IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Datadrivna metoder för att detektera avvikande mätvärden inom dammsäkerhet
No full textVi gör en litteraturstudie av state of the art i dammsäkerhet och tar reda på vad som har gjorts i andra länder. Vi tittar även på teorier och metoder som inte ännu har använts i dammsäkerhet. Det är lätt att komma igång med datadriven analys med hjälp av färdiga verktygslådor som finns öppet tillgängliga. Vi diskuterar därför kring vanliga fallgropar vid dataanalys och hur man undviker dem. Mycket av den vetenskapliga litteraturen inom datadriven dammsäkerhet handlar om tillämpning av maskininlärningsmetoder. Den struntar ofta i förbehandling och antar att alla sensorer fungerar. Vi summerar resultat om förbehandling av sensordata och hur avvikelser kan detekteras, och ser att här finns ett gap i dammsäkerhetslitteraturen. Vi ser att väl förstådda och utredda metoder som PCA och PLS, tidsseriemodellering, SPC/MSPC och neurala nätverk är lämpliga för vidare studier. Med stöd av tiotals års erfarenhet av forskning och utveckling i datadrivna metoder ger vi rekommendationer för hur ett arbete för att implementera datadrivna metoder för att höja dammsäkerheten i Sverige skulle kunna utformas. Vi ser att datadrivna metoder för dammsäkerhet är redo att implementeras i Sverige, och bedömer att i kombination med väl utformad instrumentering och rätt givarplacering kan de bidra till väsentligt höjd dammsäkerhet.Rapporten handlar om hur sensorer och datadrivna metoder för analys av sensordata kan användas för att höja säkerheten på svenska dammar. Detta genom att fånga upp avvikande tillstånd hos dammar eller värden från givare monterade vid/intill dammar. Vi ser att datadrivna metoder för dammsäkerhet är redo att implementeras i Sverige, och bedömer att i kombination med väl utformad instrumentering och rätt givarplacering kan de bidra till väsentligt höjd dammsäkerhet
Referensbyggnaden Blå Jungfrun med träbaserade element med lättbalkar och cellulosaisolering - en klimatdeklaration för hela byggnaden och livscykeln
No full textIVL har tillsammans med KTH genomfört utförliga beräkningen med livscykelanalys (LCA) för ett antal olika byggplattformar baserade på referenshuset Blå Jungfrun. Beräkningarna omfattar en hel livscykel och samma funktionskrav vilket gör att resultatet för de olika byggplattformarna är jämförbara. Denna rapporten har lagt till ytterligare en byggplattform baserat på byggnadselement uppbyggda av Masonitereglar, samt att cellulosaisolering har används
Försurning och övergödning i Södermanlands län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textUnder det hydrologiska året 2018/19 beräknades det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skog i Södermanlands län till mellan 4 och 6 kg per hektar, vilket kan jämföras med den kritiska belastningsgränsen på 5 kg/ha. Nitrat förekommer sällan i markvattnet i länets växande skog. Länets mätningar inom Krondroppsnätet visade att svavelnedfallet till skogarna i Södermanlands län har minskat kraftigt och var lågt även under 2018/19, cirka 1 kg per hektar. Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet har försurningstillståndet i skogsmarken vid Edeby i Södermanlands län förbättrats något. Svavelhalten i markvattnet har minskat signifikant, och den syraneutraliserande förmågan (ANC) är oftast positiv. Men vare sig pH eller ANC i markvattnet visar någon på någon förbättring, vilket gör att återhämtningen från försurningen i länet går långsamt
Försurning och övergödning i norra Sverige Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textDet totala kvävenedfallet till barrskog i norra Sverige varierade under det hydrologiska året 2018/19 mellan 1,5 kg och 6 kg per hektar, vilket, undantaget de sydvästra delarna i Dalarna, var lägre än den kritiska belastningsgränsen för kväve på 5 kg per hektar. Nitrat förekommer sällan i markvattnet i ostörda skogsekosystem i norra Sverige. Svavelnedfallet till skogarna i norra Sverige har minskat kraftigt visar mätningarna vid de femton mätplatserna inom Krondroppsnätet. Under 2018/19 var svavelnedfallet mycket lågt, mellan 0,2 och 1,3 kg per hektar. pH i markvattnet är fortfarande relativt högt men på ett antal mätplatser är det surt och återhämtningen går långsamt. Men ANC (den syraneutraliserande förmågan) var svagt positiv vid samtliga mättillfällen under 2019 vid mätplatserna i norra Sverige
Explore - Exploring the opportunities for advancing vehicle recycling industrialization Summary report
No full textThe project's goal was to strengthen Swedish automotive recycling industry’s role in a more circular economy and create close cooperation between manufacturing and recycling industries. Against this background, the project had the following objectives: • Analyze future vehicle fleet's material content and its implication for recycling system adaptation. • Adopt and adapt manufacturing planning and control theories and practices to develop a more efficient vehicle dismantling. • Analyze and propose solutions for more efficient reverse logistics in vehicle recycling. • Identify political and industrial action that can support the development of Swedish vehicle recycling. • Identify technical solutions for disassembly, sorting and recycling of future vehicles. The work was organized in work packages relating to the Future vehicle fleet, Manufacturing planning and control theories and practices, Reverse logistics of challenging materials, Policy options and Future technologies for dismantling, sorting and recycling. This report summarizes the work and lists deliverables from the work packages
MILJÖMÄRKNING AV FRITIDSBÅTSHAMNAR Underlag för ett miljömärkningssystem som syftar till att minska belastningen från fritidsbåtshamnar på den marina miljön
No full textFritidsbåtshamnar har en betydande miljöpåverkan och är redan idag föremål för en rad olika krav och regler. Projektet har undersökt potentialen för hur ett miljömärkningssystem kan användas som ett styrinstrument för att minska miljöpåverkan från fritidsbåthamnar. Rapporten har tagits fram av Havsmiljöinstitutet i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapportförfattarna ansvarar för innehållet och slutsatserna i rapporten, vilket inte innebär något ställningstagande från Havs- och vattenmyndighetens sida
Återvinning av växtnäringsämnen ur avloppsvatten – hur gör vi hållbarhetsbedömningar på bästa sätt?
No full textRapporten ger på ett övergripande sätt insikt i hur arbetet kring hållbarhetsbedömningar kopplat till kommunal avloppsvattenrening och återföring av näringsämnen, med fokus på fosfor och kväve kan genomföras. Vidare har fokus legat på metodfrågor inom livscykelanalys (LCA), men en utblick kring andra hållbarhetsbedömningsmetoder ges även i en mindre omfattning
Vägskatt för personbilar
No full textSverige behöver förändra trafikbeskattningen. Det kommer behövas för att hantera effekterna av elektrifieringen och utfasningen av fossila drivmedel. Men det är inte bara för att finansieringen av transportsystemet ska fungera, en ny beskattning innebär också en möjlighet att bättre ta hänsyn till var man kör. De som kör i glesbygd ska inte behöva betala för miljöstörningar som om de körde i en stad. Föreliggande rapport ger förslag och principer till hur en ny beskattning kan se baserad på en geografiskt differentierad vägskatt
Kartläggning av plastavfallsflöden, återvinningsmetoder och marknader: kunskapsunderlag för ett returraffinaderi
No full textVilka plastavfallsflöden skulle kunna användas som bränsle i ett returraffinaderi, om ett sådant skulle etableras på Västkusten? IVL har, tillsammans med Chalmers Industriteknik, RISE och Chalmers kartlagt potentiella flöden i Sverige och Norden och skattat deras tillgänglighet. En internationell överblick över plastavfall och en genomgång av tillgängliga mekaniska återvinningsmetoder för plast ingår också i studien, som utfördes inom Vinnovaprojektet Klimatledande Processindustri
Potentialen för biogas och bio-SNG i Sverige
No full textInom ramen för det pågående projektet Västsvensk arena för flytande biogas ansvarar IVL för systemanalyser av hållbarhetsaspekter kring produktion och användning av LBG (Liquified Bio Gas). LBG ses som ett lovande bränsle för att bidra till målet om en en fossilfri fordonsflotta. En fråga som varit viktig att besvara är hur stor potentialen för produktion av LBG är i Sverige inom de närmsta åren. Denna studie har sammanställt kunskapsläget i Sverige, konstaterat att det finns få studier som specifikt fokuserar på LBG och därför uppskattat potentialen för produktion av biogas från hållbara substrat baserat befintliga studier