IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
Legacy and emerging organohalogenated compounds in feathers of Eurasian eagle-owls (Bubo bubo) in Norway: Spatiotemporal variations and associations with dietary proxies (δ13C and δ15N)
No full textSiptex Swedish Innovation Platform for Textile Sorting - A summary report from the final stage of the project
No full textSiptex, Swedish Innovation Platform for Textile Sorting, is the name of a research project and the name of the world’s first industrial-scale textile sorting plant. The aim of the Siptex project was to create conditions for high-quality textile recycling through the establishment of automated textile sorting. The Siptex plant, built during the project, uses near-infrared and visual spectroscopy (NIR/VIS) to sort textile waste in terms of fibre composition and colour
Quantification of population exposure to NO2, PM10 and PM2.5, and estimated health impacts 2019
No full textThe Swedish population exposure to concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 was quantified for 2019, and the health and associated economic consequences were calculated. Most of the population was exposed to levels below the environmental standards. However, compared to the recently updated WHO 2021 Air Quality Guidelines, our calculations indicate that 82% of the population is exposed to unacceptable levels of PM2.5, and 11 % to unacceptable levels of NO2. We estimate a total of 6740 deaths per year. The health impacts can be estimated to cause socio-economic costs of ~168 billion SEK.
Biogas till tunga fordon drivna av flytande metan – Erfarenheter från lastbilar i trafik : Systemstudier inom projektet Västsvensk arena för flytande biogas
No full textSyftet med studien är att undersöka om lastbilar drivna med förvätskad biometan, LBM (eng. Liquid Bio Methane), i Sverige ofta benämnt LBG, kan användas på samma sätt som lastbilar med konventionell dieselmotor samt vilken klimatnytta som uppstår vid drift av förvätskad metan jämfört med dieselbränslen, fossila såväl som förnybara. Studien har besvarat frågan genom att jämföra driftsdata för ett kalenderår för sammanlagt 10 LBG-lastbilar och 6 diesellastbilar från 3 olika Åkerier. Genom att jämföra detaljerade data loggad i fordonens interna datasystem undersöks skillnader och likheter i hur de olika fordonstyperna presterar. Analysen visade på en likvärdig energianvändning och -330% lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser för LBG-fordon tankade med förvätskad biometan (LBG) jämfört med dieselfordon tankade med rent biobränsle (HVO 100). Detta betyder att LBG fordonen när de är tankade med förvätskad biometan, där bränslet producerats med hög andel flytgödsel, redovisar negativa utsläpp av klimatpåverkande gaser, dvs. fordonen gör klimatnytta genom att förbränna metangas. Studiens slutsats är bland annat att det är möjligt för ett åkeri att ersätta dagens dieselfordon med LBG-fordon i fjärrtrafik med likvärdig energianvändning och betydande reduktioner av klimatpåverkande utsläpp
Försurning och övergödning i Kalmar län : Resultat från Krondroppsnätet till och med 2020/21
No full textDenna årsrapport har skrivits inom Krondroppsnätet, där mätningarna i Kalmar län främst finansieras av Kalmar läns luftvårdsförbund men även av Naturvårdsverket. Utförare av projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet. Kvävenedfallet minskar men är fortfarande över kritisk belastning Lufthalterna av kvävedioxid har sedan 1999 minskat med 32 % vid både Rockneby och Ottenby, vilket är lägre än Europas emissionsminskningar av kvävedioxid (1999–2019: -51%). Atmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Kalmar län har för det hydrologiska året 2020/21 beräknats till mellan 4,7 och 6,7 kg per hektar, med lägst nedfall i de norra delarna. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds i nästan hela länet under 2020/21. Kvävenedfallet, beräknat som ett yttäckande medelvärde för hela länet, har dock minskat med 46 % under tjugoårsperioden 2001–2021. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve vid Rockneby minskade mellan 2001/02 och 2020/21 med 33 %. Däremot minskade inte kvävenedfallet med nederbörden vid Rockneby, vilket tyder på att torrdepositionen i Kalmar län alltjämt har stor betydelse. Nitrathalterna i markvattnet är generellt låga i ostörd, växande skog i länet men mätningarna visar på att sporadiskt förhöjda nitrathalter kan förekomma. Mycket tyder på att avsevärda mängder kväve finns upplagrat i skogsmarken i länet. Detta innebär en risk för att störningar, exempelvis i form av stormskador, insektsgrepp eller avverkning, kan leda till kraftigt förhöjda nitrathalter i markvattnet och utlakning av kväve, vilket har visats på andra platser i södra Sverige. Svavelnedfallet har minskat kraftigt, men återhämtningen går långsamt Lufthalterna av svaveldioxid har sedan 1999 minskat med 58 % vid Rockneby och 72 % vid Ottenby, vilket är lägre än Europas emissionsminskningar av oxiderat svavel (1999–2019: -91 %). En trolig orsak är att svaveldioxidhalterna i länet påverkas av utsläpp från fartygstrafiken på Östersjön. I mitten av 1990-talet uppmättes svavelnedfall vid Ottenby på över 10 kg per hektar, medan svavelnedfallet under det hydrologiska året 2020/21 varierade mellan 0,6 kg per hektar (Rockneby) och 1,2 kg per hektar (Ottenby). Svavelnedfallet har sedan 2000/01 minskat med 83–86 % i länet, viket är i nivå med Europas emissionsminskningar (2001–2019: -88 %). Historiskt sett har svavelbelastningen i Kalmar län under lång tid varit hög, vilket gett stor försurningspåverkan i skogsmiljön. Markvattenkemin i Kalmar län visar att återhämtning från försurning av markvattnet pågår, men det går långsamt och det är fortfarande försurat. Under 2021 varierade den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet vid länets provytor mellan -0,2 mekv/l (Ottenby) och 0.2 mekv/l (Risebo). För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Avverkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till surstötar. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.Atmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Kalmar län har för det hydrologiska året 2020/21 beräknats till mellan 4,7 och 6,7 kg per hektar, med lägst nedfall i de norra delarna, visar mätningarna inom Krondroppsnätet. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds i nästan hela länet under 2020/21. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar. Dock var nitrathalterna i markvattnet under året generellt låga. I mitten av 1990-talet uppmättes svavelnedfall vid Ottenby på över 10 kg per hektar, medan svavelnedfallet under det hydrologiska året 2020/21 varierade mellan 0,6 kg per hektar och 1,2 kg per hektar. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför att markvattenkemin i länet visar på bestående försurningsproblem i länets mellersta och södra delar
Three Decades of Changing Nutrient Stoichiometry from Source to Sea on the Swedish West Coast
No full textEuropean ecosystems have been subject to extensiveshifts in anthropogenic disturbance, primarilythrough atmospheric deposition, climate change,and land management. These changes have alteredthe macronutrient composition of aquatic systems,with widespread increases in organic carbon (C),and declines in nitrogen (N) and phosphorus (P).Less well known is how these disturbances haveaffected nutrient stoichiometry, which may be amore useful metric to evaluate the health ofaquatic ecosystems than individual nutrient concentrations. The Swedish west coast has historicallyexperienced moderate to high levels of atmosphericdeposition of sulfate and N, and eutrophication. Inaddition, coastal waters have been darkening withdamaging effects on marine flora and fauna. Here,we present three decades of macronutrient datafrom twenty lakes and watercourses along the Swedish west coast, extending from headwaters toriver mouths, across a range of land covers, andwith catchments ranging 0.037–40,000 km2. Wefind a high degree of consistency between thesediverse sites, with widespread increasing trends inorganic C, and declines in inorganic N and total P. These trends in individual macronutrients translateinto large stoichiometric changes, with a doublingin C:P, and increases in C:N and N:P by 50% and30%, showing that freshwaters are moving furtheraway from the Redfield Ratio, and becoming evenmore C rich, and depleted in N and P. Althoughrecovery from atmospheric deposition is linked tosome of these changes, land cover also appears tohave an effect; lakes buffer against C increases, anddecreases in inorganic N have been greatest underarable land cover. Our analysis also detects coherentlydeclining P concentrations in small forestlakes; so called (and unexplained) ‘‘oligotrophication.’’ Taken together, our findings show thatfreshwater macronutrient concentrations and stoichiometryhave undergone substantial shifts duringthe last three decades, and these shifts can potentiallyexplain some of the detrimental changes thatadjacent coastal ecosystems are undergoing. Ourfindings are relevant for all European and NorthAmerican waters that have experienced historicallyhigh levels of atmospheric deposition, and provide a starting point for understanding and mitigating against the trajectories of long-term change in aquatic systems
Supply chain guide for identification of regulated per- and polyfluoroalkyl substances
No full textThis report is a deliverable from task 4.4 of the POPFREE project (stage 3). Based on the OECD Comprehensive Global Database of Per- and Polyfluoroalkyl Substances (PFASs) more than 4700 substances have been categorised for their current regulatory status in Sweden, the EU and globally. For example, more than 1000 substances were categorised as covered by the Regulation (EU) No 2019/1021 of the European Parliament and of the Council concerning Persistent Organic Pollutants (POPs) for Perfluorooctanoic acid (PFOA), its salts and PFOA-related compounds. The categorisations are associated with a high level of uncertainty due to the limited size of this project. Substance by substance evaluations have not been possible and all categorisations are based on group level criteria. Next steps forward are discussed, including the development of digital tools, to support the manufacture and use of products without PFAS. This report is a deliverable from task 4.4 of the UDI stage 3 project “POPFREE – Promotion of PFAS-free alternatives. POPFREE is funded by Vinnova, the Swedish Innovations Agency and coordinated by RISE. Among the tasks is 4.4, which is led by IVL Swedish Environmental Research Institute and executed in collaboration with Volvo Cars, RISE and the Swedish Chemicals Agency. The POPFREE project ran from 2020 to 2022
Scope 3 för bostadsföretag : Vägledning för beräkning och rapportering av klimatpåverkan enligt Greenhouse Gas Protocol
No full textVägledningens syfte är underlätta för företag som äger, utvecklar och förvaltar fastigheter att ta sig an andras klimatpåverkan där de själva har en roll och kan påverka. Dessa benämns i GHG-protokollet som scope 3. Vägledningen stöttar bostadsföretag att göra kloka prioriteringar i klimatarbetet, både gällande åtgärder och rapportering, men även skapa förståelse för hela värdekedjans klimatpåverkan och lägga grunden för vetenskapliga klimatmål. Det finns redan en motsvarande vägledning för scope 1 och 2, denna fokuserar på scope 3. Det brukar sägas att ungefär en femtedel av Sveriges klimatpåverkan är kopplad till bygg och fastighetssektorn. Klimatpåverkan uppstår både när vi bygger, utvecklar, förvaltar och brukar våra fastigheter. GHG-protokollet delar in ett företags klimatpåverkan i scope 1 (direkta utsläpp), scope 2 (indirekta utsläpp från inköpt energi) samt scope 3 (övriga indirekta utsläpp i värdekedjan). Scope 3 delas upp i femton olika kategorier och omfattar bland annat inköpta varor och tjänster, tjänsteresor, användning av sålda produkter och nedströms uthyrda tillgångar. Det är inte alla scope 3 kategorier som är relevanta för ett bostadsföretag. Att på egen hand avgöra vilka utsläpp som är relevanta att rapportera kan vara en svår och tidskrävande uppgift. Därför har IVL i samverkan med branschen och med GHG-protokollets kriterier som grund gjort en generell bedömning av olika kategoriers relevans för bostadsföretag i Sverige i fyra nivåer (ingen relevans, låg, medium och hög). Kategorierna 3.1 Inköpta varor och tjänster (underhåll och stora inköp), 3.2 Kapitalvaror (ROT och nybyggnation) samt 3.13 Nedströms uthyrda tillgångar (boendes klimatpåverkan) har bedömts ha högst relevans. Det har även tagits fram detaljerade beskrivningar för omfattning, beräkningsmetoder och datakällor för identifierade klimatposter för att underlätta rapportering och uppföljning. Den primära målgruppen är bostadsföretag och redovisningskonsulter som stöttar dessa med beräkningar och rapportering. Det som gäller specifikt för bostäder i denna vägledning är att brukarna är boende och inte verksamheter. I övrigt är alla rekommendationer och riktlinjer användbara för hela fastighetssektorn.
Policy brief: Högvärdig plaståtervinning - vad är nyttan och hur kommer vi dit?
No full textDenna policy brief sammanfattar aktuell expertkunskap om högvärdig plaståtervinning i Sverige. Underlaget bygger på expertsamtal organiserade av IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Plaståtervinning sommaren 2022. Utifrån en analys som visar att klimatnyttan med plaståtervinning grundar sig på att återvunnen plast kan ersätta jungfrulig plast diskuteras vikten av policyförändringar bland annat för design för återvinning och måluppföljning för att nå en högvärdig plaståtervinning