IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
The vulnerability of northern European vegetation to ozone damage in a changing climate : An assessment based on current knowledge
No full textThe potential vulnerability of vegetation at northern latitudes to ozone damage was assessed based on current knowledge with regard to air ozone concentrations and leaf ozone uptake as well as to plant traits affecting ozone tolerance. The focus was on the northern European arctic, alpine and northern boreal vegetation zones, with a special focus on high-altitude vegetation. In particular, we analysed if there are increasing risks for ozone impacts on northern vegetation due to high spring ozone concentrations in relation to climate change induced shifts such as e.g. an earlier start of the growing season. The current state of knowledge implies that ecosystems in the far north are not more susceptible to ozone than vegetation in other parts of Europe. Hence, we cannot advocate for a stronger reduction of ozone precursors emissions based exclusively on the ozone sensitivity of vegetation in the far north. Thus, policies designed to reduce emissions of ozone precursors to protect vegetation in other parts of Europe as well as in the entire northern hemisphere are likely to suffice to protect vegetation in northern Fennoscandia.The report describes an assessment of the potential vulnerability of far northern European vegetation to ozone damage in a changing climate. Scientists from Sweden, Norway and Finland have joined in and the assessments rely on the experience and expertise of the authors. We could not find evidence that expected changes in ozone concentrations and climate would make the northern arctic, alpine and subalpine vegetation substantially more vulnerable to ozone than other types of European vegetation
Etablering av en storskalig marknad för återbruk i bygg- och fastighetssektorn : Återbruksrelaterade tjänster för att främja en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionen
No full textStudien undersöker förutsättningar och möjliga insatser för etablering av en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionens bygg- och fastighetssektor. Återbrukets klimatbesparingspotential ses som en central drivkraft och har uppskattats till 3 300 ton koldioxidekvivalenter per år, enbart räknat till återbruk av interiöra byggprodukter i samband med lokalanpassning av kontor. Den totala klimatbesparingspotentialen för återbruk i regionen antas vara större, då mer än en femtedel av aktuella byggprojekt under 2021 anses relevanta för återbruk. Marknaden för återbruksrelaterade tjänster uppskattas kunna omfatta 14,6 miljarder kronor per år i regionen. Sett till detta anses det finnas goda skäl att genomföra insatser och aktiviteter för att uppnå en storskalig återbruksmarknad och därmed realisera återbrukets marknads- och klimatbesparingspotential. För att uppnå en storskalig återbruksmarknad i Göteborgsregionens bygg- och fastighetssektor indikerar studien att en större andel av sektorns befintliga aktörer behöver ställa om sina affärsmodeller för att inkludera återbruk. Studien visar vidare att många av återbruksaktörerna ser ett ökat tillgängliggjort utbud av återbrukbara byggprodukter som centralt för att denna omställning ska kunna sk
Sharing Communities - Final report 2021
No full textI Sverige är många vana att dela både på utrymmen med stora offentliga rum och allemansrätten, funktioner som vård, idrottshallar, tvättstugor och avfallshantering, mobilitet som kollektivtrafik och saker som på bibliotek, parklekar, fritidsgårdar. Att dela saker, transportmedel, ytor, tid och kunskap har potential att bidra till en mängd hållbarhetsvinster, både ekologiska, sociala och ekonomiska. Utifrån identifierade framgångsfaktorer och fallgropar beskrivs vad som är bra att tänka på när det gäller samverkan med boende, samverkan med aktörer, samverkan internt och samverkan med stadsdelen inom delning. En vägledning är framtagen för Stockholmshem för i första hand områdeschefer, kundansvariga och centrala stödfunktioner inom bostadsbolaget för samverkansdialoger kring delning, men som är öppen för andra bostadsbolag att använda sig av. Vägledningen guidar till sju steg för att öka möjligheterna till delning mellan boende och verksamheter i bostadsområden: 1. Inventera 2. Sätt hållbarhetsmål 3. Skapa dialog 4. Utforma 5. Stöd engagemang och växande 6. Utveckla stödsystem 7. Stöd självständighet och fortsatt utveckling Projektet har letts av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Stockholmshem, IIIEE Lunds Universitet och ÅWL Arkitekter. Det har genomförts som ett strategiskt projekt inom Sharing Cities Sweden, en del av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities för smarta och hållbara städer som får stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.In Sweden, many people are used to sharing historically, having open access to large public spaces and the right of public access, as well as functions such as care, sports halls, laundries and waste management, mobility such as public transport and products, such as in libraries, parks, and leisure centers. Sharing stuff, transport, spaces, time and knowledge has the potential to contribute to a number of sustainability gains, both ecological, social and economic. Based on identified success factors and pitfalls, we describe what to consider when it comes to collaboration with residents, collaboration with actors, collaboration internally and collaboration with the district within sharing. A guide has been developed for Stockholmshem primarily for area managers, customer service and central support functions within the housing company for collaborative dialogues about sharing, but which is open to other housing companies to use. The guide provides seven steps to increase the opportunities for sharing between residents and businesses in residential areas: 1. Make an inventory 2. Set sustainability goals 3. Create dialogue 4. Design and develop 5. Support engagement and growth 6. Develop support systems 7. Support independence and further development The project has been led by IVL Swedish Environmental Institute in collaboration with Stockholmshem, IIIEE Lund University and ÅWL Architects. It has been implemented as a strategic project within Sharing Cities Sweden, part of the strategic innovation program Viable Cities for smart and sustainable cities, which is supported in a joint initiative by Vinnova, the Swedish Energy Agency and Formas.The project "Sharing Communities - Gröna Solberga Delar" has been ongoing 2019-2020. IVL Swedish Environmental Institute, together with Stockholmshem and with the support of ÅWL architects and Lund University, has investigated and developed ways for how a housing company can facilitate division between residents. The project aimed to deepen the understanding of the social contexts around sharing in a relatively small but representative residential area in Stockholm and develop a model for how housing companies can use the potential for sharing in existing contexts to strengthen the connections between existing and new areas. The results are compiled in the report: "Sharing Communities".</p
Frisörens arbetsmiljöguide - Utveckling av en digital arbetsmiljöguide om frisörens arbetsmiljö - Verksamhetsrapport
No full textVi har tagit fram en digital arbetsmiljöguide i form av webbplatsen Frisörens arbetsmiljöguide. Guiden ger fakta, tips och råd för att hantera riskerna i frisöryrket och visar också på bra arbetssätt för frisörer. Projektet syftade till att ta fram strategier, material och metoder för att tydliggöra och underlätta implementering av förebyggande arbetsmiljöåtgärder bland frisörer. Ökad kunskap om den egna arbetsmiljön leder till ett mer hållbart arbetsliv och bidrar till att minska risken att drabbas av yrkesrelaterade skador. Forskningsbaserad kunskap inom området för frisörens arbetsmiljö har sammanställts, och informationen har sedan bearbetats och omsatts till lättillgängliga texter, bild- och filmmaterial. Den digitala guiden ger vägledning bland annat vad gäller salongens utformning, ventilation, arbetsteknik och hälsorisker. Den innehåller även ett utbildningsmaterial som frisörlärare kan använda i undervisningen av framtida frisörer. Marknadsförings- och kommunikationsarbetet för webbplatsen har följts upp och resultat gällande besöksstatistiken, visade att besökarna stannade relativt lång tid på webbplatsen, i genomsnitt 3,5 minuter, vilket är att betrakta som ett gott resultat. En utvärdering i form av en intervjustudie genomfördes med syfte att undersöka hur de olika användargrupperna upplevde och bedömde nyttan och användbarheten av webbplatsen, kopplat till sin funktion och roll i arbetsmiljöarbetet. Intervjuer genomfördes med målgrupperna regionala skyddsombud, frisörlärare samt yrkesverksamma frisörer/frisörföretagare. Resultatet visade att alla respondenterna ansåg att innehållet på webbplatsen var godkänt och de skattade materialet som användbart. Att det fanns information på ett för både arbetsgivar- och arbetstagarparten gemensamt ställe, sågs som mycket positivt. Respondenter ansåg att besöket på webbplatsen hade varit till nytta. Respondenterna från alla de tre målgrupperna bedömde att webbplatsen kan inspirera frisörbranschen som helhet, samt även inspirera dem som idag saknar kunskaper inom arbetsmiljöområdet. Projektet förväntas även bidra till de Globala målen för hållbar utveckling 2030, Sustainable Development Goal, mål 3 om hälsa och välbefinnande, samt mål 8 om främjande av en trygg och säker arbetsmiljö. Guiden är framtaget av IVL Svenska Miljöinstitutet och Prevent i samverkan med Frisörföretagarna och Handelsanställdas förbund. Projektet är finansierat av AFA Försäkring. Länk till webbplatsen Frisörens arbetsmiljöguide, www.frisorensarbetsmiljoguide.s
Passivitet i klimatfrågan: Fjärrvärmesektorns exponering mot en utvecklad bioekonomi och ett förändrat klimat
No full textKlimatförändringarna medför nya utmaningar för verksamheter som både beror av politiska beslut för att begränsa den globala uppvärmningen och av de fysiska förändringarna i klimatet. Beslut som tas av verksamheter inom det kommande decenniet kan resultera i inlåsningseffekter om klimatförändringsaspekten inte inkluderas. I projektet Passivitet i klimatfrågan: Fjärrvärmesektorns exponering mot en utvecklad bioekonomi och ett förändrat klimat identifieras vilka påverkansfaktorer som fjärrvärmebranschen i Sverige behöver inkludera i framtida investeringsbeslut för att framtidssäkra verksamheten mot klimatförändringarna och undvika inlåsningseffekter. Sammanfattning max 200 ord Den svenska fjärrvärmebranschen står inför stora reinvesteringar detta decennium och tidigare studier visar att majoriteten planerar att investera i liknande teknik som i dag. Inom investeringarnas livslängd kommer förutsättningarna att förändras till följd av klimatförändringarna och ett investeringsbeslut som tas i dag måste inkludera klimatförändringsaspekten för att undvika inlåsningseffekter de kommande 30–40 åren. Projektets mål är att framtidssäkra fjärrvärmens roll i det svenska energisystemet mot förändringar som kan uppstå till följd av klimatförändringarna. Detta genom att identifiera påverkansfaktorer och dess exponering till följd av en utvecklad bioekonomi inom EU och fysiska förändringar i och med ett förändrat klimat. De identifierade påverkansfaktorer grupperas i projektet till tre påverkansbilder. 1) Bränsleberoende: reinvestering i stora produktionsanläggningar centralt belägna i nätet med tungt bränsleberoende och därmed inlåsningseffekter. 2) Det fysiska systemet: störningar på ledningsnät och anläggningar som påverkar leveranssäkerheten. 3) Fjärrvärmeaffären: investeringsbeslut baseras på kunders efterfrågan i dag. Av de tre påverkansbilderna bedöms 3) Fjärrvärmeaffären, vara den mest akuta påverkansbilden att agera på, följt av 1) Bränsleberoendet, och minst akut, 2) Det fysiska systemet. Efter diskussioner med fjärrvärmeföretag bedöms påverkansbild 1) Bränsleberoendet, vara den som medför störst osäkerheter och är svårast att hantera
Uttransport av olika ämnen i avrinningen från en granskog i västra Sverige före och efter en slutavverkning. Teknisk rapport från vattenkemiska mätningar i bäck-, grund-, och markvatten vid Storskogen 2014 – 2020
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet har i samarbete med Lunds universitet mätt vattenkemi i mark-, grund- och bäckvatten i avrinningsområdet ”Storskogen” i Västra Götalands län. En avverkning av granbeståndet resulterade i en kraftigt ökad uttransport av kväve från området under två år efter avverkningen. Avverkningen medförde också kraftigt ökade halter av metylkvicksilver i avrinningen. Halterna av metylkvicksilver var bland de högsta som uppmätts i skogsmark i Sverige
ProScale - A life cycle oriented method to assess toxicological potentials of product systems (2017) : Guidance Document version 1.5
No full textThe ProScale method was developed in an industrial consortium with expertise both from the Life Cycle Assessment and Risk Assessment areas. ProScale is intended as an easy-to-use and widely applicable method that can cover both human and eco-toxicity aspects. Currently available in this report is a module for assessing direct exposure related Human Toxicity Potentials in a life cycle perspective compatible with Life Cycle Assessments including Product Environmental Footprint (PEF). The ProScale methodology is based on chemical hazard described by substance classification (H-phrases) in the GHS/CLP classification system, occupational exposure limits (OEL) or Derived No Effect Levels (DNEL), and an exposure dose based on ECETOC Tiered Risk Assessment (TRA). ProScale scores are derived separately for inhalative, oral and dermal exposure routes. The document provides scientific background as well as practical guidance to the practitioner to carry out a ProScale assessment.ProScale utvecklades i ett industriellt samarbetsprojekt med experter inom livscykelanalys och riskbedömningtoxikologi. ProScale är avsett att vara enkel att använda och omfatta bedömning av kemikalierisker för både människa och miljö. Hittills och i denna rapport omfattar metoden direktexponeringsrelaterad riskinformation för användning inom livscykelanalyser såsom i Europeiska Kommissionens metodik för produkters miljöavtryck (PEF). ProScale-metoden bygger på en kombination av faroklassning enligt det globala harmoniserade systemet (GHS), gränsvärden i arbetsmiljö, och en exponeringsdos baserat på ECETOC TRA (Tiered Risk Assessment). ProScale värden tas fram separat för oral exponering, hudexponering och inandning. Rapporten omfattar en kort bakgrundsbeskrivning och en guide för den som vill arbeta praktiskt med metoden
Socio-Economic Effects Of Covid-19 On Water, Sanitation, And Hygiene: A Comprehensive Review
No full textThe provision of water, sanitation, and hygiene (WASH) is a key preventative measure in reducing the spread of COVID-19, and handwashing has been at the forefront of many countries’ response. However, this response to COVID-19 has posed, and continues to pose, detrimental effects on services delivery and sustainability. This study analyses, assesses, and discusses the socio-economic effects of the pandemic in relation to its impact on WASH systems and services. The assessment is structured around two different stages of the crisis: i) the immediate effects in the early stages of the pandemic and ii) the indirect secondary effects caused as the crisis evolves into new phases. The first stage discusses effects such as limited access to safe WASH services, ruptures in supply chains and interruptions of services, and decline in the quality of response due to restricted or no movement of utility staff. The pre-pandemic context has undoubtedly mitigated or exacerbated the severity of these effects, with the highest impact felt in countries with weak governance and poor services. Therefore, contextual elements, such as fragile or inadequate services, limited capacities, etc. are also integrated in this first stage of the discussion. The second stage relates to the effects caused by the measures taken to contain and control the pandemic. The secondary effects have affected, and will continue to affect, the continuity, affordability, and safety of water and sanitation services in the short-, mid- and long-term. This study identifies i) the negative consequences and emerging threats that are already challenging and will continue to jeopardize the delivery of services, paying special attention to the most vulnerable segments of population and ii) the opportunities for transformation and recovery, which can support and accelerate progress towards safely managed services for all. To do this, the study combines a comprehensive, non-systematic review of the literature and interviews with key informants, including government officials, regulators, service providers, donors, and WASH programme implementers
Playing field for bio-jet fuels : Overview, intercomparison and verification
No full textWhat emissions and what climate impact does today's aviation have? It is important to create a consensus around this in order to be able to both compare the effects of different fuels and other mitigation measures and to relate the impact of aviation to e.g., other modes of transport. Emissions from aviation are inventoried and reported today at several different levels. Currently the main driver of CO2 emission inventories are regulations targeting emissions of greenhouse gas emissions. This report provides a brief overview of the methods and data used, which stem from various regulations and initiatives. A number of emission calculators is driven by the demand for data to report climate impact from air travel and freight transport and includes emission or climate calculators that focus on emissions of CO2 or CO2 equivalents assigned to a passenger or to volume or mass of cargo on a given route or nominal distance. There is a number of such calculators that use different emission factors, flight parameters, aircraft occupancy and contributions from high-altitude impacts, and thus generate different results. Examples are those of ICAO (International Civil Aviation Organization, 2019), NTM (Network for Transport Measures, 2019), IATA (International Air Transport Association, 2019), Atmosfair (Atmosfair, 2019) or Flight Emission Map (Flight Emission Map, 2019). A survey of data and assumptions that form the basis for aviation greenhouse gas emissions and climate calculators and a validation of these by means of data on reported fuel consumption during flights was carried out in the project. For most of the calculators there is a good agreement with the fuel consumption data when the variability of the fuel consumption due to different aircraft types, occupancy, etc., is taken into the account. Three calculators show substantially higher emissions and an analysis indicates that the reason is that they are using obsolete emission factors. The biggest difference between calculators arise from the calculation of CO2 equivalents in which case all use radiation forcing index (RFI) as a measure. The study also included a comparison of SMHI's air emission model with fuel consumption data. The high-altitude effects of SLCP are crucial in minimizing the climate impact of aviation – for combustion engines these effects will remain even with use of fossil-free fuel. The first important questions associated with the high-altitude effects are their quantification and reduction of uncertainties of the climate impact of the SLCP. RFI used by many climate calculators is a blunt tool if the aim is to target the high-altitude effects as such, as it is related solely to CO2 emissions and the relation to the SLCP radiative forcing is through impact of the historic emissions of aviation up to the date for which the FI is calculated. More appropriate are forward looking metrics considering forcing from actual SLCP species emitted during the flight as global warming potential (GWP) or global temperature potential (GTP). The most important climate forcing components are emissions of CO2 and formation of contrails and contrail cirrus. Sustainable aviation fuels (SAF) with high hydrogen and low aromatic content emits substantially less soot particles which reduces radiative forcing of the contrails. Model simulations of full implementation of SAF in the current aviation fleet would lead to 20-50 % reduction of RF from contrails and contrail cirrus. A combination of the use of SAF, engine technology with low emissions of soot and NOx and route climate optimisation has the potential to substantially reduce the high-altitude effect.Vilka emissioner och vilken klimatpåverkan har dagens flyg? Detta är viktigt att skapa en samsyn kring för att både kunna jämföra effekter från olika bränslen och andra åtgärder samt för att kunna relatera flygets påverkan gentemot t.ex. andra transportslag. Emissioner från flyg inventeras och rapporteras idag på flera olika nivåer. Den främsta drivkraften för detta arbete är regleringar som är inriktade mot utsläpp av växthusgaser. Föreliggande rapport ger en översikt över metoder och data som används som härrör från olika regleringar och initiativ. En typ av utsläppsberäkningar drivs av efterfrågan på data för att rapportera klimatpåverkan från flygresor och godstransporter och inkluderar utsläpps- eller klimatkalkylatorer som är inriktade på utsläpp av CO2 eller CO2-ekvivalenter allokerade till en passagerare och/eller volym eller vikt av gods längs en viss rutt eller nominellt avstånd. En rad sådana emissions- och klimatkalkylatorer finns idag som använder olika emissionsfaktorer, parametrar under flygning, flygplanens fyllnadsgrad och bidrag från höghöjds-effekter och de genererar därmed olika resultat. Exempel är de som tillhandahålls av ICAO (International Civil Aviation Organization, 2019), NTM (Network for Transport Measures, 2019), IATA (International Air Transport Association, 2019), Atmosfair (Atmosfair, 2019) och Flight Emission Map (Flight Emission Map, 2019). En kartläggning av data och antaganden som ligger till grund för klimatkalkylatorer och en validering av dessa med hjälp av emissionsberäkningar och data för bränsleförbrukning under flygningar genomfördes i projektet. Jämförelse av kalkylatorer med bränsleförbrukningsdata visar en bra överenstämmelse för flertalet när variation av utsläpp på grund av olika flygplanstyper, beläggning m.fl. tas i beaktning. Analys av kalkylatorer som visar betydligt högre utsläpp tyder på att orsaken är att dessa använder föråldrade emissions-faktorer. Största skillnaden mellan kalkylatorer härrör från beräkning av CO2-ekvivalenter där samtliga använder strålningsdrivnings index (RFI) som mått. Projektet har också omfattat en jämförelse av SMHIs flygemissionsmodell med bränsleförbrukningsdata, även där är överensstämmelse bra. Minskning av höghöjdseffekter från kortlivade klimatpåverkande föroreningar (SLCP) och flygrelaterade cirrusmoln är avgörande för att minska klimatpåverkan från flyget – för förbränningsmotorer kommer dessa effekter att kvarstå även med användning av fossilfritt bränsle. Viktiga frågor förknippade med höghöjdseffekterna är hur de är kvantifierade och att minska osäkerheter i kvantifieringen. RFI som används av många klimatkalkylatorer är ett trubbigt verktyg för eventuella styrmedel för höghöjdseffekterna som sådana, eftersom RFI enbart är relaterat till CO2 utsläpp som har skett historiskt. Framåtblickande mått som avser de faktiska SLCP relaterade till flygningen som GWP eller GTP skulle vara mer lämpliga. Utsläpp av fossilt CO2 och bildning av kondensationsstrimmor är de viktigaste klimatpåverkande komponenterna. Fossilfria bränslen bildar avsevärt färre sotpartiklar vilket minskar strålningsdrivningen av kondensationsstrimmorna. Kombination av användning av SAF, motorteknik med låga utsläpp av sot och NOx och ruttoptimering för minskad klimatpåverkan har potential att i betydande omfattning minska höghöjdseffekten
Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd – lärdomar från Vinnova-projektet KollaKoll
No full textProjektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har genomförts i samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Karlstads universitet, Freelway, Blekingetrafiken, Karlskrona kommun, Dalatrafik och Region Gävleborg. Projektet pågick från november 2017 till oktober 2021 och finansierades av Vinnova. Syftet med projektet var att utveckla och testa samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder den kollaborativa delandetjänsten samåkning på landsbygden för att öka tillgängligheten. Syftet var även att utveckla kunskap kring centrala frågor för projektet ur ett användar-, organisations-, affärsmodells- och miljöperspektiv. Fyra fallstudier ingick med olika organisatoriska lösningar för samåkning som tjänst. I två av dem erbjöds samåkning tillsammans med andra mobilitetstjänster. Ett konkret resultat av projektet är DalMaaS där en ny samåkningstjänst för kollektivtrafikens serviceresor har tagits fram i samverkan mellan kollektivtrafiken och en plattformsaktör. Resultat från projektet visar att fördelarna med samåkning i stor utsträckning handlar om sociala nyttor. Samåkning på landsbygden beräknas inte ge stora miljövinster för samhället i stort men kan ge en betydande minskning i klimatpåverkan för den enskilde. Samåkning på orter med under 1 000 invånare möter särskilda utmaningar kopplat till bristen på kritisk massa av användare av samåkningstjänster. Projektet visar även att alla relevanta aktörer (som kollektivtrafikmyndigheter, kollektivtrafikbolag, kommuner, boende och civilsamhällets representanter samt plattformsaktörer) ser kollektivtrafikmyndigheterna som fortsatt viktiga aktörer i utvecklingen av samåkning och andra mobilitetstjänster på landsbygden. Samtidigt menar många att kollektivtrafikmyndigheterna behöver bli bättre på att bygga på lokala behov i olika delar av sina regioner. Ytterligare slutsatser i projektet är att samtliga delar i en affärsmodell inte har beaktats och att tillgången på fordon för att genomföra samåkning inte är säkrad. Då genomförandet av projektet påverkades av Coronapandemin behövs det vidare forskning där samåkningstjänster testas under normala förhållanden som inte begränsas av pandemin.