IVL Swedish Environmental Research Institute
Not a member yet
3031 research outputs found
Sort by
A Beyond-GDP view of Nordic performance
No full textThe growing dissatisfaction with gross domestic product (GDP) as a measure of nationalwelfare has sparked an interest in alternative metrics. The limitations of GDP inaccounting for social, environmental, and distributional factors have been welldocumented,highlighting the need for comprehensive approaches to welfaremeasurement. In response to this, Nordic countries, known for their progressive socialpolicies, are poised to take a global lead in adopting alternative frameworks. This reportaims to assess the performance of Denmark, Finland, Iceland, Norway, and Swedenthrough three key alternative metrics: the Sustainable Development Index (SDI), theTransition Performance Index (TPI), and Doughnut Economy Indicators. Methodology: The research employed a structured literature review to identify a broad set of welfaremetrics. After an initial evaluation of 38 indicators, three were selected based on theirrelevance and applicability to the Nordic countries: the SDI, TPI, and Doughnut EconomyIndicators. These metrics were evaluated across thematic areas of sustainability, socialinclusion, and wellbeing. 1. Sustainable Development Index (SDI): This metric integrates human developmentwith ecological impact. It uses five key indicators—education, life expectancy,income, consumption-based CO2 emissions, and consumption based materialfootprint. The SDI is a composite measure that divides human development byecological overshoot, making it particularly suited for assessing sustainability. 2. Transition Performance Index (TPI): Developed by the European Commission, theTPI evaluates countries across four dimensions—economic, social, environmental,and governance. Its aim is to measure progress towards sustainable and inclusive economies. 3. Doughnut Economy Indicators: This framework is based on ensuring that societiesoperate within planetary boundaries while also meeting basic social needs. The report utilised existing datasets to assess the performance of Nordic countries against both the ecological ceiling (also using consumption based data) and socialfoundations defined by the Doughnut model. Overall, the Nordic countries generally perform well in terms of social outcomes but–whenwe look at environmental impacts from consumption rather than just territorially– facechallenges in reducing their ecological footprints. While they all perform in the upperechelons of the TPI rankings, the SDI and Doughnut Economy Indicators demonstratethat every Nordic country is significantly overshooting the planetary boundaries requiredfor ecological safety. 7 This report thus underscores the need for a more holistic approach to welfaremeasurement in the Nordic countries. While their social outcomes are laudable, ecologicalsustainability remains a critical challenge. The findings suggest the importance ofintegrating alternative welfare metrics, such as the SDI, TPI, and Doughnut EconomyIndicators, into national policymaking to ensure a balanced approach to social andenvironmental sustainability. These indicators are salient to the Nordic countries as theycontrast strong performance relative to European peers and measured by the yardstick ofongoing transition (TPI), with a sobering view of ecological boundary transgression whichpoints to a complete lack of long-term sustainability of the welfare performance theregion has become known for (SDI, Doughnut Indicators). This contrast should come as anurgent reality check to Nordic policymakers who may be otherwise convinced that theNordics’ ecological transition is proceeding effectively. The report concludes with several findings and recommendations: 1. Aligning Metrics: There is a need for greater alignment and standardisation acrossalternative welfare metrics to ensure consistency and comparability. 2. Governance Integration: Without governance structures that integrate thesealternative metrics, measurement alone will not lead to meaningful change. 3. Ecological Focus: Policymakers look to alternative ecological interventions toaddress the significant, consumption based environmental overshoot identifiedacross all Nordic countries. Demand side policy frameworks such as sufficiencysolutions are highlighted as promising. 4. Leadership Potential: The Nordic countries are well-positioned to lead the globalshift towards a wellbeing economy, provided they can reconcile their economicpolicies with the ecological limits.This report makes a case for an urgent recalibration of the metrics used to define success,advocating for a move beyond GDP to foster a more sustainable and inclusive future forthe Nordic region.Commissioned By: Nordisk Ministerråds Sekretariat.</p
Further development of indicators for sustainable forestry in Sweden
No full textThe aim of the study was to further develop methods that can be used to assess to what extent one scenario for future forestry is overall more sustainable, compared to other scenarios in the same area. The study will not answer which future scenario that is most sustainable. Instead, the study aims to contribute to the development of standardized and transparent methods for sustainability assessments that can be used as a common basis for future discussions among different stakeholders. The methods presented represents a framework methodology, that has to be further developed and specified, particularly concerning reference scenarios and target values. The methods are intended to be applied for large forest owners or forest owner associations as well as nation-wide assessments. The overall conclusion from this study is that the suggested methodology results in reasonable values for the different sustainability indicators and the forestry scenarios tested. The methods need further development, particularly concerning the choice of reference and preference values
Konsoliderat ramverk för att etablera en litiumjonbatterianläggning i ett europeiskt sammanhang : ELiMINATE rapportleverans 6.4
No full textThis report delivers a comprehensive framework for establishing a lithium-ion battery facility in the European context, tailored to address the unique challenges and opportunities of this region. Building on the findings of the ERA-MIN Horizon 2020 ELiMINATE project, this report presents a consolidated approach for material recovery plant operators to evaluate market demand, business model viability, and recycling technology feasibility. By considering factors such as geography, market conditions, regulatory environments, and circular economy development, facility planners can optimize their investment decisions and ensure long-term success in the EU lithium-ion battery market.Denna rapport skapar ett ramverk för etablering av återvinningsanläggningar för litiumjonbatteriåtervinning i Europa, med hänsyn till de unika utmaningarna och möjligheterna i regionen. Ramverket är skapat från resultaten från ERA-MIN Horizon 2020-projektet ELiMINATE. Rapporten presenterar en konsoliderad metod för materialåtervinningsanläggningsägare att bedöma marknadens efterfrågan, affärmodellers genomförbarhet och återvinningsteknikers tekniska möjlighet. Genom att ta hänsyn till faktorer som geografi, marknadsförhållanden, regelverk och utveckling av cirkulära ekonomi, kan fabriksplanerare optimera sina investeringsbeslut och säkerställa långsiktiga framgång i den europeiska marknaden för litium-ionbatterier
Biogasproduktion från pelleterad halm, vägkantsgräs och vass : Biogas production from pelletized straw, roadside grass and reeds
No full textEfterfrågan på förnybar energi och fossilfri industriråvara har ökat på grund av den globala uppvärmningen och ansträngningar att lämna den fossila energin. Ett förnybart alternativ som intresset har ökat kring är biogas som kan produceras av organiska restprodukter och användas för till exempel el, värme eller uppgraderas till fordonsbränsle eller biometan för industriella applikationer. Biogas produceras idag från avloppsslam, matavfall, gödsel och andra restströmmar i livsmedelssektorn. Röster hörs nu om att mer biogas behöver produceras och bland annat industri och sjöfart tillsammans med transportsektorn kan 2030 behöva så mycket som 10 TWh biogas. En ökad biogasproduktion förutsätter att mer organiskt material kan rötas i biogasanläggningar och då är frågan var dessa material ska komma ifrån? En restprodukt i jordbruket som kan utgöra en viktig biomassa är halm som med förbehandling i form av hackning och pelletering kan utnyttjas. Också vägkantsgräs och vass kan samlas in och blandas upp med halm, pelleteras och användas för biogasproduktion. I projektet har olika värdekedjor kopplade till halm, vägkantsgräs och vass testats och utvärderats med hänsyn till biogaspotential, kostnader och eventuella målkonflikter. Dessutom har en SWOT-analys med intressenter genomförts för att bedöma starka och svaga sidor. Stora mängder halm finns tillgängligt men förekomsten av pyralider i stråsäd, till exempel pyralidrester efter kemisk ogräsbekämpning, kan innebära en begränsning för användningen av halm till biogas då dessa påverkar biogödselns kvalitet som växtnäringskälla. Påverkan på markens innehåll av organiskt kol när halmen förs bort bedöms som liten under förutsättning att biogödsel återförs till åkern eller att en kompensation sker med odlingsåtgärder, tex mellangrödor, som bidrar till att bygga upp markens kollager. Att skörda och ta tillvara vägkantsgräs kan vara positivt ur miljösynpunkt förutsatt att hänsyn tas till den biologiska mångfalden och att skräp och föroreningar samt invasiva arter inte sätter stopp för användningen. På samma sätt kan skörd av vass ha miljöfördelar då näring förs bort från strandängar, men skörden kan inte ske för tidigt på säsongen med hänsyn till djurlivet. Resultaten visar en betydande biogaspotential för olika kombinationer av halm och vägkantsgräs samt för vass med en viss ökning av metanproduktionen efter pelletering. Även om försöken inte i samtliga fall visade på en ökad metanpotential genom pelleteringen, är en viktig identifierad aspekt med pelleteringen att underlätta att mekaniskt kunna ta emot och blanda in de stråbaserade substraten på en biogasanläggning som inte redan är utrustad med speciell utrustning för inmatning av torra stråformiga substrat. Den tekno-ekonomiska analysen visar att pelletering är mycket kostsamt om torkning behövs som förbehandling. Utan torkning kan kombinerade värdekedjor stå sig kostnadsmässigt väl jämfört med enbart halm
Finansiella instrument för bostadsbolags klimatarbete : Fallstudie av Allmännyttans klimatinitiativ och Kommuninvests gröna finanseringsramverk
No full textDenna studie har genomförts i samverkan mellan IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest som en del av det större samverkansprojektet ‘Vetenskapliga klimatmål och klimatfärdplan för bostadsbolag’. Syftet har varit att utveckla förslag på finansieringsform som ger incitament till att allmännyttiga bostadsbolag på bred front, målmedvetet och effektivt arbetar med att sänka klimatpåverkan från hela värdekedjan, både i nyproduktion och i det befintliga beståndet. Studien syftar därmed till att stödja bostadsföretagens klimatomställning i linje med Allmännyttans klimatinitiativ. Studien belyser hur allmännyttiga bostadsbolag och kreditinstitut interagerar i övergången mot grön finansiering. Trots att gröna och hållbarhetslänkade lån blivit centrala verktyg för att styra bygg- och fastighetssektorn mot ökad hållbarhet, har relationerna mellan dessa aktörer tidigare varit otillräckligt klarlagda. Genom att analysera deras intresse, motiv och upplevda hinder belyser studien vilka faktorer som påverkar implementeringen av grön finansiering i praktiken och barriärer som kan bromsa utvecklingen. Studien bygger på en kombination av litteraturstudier, en workshop med aktörer från bostadssektorn samt semistrukturerade intervjuer med bostadsbolag och en bank. Fokus har legat på två huvudsakliga finansieringsformer: gröna lån och hållbarhetslänkade lån. Gröna lån öronmärks för specifika klimat- eller miljöprojekt, medan hållbarhetslänkade lån kopplas till övergripande hållbarhetsmål i hela verksamheten, och villkoren justeras utifrån prestation mot dessa mål. Workshopens diskussioner visade att bostadsbolagen efterfrågar enklare och mer standardiserade processer för ansökan och uppföljning av gröna lån, och att dessa i högre grad bör harmoniseras med gällande regelverk såsom CSRD och EU:s taxonomi. Det framkom också att nuvarande ekonomiska incitament, som t.ex. ränterabatter, ofta är för låga för att väga upp för den ökade administrativa bördan. Ett återkommande förslag var därför en trappstegsmodell där bättre klimatprestationer belönas med större ekonomiska incitament. Intervjuerna förstärkte bilden från workshopen. Bostadsbolagen upplever i dagsläget att hållbar finansiering innebär höga administrativa kostnader, med tveksam ekonomisk avkastning. Gröna lån lyfts särskilt fram som ett välfungerande verktyg för avgränsade projekt, medan hållbarhetslänkade lån kan spela en strategisk roll i mer övergripande hållbarhetsarbete, trots att de kräver mer avancerad uppföljning. Studien rekommenderar att förenkla processerna kring grön finansiering, linjera lånevillkor med befintliga rapporteringskrav, samt att öka användandet avhållbarhetslänkade lånealternativ för bostadsbolag, som ett strategiskt komplement till det befintliga gröna finansieringsramverket
Vattenföringsmätningar i Luossajokis avrinningsområde : Årsrapport för 2024
No full textPå uppdrag av LKAB driver IVL tre mätstationer för vattenföringsmätningar och två mätstationer för sjönivåmätningar i Luossajokis avrinningsområde. Den första stationen togs i drift 2015 och mätningarna är en del av LKAB:s egenkontroll. Denna årsrapport beskriver mätdata, mätmetoder och beräknad vattenföring fram till och med 2024-12-31. Sjövattennivån i Yli Lombolo var generellt lägre under 2024 jämfört med åren 2020–2022 men jämförbar med de låga nivåerna under 2023. Månadsmedelvärdena under 2024 var fortsatt 5–8 cm lägre än perioden före september 2022. Vattennivåerna under september till december 2024 var jämförbara med samma period under 2022 och 2023. Vid Ala Lombolos inlopp varierade vattenföringen mellan slutet av maj 2024 och början av oktober mellan 13 l/s och 32 l/s. Månadsmedelvattenföringen under 2024 var jämförbar med tidigare år, och de lägre flödena i maj har att göra med att de höga vårflodsflödena redan hade passerat när mätinstrumentet installerades i slutet av maj. Sjövattennivån i Ala Lombolo varierade under 2024 mellan 496,03 och 496,33 m i RH2000, vilket är jämförbart med tidigare år. Medelvattennivån för respektive månad under 2024 skiljde sig med ±2 cm jämfört med motsvarande månad 2023, förutom januari och september som år 2024 låg 5 cm respektive 4 cm lägre än under 2023. Vid Ala Lombolos utlopp var under 2024 den högsta vattenföringen 235 l/s och den lägsta vattenföringen 5 l/s. Vårfloden i slutet av maj 2024 var lägre än de fyra föregående åren, och inga större flödestoppar inträffade under sommaren. Månadsmedelvattenföringen i augusti och september 2024 är de lägsta värdena som registrerats sedan stationen startade 2015. Vid Flygfältsvägen var vårflödet 2024 som högst 2 489 l/s, vilket är lägre än vårfloden 2023 men högre än 2021 och 2022. Den lägsta beräknade vattenföringen under 2024 under isfria perioder var 78 l/s. Månadsmedelvattenföringen mellan maj och juli var högre 2024 jämfört med 2023, men lägre jämfört med 2022.Commissioned By:Luossavaara-Kiirunavaara AB.</p
Slutrapport 2022-2024 : VA-kluster Mälardalen
No full textEfter en pandemi präglad av distans och digitalisering blev programperioden 2022–2024 en tid för återhämtning – men också nystart. Klustret träffades fysiskt igen, samarbetet växte och kommunikationen fick ett rejält lyft då en kommunikatör tillsattes. Nya digitala format som webbinarier och kortrapporter växte fram och bidrog till ett större genomslag för forskningen. Samtidigt har forskningsverksamheten inom digitala tvillingar, mikroföroreningar, PFAS, och processoptimering fortsatt att leverera praktiska resultat till VA-branschen. Genom stärkt samverkan mellan akademi och VA-organisationer samt bredare kunskapsöverföring, kliver klustret nu in i nästa programperiod starkare än någonsin
Tekniskt vatten för en säker vattenförsörjning i en växande Stockholmsregion : Förslag på en hållbar framtida strategi
No full textStockholmsregionen står inför betydande utmaningar vad gäller vattenförsörjning. En växande befolkning, klimatförändringar och ökade miljökrav skapar ett hårt tryck på Mälaren – den enda stora råvattentäkten i regionen, som idag förser 95 % av invånarna med dricksvatten. Samtidigt används dricksvatten rutinmässigt för ändamål som inte kräver livsmedelskvalitet, såsom bevattning, industrier, spolning och byggverksamhet. Det är varken hållbart, effektivt eller ekonomiskt försvarbart. Denna strategirapport lyfter tekniskt vatten – det vill säga renat avloppsvatten med kvalitet anpassad till specifika användningsområden – som en möjliggörare för en mer robust och cirkulär vattenförsörjning i regionen. Genom att återanvända vatten från avloppsreningsverk som exempelvis Henriksdal, Käppalaverket och Himmerfjärdsverket kan en betydande andel av dagens dricksvatten ersättas. Vår bedömning är att detta kan minska regionens dricksvattenbehov med över 40 %, frigöra investeringskapacitet på många miljarder kronor, spara energi och kemikalier samt reducera koldioxidutsläpp motsvarande flera miljoner ton CO₂-ekvivalenter i regionen. Rapporten identifierar också juridiska, tekniska, organisatoriska samt kommunikativa hinder som behöver hanteras för att möjliggöra storskalig användning av tekniskt vatten. Bland dessa märks brist på tydliga definitioner och ansvarsfördelning, behov av riskbedömningar, infrastrukturinvesteringar samt utveckling av affärsmodeller som följer självkostnadsprincipen. För att motverka tveksamhet kring vattenkvalitet och skapa samhällsacceptans krävs dessutom bred informationsinsats, pilotprojekt och transparens i uppföljningen. Flera goda exempel visar att omställningen är möjlig – Väddö golfbana, Käppalaverket och andra verksamheter har redan tagit viktiga steg mot cirkulär vattenanvändning. Med rätt förutsättningar kan tekniskt vatten bli ett kostnadseffektivt verktyg för VA-organisationer, kommuner, industrier och samhällsaktörer att möta framtidens vattenbehov på ett hållbart sätt. Rapporten avslutas med förslag på åtgärder, aktörsroller och en konkret femårsplan med målsättningar för samverkan, infrastruktur, lagstiftning och tillämpning. Strategin är ett första steg mot att säkra vattentillgången för dagens och framtidens Stockholm – med tekniskt vatten som katalysator för resurseffektivitet, klimatnytta och långsiktig försörjningstrygghet
Mixing Hydrogen and Methane as Fuel for Ship Engines
No full textThe shipping industry faces increasing pressure to reduce emissions and meet the International Maritime Organization’s goal of attaining net-zero greenhouse gas emissions from international shipping by 2050. One practical solution to reducing emissions is using alternative fuels like hydrogen-enriched compressed natural gas (HCNG). Currently, no studies are available investigating the potential of HCNG for ship main engines in the maritime industry. This project evaluates the feasibility of HCNG as an alternative to conventional maritime fuels in short-sea shipping, focusing on technical and economic aspects. It examines HCNG’s potential for CO2 emission reduction to meet emission regulations and the required modifications for logistics and storage of hydrogen and methane in next-generation ferries. The assessment includes various blending ratios of H2/CH4 and suitable locations (on board or at the port) for blending and storage within existing infrastructure. This project uses the current operations of so-called roll-on roll-off passenger vessel on the Gotland route between the Swedish East Coast and Gotland Island, along with the corresponding port infrastructure, as a case study. The technical assessment explores various blending ratios (H2/CH4) and storage opportunities, both in port and on board, addressing their characteristics and challenges. The economic assessment estimates only the costs of the required amount of fuel for different blending ratios (H2/CH4) for the case study vessel and routes. The economic assessment gives an idea of how the fuel cost (based on the fuel choice) can affect the economy of the system.Other technical aspects (hydrogen management and logistics, hydrogen facilities and injection systems, etc. are not included as they were out of the scope of the project. However, the economic assessment based on fuel price will provide a sufficient insight into the economic aspects for the stakeholders. The project also focuses largely on the environmental and climate benefits (performance) of the use of green hydrogen mixed with methane (at different ratios) as a fuel for shipping (using the case study). The environmental analysis focuses on the emission of CO2 equivalent, in line with the goal of replacing methane with hydrogen as a fuel. As an additionality, the environmental assessment considered the application of renewable methane too i.e., mixing natural gas (fossil methane), renewable methane, and hydrogen with the aim of both cutting down the natural gas share and CO2 emissions. This goes another step forward where different sources of renewable methane are considered to give a more comprehensive overview over the resulting emissions when renewable methane is used as a fuel. It has been concluded that the decarbonization potential of HCNG within the investigated blending ratios is marginal due to the decrease in volumetric energy density with higher hydrogen concentrations, necessitating larger fuel volumes to match the energy content of the fuel that is currently used, liquified natural gas (LNG). Additionally, the technical and economic analysis indicates that currently HCNG may not be a viable option as an alternative to LNG. This is attributed to the high price of green hydrogen, technical complexity of hydrogen transportation and storage, lack of commercially mature technology. Major cost cut down of green hydrogen and robust regulations against CO2 emission could potentially pave the way for applications of HCNG. An alternative short-medium term solution would be to use renewable methane in existing infrastructure and vessels. Regarding the CO2 emission, while the hydrogen source remains fixed, the choice of methane significantly affects emissions. Fossil-based methane results in the highest emissions, averaging annual 225,000 tons CO2 equivalent, followed by renewable methane at 180,000 tons. The lowest emissions, annual 64,000 tons CO2 equivalent, are achieved with bio-methane from manure and biowaste. This highlights that methane source, not just blending ratio, plays a crucial role in emission performance
How to transport Ostrea edulis seed
No full textTransport protocol for European oyster (Ostrea edulis)