases increased until 1992 and have since then been quite stable both for men and women. The aim of this study is to investigate where, those who are currently diagnosed with mesothelioma, have been exposed to asbestos. The focus of the study is on those who started working after 1982. The aim is to identify situations with risk of exposure and investigate if there seems to be unknown exposures that may cause mesothelioma. This means that only a small fraction of the 120 people who die from mesothelioma annually are included in the target group of this project, as most of those dying from mesothelioma are older and were exposed to asbestos before the ban. In the period 1997-2017, 147 people in the age up to 54 years died from mesothelioma. Out of these, 110 died during the years 1998-2007 and 37 in the years 2008-2017. This study provides a better understanding of which types of exposure to asbestos still may exist. It also indicates what types of measures must be taken in order to avoid new cases of mesothelioma due to these exposure risks. It is well known that mesothelioma has a long latency period. Out of the mesothelioma cases among young people (born after 1953) which we have been able to study, around half depend on exposure before the asbestos ban, that is more than 30 years ago. This is in accordance with the long latency period for mesothelioma. The professions and work tasks involved in asbestos exposure in these cases are known, e.g. work on construction sites, car repair shops (i.e. work with brake linings with asbestos), shipbuilding and work as electrician. Six cases in this study seem to be due to exposure after the asbestos ban. These cases concern mainly the construction industry, and a couple of cases involving work with eternite tiles, where the tiles were cut with a saw which generated dust containing asbestos. In several cases there were comments such as “negligence about respiratory protection” or “work was often carried out in dusty environments”. In one case, exposure was not due to work with asbestos but rather to staying in premises which were under reconstruction and where there probably was asbestos in both the floor and ventilation system. In one case, a person born in the period 1982-1985, no cause of the mesothelioma could be established. Based on this study, we draw the conclusion that current cases of mesothelioma among people starting to work after the asbestos ban often depend on known exposures scenarios in combination with a lack of control measures, which should be applied but are not.I Sverige dör årligen drygt 120 personer i malignt mesoteliom, en dödlig cancerform, som orsakas av asbest. Trots att förbud mot asbest började införas vid mitten av 1970-talet, visar svenska cancerregistret att antalet nya fall av mesoteliom fortsatte att öka fram till 1992 och därefter ligger på en jämn nivå för både män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka asbestexponeringar för de som drabbats av mesoteliom och som exponerats efter asbestförbudet. Främst beror dessa mesoteliomfall på kända exponeringar, som byggarbetsplatser, bilverkstäder, varv och arbete som elektriker
Introduction to a digital EPD format for Swedish building products.
No full textThere is a need to standardize the digital format for life-cycle information for building materials. It is primarily the European Standard EN 15804 that is used to calculate the product's environmental impact throughout its life cycle and the information is then verified by a third party and communicated trough an EPD, Environmental Product Declaration. This report describes the state of the art for digital formats under development in EU for EPDs, and a suggestion of wich format should be applied in the SBE-Livscykelperspektiv project. The international outlook shows that it is mainly the different national program operators for EPDs that are developing the digital formats in Europe. These operators ensure that there are rules for how a particular product group is to be calculated and that the EPDs published have been verified by a third party. To a large extent, program operators have similar views on how to design the digital format. Central to the development and coordination of this work seems to be the International Open Data Network for Sustainable Building (In Data). However, differences can be seen, mainly depending on the scope of product areas of the programme operator and how national or international the different systems are. A recommendation for the future is that the Swedish building sector engages or monitors the work done in InData. The digital format proposed in Sweden for EPD should be based on Ökobau.dat 2013 and the further harmonized ILCD + EPD format developed by InData's working group. However, some additional formats are required to handle specifically metadata and property data. The most important additions are identification and traceability of the product and quality of the calculated environmental data. Many of these extra needed data sets are available today in the eBVD system and could be combined to get a more extensive description of the environmental performance of the product. So schematically, a format consisting of ILCD + EDP + metadata + property data, is proposed.Det finns ett behov av att standardisera det digitala formatet för livscykelbaserad information för byggnadsmaterial. För byggnadsmaterial är det främst den Europeiska standarden EN 15804 som används för att ta fram ett beräknat resultat för produktens miljöpåverkan under dess livscykel. Informationen som verifieras av en tredje part paketeras i en så kallad EPD, Environmental Product Declaration. Rapporten ger en introduktion till digitala format som är under utveckling för EPD:er och utgör en grund för att kunna föreslår vilka format som bör tillämpas i Sverige. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten
Luftkvalitet i stadsutvecklingsprocessen Del två: effekten på luftkvaliteten av olika utformning av bebyggelse och vegetation
No full textFörtätning av städer innebär många miljöfördelar i form av effektivare användning av infrastruktur och service och minskade transporter, men det finns även en risk att tätare bebyggelse försämrar luften i städerna om förtätningen medför att luftgenomströmningen minskar. Med hjälp av datormodeller har effekten på luftkvalitet från olika scenarier simulerats i denna studie, med syfte att tydliggöra hur utformningen av framtidens täta, gröna städer kan optimeras med avseende på luftkvalitet
Internationell omvärlds- och nulägesanalys för godstransporter
No full textTrafikanalys har regeringens uppdrag att följa upp den nationella godstransportstrategins genomförande och att utvärdera resultatet av arbetet under perioden 2018–2022. I denna rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) på uppdrag åt Trafikanalys genomfört en nuläges- och omvärldsanalys samt tagit fram förslag på indikatorer som ett led i utvärderingen av godstransportstrategin. Syftet är att belysa utvecklingen i Sverige genom internationella jämförelser, med fokus på EU-länder, länder i Sveriges närhet och länder som Sverige har ett stort utbyte med
Tillgång på skogsråvara – sammanfattning och scenarier
No full textDenna förstudie sammanställer kunskap om tillgången på skogsråvara som skulle kunna utgöra råvarubas i ny produktion av kemikalier, material och bränslen i Västsverige. Resultatet indikerar att det med rätt förutsättningar finns goda möjligheter att öka uttaget av flera fraktioner av skogsråvara, exempelvis GROT, i tillräcklig omfattning för att de ska utgöra en relevant, framtida råvarubas. Resultatet synliggör också de osäkerheter som finns på grund av de många faktorer som påverkar framtida tillgång, t.ex. klimatförändringar, politiska beslut och konkurrens om råvaran
Länsvis totalt nedfall av oorganiskt kväva och svavel till barrskog
No full textFör första gången redovisas totalt nedfall av oorganiskt kväve och totalt nedfall av svavel till barrskog på länsnivå. Syftet är att bidra till att belysa nedfallssituationen i länen med avseende på försurnings- och övergödningsproblematiken och att ge underlag till den regionala miljömålsuppföljningen, främst för miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Den aktuella tidsperioden är 2001–2018. Krondroppsnätet genomför mätningar (lufthalter, våtdeposition, torrdeposition, krondropp och markvattenkemi) i skog och på öppet fält vid ett stort antal mätplatser fördelade över hela landet
GAINS and EMEP modelling in the Russian Federation - Analysis on the regional level
No full textThe report summarizes the results of the integrated assessment modelling work with the focus on the exploring advantages of model regionalization. The main results are as follows: • New region-specific complete input data sets for the GAINS Russia model of good quality, based on the national statistics and resulting in emissions corresponding well with the official emission inventory results for the base year 2010. • New region-specific baseline scenarios in GAINS Russia for the years 2020 and 2030. • Region-specific GAINS scenarios for NOx and agricultural ammonia, reflecting potential emission reduction efforts within the Gothenburg Protocol under the UNECE CLRTAP and analysis of alternative ways to decide on spatial distribution of abatement measures and costs in order to reach a certain emission reduction target. • Summary of historical black carbon emission estimates for the Russian Federation and their sectoral and regional structure. • Region-specific GAINS scenarios for black carbon, targeting three large emitting sectors – flaring of associated gases in the oil industry, diesel non-road transport, and residential combustion; analysis of the resulting emissions, measures, costs and health benefits. • Updated sets of gridded emission data for the Russian Federation for EMEP modelling. • Analysis of the EMEP model performance and the impact of input data updates and fine resolution on the modelling results. • Verification of EMEP modelling results for the Russian Federation with available observation data. • Analysis of the fine resolution in the EMEP model on the resulting trans-boundary effects.Den här rapporten finns endast på engelska
Objektshubb med funktionsklassade byggdelar – en saknad pusselbit i BIM
No full textProjektering och produktion av ett byggnadsverk som utgår ifrån ett funktions¬tänkande kommer leda till ökade innovationsmöjligheter genom att först ställs funktionskrav och sedan utvärderas olika lösningar som uppnår samma efterfrågade prestanda. Med hjälp av en digitaliserad arbetsmodell kan beställaren ta fram kravobjekt, som innehåller ställda funktionskrav med objektens funktionella klassificering enligt CoClass och är användbart både för byggprocessen samt för framtida förvaltning. Sådana kravobjekt kan användas hierarkiskt på ett helt byggnadsverk, på dess utrymmen och på dess byggdelar. Med detta upplägg kan en entreprenör med hjälp av CoClass klassifikation och kompletter-ande funktionskrav bygga upp ett bibliotek med digitala objekt vars egenskaper uppfyller dessa ställda krav. Dessa så kallade kravobjektens är användbara under hela livscykeln, medan det faktiska tekniska val som gjorts för att uppfylla dom kan variera vid framtida utbyte. Även beställare kan tillhandahålla ett bibliotek med kravobjekt vid projekteringen som kan återanvändas från projekt till projekt, och desto mer standardiserat man bygger desto mer nytta har beställaren av att ta fram sådana kravobjekt. Ett exempel på en sådan beställare är Trafikverket
Trafikverket inför klimatkrav i sina upphandlingar
No full textTrafikverket ställer regelbundet klimatkrav i sina upphandlingar. Detta initiativ har rönt stort nationellt och internationellt intresse och visar på möjligheten att praktiskt använda LCA och EPD i offentlig upphandling
Enkla Kassen - Klimatberäkningar - Slutrapport av delprojekt inom GrönBostad Stockholm
No full textEnkla Kassen jobbar med att sälja veganska matkassar och de har ett uttalat mål att försöka påverka sina kunder, och samhället i stort, att äta mer växtbaserad kost på grund av köttindustrins stora klimatpåverkan. IVL har i detta projekt hjälpt dem att beräkna sin egen klimatpåverkan, påverkan för andra dieter samt hjälpt till med framtagandet av enkätfrågor så att Enkla Kassen kan kommunicera till sina kunder vilken klimatfördel varje enskild kund har av att använda Enkla Kassen