IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Exponering för dieselavgaser i arbetsmiljön i svenska hamnar och åtgärder som kan minska exponeringen - Förslag på god praxis
No full textVid arbete i hamnar förekommer dieseldrivna fordon och hamnarbetare kan därför exponeras för dieselavgaser. Dieselavgaser innehåller olika komponenter som kan ha negativ påverkan på hälsan. Kartläggning har utförts i två hamnar under december 2019 och juni 2020. Totalt har 26 personburna kvävedioxidmätningar och sju personburna kolmonoxidmätningar utförts på stuveriarbete, terminalarbete och övrigt arbete. Mätresultaten visar att gränsvärdet för kvävedioxid och kolmonoxid underskrids med god marginal i samtliga mätningar, detta är en följd av att flera åtgärder har vidtagits i hamnarna. Exempel på åtgärder som hamnarna har vidtagit åtgärder för att minska exponeringen är att erbjuda landström för fartyg, fastställt rutiner för inköp och underhåll av fordon och maskiner, och skapat instruktioner för arbeten i slutna utrymmen, i magasin, i surrningsstationer samt intill fartyg och kranar. I samband med mätningarna intervjuades 18 hamnarbetare, varav drygt 20 procent uppgav att de upplevde besvär på grund av exponering för dieselavgaser under den aktuella mätdagen. Man kan inte utesluta att högre exponeringar kan förekomma. Identifierade riskfaktorer för ökad exponering kan vara bland annat typ och årsmodell av fordon och hur fordonets nyttjas. Om arbetet utförs utomhus eller inomhus. Ventilation. Vindriktning. Hamnarbetarens placering till avgasutsläppet. Om arbetet är fysiskt ansträngande, ökar andningsfrekvensen, vilket också ökar exponeringen.Detta projekt har initierats och finansierats av Transportfackets Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) och IVL Svenska Miljöinstitutet, i samråd med fackförbundet Svenska Transportarbetareförbundet och arbetsgivarorganisationen Transportföretagen. Syftet med projektet är att bidra till en god och säker arbetsmiljö i hamnar när det gäller exponering för dieselavgaser. Målet med projektet var att ta fram förslag på god praxis som kan minska hamnarbetarnas exponering för avgaser genom att undersöka hamnpersonalens exponering samt att identifiera och sammanställa goda exempel på åtgärder som kan minska exponeringen
Mätningar av försurande och övergödande ämnen samt tungmetaller i Malmö : Resultat till och med september 2020
No full textIVL Svenska Miljöinstitutet har sedan 1999 genomfört mätningar av försurande och övergödande ämnen samt tungmetaller i Malmö stad med fem års mellanrum. Resultaten från de senaste hydrologiska årets mätningar (oktober 2019 – september 2020) visar att nedfallet av sulfatsvavel (utan bidrag från havssalt) med nederbörden var cirka 1,6 kg/ha i Malmö, vilket var något lägre jämfört med motsvarande mätningar i nederbörden i bakgrundsmiljön vid de båda skånska mätstationerna inom Krondroppsnätet (Hissmossa och Stenshult). I Malmö var det totala oorganiska kvävenedfallet med nederbörden under 2019/20 knappt 6 kg/ha. Även det totala kvävenedfallet med nederbörden var lägre i Malmö jämfört med Hissmossa och Stenshult. Torrdepositionen av kväve inkluderas dock inte i dessa mätningar, vilket innebär att det totala kvävenedfallet i Malmö var högre än vad dessa nederbördskemiska mätningar visar. För flertalet tungmetaller, utom koppar, var nedfallet med nederbörden under 2019/20 det lägsta som uppmätts under de fem olika mätomgångarna som genomförts. Nedfallet med nederbörden av kadmium, krom, koppar, nickel, kobolt och zink var under det hydrologiska året 2019/20 högre i Malmö jämfört med bakgrundsmätningarna vid Hallahus, medan nedfallet av arsenik, bly, mangan och vanadin var högre vid Hallahus. Nedfallet av nitratkväve, totalt oorganiskt kväve, natrium och kadmium med nederbörden i Malmö har minskat signifikant från 1999/00 till 2019/20.Mätningar av försurande och övergödande ämnen samt tungmetaller i nederbörd har genomförts i Malmö stad under det hydrologiska året 2019/20. Nedfallet med nederbörden av sulfatsvavel (utan bidrag från havssalt) var under 2019/20 cirka 1,6 kg/ha och det oorganiska kvävenedfallet knappt 6 kg/ha. Nedfallet i Malmö var lägre än motsvarande mätningar vid två skånska bakgrundsstationer inom Krondroppsnätet. Nedfallet med nederbörden av tungmetallerna kadmium, krom, koppar, nickel och kobolt var under 2019/20 högre i Malmö jämfört med de nationella bakgrundsmätningarna vid Hallahus, medan nedfallet av arsenik, bly, mangan och vanadin var lägre i Malmö
Att modellera internbelastning av fosfor i sjöar : Nya rutiner i LEEDS-modellen
No full textI denna rapport beskrivs nya modelleringsrutiner för beräkning av sedimentation, läckage och begravning av fosfor i sjöar i LEEDS-modellen. På senare år har frågan om åtgärder mot internbelastning av fosfor genom behandling av sediment hamnat i fokus, vilket ställer större krav på precisionen i modelleringen av fosforflöden mellan sediment och vatten. Uppdateringen innebär möjligheter att med större precision kunna simulera effekten av åtgärder mot internbelastning inklusive varaktigheten i dessa åtgärder. Modellen är tänkt att användas inom den vägledning för åtgärder mot internbelastning av fosfor som tas fram inom LIFE IP-projektet Rich Waters
Metaller i mossa 2020, Forshaga kommun : På uppdrag av Forshaga kommun
No full textMetoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. Resultaten från 2020 års undersökning visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller alltjämt har fungerat mycket väl i Forshaga kommun. Resultaten från mossundersökningen i Forshaga kommun har jämförts med bakgrundshalter i mossor från Värmlands län och från Mellansverige. En statistisk analys visade att inga av medianhalterna för vare sig arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium, kobolt, molybden eller antimon i mossor från Forshaga kommun skilde sig statistiskt signifikant från motsvarande medianhalter för Värmlands län och Mellansverige. De högsta halterna av arsenik, kadmium, krom, kvicksilver och zink fanns vid Aborrtjärn. Vid Aborrtjärn och Genbäcken fanns även de högsta halterna av koppar medan de högsta halterna av nickel och kobolt fanns vid Genbäcken. Vid Aborrtjärn och Björnåsen fanns de högsta halterna av järn och aluminium medan de högsta halterna av bly, vanadin, molybden och antimon fanns vid Björnåsen.På uppdrag av Forshaga kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet utfört mätningar av metallhalter i mossa insamlade i Forshaga kommun under 2020. En statistisk analys visade att inga av medianhalterna för vare sig arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium, kobolt, molybden eller antimon från skilde sig statistiskt signifikant åt mellan 2020 års undersökning i Forshaga kommun och 2015 års undersökning.
EPD-vägledning och företagsanpassning av EPD-verktyg : En pilotstudie tillsammans med medlemmar inom Trä- och Möbelföretagen
No full textDenna rapport är den andra och sista rapporten från ett forskningsprojekt som finansierats av Trä- och Möbelföretagen (TMF) och Stiftelsen IVL. I projektet har IVLs EPD-verktyg anpassats åt ett flertal medlemmar inom segmentet kök, badrum och möbler. Som resultat kan dessa företag efter projektet prova på att skapa produktspecifikt underlag för EPD via verktyget. Arbete har även innefattat framtagande av en arbetsprocess för företagsanpassning av EPD-verktyget och vilken demonstrerats genom företagens medverkan i projektet. Utöver detta har nödvändiga branschgemensamma miljödata identifierats och tillgängliggjorts i verktyget. En vägledning har även tagits fram i projektet som syftar till att pedagogiskt beskriva EPD, hur de kan skapas och hur informationen i dem kan tillämpas. Vägledningen riktar sig främst till företag som planerar eller nyligen påbörjat sitt arbete med EPD (IVL-rapport B2432). Det sammantagna arbetet och resultatet av projektet sammanfattas i denna rapport
Self-declarations of environmental classification at Fass.se - Experiences from the reviewing process during 2019
No full textSince 2005 Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical products. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information, which is published on the open web-based portal www.Fass.se. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL Swedish Environmental Research Institute (IVL) as an independent, external part. The present report describes the experiences from the review process during the year 2019. In 2019, environmental risk assessments (ERAs) were sent in for review 421 times. 63% of the reviewed assessments received the comment no remarks and were recommended to be published, whereas the other 37% were recommended to be corrected or needed to be corrected before publication. The number of unique substances that were published at Fass.se during 2019 was 315. Of these substances 43% were exempted from classification, 27% were classified regarding environmental risk, and 30% could not gain any classification due to lack of data. The work of improving the review system is an on-going process. As a part of this work IVL performs studies and activities to increase the knowledge of pharmaceuticals in the environment. In 2018/2019 a model was developed for environmental assessment of pharmaceutical products, in regard to environmental risks related to emissions of Active Pharmaceutical Ingredient (API) from production processes and product carbon footprint in a life cycle perspective.Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten
Tillgång på skogsråvara för framtidens efterfrågan – scenarioberäkningar
No full textRapporten visar hur scenarioberäkningar för skogsråvarans vidareförädling kan visualiseras med verktyget BioMapp. Studien omfattar beräkningar från den första delen i de skogliga värdekedjorna, med syfte att visa på alternativa utfall i råvarutillgången till efterföljande industri
Parkeringsskatt - en litteraturstudie
No full textI denna rapport sammanfattas resultat och slutsatser från utvärderingar och undersökningar av effekterna av en parkeringsskatt i de städer där en sådan har införts. Rapporten sammanfattar den vetenskapliga litteraturen fram till november 2020. Artiklarna behandlar utförandet av de olika parkeringsskattemodellerna och införandeprocesser, medborgardialoger och kostnader samt effekter, attityder och attitydförändringar. Litteraturstudien ingår i en större studie som syftar till att utreda hur en parkeringsskat skulle kunna utformas under svenska förhållanden
Kvicksilver, bly och kadmium i fisk och skaldjur från vattenområden av betydelse för det svenska yrkesfisket
No full textI denna rapport redovisas hur halter av kvicksilver, kadmium och bly i svensk fisk och skaldjur förhåller sig till de saluföringsgränsvärden som finns inom EU. De arter som undersökts är abborre, gädda, gös, lake, sill/strömming, havskräfta, hummer och signalkräfta. De vattenområden som i huvudsak studerats är sådana med relevans för det svenska yrkesfisket. Resultaten visar på att det är för kvicksilver som saluföringsgränsvärdet riskerar överskridas, inte bly och kadmium. Risken för överskridande av gränsvärdet för kvicksilver gäller dock inte alla arter och vattenområden. Kvicksilverhalter omkring gränsvärdet visade sig framför allt förekomma i fisk från Norra Vänern och Gävlebukten, medan fisken från de flesta andra områden hade halter med god marginal till gränsvärdet. I sill/strömming var kvicksilverhalterna låga längs hela Sveriges kuststräcka. Fortsatta studier rekommenderas riktas mot fisk från Västerhavet i och med att underlaget för bedömning är begränsat därifrån. Regelbunden uppföljning av kvicksilverhalter i fisk från Norra Vänern och Gävlebukten rekommenderas också.Inom EU finns ett regelverk för vilka halter av olika föroreningar, bland annat vissa metaller, som livsmedel får innehålla. Metaller förekommer i låga halter i praktiskt taget all mat men vissa livsmedel kan av olika anledningar innehålla förhöjda halter. Här ges en lägesbild av hur halterna av kvicksilver, kadmium och bly, i fisk och skaldjur fångade i vattenområden med relevans för det svenska yrkesfisket står sig i relation till gällande gränsvärden för saluföring
Att skapa delningskultur - En vägledning för hur bostadsbolag kan underlätta delning av saker, fordon, ytor, kunskap och tid i bostadsområden
No full textI Sverige är många vana att dela både på utrymmen med stora offentliga rum och allemansrätten, funktioner som vård, idrottshallar, tvättstugor och avfallshantering, mobilitet som kollektivtrafik och saker som på bibliotek, parklekar, fritidsgårdar. Att dela saker, transportmedel, ytor, tid och kunskap har potential att bidra till en mängd hållbarhetsvinster, både ekologiska, sociala och ekonomiska. Utifrån identifierade framgångsfaktorer och fallgropar beskrivs vad som är bra att tänka på när det gäller samverkan med boende, samverkan med aktörer, samverkan internt och samverkan med stadsdelen inom delning. En vägledningen är framtagen för Stockholmshem för i första hand områdeschefer, kundansvariga och centrala stödfunktioner inom bostadsbolaget för samverkansdialoger kring delning, men som är öppen för andra bostadsbolag att använda sig av. Vägledningen guidar till sju steg för att öka möjligheterna till delning mellan boende och verksamheter i bostadsområden: 1. Inventera 2. Sätt hållbarhetsmål 3. Skapa dialog 4. Utforma 5. Stöd engagemang och växande 6. Utveckla stödsystem 7. Stöd självständighet och fortsatt utveckling Projektet har letts av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Stockholmshem, IIIEE Lunds Universitet och ÅWL Arkitekter. Det har genomförts som ett strategiskt projekt inom Sharing Cities Sweden, en del av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities för smarta och hållbara städer som får stöd i en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.In Sweden, many people are used to sharing historically, having open access to large public spaces and the right of public access, as well as functions such as care, sports halls, laundries and waste management, mobility such as public transport and products, such as in libraries, parks, and leisure centers. Sharing stuff, transport, spaces, time and knowledge has the potential to contribute to a number of sustainability gains, both ecological, social and economic. Based on identified success factors and pitfalls, we describe what to consider when it comes to collaboration with residents, collaboration with actors, collaboration internally and collaboration with the district within sharing. A guide has been developed for Stockholmshem primarily for area managers, customer service and central support functions within the housing company for collaborative dialogues about sharing, but which is open to other housing companies to use. The guide provides seven steps to increase the opportunities for sharing between residents and businesses in residential areas: 1. Make an inventory 2. Set sustainability goals 3. Create dialogue 4. Design and develop 5. Support engagement and growth 6. Develop support systems 7. Support independence and further development The project has been led by IVL Swedish Environmental Institute in collaboration with Stockholmshem, IIIEE Lund University and ÅWL Architects. It has been implemented as a strategic project within Sharing Cities Sweden, part of the strategic innovation program Viable Cities for smart and sustainable cities, which is supported in a joint initiative by Vinnova, the Swedish Energy Agency and Formas.Projektet ”Sharing Communities – Gröna Solberga Delar” har pågått 2019-2020. IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med Stockholmshem och med stöd av ÅWL arkitekter och Lunds universitet, undersökt och utvecklat formerna för hur ett bostadsbolag kan underlätta för delning mellan boende. Projektet har velat fördjupa förståelsen för de sociala sammanhangen kring delning i ett relativt litet men representativt bostadsområde i Stockholm och utveckla en modell för hur bostadsbolag kan utnyttja potentialen för delning i befintliga sammanhang för att stärka sambanden mellan befintliga och nya områden. Resultaten finns sammanställda i rapporten: ”Sharing Communities”</p