IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
The municipal wastewater treatment plant of the future – A water reuse facility
No full textIn 2015 the municipality of Simrishamn, together with IVL decided to start a project for the design, implementation and evaluation of a full-scale plant for removal of micropollutants such as pharmaceuticals and hormone disturbing substances. This ambition came true within a VINNOVA funded programme, Challenge Driven Innovation and by a decision made by the City council for the investment in a full-scale demonstration plant. As the region, including Simrishamn municipality, have been facing water shortage in recent years, it was decided to also evaluate the possibility to reuse the treated water by infiltration to the ground water. For this, an advanced treatment was added to the existing wastewater treatment plant (WWTP). The evaluation of the implemented three parallel advanced treatment systems consisting of only activated carbon (GAC), ozonation combined with sand filter, and ozonation combined with activated carbon clearly shows an added removal effect for pharmaceuticals but also other pollutants. Evaluation of the reusability of the treated water also showed positive results. The removal of pharmaceuticals, endocrine disrupting substances and antibiotics was almost 100 % and indicates that the water could be reused, e.g. by recharging to the groundwater.Simrishamns kommun har tillsammans med IVL utformat, uppfört och utvärderat en fullskalig anläggning för avlägsnande av mikroföroreningar som exempelvis läkemedel och hormonstörande ämnen från kommunalt avloppsvatten. Utvärderingen av de tre parallella avancerade behandlingsystemen visar en extra rening av läkemedel men också andra föroreningar. Dessutom visade utvärderingen att det behandlade vattnet genom mikrofiltrering och ozonering följt av ett mikrobiologiskt filter resulterar i ett återvinningsbart vatten om det kompletteras med desinfektion. Den här rapporten finns endast på engelska.</b
Hållbar elektromobilitet - Vad krävs för att eldrivna vägtransporter ska vara miljömässigt och socialt hållbara
No full textDen snabba introduktionen av elfordon kommer att minska utsläppen från vägtrafik kraftigt. Men att bara byta drivsystem är inte tillräckligt. Det krävs också att aktörerna i olika delar av värdekedjan fokuserar mer på mänskliga rättigheter i gruvor och fabriker, klimatpåverkan från tillverkning och väljer material som utgår från en långsiktig tillgång till naturresurser och kritiska material. I denna rapport görs en genomgång av de olika hållbarhetsaspekter som behöver hanteras och hur olika aktörerna kan bidra till en hållbar elektromobilitet
Forskning- och innovationsagenda för återvinning av näringsämnen ur avlopp
No full textEn FoI-agenda som främjar ökad cirkulär hantering av näringsämnen med ursprung i avlopp
Försurning och övergödning i Hallands län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textDet totala kvävenedfallet till barrskog i Halland varierade under det hydrologiska året 2018/19 mellan 10 kg per hektar i norra och 16 kg per hektar i de södra delarna av länet, vilket är klart över den kritiska belastningsgränsen för barrskog. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar, till exempel stormskador. Svavelnedfallet till skogarna i Hallands län har minskat kraftigt och var lågt även under 2018/19, mellan 1-2 kg per hektar, visar mätningarna inom Krondroppsnätet vid länets sex mätplatser. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt
Försurning och övergödning i Västmanlands län Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
No full textDet totala kvävenedfallet till Västmanlands skogar för det hydrologiska året 2018/19 var mellan 4 och 5 kg per hektar, vilket är strax under den kritiska belastningsgränsen för barrskog. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar. Dock var nitrathalterna i markvattnet under året låga. Svavelnedfallet till skogarna i Västmanland har minskat kraftigt och var mycket lågt under det hydrologiska året 2018/19, cirka 0,5 kg per hektar, visar mätningarna i länet inom Krondroppsnätet. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt
Underlag för utveckling av policy för förebyggande av avfall
No full textKunskapen om vinsterna med att arbeta med avfallsförebyggande borde spridas mer. De organisationer, både privata och offentliga, som vi har pratat med i projektet säger entydigt är att det har lönat sig att arbeta med avfallsförebyggande. De har sparat pengar, tid och inte minst så har de skapat arbetsplatser som de som jobbar där är stolta över
Guide till upphandlare: Minska klimatpåverkan genom att ställa krav på insamling av plastgolv
No full textByggsektorn har stor klimatpåverkan, men den kan minska genom ökad återvinning av avfallet. Plast är bland det byggavfall som återvinns minst. Det går att förändra genom att göra rätt redan vid upphandlingen. Denna guide är framtagen inom projektet Cirkulära plastgolv, som finansieras av Naturvårdsverket, och riktar sig till offentliga beställare. Den innehåller handfasta tips om hur man ställer krav vid upphandlingen av plastgolv för att spillet från installationen ska samlas in genom de återvinningssystem som finns
Kvantifiering av PFAS emissioner från kosmetiska produkter
No full textMiljögifterna PFAS bryts inte ner i naturen och kan inte renas bort i reningsverken. Ändå används de i en mängd produkter som kläder, matförpackningar och kosmetika. I en ny rapport som IVL har tagit fram på uppdrag av Naturskyddsföreningen beräknas för första gången hur stora utsläppen av PFAS kan vara från skönhetsprodukter i Sverige
Hållbart arbetsliv för äldre - Slutrapport, del 1. Vilka insatser på arbetsplatsen ger effekt, för vem och under vilka förhållanden?
No full textRapporten beskriver strategier och metoder som sex arbetsplatser använt i sitt arbete med att skapa ett hållbart arbetsliv. De konkreta insatser som gjorts, handlar om att göra arbetet attraktivt så att äldre vill fortsätta arbeta, men också om att utforma arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som gör att äldre kan fortsätta arbeta, t.ex. att arbetsmiljöerna är så bra (fysiskt, socialt och mentalt) att äldre orkar fortsätta arbeta och klarar arbetsuppgifterna. Sex arbetsplatser som arbetat för att skapa hållbara arbetsplatser och/eller som har många äldre anställda har besökts och chefer i olika funktion, skyddsombud, HR-personal och äldre och yngre medarbetare har intervjuats. Intervjuerna har sammanställts för varje arbetsplats (kommun, kommunal förskola, Kommunal skola F-5, demensboende, telefonrådgivning och tillverkningsföretag) i en separat delrapport, (IVL rapport Nr B 2381). Intervjuerna har analyserats enligt en metodik för realistisk utvärdering. Denna metodik syftar till att identifiera mekanismer och förstå vilken betydelse kontexten haft. I detta fall är kontexten de förutsättningar och arbetsförhållanden som gäller för respektive arbetsplats. I rapporten diskuteras mekanismer och kontext och dessutom ges många konkreta exempel på vad de olika mekanismerna innebär i praktiken och vad de olika arbetsplatserna gjort.Att arbetslivet fungerar bra även för äldre är en viktig del av det hållbara arbetslivet. Pensions-utredningen pekar på vikten av att äldre anställda vill fortsätta arbeta (2013:25 SOU). Därför behöver arbetet vara sådant att anställda vill fortsätta arbeta högt upp i åldrarna och möjliggöra att de kan arbeta fram till och efter 65. För detta behövs insatser både på arbetsplatsnivå och samhällsnivå. Denna rapport handlar om arbetsplatsernas arbete för det hållbara arbetslivet